sr TY Tovmeure ran vYYyvYvYYYrTYYYYYYVYYVYYYYYYYVVYV pararsen genren . Solen går upp XL 752 och "ned kl. ATO2É0 060, frvsndngea Damn ; VALENTIN "Solen går upp kl. 7,50 och 17.04. ned kl - bå pg I Tidsfrågor: i Det var i Egypten tör många År sedan. Dagligen, precis kloc- kan . tolv; i lossades ett'kanon- skott från :ett litet batteri £ sta- den. Det var en gammal 'sol- -det, som årog i i kanonsnöret, och han tillfrågades en dag av en amerikansk ” turist ' hur han e- gentligen: kunde: veta att kloc- kan var tolv. Soldaten plockade åtolt, fram ett fickur, -- 0: Jag: tittar på den här, sar, de k han:v ; > ar Och hur kän ni veta att klockan går: rätt? "oo Det är Egyptens Ae | n i "drottning: LONDON : (TT-Reuter) "ligen" indiska imperiekronan, kejserliga hov i Delhi: år A9LL publik, är den bittiske suverä- sarinna av Indien, och kronan som kostat 70 000 pund(drygt 1 använd i Towern, ' Sion Den = brittiske '. suveränens "främsta krona är St, Edward- blott. ” mindre s: k.. Imperiekronan, St. vid kröningar. Edward :: Bekännares : tid, för- återställde monarkien. 1660 lät 3, 193. pärlor: och | Drottning Elizabeth » får tre - kronor men en av dem kom- mer hen aldrig att bära, näm- ' som gjordes för hennes farfa- "der, kung Georg V, för hans Sedan Indien nu:' blivit en re-| nen ej längre kejsare eller kej- miljon kr.) kommer att Haga o- kronan, som skall användas vid kröningen. "Den väger emeller- tid nära 212 kilo och bärs därför några -- minuter, varefter den ersätts med den lättare och Edwardkronan används endast ” - Den ursprung- liga". kronan, som härrör från stördes under Cromwells styre .| 1653—1658, : Då kung Charles 'II ädla .stenar- po Elizabeths: kröna 2 hån göra en ny krona. I sitt nya skick har kronan 271 pärlor, 2785 YWiamanter, 5 rubiner, 17 safirer och 11 smaragder. | Den mindre imperiekronan, som drottning Victoria. beställde 1838, innehåller en stor 'rubin, en stor och 16 mindre safirer, 11 smaragder, fyra mindre ru- biner,1.363 diamanter, 1273 ro- senstenar, .147 taffelstenar, fyra j|- droppformade pärlor och 373 andra pärlor, : Den stora rubin, som sitter i centrum på ett dia- mantkors,. skänktes til.”Svarte |: prinsen” .Edward . av "Wales. av kungen av: Kastilien don Pedro efter ' slaget: vid Najera. nära Vittoria i Spanien år 1367. Kung Henrik :'V: bar - rubinen i. sin hjälm i. slaget vid Agincourt 1415. Den: världsberömda Koh- i-Noor-diamanten, som Ostin-, diska kompaniet skänkte. drott- ning "Victoria 1850, sitter iden silver - och diamantkrona som vanligen bärs av kungens ge- mål. Samtliga kronor, och övriga regalier ” förvaras i ”Towetn i Londön?5 7 3 r oo . "PANÄMA. Sn En del osaständighbter ty "der. nu på att den i Panama: > försvunne svenske ingenjören "Gösta Videgård. har fått sätta « iivet till efter att ha attacke- ; rats av. hajar under badning cd urmakare som : gjort den, och den lämnas regelbundet till ren- | göring och justei! > hos honom. -MTuristén bad om namnet. på utmakaren . en: turists nyfi- kenhet är omättlig' -: och gick dit: Efter; att ha: besett. lagret ten var k fiek sin exakta tid ifrån. . +- Def är mycket enkelt; sade ] han. Jag ställer Hlockorna efter ) ärpay väg till. torpet” med - ett. lass hi Prästen stannar och säger: gick i kyrkan? +" rad 3 g vet inte. jag, vilket 'som är ", bäst,; eller' att sitta å hölasset och fän= Utspä ädd sprit i Panamabukten. vid Paitilla, förklarade polisåklagaren José Vasques Piaz för Associated . Press på: -måndagen. Ingenjör Videgårds plundrade kläder påträffades på lördags- kvällen” av polisen på stranden vid Punta Påitilla; Två personer som anhå'lits : för "förhör 'i sam- Er halor vid: badet? band cd försvintandet med- gav att de'hittat kläderna några ; dagar tidigare och berättade. att )- de ”hade stulit en klocka . och fem dollar." "Plånboken" 'Kadt lämnats kyar. Ingen baddräkt har påträffats i Videgårds efter- lämnade bagage på” lyxhötellet El Panama. Inte hel'er fanns några badbyxor på stranden och allt” synes därför peka ' på att han omkoramit "under badning. Vattnen utanför Paitilla är fulla av haj och möjligheten finnes att svensken . fallit : offer". för .dessa havets bfrörtien ddjur. svag kaffegök": svarar Pettersson. Att sitta i kyrkan och tänka på höet st: -Hemmeslöv En anmälon ”har gjorts till Hemmeéslöv ;- för att : denne vid en 505 årsfest” skulle ha blan "dat vatten i- spriten. Gästerna, som trodde att vär- dinnan + velat snåla genom "att dryga ut spriten, lämnade 'de- mohstrativt lokalen” Uppbland- ningen” av spriten "avslöjades, när. herrarna skulle: dricka: kaf- fegök.' - — Jag hade just följt några gäster, . som :skulle gå tidigare 1— säger värdinnan — och åter- Systembolaget i" Halmstad mot innehavaren : av ett. pensionat i syster ” berättade - herrarna” ; klagat på varitYutspädd" Jag? an värden, :'söm ” erkände” at han spätt ut spriten med 50.26, v: ten för.” att. som han: sade har. redan fått tillräckligt”. Dt | kadant-var det med. Grönstedts konjak, som” utbytts mo vänlig : folkkonjak. göra ' någon dvlissamälan” men någon ::anmälde ' saken till. sy- stembolaget i Halmstad, som :o- medelbart. påbörjade en under- sökning. Resultatet av:denna är ännu: inte 'klart.'. Innehavaren har ' förnekat, att han. spätt ut spriten," . men. -Jaboratorieunder- sökningar får visa vilket, "Vill regeringen verkligén stoppa direkt attack mot | inkomsterna och > går 4 : stället : fram" itåt-. inflationen, måste den sätta en hård | stramningens linje; om skärpta likvidi- gräns för ink > skri- v:n Finanstidningen som i en ledare |. "utomordentlig ' skärpa - framhåller allvaret i. vår ' ekonomiska situa- tion, Det” heter vidare bl.a I 'LO-ledningen ' har. detta lart "Ordinarie ; bagare L för sig, på annat sätt kan man väl inte” tolka -hr, Strands "kärva 'erin- ran öm nätt "det är. statens, "inte » sak” att På väg mot tågperr pas> ” serade "han genom väntsalshallen » och då han öppnade dörren mot 'berrongerna.- råkade "han : med denna lindrigt tersa en grabb med Portfölj under armen, Portföljen ” 5 föll i golvet. Hari bad om ursäkt "sörja för ätt ...nningvärdet bevards.. Inte - ens den ' klokaäste ' fäckföre- ningsledning kan. ju få de sina' att lystra till förnuftets röst, om den ram, som skulle ' sätta bestämda skrankor, notoriskt är elastisk.”Re- och". nttalade förk att sjunger inte ut med san- det inte var något som kom 4 till » ningen till de breda lagren, säger skada; Nas . inte” ifrån så "det hörs att nu "får Svatj bley: I va . "det. vara stopp '— den vädjar” vet Ia "du, va en har 4 | den ”rekommenderar” "och ' den "klagar över folks oförstånd. Räds- lan för att ta tjuren vid hornen befriar emellertid inte de styran- de från plikten alt. handla, Faren börjar bli alltmer överhänga nde. Ii "”Engångsinflationen” "har ' kommit för att” stanna -som ett pebmanent inslag i utvecklingen, och om" inte "ett ' hårt kirurgiskt ingrepp görs, går den ekonomiska ,samhällskrop- pen mabbt sin upplösning. U- "mötes, H Men när ingreppet, nu företas sker det; korpkteristiskt nog, på en bakvåg.. Man aktar sig noga för, en politik börjar... . den måste avsätta — hur gårsdet då?” upprätt. i, den blåst som då med : absolit' säkerhet "kommer att vina | omkring den från vppskrä förbittrade löntagare söm ser Jo slotten '— den. ständiga, överftlls sysselsättningen, stigande standarden — ramla ihop tetskrav för barikerna är — i nmot- | "betitlad , ”Deflation bakvägen” med” sats fill. tidigare ansatser = inte någon" tom: gest.'De kommer ätt få kännbara» kommer att tvingas minska. sin la- gernållning, importen kommer ' att krympa, - industrin" kommer att få: skära ned sina investeringar och i vissk' fall begränsa sin produktion. . Så småningom kommer -på "det ena området, efter det andra''svagäåre företag att. tvingas. 1 "verkningar. - andeln :. = ner rife Då Kkoininet . "besökelsens stund : regeringen, När dess kärvare. avsätta” de frukter Kommer regeringen att stå da' och den ; spillror? Ty väl alt: märka: en- dast 'om regeringen är beredd ätt tå desså ' konsekvenser den på en bakväg, insläppta defla- tionen löpa linan ut, finns det pö got hopp om" ett verkligt tilif jet nände. "fjärde "och. låt Annars var episoden bära en gest” : Dilemmat förefaller 1 själva vet: et olärljet: så länge den överrolt > den ä ealleats syssolsäftningen inte rubbas, tinnt oavbrutet H g Kylberg Upprepar:: 3onniers försökte sälja till' Hitler: STOCKHOLM (TT). - der återges "i". ST, berättar över- "sammanträffande med bankir - Ragnar Thiel hösten 1940, Rag-' nar Thiel meddelade därvid, på grund av: den hotande ut- ville ” I ett nytt intyg, avgivet un- H one förpliktelse, vilket . ingenjör Folke Kylberg om sitt ” heter det i intyget, att Bonniers | - ragioskräck, tror ett par folkpar=- tistiska tidningar med anledning av ryktet att Rådiotjänst tänker att med lokala valdebatter ersätta. de "tidigare förekommanda intervjuer- na med partiledarna. Vi har tidi- gare uttålat sympatier ” för denna politikerna har radioskräck behö- ver man nog inte ha. Skånska Dag bladet (bf) kommenterar: "Det finns i Princip ingenting att invända mot en sådan ord- ning. ' Programmet Behöver för- nyas .och det blir många kvällsr, om man både skall bibehålla in- " tervjuerna och införa lokala val. Nn debatter. Det har ingenting med sälja sina - företag och. därför -. givit honom i uppdrag att ge- nom fyska legationen söka för- karna” Bonnier redan framfört ett an- ud men ej: "fått något svar. Han frågäde om jag med mina förbin- delser på tyska legationen samt” T2g accepterade, och jag ansåg då och "anser fortfarande, 'att det var Höjt över varje tvivel att Ra gnar Thiel handlade på uppdrag av Bon. '. medla en försäljning till fys-: : Thiel upplyste vidare att famil- | Tyskland ville: efterhöra intresset. att göra utan betin.- : gas av "rent praktiska 4 Orsaker. Det är ett misstag att t. . ait mean från > bondeförbundshåll skulle A Vara minäre benägen att ställa :-. Upp i radions valpropaganda. Pet är emellertid på tiden att Radio- tjänst offentligen redovisar -sina planer, Bristen på besked har > mer eller mindre medvetet våj-" " Jat missförstånd. Från de politiska debatter! som "REGERINGSPARTIERNA . har tanke, och några farhågor för att |. x Sål och: rustning gar CAv SVEN G + 4 3ukii RJ « STRAND | Le Stålpr kan betrak sm en barometer för det politiska uliståndet. i världen. Starkt sti gande produktion och Upprustning går hand i hand, eftersom stål har grundläggande betydelse för "den militära ”” åpparatens' ” "utbyggnad; Sjunkande : produktion, hur tråkig i och för sig, kan ofta tol- kas som I tecken, på .storpolitisk av- : Det. Tistvämnda kunde” man verifierat för bara några år sedan, då en överproduktion tycktes san- nolik inom relativt kort tid i Eu- ropa. « De planerade kapacitetsök- ningarna beräknades ge sådana re- sultat, alt .de inte skulle få avsätt-, ning på marknaden, sådan. den då söregick förra "and valet. det. var' folkpartis” "na, som drog sig för diskussiorier med böndeför- bundarna. Vi ror. inte ätt Farken hondefört a. niers, då' han var el iskt helt beroende av Bonniers och! dessutom en av familjens närmaste släktinz prinsen av.Wied -i ärendet, Denne yttrade att det var .en sak som när- mast anginge Auswärtiges Amt i Berlin "och att han. avvaktade yt-. terligare meddelande ifrån, ” N Sändebudet dr' Ew: har” gjort ett” "uttalande, vari det bl: a. heter: Jag har haft alla 'hand- lingar! i den bonnierska försälj- hingsfrågan i min hand och" erinrår mig också, att anbudet hade utgått "posterna inom Auswätiges Amt var man” övertygad 'om "att det rörde :sigiom ett konkret anbud från hr Bonnier; Annars hade man inté in- förhandlingar med "huset Bonnier; . Ingenjör "Torsten Kreuger, har i nier inbjudit denne ”att! medverka : kommission, så sammansatt att var- dera parter utser: en "person och dessa i sin tur en tredje, som skall vara opartisk ordförande”, " Familje. bostads: .ochbränslebidrag: | blir ”skattefria? a SR de: statliga ; ”familje;" familjebostads- - och bränslebidrag, : som > - utgår till "vissa barnfamiljer samt mngeme : "stående med barn, föreslås i'en': böstadsutredningen över. : lämnad Promemoria," Nad ' För 'närvårdnde blir dessa för- 'måner på en del håll inte baskat- tadé "men. på andra: hållt, ex. i Stockholm, . får bidragsmottagarna skatta för dem. Ifråga om kommu= "nala bidrag av samma eller väsent- ligen ”likartat slag som de 'statliva är inte "känt, om; de' i: något fail" blivit beskattade, Det syns emeller- tid” utredningen önskvärt, 'att även dessa i samband med ' ändringen av lagstiftningen om de statliga bidra-= gen om möjlighet fö örklaras. skatt frias Ti Om, "utredningens förslag bifalles att för blir berättigad till avdrag" för de "totala: utgifterna” tomträttsavgäld även "till den det, kan beräknas: ha” "betalats Irag på lånekostnad ers — Tänk vad chefen skall bli för= vånad då han 'får veta att det vår med mig han korresponderade, när han skrev till De 'ansamma hjär tans klubb”. Pr Kylberg hade vidare sökt upp. saken där-. | 2ld. "Krömmer : från Bonnier, Ävet på de högsta ” Jåtit sig på flera” månader långa” ett brev till bokförläggare Tor Bon- till /tillsättandet av en utredriings- ”| partiets lokala krafter här i et. skulle darra" på ”manseneiternaff on de fick "chansen att resonera politik i radio med folkpartiets ej tanter. Nn Föreningen Norden i Halland rjar för . året sin folkbildande verksamhet” med "en turné av, skå- ik. win .den 18-22 februari De, ”pe- har vi xätt tydliga minnen av attd. eller : -I'eftersättas; i Jkan bara Rinytjas under förut- som des 1950.” Nod” denn: siffra innebär, förstår. man kanske om man tar häl kanska > stålproduk'ienen . unde krigsåren, Då nåcles smaximun. 1944 med c:a 90 milioner tons." utan skäl kan man tala om krigs- ekonomi i fred; vilket betyder att många civila” behov t ex, bostads- byggande och -bilprodubtion, måste » Enligt kalkylerna, vilkas ligsnde. främjas genom särskilda förmåner för stålindustrins snabka utbyggnad, innebär 1951 års resul= tat långt "ifrån Batt en slutpunkt Uppnåtis. Redan" "vid nästa årös skifte . räknas med att stålproduk« tionens kapacitet skall vara uppe I 118 miljoner ton. Denna kapacitet rad rapport från FN:s ekono- |; a ”europakommission, Sedan s' har emellertid 'det "politiska matet som, bekant försämrats, oh: den forcerade uppr att uppr fort ter, mycket starka ekonomiska in sen just i denna upprustning, Del är troliger möjligheten av en pos vilket, uppenbart förgn$iar a 8 r sörjt för att det inte klickarl; "d . efterfrågan. : Om den saken mas besked i en aktuell rapport a samma kommission.” .: Under 1951 nådde den europe- ka. stålproduktionen en rekord- ivå och överträffade 1950 års re- sultat med 'inte mindre. än 117 miljoner ton och kom upp i 87,9 iljoner ton, "Häri ingår inte den ovjetryska produktionen, Och då, tillägges det, har inte stål” 1dustrins hela kapacitet kunnat nyttjas . på : grund av råvaru- t, - Särskilt för Storbriannien ar: denra Brist varit kännbar, . I 3 | foNe et ing har man alltså fått bevittna, . ur det.som inte kan, åstadkom- : beho. let g att genomföra én upprustning. jifter, "vilka är på väg att föra: ”saånga länder till ruinens brant. , 3ch vissa länder, såsom. Belgien, ' var måst säga ifrån att 'det' sak- nar finansiella resurser att upp- - rusta i den takt och omfattning ' "som ingår i atlantförsvarets plan- ritningar, "55 ec - " Om mar. åtminstone tills vidare”; Ortser från de finansiella resur- erna; framträder” den nu antydda . bilden. ändå” klarare" i "den ameri- |; Chefen för '+ kanska uppr lat scener ur Kaj Munks skå 1 Niels Ebbésen;, Ordet och Han sits er vid. smältdegeln. Deras spel tr bur sätt Kaj. Munks gripande dramer, De" är kända. från! tidigare turnéer ett. mycket gott rykte. De kommer under denna turné att. uppträda i Morup, Källsjö, Kungsbacka E Elds- berga och Drängsered." av äkta” konstnärlig anda och -| de "levandegör på. ett förträffligt här.i Halland och har skaffat:sig : I procent " över -- föregående USA: s,upprustning Charles E. Wil- son, meddelade : andra "metaller, ” upprustningens grepp. om produkz tionen, "För: 1 bilden hör stigande ståtsut-” nyligen några siff- ror , om ” produktionen av stål och ilka "Kan ge”en god föreställning 'om den aktuella! [KTRS 1951.- har "den amerikanska litisk g och neddämpn'ng av upprustningen,” som ligger. bak-, om den 'amerikanska stålindustrins farhågorsatt [kapaciteten skall visa sig för stor. . Situationen är onék«" ligen . beklämmande, Tack vare, upprustningen är' det möjligt att bygga ut en viktig produktion re= kordmässigt. . Skulle emellertid - de militära : behoven minskas, vet ri het. ' Då måste man förutse avsätt- ningssvårigheter, kris och:arbets=- löshet, .” . I en "Upprustningskonjunktur. är det naturligt, om många, inte ..ser n: vad som egentligen hålle, på att ske, Möjligen ' kan restriktioner i fråga om den civila konsumtionen ge antydningar om att allt inte är . | sym det borde, men annars tycks "synnerligen goda konjunkturer ara rådande. Goda löner kan be- talas "inom stora delar 'av. närlngs-. livet, och arbetslösheten sjunker, ' Visserligen får than räkna med en : omställningsarbetslöshet på grund av > produktionens ' inrikt= . ning” på ' krigsmateriel, - men det molnet . drar : för de flesta: förbl ganska snabbt." Den senaste siffran M "visar t. ex, en amerikansk arbets- löshet på 1,6 miljoner' man, , vilket är 600,000 mindre än för något år sedan och inte stort mer än hälften av arbetslösheten för ett par år. se- , dan, Och enligt president Trumans skall .£ under detta år slå alla tidigare re- kord, också om han tvingas räkna med mindre svårigheter inom. vissa sektioner. : . 1 denna : konjunktur ,. kom den "engelske finansministern - Butlers , drastiska nödplan för. bekämpande" - i; som en påmin= " stålproduktionen 105,1 miljoner: ton; d. v..s. nära 2 rekord ' kattats > til | 2 nelse om hur det ställer "sig redan nu'i ett mindre” gynnat land, ; Då Iska 'medb har" att se skall, + språkt "Ekvationen fråm mot en rad. radikala inskränk= - ningar utöver de många redan — i den. som.', kan, betraktas som: levnads= standardens elementär förutsätt- ningar. -Gamtidigt inträder" ingen ” avmattning : upprustningens an= kan. väl Jösas men på bekostnad av den civila : försörjningen.: Sedan har man na- turligtvis 'att räkna med. inte Bara de. direkta ingreppen 4' denna, för- ' t görjning utan också de katastrofala ' + Hå i I ion < é vid. beräkning av ;inkomst av" fastighet tillgodoförts. ägaren i” avväga sin : produktion, vad han "| skall-så”och sätta, med andra ord: låta det sunda. bondförnuftet vara. vägledande, ty. det ger i Töngden bättre” resultat än eentraldirigering fö SR uttryck" för. uparvi ningen, , En ' upprustningskopjunktur har i rea=-.. liteten” ett helt annat utseende än . "det som visås vid den Första kon- frontationen.” : : " sockerbetor . botyder/ så - jordbruksdriften, varna för en « > alltför" långt driven vårrapsod- . ling. Enligt vissa erfarenheter : tycks nämligen faran för sjuke Kd = doimsangrepp . tillta."" Jag tror : I därför "att de db olje”. > Frekvensen : av könssjukdomar växterna här det största berät-". | tär inte gått tillbaka från krigsåren ” tigandet, yttrade, sjoräbraksmir Jaså snabbt s som väntat utan uek Hjärta tat: .stannäde nister Norup. på sön agen i I har” en ökning konstaterats under] 4 »Trelleborg, ne Sn "]1951, hetér det i:en rapport från? tr ee: gånger Ett: "direkt ”stateintresse” i medicinalstyrelsen. Ökningen ; ökad ” vårveteodling för att. utfylla Jer helt på :gonorrén. Cu vx brödsädslagren. för nästa år. Den allvarligaste DT föetsatt är lan. om högre ersättning för ilis, ar dock visat en fortsatt till- Järn har jordbruket: un- | bakagång från krigsårens toppaittnå der år som" gått visat återhållsam-|ra av, 1.350 fall 1945 still. 472 i fiol upphörde "att sl samhet och vilja till åtgärder för Denng: siffra är dock nästan. dubr "minuter ; under. att. bevara -penningvärdet.''. . belt så -hög. som meltankrigsperio ”! operation . på Vår livsmedelsproduktion har [> ns minimisiffra. Särskilt. å då pj file! Yrke! ” Första gången 7 stannade" ” kats med 'c:a”70 procent sedan'sö- är” nedgången .av "mecfö y "hjärtat 1 15 minuter, nästa" gång i blott 14 fall. under fjolåret, i tio och "tredje gången i över” io mi ker inte mot. gonorr. kelskiftet.' Det är ett aktningsvärt iffrocna för gonorré är inte lika | resultat som inger trygghet särs! : n nuter. Varje gång hjärtat stänna= Å kristid, 0,07 iv uppmuntrande." tnder .krigstet de, lyck a mari få det att "slå igen gick: antalet nya fall upp till 20,000 per år för att sedan raskt sjunka till.”9,980 "år ”1949,1 Året där-. genom "måssage sedan Kirurgen de' sig dock snabbt” efter: beland- lingen och läkafns hoppas. ätt hon. skall kurina, klafa sig utan men. 7 Dagens ', problem är emellertid inte ökad produktion utan? anpassa ning av produktionen så att vi kan på började ”anfalet åter stiga för att avsötta den till största delen om 1951 nå siffran 13333. En av: an- landet. ” Våra ansträ måste 1 ” härtill är att behand-]g inriktas mest på anpassning Ford- lade patierter får återfall utan att|' brukarna” bör minska” mjölk: och | ge märker det själva. Det är syn- dåt å ingen ; utväg ur inflationen, "och regeringen har med liv och själ försvurit sig att inte rubba den överfulla sysselsättningen. Resul= .tatet. . blir . ett > redlöst vacklande mellan” karska försök att strama åt och vettskrämda snabbkurer så snart -åtstramningans ”ouadvikbga följder börjar visa sig. vc duktionen, som under de se-1nerligen viktigt att kontrollen efter naste åren gett översko't öch som | behandlingen blir noggrann. under tvingat o5s ut på värld knåden | den första månaden för män och de med dessa produkter, '. Däremot har två första månaderna för kyinnor.' vi underskott på spånnmål och s02-] Det räcker inte att bara få en eller ker samt på kött och fläsk. = ett par penicillinsprutor och sedan » Även om: det är ett önskemål tro att, allt är bra. Först genom öka. Iktionen "efterkontroll . kän man minska viss del av den snimaliska | vara säker på att smittan beg viväuklioi.en måsie Nasse jordbry= sats. ue ä5: ce årsmöte äg i lördags 3 under. rdförandeskåp av berg, "Till föreningens hederäleda; mot kallades tandläkare Ev Stelling, + Halmstad. ' Docent 1: . Goldberg, Erockholm, föreläste över. ämnet: "Bulfsprepaldt "0 och" antibiotica”, sörgtg Fankenss en Arp KP pp ART uodabreta FEN SINAN FIER ljderna av den inflation: som ären tandläkare ”Cärt Mellquist, "Var=: ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.