c EL | ned kl, 16.43, ".verföras Hill något annat. Då blev - det uppdagat att manen” var — färg-" Dagens nan le ” AGATA, : . "Solen år upp: kl. sil och Morgondagens namn : ;å- DOROTEA. > Sölen "går upp kl. 8ä08-0 och . ned kl. 16. 45. | Dagena dikt:. Bistra :vårvinterstjärnor. gnistra. .— Förbi med lugn och trygghet! Förbi den. döda tomma skogens sköna rot: Nu lever kväliningen; näasr nt andas; Inget. problem ". : : r den norska fackföreningstid= ningen Jerpbanemanden' lånar. vi den här historien; -s Det var före de eldktriska ställ verkens tid på "Oslo östbanestation. "För signalerna'.”Klart” och ”Var= samt” hade man helt enkelt en grön 'och en röd vimpel -på korta trä-. ”skaft. Den gamle man, som passa= de' dem, gjorde det utmärkt" och alldeles prickfritt i alla år, tills ställverken, kom och hän, skulle ö- . kunnat klara ' dén” gröna "och 'deri röda; när ni aldrig kunnat se 'skill- nad på den? ' utbrast stationsmäs- . tare Anders Falkenkerg.: > — Inte nån korist, sa den gamle '. ärlige, det är ett stort kvisthål i i » skaftet, på den rödel . tcEn folkskollärare 1. Småland och en polisman från Stockholm var kamrater "under beredskaps- tider, varvid smålänningen hade inskrivningsnumret 187; -,;— |" Kamraterna hede inte setts på många år, men .så hände det. en vacker sommardag under skol- resornas tid, att stockholmspo- lisen på post på Gustaf Adolfs torg plötsligt får se en Person, som han tycker sig känna igen, i spetsen för en massa skolbarn beredda att korsa torget, Det långa tågets eftertrupp bildas av en kvinna, lärarinna vid samma skola som" smålandsläraren, ty det är han. « Parl t > Polisen, ' med - stent öst. å högtalaren: . : : oa — Nämen titta, gamle. I87:an har gått och gift sej! . Inkållelserna : av jordbrukare till” repetionsöv- ningar ” under. tiden 24 april 25 maj -hart väckt berättigad oro: då tidpunkten. är > synnerligen! olämplig ur jordbrekarsynpunkt, I lördags berättade ett telegram om, att 500 skånska lantbrukare kom- .mer att uppvakta jordbruks. och försvarsministrarna för att få till stånd framflyttning av inkallelser- »na, då de: befarar. att. vårbruket "ännu "inte är avslutat vid: dennå tidpunkt. Även RLF har kopplats in.. på" denna: för jordbrukarnas |, synnerligen angelägna fråga sve I Halland. finns precis . samma problem, då "RLF:s ' länsorganisa- tion ' vid en undersökning funnit, att cirka 350 jordbrukare inkallats under samma tid; Det föret EGYPTENS PREMIRMINISTER, MAHER PASCHA, ses. här presid era vid sitt där wafdpartiet dominerar, har godkänt förslaget om att -mil . : gälla i Egypten två månader. framåt. Er Hedlund I i Rådom har varit sociaidemokrat,) påstod Göteborgs- Pos: jen, (fp) i en ledare den 19 ja- nueri SLU-bledet! har undersökt om det” ligger någon sanning bak- 'Jom GP:s uppgift och finner därvid, att den är follkomligt” felaktig: ODåÅ vi underställde hr Hedlund I. GP:s ledare, upplyste han oss om, > att han, aldrig tillhört något annat -Parti. än bondeförbundet, i vilket "han vann inträde vid 24 års ålder. Han har heller aldrig röstat med "någon annan valsedel" än bonde-, rsta ministerråd: jurisåltion skall ” Gamla pelarhelgonet Simon har på sistone fått en. alldeles oväntad aktualitet ' genom ett par. artiklar som -:en civilekonom ' Gunnar Sjö- gren och författaren Olof Lager- crantz för en tid sedan publicerade i Dagens Nyheter, (0: N. 16 och 17 jan. 1952). Simon, Styliten, var, eremit, . levde I nere i Syrien och dog 459, sedan han under trettio år suttit, hopkru- pen på toppen. av en hög stenpela= re och uteslutande sysslat 'med att tänka: på Gud. » Efter "dessa pplysningar . faller: det -. måhända egendomligt, att det skulle kunna finnas några t.'0, m:. att två arbetsföra vid sam>; ma jordbrvk ' inkallats samtidigt. Givetvis. kommer dessa inkallelser "att vålla åtskilliga "bekymmer för arbetskraftsfrågan under det wvik- tiga. vårbruket, som 'ju också i stort sett är något. senare i Hal- land än söder om Hallandsåsen: ELF i Halland. har' i skrivelse till. riksorganisationen framhållit de svårigheter, som kommer att uppstå, om inkallelserna sker" på detta sätt, Tyvärr har emellertid förbandschefernå "små möjligheter "att bevilja uppskov, då deras mar- ginal härför endast är: 5 procent av de inkallades" antal, ” "Givet är att de militära kraven måste tillgod i största möjliga utsträckning, ' Att " inkallelserna förlagts. till just denna tid beror på det platsutrymme som uppstår mellan de ut- och inryckande re- kryterna. förbindelselinjer ' mellan d kulturdoktorer i, vår. tid och ett världsfrånvänt :. pelarhelgon i av gamle Simons kaliber. " Så är ”emel- lertia. fallet, ” r. en grundsyn. på kyr- kan.och hennes relationer: till: den= na världen, som på 'ett alldeles för- vånansvärt sätt erinrar om den sym, riska eremitfromhetens, "537 Egentligen | avser de båda ”för- fattarna att stimulera till Jivligaré” utträde ur; Svenska kyrkan. sammånhanget kommer :herr. gren in 'på- frågor om förhållandet mellan religion och etik. Det gäl- ligt, menar Sjögren: Det hår tyvärr inte" kyrkan gjort. . Hon' har vav>- låtligen blandat sig +. människor-.' nas jordiska förhållanden i stället för att uteslutande ' ägna: sig åt det” - För: den. i enskilde jordbrukaren > Då -J ust det, jal. : Gamla: doktorinnan., är mycket. Pigg och vital; men hon har: litet svårt med att” komma ihåg namn. IDetta är emellertid en svaghet hon inte vill -kännas vid. 'En dag har måcon sökt hennes son i dennes” frånvaro och sagt sitt narin åt' den "gamla | damen. ”Dotterii; som också varit ute. kommer hem och dok- ftorinnan. vill tala om besöket. Men jvad var det nu han hette: . — Det var'étt lingt namn, det fär jag säker på, och mycket ovan=. digt, säger. "hon eftersinnande. Och så var det ”a”.i början. Det kom: en också att tnka på någon fågel; Men vad kunde det vara... Strax därefter komme sonen — Mamma, erg sökt mig? Doktorinnen (friumferande): . har, en herr: Lunds >> Lundberg! Lundberg var det! : a de inte de ORDNING SKA DET VA Berest herre berättar: En gång När jag var i Mexico” och sport- fiskade och skulle åka en bit med järnväg, råkade min tolk och den Mmexikanske" konduktören ' i ett « fruktansvärt. gräl, . "Varför all : denna : uppständels 2” frågade - jag, Kar re, 70 Karlien - "säger; "förklarade min tolk, at ja - tåget. Våra det här är gårdags biljetter gäller till dagens tåg, oc förrän 1 Törgonj kommer inte — Jag 4 vacker som hon Vater hon, är så Hon: —' Ja, 1 ae flesta flickor la: Mn det är ju 2 Det finns 4 en m in flickor, som tfate vi) .— Hur vet du det?" rn me . dag. hag: frågat: dor, kl i Förorsal Assa unga j. P H ot ” N AAAALSAKAAANA NM SSAAAASASAASÄÄDARA sänkal Ielser' stora - problem; kan icke åsidosättas.. vare: -sig ur Jordbrvkarnas | ekonomiska syn- punkter ellef i' försörjningshänse- ende. "Många . jordbrukare ser "också "med bekymmer mot. den stundande” våren och hoppas, att få övningstiden förlagd till en ur jordbrukssynpunkt lämpligare. tid- punkt utan» att försvarsintressenå > trollats bort i i: « LONDON : " Vart: har. de inte S mindre -117,000 gifta 'ergelskorna tagit vä- » gen; - vilka i enlighet med: den se- naste folkräkningen i England vis- serligen lär exxistera; men i så fall måste ha gått undér jorden? Folk- räkningen i England har haft till '| resultat, att 11,020,000. män. förkla- rade, att .de var gifta. Men antalet kvinnor, som dekla. rat samma 'sak belöper. sig endast : till 10,903,000. Mellanskillnaden är uppseendeväc- kande och artingen gapar här ett svalg i statistiken eller 'också mås- te det ha hänt någonting med de 117,000 försvunna, - ' Statistikerna är dock mindre oro- ade av resultatet än folkopinionen, Det finns en hel'del kvinnor, som lever i hemskillnad och som: inte önskar bli påminda om sitt äkten- skaps fiasko, varför de på fråge- formulären icke sanringsenligt för- klarat antingen att de är ogifta el- "ler änkor. Å andra sidan lever även i England ett större antal 'kvinnor | tillsammans med män utan att vara gifta; men det hindrar dem 'inte att beteckna sig såsori gifta. Yt- terligare måste man räkna med så- dana kvinnor, som ingått ett andra äktenskap i trots att de" visste att deras ' första make. existerade nå- gonstans i Engla "= — dessa har tydligen förfalskat formulären för att inte riskera åtal för bigami. En del kvinnor, som levde under falskt namn, torde ha avlidit, och ett antal kvinnor. kan ha lämnat landet hem- ligt I i trots av den rigorösa resan- dekontrollen.. Mer: alla dessa "möj: ligheter förklarar inte 'på långt när de 117,000 ”obefintligas” öden, I | ” ANNÖNSKRA oc ler att hålla isär 'de: båda" ordent- | ningarna" kyrkan för bristande samhällsansvar. " Men när " man begär, att "den kristna kyrkan skall gå med på en sådan .tudelning av "verkligheten i en religiös sfär och en'profan och sedan fordrar, att- hon skall dra sig tillbaka till sina himmelska 'domä- "ner och utéslutande sysselsätta sig med att idka någon slags'i själen (instängd religion, då begär man det "orimliga. :Ginge hon: med på det, då "skulle" hon i och med detsamma upphöra att vara en kristen kyrka. I "den bibliska skapelsetanken 'in- .neslutes nämligen hela tillvaron, himmel och jord i ett. Det är Guds ]' alltsammans, ' Och :han -som är till< varons skapare är och. vill- också vara, hela skapelsens frälsare, Det dubbla 'kärleksbudet gör det också il <somöjligt för den'kristna människan "att isolera det religiösa livet till ett I privat förhållande I rent: invärtes, :: I mellan ' själen och Gud, utan det kristna: livet. är ett triangeldrama, som utspelar "sig .mellan”de tre I-huvudpunkternå: Gud,:jag och näs- tan.” Vi hava: aldrig .Gud utan "Nästan”, deklarerar Luther.; Det är fidigt anklagade d de” nazistiska tidi i "förbundets, - Varifrån har. hr. Hjörne. fött gen om att hr Hi 'socialdemokrat?. Och vad ar. det för syfte att som hr ne. gör, ge Spridning åt klart osanna : Uppgifter om bondeför- bundets ledande i Att detta är ohederligt ä . tvivel. ' Men har: verk r + partiet inga sakliga argun . "komma « med i den politiska ”batten, utan måste tillgripa dögs nen för att "komma åt bondeför- bundet? en > GP "kom med denna "nyhet" om edlunds' politiska” förflutna pr EE ytterlighetsriktningar, i inte minst - tacksam ' är: mean för varje skribent, & som klart kan framställa |. kulturradikalismens' ' konsekvenser "Och: på. "vitala livsområden.'.. Hur un- derligt det än kan låta; gör de den kristna kyrkan värdefulla tjänster; De är" på sätt' och vis som ett slags ' ”femte evangelist”, som på ett särskilt' sätt har fått nåden att väcka de sovande och få folk att se vad klockan ä är slagen. LEN samtidigt som tidningen påstod att han liksom hr Sköld var emot skat- tesänkning. Även, detta är felaktigt, tyi: .remissdebatten yttrade hr Hed- lund,” att "jag har liksom skatte- utredningen den 'menigen, att man så .'snart 'det:överhuvudtaget är möjligt bör enomföras en. - skatter sänkning,” . : EE 5 I och prinsessan Margaret Rose har be= -|sökt .hovskräddarens vårkollektion, Drottningen bär en blå kappa med -kisamgarneringar och prinsessan en ppa i röd pastell med astrakan= Ktitik mot radion” SR > för: ”nonchalans | S . | mot löntagarna” - STOCKHOLM Pölgien tes Radiotjänst är bra, «nen i att vd ar tigt avseende tycker vi nog att. | - STOCKHOLM ” Förste byråinspektoren i arbets: marknadsstyrelsen Mårtin' Engvall lämnar i senaste nummer av Socia- Ja meddelanden en redogörelse för den -rninskade . sysselsättningen in> om : ;."beklädnadsbranschen, varvid bl.: 2 lämnas några uppgifter om också ”Nyd' "Testamentets samlade vittnesbörd... Det räcker ju med att I här erinfa ' om: Jesu" liknelse om den” barmi ärtige samariten..< När den ristna kyrkan inte bara ; intresserar” sig: för jälarnas" fräls- ning utan; också i högsta gräd in- tresserar sig för hur dessa: själar har det i sina” Kroppåf; så beror å hon har. blivit år? lästigad titan” på Det tgång ov Vårbruket | jär till följd: av sin religiösa Pelhets-- ” BLi:as konstateras, att försälj- ningen av. skor intill :1' nov: 1951 värdemässigt: sett motsvarade . 19504-« års siffror,» men, med tanke på den stora: prishöjningen,. i början av fiölärer. motsvarar detta” en' ned- par skor räknat med c:a 25—30" proc. : Främsta ' orsaken till nedgången!" torde - vara” att söka i ae d s bättre efter nuv, konsumtionsaivå, skall kunna ” vidtas” på ett i huvudsak friktionsfritt sätt, mom Länets. fiskellottas | fonnage ökar någol alländs 1 | hushållningssäll” skap har till. fiskeristyrelsen :över- lämnat årsredogörelse: för 1951' vad Re fisketlbeträffar. En av förvaltnings- 2 utskottet. tillsatt fiskerinämnd' här|? nämnda , i visar en val=;. hänthet, som ger utrymme för en. saklig kritik. Vi menar dess at- tityd mot fackföreningsrörelsen och därmed i vidsträckaste bemärkelse: mot löntagarna. ' Det vare oss fulls » | komligt. främmande att 'påyrka - någon slags - politrukvälde,:'. Men :- om radion: skall ha till uppgift att så långt som möjligt spegla verk-=, ligheten + och "vardagen. runt om- kring' oss så återstår faktiskt i ty. avseende mycket. att göra, skil- >? en ver ”Signalens” redaktör. Henry Kjellvard.. Det heter vidare 'bl'a.: Det . finns ungefär tre miljoner. löntagare + här.i' landet. > Grunden . CC för deras existens. är den lön eller inkomst, "som de uppbär." Till lö-' nen '.'kommer olika förmåner: se- mester, sjukersättning, " olycksfalls= ergätthing, övertidsbetalning 08 Vi. NE er: keriärendena=, ock utövat "tillsyn den. ach lerade prist , som med. en gång slog igenom: i början |Fi av : 1951, då subventionerna.-togs bort. I Verkningarna härav. har: yt- har” tjänstgjort som. nämndens seks reterare, Enligt räkensk bar på utsköttets uppdrag handlagt fis- |” i engelsk statistik a något med samhällsmoral "att "göra röjer därmed 'att han är irreligiös”, citerar Sjögren efter Torgny ..Se=1s gerstedt, och Lagercrantz. instäm- mer: "”Att moralen ingenting, har med " religitnen att göra: har: han uppenbarligen.: rätt i”.:...De gamla; pelarhelgonen skulle "förmodlingen! också ha 'instämt, fast kanske" med” litet. annorlunda motiveringar, Den. allmänneliga kristna kyrkan kan dessvärre inte instämma, Var- ker. med våra nutida. kulturradi-: kaler eller Simon Styliten.::' Den representerar nämligen inte - reli- 2ion så där i allra största allmi et” utan är representant för" den kristna religionen och i kristendo= men; "existerar inte någon boskill- nad. mellan. himmelskt" och sjordiskt,+ Någon har sagt att det är méd det" kristna livet, som' med 'ett elektro- lok... Det måste ha kontakt uppåt | med kraftnätet men, "också jord!ed- |] ning för att kunna fungera. Bilden är banal men h nde la Kyrkans fiender 'har i”alla tider försökt att förmå henne att släppa jordkontakten — föratt sedan an- gripa och kritisera henné i den mån hön gjort "det, Så gjorde på sin tid -nazistledaren. Göbbels, när:han ville; förbjuda de tyska kyrkole= darna”- att ställa. dåtida : samhälls- förhållanden i evangeliets belys- ning. '' Han.” dekreterade:. "At. er hitimelen' åt oss jorden”, . Sama : DET | FÖRSTA ENGELSKA GA här vid Paddington Station .i L | Vickers, gör 145" km/tim "och är tillräcklig "för : att. framföra d : NN brantaste ”Den - som. tror att religionen. Er tillvaron, som hon davlåtli= uppfostran, robl nyk- kring ” ; dagsfrågorna: terhetsfrågor 0. sva Kritiken : mot, kyrkan har: ofta Hut på att hon har /'svikit. sina i kter i.de jordiska samrmanhang- en, och att hon bara allt för, villigt slagit: till reträtt, när denna -värl- dens 't makthavare deklarerat: bort med..; tassårna! Sådan: kritik har inte. heller: det kulturradikala” läg- t" sparat på. Den skymtar. också i slutet "av ”Lagereraniz artikel. [Författaren kommer, där inpå na- zism.4 och. .: kommunism, Det är dag: »: Men" här'.bar Kyrkorna svi- kit.z. De har + ”av sin: egen inre : oförmåga och sin bristande kontakt gen tvingas. att lägga sig' i debatten I XVarför kan inte radiori bättre" än som hittills skett genomlysa dessa ” inns det. i inom Radiotjänsts: ferligare förstärkts av den hamst-!lanserar” "inkomstår och utgifter på re prishöj- kr 16,017: 65, : olsen. åttöljes” a rönt i inverkan av den ur försälj- dogörelse ; av.:> 7 fiskerikonsuléiited: : ningssynplinkt.. olämpliga . väderle- Gösta Edman; vari :framhålles,. att ken, ' : iden? halländska. ”Tiskeflottans iton- : Medan 5. sålunda : : avsättninge I minskat med drygt 1/4, har pro=: duktionen hållit sig "på unge Vv de mindre fiskebåtarna utbytts |, oförändrad " nivå, möjligen med nå örre. I övrigt har. fs "med: att i Bua fiskeläge : ett antal nage' under året något ökats i och Tr "inte en enda nt man, -kapabel för denna ist ne i Yr Som” , eventuellt” kunde oösrelied oikatonsprobleit och: an» K Då och då :kom=- gon minskning, så att slutresultatet med ; installation! av ekolod, varför kan -' komma ? att bli c:a 95 proc, numera firyes ett "flertal båtar ut- vilket -; skulle motsvara: 9 !/2—10 ; rustade med detta instrument, : milj. "par; ; Samtidigt har. importen ;; Den-1:jan.' 1951 trädde nya” ökat: Den "kan; på goda grunder: :kelagen 'av den '1 dec. 1950 i antas komma att uppgå till över 1/2 Deniiå 'ersatte 1896 års lag i 'milj.: par för.1951 mot c:a: 100,000 par: "årligen... åren 193149; ' Med anledning av denna, kraftigt: ökade 3 ingen endäst fisket. med fast red- import och läget inom .skoindustri-" skap. en har ju från: Sko- "och läderin= 3) a det förflutna året har någon .med det: väsentliga i det € [liska budskapet, alunkit ned tj) tydelselöshet,” > « Det är: onckligen svårj att förstå, hur Lagercrantz tänker sig att den situationen skall. .kunna förändras till det bättre. Det kan ju inte ske med mindre kyrkorna ger sig i kast med ' de aktuella nutidsproblemen och "hävdar ' kristen” människosyn med allt vad det' har med "sig "av konsekvenser för alla livsområden. - Att nazism och kommunism inte är hågade för sådan ”inblandning” är: ju bekant; Det. är emellertid värdefullt alt på sätt som här skett får he- STURBINLOKOMOTIVET syns - ondon. Det har byggts av Metro- på .3.000 her... Dess. styrka är et tyngsta passagerartåg i den stigning. + N besked, om, att” detta TN av smar] knadsstyrelsens chef, Från i dT hösten. betydligt lägre. än samma” - | beta med reducerad arbetstid. eller Mr : | Med tanke på. det tidigare mycket. "gande = "| moda, dustriart dets: 'sida hos stegring. i de fasta” fiskarnas: ental regeringen påyrkats importbegräns- ;förmärkts "> endast: för det i "| levhad i c detta: sätt : "| tillåts :ligga obearbetat för -för fäfot "praktiskt taget? :- Det: sägs 'av "dem, 'som grundligare : per netrefat : saken;> att grunden till, dessi mindre tillfredsställande för= hållanden ligger hos radioledning= ning vid handelsförhandlingar med: .Klosterfjorden. :- "Utanför. Ätrans främmande länder. , + mynning, — de viktigaste botten- c Slutresultatet för. år 1951. väntas? i garnsdistriktet ar antålet fasta bli ”lagerökning med "drygt ål fiskåre' ej "ökat, milj. dan. Då lagren. vid årsskiftet I" Urder. år 1951 har” återutsatts 1950/51 ” uppgick' till, 7,360,000 pa 1 Den utsatta romh innebär ' detta, .: att lagerhållningen.. -rén har märkts och fiskar- ens... rekry fande medarbetarna. mn : Är det tiktigt, som mar gör g lande, "att akademiska meriter - är avgörande för: detta urval, ja,. då - ; - är det åtminstone fråga om. en prineip:' jänen om... akademiska” : 3 vid 'senaste årsskifte skulle uppgå na' shar 1. möjligaste utsträckning till närmare .10 milj.” par, vilket väl..and om denna fi motsvarar: ett 'års förbrukning...” io i Dessa förhållanden, Solsk ningen Något I Srkosfiske sötvatten- måste. inverka, på sysselsättningen sp. -område har icke förekom- inom skoindustrien, har varit före iremot bedrives ett visst be” mål för överläggningar mellan ar-.- ränsat husbehovsfiske frärnst på och a förekommer i g våren. . Sportfiske” inom branschen dnförs sbetpdunde” uteträckning enär Hal- nd «erbjuder - mycket växlande öjligheter i detta avseende. ydala” i Högvadsån har” lax- il er I "terna, ämbetsverkets sida har därvid kun-", nat k att vissa d. H till. .”minskad - även ål och för sic bör vara er garanti för I .- » ett visst mått av. bildning och 'till= . ed 7] ägnände av; vissa kunskaper så be- gär ingen: att fill kand. eller fik. lie. den och den. skall äga er större". . . praktiskt erfarenhet och insikt :om ', . =. t-" : oa de samhällsproblerri svi här tänker ' H på, än den, som förvärvat dem ge= nom,. daglig och personlig erfaren het.” Vi är övertygade om at Ra- diotjänst utan alltför stora svårig- j oe . heter. skulle : till sig kuhna knyta 700 stl ..någon kraft med -oms sa ats-i det aste laxfisket, vilket. använts ute- slutande” för "detta ändamål. Den- tid ' år 1950. Enligt gällande kol-: N34: kontroll började den.1 juli lektivavtal får skoarbetare inte art Från” denna tid och till dess läx- deringen avslutades inräknades De måste endera be-' 20: läkar och 5 laxöringar." Av de 5, Å laxtrappen vid Herting: uppsti- laxarna ' överflyttades ett ntal, till "Lillån > vid "Veg sysselsättning, inom: SR skoindustrien redan förmärkts. Ef. terfrågan på arbetskraft: var under? permitteras. redas full arbetstid eller avskeda: inom . mindri sige! ebr fr. halländska . vattendråg ” upp- utbredda '; ”'korttidsarbetet - brahschen är alla parter intressera- de av att denna" bestämmelse skall” 7 samlat döme och förmåga att hållå ett vär > kande öga över vad som sker på . arbetsmarknaden öch .ge' lyssnarna den information härom, som de han cr 53 rätt att fordra, 7 pe bar i Miland slutfört de” långvariga ' : med rörande sin fars. definitiva grifte- ro.' Hittills" har . Mussolinis efterle= vande": förgäves : försökt få myn= . d . att” bisätta även i framtiden. - Av= ade under år 1951: skedandena : har ' hittills varit av: TIyned inalles 347,5 kg oc och 549, 265 mindre .omfattning och de friställz stycken. pA es da har i allmänhet fått annan sys='. '. - - Do selsättning.. Om' nuv, arbetsmark=. '"fTlaanta: få 2 j nadsläget inom det övriga närings "Mussolini får griftero. livet blir bestående, är det. att för- | F ROM: .(AEP) att de dis av Edda 'Ciano, änka ef- n v k Ni arbetskraft från skobr js som i £. H v'rikesmin'siern o. den avlidne i feniljegraven, men les or ni skall stoftet efter diktatorn.när — + : ON - I som > helst: friges. och överlämnas till hans anhöriga, Italienska: pres- sen -uppger,. att Edda. Cianos- frani- gång: i sina: förhandlingar: Ne myndigheterna. beror "på, kyrkliga inter ,entiori ; ill” henneg kretsars > kan bli nödvändiga i samband med -fråml, diktatorn Mussolinis dotter, förmån, : 4. lat me ne PIYFVYNTv” FESEYCTII NYSTEVESTVSYEVTYETTYTEYSTTTV FERTETETETFSPYFTVTYTTSTyTT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.