: Måhdagen den 28 januari 12 of : "Dagens namn; - Sed > Solen går upp - kl Sr M gondagens namn M — Dagens dikt: Dag «ctvärj dig, » - ..ning hopplös, 1 vlev sor om : : 'gon, . (VILHELM. EKELUND) det en li- tén glimt genom järnridån. Här är den senaste, -F.. ns . Två. kandidater till medlem- skap i kommunistpartiet träffas. «och berättar för varandra' hur "|. det gick till i examen, =; 7. om Mej frågade dom om jag visste. skillnaden mellan kom- munism: och sötialism, men det visste jag ihte, Så jag fick ett + Men hur gick det för Karl? — Vet du inte det? Han 1 koncentrationslägret, ..-— I Varför det? = '— Han fick samma fråga som "Solen: går upp kl. 8.26 och ned Hoppasi Men —- medan du hoppas, förskansa dig, som vore din ställ- "Frukta! Men 1 medan du fruktar du ginge att möta livets” högsta 1 mon mig till gubben Jonas sjöns lugna yta. I nan. Och > så "ville : gärna" prata förstås. .Jgellådan ner i soffan och + |det över knäna.” Dä sä tretti år sen hade tidningsbla, å va utan brö å tldetcoa lem ct genom dörren, ir han visste svaret. 3 veriges jögareförbund har gått "till angrepp mot att yrkesbeteck- ningen fått släppa till namnet på ”brännvinssort, +». Överstarna, "Andersson: har fr irlagt några protester, lertid Jansson - får då vårt . vin. ock "hrrG Pr egen del icke De va synd de kär, sa: emel- i kronojägarnas förbundsstyrelse, vi brukar blan- "> da kron och jägorbrönnvin och eget kronojägarbränn- Sej van SR RR NAD : Jonas plirade över glasögonen och räckte mig tidningen; DT ”— Läs han Kal, som har un- ga ögon, ja börjar å si dålit, mä UVönT”häf "glasögonen. Min kä- sej, som dom å höra! om 'föjetonger å .mord å uselhet, dä andra bryr hon sej inte möcke om, sade han: med oss här nere på jorden... jordiska . 9. dyl notisen för andra gången. När -änge och väl och så sa han: ' : >, Besynterlit sir dä ut; dä r, men se sant måtte dä ju va för se då ä ju tryckt: Men ialla fall tycker ja dä skulle va lögn att dä finns folk i himmelen i huvudstaden om honom: inte fram för surt. i bussen... —. > som inte var utan mage; "formen, Jag skall av här! skånska. Sen" var. det bussen längre, 2 De hände i det blev. kolmör matogratägare i Kiruna. nied'b stod" och ” förklarade sar en förbittrad stri ! d mellan neg- "> Fer I én tunnely > . ; > i + d ' pe s a. ; ” 4 > ve eo - X > i : 4 i La . > ' i bed kaka rara : i i . sec haa OUT T J SAM FRJUUUUUOE Fra ARN AN Ah AKA. KAN PRANAN a Beröm från kungl, ', «. —Stockholmskollegan berättar: . +. -— Det var förskräckligt trångt på - S2:åri som vanligt i morse, En her- 78 som inte helt saknade s. k. for= I mer tog en hel del plats. Han blev knuffad och älskvärda saker sades Här: kommer man ju tjocka m, m. Det var + Vid” Norrmalmstorg sade herrå — Var vänliga och utrym platt- > Han sade det på bred och trevlig inte surt i > Förklaring > > början av seklet, alltså "före. filmens -tillkumst, att kt när en kine« under .förevisning ravur och svada bilderna, = Och dettå, mitt horrskap, vi- alla fall, å att dom skulle ha en höper Mä exter för sej på så vis, Men nu: blev Stava, Jonas lagvigda, arg, +. 0. Hola .— Tyst, Jonas, å skäms. din evige. skråe för å prata på' så vis "om relischösa ting, tog hon i. Nä, på. världens sista tid ä dä, »|å:Belsebubb 'å Antekrist rege- rar. fölk. som få å lockar dom & resa sej mot helia och gudeliga ting. Ska dom nu ge sej te.å in- billa oss att dä finns människor I stjärnerna också, då ä slutet nära, Jesses, nu Pöser kaffet ut för: Mej, min. syndare nens, ja står här å pratar. Ja,' ack, ack, ack, vicken synd, vicken synd! — Dom ska skicka opp en ka- rét te månen också, du Ståva, står: här, upplyste Jonas bered: villigt, då den äkta måkan kom in' med kaffet från köket, så kopparna höll på att rämna. dom ge sej opp te månen ock. så nu! att månen mä folk i. vo — Här står raket, rättade Stava korsade sig. «cc =; Tvi,. den ledingen! En kan Praktisk astronc . : Av KALLE IDALEN, / Jag hade tidningarna med på Näset, då jag gick ut till hans stuga för att vittja siknäten.: De. första ordentliga frostnätterna hade knipit åt hårt i'lövdungarna och träden stod där vintrigt avkläd- da runt Jonas stuga och gav en bild av rent grafisk skärpa mot Gubben såg väl jag såg fru- sen och va"hänt ut, när jag kom in, så han beordrade Stava, hu- stru sin, att sätta på kaffepan- ju gubben ;-Jonas rakade och letade i spe- efter glasögonen, och då han funnit dem, slog han sig | kikare skulle de va också. Men vecklade ut bla- I han Fe ju totalt rubbad te sist, esynnerligt, sade 'där blir, som lägger sej i helia | 1 Jonas. och plirade igenom ”föd- de å döda” att börja med, då ä egendomligt i-al:a fall, att för ja inte sett ett nu ä dä mest som ett evangelium för mig, när ja får det. Ja tror att ja hellre ville Potäter än mista bladet nu, då en har vant 'sej vid - |” Men fy rackarn så mycke u- selhet å elände som en får veta på samma gång. Dä ä ju inte . Jannat än olyckor å mord å krigs hot å uselheter. Men dä finns ju bra stycken också för den de- Nu stack 'Stava in huvudet + — Jaså, har du fått bla't, Jo-' nas, "sade hon, Är där nån följe- töng med den här gången. Jag ville 'se, hur det gick för den där flickan, som di berättar om.; Di skulle träffas i nästa num- | mer, sto där, så'nu kanske en kan få reda på lite hur det går. Dä ä en usel tidning på det vi- set, för den klipper allti av föl- jetongen, när: en -bara behövde läsa en bit till för å få reda på, om dä verkligen kan ordna ihop ställt till "det för ”Jjade' skolan eller -universitetet, ring ä rent vilder:te å vilja läsa "Jag upplyste dem emellertid om);,.' 'att ” det inte fanns någon ' följetong i det här numret hel: ler, men däremot Iäste . jag upp en. ';notis om' mystiska signaler . från planeten Mars och att man nu trodde med säkerhet att det -| på,” denna. planet fanns männi- skor, som ville komma till tals Det. finns ingenting, som så intresserar .ödebygdens ” folk, |: — Jojo, hon hette Stj ä rna,|j' som "talet om mystiska och över- | dä "mindes ju pojken 'sen: han "ting, .naturföreteelser 1 Stava - och ': Jonas lysshade och-' gapade- och jag måste dra jag slutat," snäsade Jonas både " Stavå satte brickan i bordet — Va säjer du, ditt åbäke, ska — Jojomen. Kal här läste nu, att en amerikansk professor ska göra en stor så'n där atomkarét - Tappt och obesvärat fortsatte han' å den ska dom skjuta OPP te jag, | lille, föll Stava' in, — Hon. hade tara II Tina TATE Er ene on rent få frossan då en -tänker på dryftade jag och Jonas +den skarpaste astronomi till stor fasa för Stava, som satt framme i sängen å sörplade och beskär- made sig. : — För en tjugo—tjugofem år sen," sade . Jonas och spottade kanstmässigt . mitt mellan 'trä- skörna på Stava och ner i spott- lådan under sängen, då. hade vi en präst här ute i socknen, som hette Morin: Dä va en tocken dära stjärnkikare eller agronom dom kallar, å en skarp stjärn- 'å dä påstår dom att alla tockna Men den där Morin ville in- billa - oss, - att -dä fanns stjärner | som. var flere gånger större än hela jorden. .Hän sa te å mä, att där” fanns berg på månen. Dä va 'en lärd: man, den där Morin, ; Men te sist sto han på predikstolen ' å kom -å. sej ' på predikan å talte om stjärnor å planeter' å kometer, .så te sist/ E måste dom - välja : en annan präst, :: Förräksten : kom. han te ett : sånt; där. oppsalvatorium " i framtiden, ' å där sa : dom : han kikade sej te nån sorts examen | p; å ble. berömd. Men dä- va nar |. turligtvis lögn. För .dom 'flesta bli ju tokiga: 5 sh ite, Ond a Tacka vill ja då nämndeman- nen” i: Hamra, "Han botade: son sin för å bli stjärnkikare på ett finurligt sätt. Se. dä va så, att nämndemannen hade. skickat ut sin pojke te å studera, men hur dä vå så: sprang pojkastollen "på föredrag,.. där .'dom talte - om stjärnkikert . å 'tocket.-eländit skräp tills han va rent virrig i. skallen: Han hade förresten. gått å konfirmerats' för Morin, 'å dä va. väl där han fått lusten, för hån kunde: räkna upp namn på varenda -liten.,uscel stjärna : på S tl dom kallart. Emellertid kom "då |:s Pojkafjanten. hem. på .ferier. ei sommar :å: då hade han en ki- kare mä sej som va så Jång som min gamla bösspipa där, å den lå "han på rygg å glanade å glodde i te ögona sto, på. skaft] på'n på kvällarna, Nämndeman- Karlshamn, - berg, Malmö partier om Arter. 22/1 1952 följande 'gula matärter, malkval per 100 kg, fritt köpares 'magasin: « Mellan-Sverige 58: —, me «. Det står nog klart, att marknaden, vad gäller 'jordbrukets omsättning, nu går mot sitt slut. På en del håll finnes 'emellertid en: viss gan, . "samband med .den' kallare ken. Prisnöteringarna är, oföränd- rade, men för verkligt goda kvali- -teter kan nog nu:”i slutomgången” här och var.tas ut ett något högre Marknad : Lantbruksförbund va synd å elände dom hittar på, | - Stockholm den 24/1 1952, " sa hon. on |] g ål. | Ne - Under .:det - vi . drack kaffe) "Spannmål Ö Garantipriser å: fullgod brödsäd av normalkvaiitet vid inköp från odlare under tideri 21/1—31/1.1952. (Priserna stiger successivt med 10 öre den 1, 11 och 21 fram till den 21 maj nadsherätolser” och prisnoferingar meddelade genom Sveriges Ahus, Ystad, Trelle- dö, Landskrona, Hälsing- i varje månad | 1952.) - Vårvete . 43:50 kr pr 100 kg Höstvete 41:50 + » '» i» Råg > Abigo op Priserna gäller vid leveran& till följande :. s.. prisorter: Gävle, | : ”- : Stockholm, Norrköping, Kalmar, |MiuvitUsisoocdtao & Pr Org, .: Hal Götehborg....s. 0 > : Lantbruksförbundet noterar den 22/1 1952 följande BProducentpriser på maltkorn och fodersäd, avseende |. genast - leverans,- fritt noteringsor- ten, för. vara av, normalkvalitet, i minst 10 säckar, kr per 00 kg: Göteborg: Foderkorn: 37: 50, vit- havré 35: 50, ve tcd Mr - Marknaden as som fast.” Lantbruk: fodersäd - ligger denna vecka i huvudsak oföränd- . rad. Man kan nog säga, att en av- vaktande hållning är mest känne- tecknande för marknaden. Någon |] = : : egentlig prissänkning har' endas: förekommit i Göteborg, där. priset på vitheavre justerats 'ned méd 501. öre pr 100 kg. Tillförseln betecknas som tämligen normal för årstiden. Efterfrågan har, som framgår av ovanstående, delvis. stannat av nå- got, men man framhåller också, att t, ex, havren börjat efterfrågas mer igen från Norrland, som nu har sträng vinter. Maärknadstendensen torde nog närmast kunna rbundet noterar "den g och sikte. innan i en SAA Cr igår; än "den andre viftades av vid KAK:s hus på Bas: iehol: « Här visar veteranen fran Greta Molander upp ett glatt an- kon gav sig iväg. Hon. B-92, oo nå i "var det historien om det lilla samhället, som satt upp” | en: cgen symfoniorkester. Man lånade ' en tämligen känd diri. gent från en grannstad och satte: l- igång. Dirigenten fann. snart till förtvivian att än den ene, kestermedlem- h inder repetitio- Å Vid" sista" repotitionen äskade" han ljud och sade: + i En av er vill jäg tacka of< fentligt; Det är första fiolen. | Han är den ente, som har varit. fiT stärtat. Deltagarna från. Stockhom: Fjällvidderna odlas = onet tas i bruk | ett omfattende forskninge-rbete | skulle : tas ' ” ningsmedel, horm det | skogliga området - Samtidi "IT härmed har pågått och pågår ett "Trestaureringsarbete i våra ett arbete som är av imp på skogar, 3, : God tfrämassa kräver - god råvara, Den svenska trä- uch massaindu> slriens produkter har hittills an=> seits vara bland de bästa i världen fråga om kvaliteten. Denna råvara art mått: Detta är nödvändi N ar. huvudsekligen hämtats från Norrl årtiondet; ö igt för att "jåter bygga upp Stogsbeståndet som kräfttet skövlals: under det senast> i. Forskningsarbetet har skötts av; Skogs- kärakteriseras av att beständen re= : idan från tidig ungdom genomgas med gallringar, som lämnar ect k i: utbyte, Skogarna får s'atens sh kningsih genom. grundforskningar lagt resultat som i massa- industriernas råvaruförsörjning; Förådet av den mogna a «i skogen minskar.” ' 3 "här vid somtligs beteck- ten i morgon: = Första fiolen resie sig ro nde bugade och sa: " sn -- Det vär verkligen det mi, 'sta'jag kunde göra. För jag kan tyvärr inte vara med på konser” is på Ikvålitet, kr | vilket ". kanske tråfoder. Lantbruksfi Havrehalm, på bundet" noterar "den | i i : ör. | $2/1 1952 följande producentpris på hela himlävalvet innan, han. bör- I råfoder, maskinpressad vara, kr pr. 100 kgi:ece sg Mesnil od Hö; (hårdvalls-), : på statione; elersta: Sverige 16: 00- Halm, > höstsädus,. på .stationer i mellersta" Sverige 6r——, > vek T stationer i mel- lersta- Sverige 6: —, . MEON : Denna ' vecka verkar marknaden för hö närmast något trögare med ringa. . affärslust. Detta gäller då Mellan-Sveri, överst engrospris,. vid försälj Prima; väls, vara 25: Hkajfritt Stockholm, inkl. emballage, lining till par- tihandlare, kr per 100 kg: : 18/1: 21/1 25: 20 SS efterfrå- « Ovanstående: . pris ..: inkluderar får ställas" i | kommissi närsarvode eller, avangs, väderle- I vid fö D 1 is. handlare, 00. kg:" Malmö ina Det lugna av, noteringen: i Um i 16: 507 nen, "som :va én praktisk-karl, ble ju räsande 'å en vackör" dag eller. kanske - kväll, då pojken legat ute å glott i kikar'n i tim- ledde + ner honom ; åt . lagåin -å) I pekade på en ko i en bås å så sa han: RT MN — Vet du -va:den'kon' heter va. hemma sist. .' — 'Ja,/ sa, nämndemannen; dä efter, .så kan du få henne te en komet också, för här hänger svansen. ÅA. därmed to. nämn- demannen ' pojken :sin: i nac- ken å satte näsan” hans un” der kösvansen å så sa han: Stu- dera nu ett tag, men kom ihåg att dä ä du som stannar hemma efter detta 'å kikar på: den här sortens ; stjärnor - tills - du ' lagt -bort: dom : andra grillerna. '+.. > — Nå, hjälpte det; Jonas?; — Ja; inte vet jag, men dä äl knappt ja tror det. Pojken fick emellertid. stanna hemma, men han gick visst ute å stökade om kvällarna i:alla fall å. glodde rätt opp. Sällskap fick han ock- |. så, för om jag. minns rätt blev han kär i en torparflicka i Yt- terharnra. å dom -gick å kikade på stjärnor. tesammans tills. dä gick galet för tösen. När närmn- 'demannen fick reda på dä, kör- de han -bort pojken.:= = > > ch ”— Nå, | forparflickan?, . sade Jag och reste mig för att ta adjö|- och gå, för det började redan skymma och' dimman stod som én. vägg nere på sjön. .: i ...s "> Vad blev det av henne, Jo- nas? tu si rådena Potatis, '; Od ne Lantbruksförbundet "noterar , för 'matpotatis, levererad banfritt eller sort med: ige och ens med i varj frågan för februari; VN Halmmarknaden ligger helt oför- ändrad, . + | CN " därstädes:. Priserna', har ; emellertid ikunnat ' hävda ' sig "och man behöver nog inte'räkna med någon sänkning, I ' Norrland sker ännu endast liten handel, men man tal, tog. han » sin i örat .å|- kan nog skönja en stramare .ten- 3 B.. Son . sin i örat .å je fåll bättre ofter- bräuksförbundet Ungtuppar, lägs 800 gr aa | ca . Ett slopande av lägsta dyrorten skulle eliminerå en stor del av de orättvisor, som' nu förefinns -i och med att delaf av en och samma "storkommun tillhör olika dyrorter, héter det i motioner från hrr Ebbe Ohlsson. Nilsson i Svalöv, Haegg= blom m. fl., i vilka de begär dels att ortsgrepp I skall försvinna och dels att de storkommuner, som 'är indelade i olika dyrorter, från nästa årsskifte blir” enhe , detta hänseende. ' nå : .' Det torde inte enligt motionärer- has mening föreligga några risker för att en från lägsta dyrorten upp= flyttad ort ånyo skall behöva ned- flyttas: Prisolikhéterna som, legat till grund för placeringen i de oli- ka grupperna torde nämligen” nu«= mera ha utjämnats'i hög grad.” Att en storkommuns indelning i olkia äyrorter orsakar irritation och orättvisor tordé vara alldeles själv- klart och att så skall behöva vara fallet ter sig säkerligen för invå- narna i dessa kommuner som utslag. av byråkrati. Följden blir ju näm- "on att'lönerna för exempelvis lä. ersonal, kommuahlarbetire ominer att variera, likaså skat- teavdraget, bostadstilläggen till pen- sionierna'o, s. v. Detta är ägnat att skapa olust inom de nya körhmu- nerna, där i stället alla åtgärder behövde vidtagas för A ki lägsta : tligt: indelade i 1952. Producentpris i Svensk '. fjäderfänotering. anger för: veckan 18/1—24/1. 1952 "följande ' riktn ringar å slaktfjäderfäå vid. fö ning från produbtenter till äggcen- traler i södra och mellersta Sverigés' produktionsområden, :. öre slaktad vikt (plockad vara): : -' oc Extra Pri "märkta ma Följande”. partipriser "på "pot noteras 't den 23/1-1952 vid:par handlares - försäljning + till: detalj inkl. - emballage, kr pe: 3: -—, Göteborg" 25 läget fortsätter på po. tatismarknaden, där. också priserna. i "huvudsak : förblivit oförändrade? Pr fö; Partipriser i Stockholm den 18/1 1952, öre pr kg plockad .vara:” z.. : v. Kron= Pris: Stan dörd i | mycket? stark > kyla. inträder, ; kan” rhan :nog "inte ' behöva” räkna med, s nämnvärda förändringar åv marks nadsläget under rärmaste tiden: En fast underton kan alltjämt förmä kas vad; beträffar den. verkligt p sLant- kg ä a Gama som dä Iönar = N SYSSEN : lörseln nu större, . medan å studera bättre än dom duj| :'. | I. |efterfrågan: minskat, och. viss pris. ligger 'å glor. på, ”Tocka där |) -: dy rortsgrup P en I justering pedåt har. ägt UM äras stjärr - både: å aa Ng vägningen av slaktfjäderfä till ägg- stjärnor ha både far å farfar MH storkommunerna handelsorganisationen -upoglielc: un= din studerat, å' dä har lönat sej |" ME rade ip Ider' december 1951 till .10,992 ke, bra: ock." Ä .titar. du närmare] ' STOCKHOLM! medan invägningen under föregå- ende månad 'var 192,857 kg: .Under' december 1950 invägdes '74,707. kg." : ggnotering, satt av Lant- bruksförbundet för tiden 18/1—24/1 produktiv d 260 öre pr kg, :: =" +» | läget ;. förbättrats, få Läget: år tillb: m 8 pro Fodermedel. : Prisnoteringar: å kli förbundet not väger nu istort sett jämnt. s sar); — "Antalet .betäckta su; uppgick under december till s mot. 20,139 under närmast för ende månad och 21,972 under. d - cember 1950. Minskningen mot eit' aka uppgår således till dr de viktigare i Götaland Efter prissänkningen har mark naden stabiliserats. Exporten är nu” åter i gång och avlastar överskot= ten. Även på hemmamarknaden har och marknaden komplicerat, med; Iokala över-. ar underskott,' som är svår. ' att. jämna, Som väl är brukar ju fö säljningen , under januari icke var så livlig, varför. marknaden ändo: kan bemästras ' relativt bra: No ringen biovehålles alltjämt oförän rad (3,80 kr pr kg för 15 kg:s"er - i SD Lantbruks-. "> noterar . den 22/1 1952 följande priser vid försäljning till dling höjer produktionen "med 100 proc: vd, 1. och .sko-zind: som fram tjänat till vägledning vid: "strävandena ' att uppnå -bästa möjliga effekt av ås UpPpbyggnads- arbetet, ' Dessa 'forsknir suppgifter har varit! av samfällt intresse för och träindustrierna och de- ande av stor betydelse för n "Institutet har nu lagt fram en ny femårsplan — för förskningsarbetet, | Det" erförderliga beloppet uppgår denna : gång till 3,075,000 kr och av. konjuzkturutjäm- åda riksskogstaxeringarna, v. vilka den ena: fortfarande är i gång, . visar att för Norrlands del virkesfö, : av "äldre, avverk= | nihgsmogen skog. successivt mins- kar. Denna vikande tendens kom- mer att .bestå och sätta sin prägel På det norrländska skogsbruket un-= der-Y-ytterligare flera decennier -| framåt." Gallringévirket blir därför | 5; en betydelsefull andel av årsavverk- ningen. « Detsamma gäller. om . de | sydligare. delarna, av. landet, där 20 '—60-årig + skog - inta; den största delén? av. skogsmarksarealen.. Rätt utförda, gallringar blir. därför av allt större 'betydelse, ty annars för religger risk för allvarliga ekoro- miska '; produktionsförluster,' Insti- tutet kommer att vidga sina gall- in dersökningar,:: Även . andra delar "av. skogsprodukiicnen kom- 'öryngringsu: ökningar utgör en "annan. del av institutets pro- gram. Studier över skogens föryng- Ting" har pågått länge 'men det är én :angélägenhet av första. vikt för kogct N sålunda ett lägre individantal :pe ' ektar, men individerna blir i stum let fortare grövre, Blir emellertid gallringarna för hårda eller sättas in för tidigt) inverkar detta menligt Institutet lägger fram ett Program för undersökningar, som bl, a om-" fattar kvistningsproblemet. Det är ju. av stort. värde att' erhålla så kvistrent virke som möjligt, .. ' Skogsarbetarna trimmas som . idrottsmän. : >” Institutet vill. också anställa rö: förbättrad rörelseteknik åstadkom=- mit: synnerligen goda resultat. Med hänsyn härtill anser man det inte siga studier av speciellt de skick« ligaste 'skogsarbetarnas : rörelsetek =: nike. skall ge stora möjligheter att. förbättra tekniken även 1 skogsar=- betet, Härigenom skulle" trivseln i kunna höjas.- ANA «En av den naturvetenskapliga uppgifter är att söka 'allsidigt utre= da '' sambandet ' mellan, näringstill-.. gång . och skogsproduktion, För därför det oavvisliga kravet att. sö« skap om "storleken 'av skogens nä- ligt stort värde, Meh också rötfrå- gor och klarläggande' av skogsträ- .dens konstitution står på Program= met. Ännu vet man blott föga :om : den ärftliga bakgrunden till.skogs. trädens egenskaper; Det vackra träs='' alltid till en god avkomm Ra i da + Slutligen ' kan nämnas ' att sko. gens skadeinsekter kommer att äg= nas speciell” "uppmärksamhet, att dessa: undersökningar fortsät- i; Virkesskörd årliga . förlusterna genom dem: är lig 1 de t isar tas och 'utvid; ning" av, ; produktionens ' nuvi värde, Kan kostr kan stegras ; igenom '-"skogsodling.=Det anses't. d, m, sånnolikt att en. öksbir > de med 100 proc. eller mera i, förhål- lande till de naturliga återväxterna” kän” uppstå "genom ändam!lsenlig skogsodling.”” Genom ' odling når produktionen sitt högsta möjli iga oc en tydlig tendens till öknin; sjöräddningsföretag?. ISTOCKHOLM" Ömramy + > "Om "en samord av de organ här detta stor ekonomisk, betyd Försök 'med mekaniserat skinérnä behöver. fullcomn: + Försök : med maskinredska id =" -y | institutet visar att man med hjälp « Partiprisnotering å slaktat fjäder? ns SS 204 a av... skogsod- 1 | lingsarbete. har: gett resultat som : | lövar gott för framtiden, Men som; deltar" i'sjöräddningstjänsten anses behövlig bör" marindistrikts. : alltså inte delar lotsstyrelsens me- ning. att lotsverkets distriktschefer skall överta ledningen, Hur sam. lika. mycket arbete på samma tid." + i kan minska kostnader '” till mel- lan hälften och en tredjedel av de vid manuellt arbete £. n. normala; '| Därjämte uträttar en sådan maskin som 20—30 man dersöka bli föremål för en särskild utret Tånga :. Marinchefen | delar lotssty; uppfattning att det är nödvändi; att hålla vid liv de i sjöräddning; Institutet ämnar också fjällskogaru.s « föryngringsproblem. det i tjänsten deltagand ins 110. att det initiativet i början ' Inom det stora' fjällsk norra Sverige möter detta arbete särskilda svårigheter men försök - - av ett räddningsföretag inte får Ber” | skäras genom - tillkomsten av €! event, lå t sam=' har visat att fjällsh än- yt nu- bjuder "snabbare med hormon. > Under forsk de möjligheter -| i föryngringsåvseende, "= 7. Skogsplantan växer sju gånger betet har man | vi inte att en samordning i alla Jägen. är överflödig. Tvärtom är den önsk= har lotsbefälet redan nu åtagit sin en -rådgivande och: dnandi frågan. Det har riämligen vid institutet gjort en upptäckt som väntas bli av betydelse för kultur- : visat sig behand. reglerad form, Om frågan bör lösas : som skett på västkusten eller ge= möjligt att genom h nom : tillsä ål kar Idol ling på 'ett' enkelt sätt ädsfröet, så ' att Hof, | torna som normalt uppnår ungefär tre cm, höjd på en sommar i stäl- Jet i gynnsamma fall når en nöjd | av'20 cm; Av vissa tecken att döma kan tillväxtfrågan hos redan ut- men lösni mest i Ett samordnande örgan ana känned o -mdet rent praktiska förfarandet vid själva räddningsarbetet. än av vuxna plantor även granen. typiska 'stagnationsperi3d å FN imuleras, Härigenom yppar sig en möjlighet att' påverka svagvä:ande kulturer . foch måhända också häva den för +illeå på förbindel säger marinchefen' vidare, Det sé- nare förhållandet ahser han av av> "| görande betydelse. I dessa avseen- urder ” de "tidigare. Denna: för nor" s'rckilt vi "ga fråg vinterolympiaden : Oslo får följan- . de utseende: Herrar: J. Bouagis, D. | ih. N. Harri och R Macki jordbrukare, fritt kr per 100 ke: att underlätta sej i Hamraån då hon va sta å "> Jö,; den stackaren sänkte känsla. - Halmstad: Ve kri, svenskt. 33: utländskt 03; —, rågkli 32: Zu. Plel, AX 72, a, Larinaga., "Damer. S. Mackintosh; V. Maskintosh, H, Laing, S. Daniell 2 > och Få Campbell, (TT-Reuter) kr skogsodling skall bli före- mål för så allsidiga studier som 'ygt - möjligt. = > . . den torde vara bättre. ut- rustat än lotsverket. Ett ytterligare skäl för att ge marinen ledningen är att flera i räddningstjänsten del> tagände ' organ i krig samordnas Fö — Xx le med marinen, som också är fee Ö I 1 landets. bärgningstjänst under |-Inför otympiaden . |, lasaos, frist under Den - brittiska skidtruppen . till Kl = - Net = Det var fasligt vad frå Jons- son låter hes. . Ua. a '— Ja Fonnes man kom hem sent - li gär kvän badade, , dä va ju.-olyckshän- — Jo pytt .va då va, dummer skrivit avskedsbrev te pojken mor sin, innan hör gick å bada, a a . AX delse, förstås... a ons år 2 | jag tro... 07 or . Nu .tög jag adjö och Jonas följde mig ut på trappan. : Han inte eljest, kan 2 . I kikade” uppåt. kvällshimlen så sa han som slutord: ' ä ä i alla fall besynni mä dom stjärnorna .... <= och herligt (Eitertryck förbjuds), | > od ac nons B Bi 0 vidder, Der moderna skagssköätse'a relsestudier. Inom idrotten har va' råda något tvivel om att planmäs= . arbetet och effektiviteten i hög grad '. ka erhålla en mer detaljerad. kun=' ringsförråd och om 'sättc? att: bäst : hushålla . med detsamma, Lösandet” s av. dessa problem har utorordent=-. . det' har inte alltid en god arvmassa ' och den goda arvsmassar leder inte - cheferna bli den 'samordnande” in, ' Tstansen, '. säger . marinchefen, som i och f. n. tillämpas på västkusten 'en 'samordning i, visg : - de - av." ett särskilt, tresse. och känsla av ansvar och |" på de kvarvarande trädens kvalitet ' .. dnande ledning, Det betyder dock anser .den senare : - indamålsenkig, ::. är mindre - 1 och « > van och ständigt åtkomlig personal, : skogsforskningen : "uppställer : sig =” ordningen sedan skall utformas bör "> > | värd i vissa hänseenden. I Skåne » :'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.