rvYerYyv Fer vrYyvtYTYYVYTTYYYFYVD Tv MG YYYTtryrey TATrAT seg TIDNINA : Solen. går. "Upp, kl. ned kl. 17.06." " Motgondagens" nam Sö JULIA Solen går : ned kl. 17. 09, I > I Sp rin wgpojken Gösta störtar in I till ohefen: H i I ditektötn! I portklubb ha en utflykt” och då tänkte jag följa med" så jag, kommer inte |; hit då, ; Direktörn r en vänlig here, så han säger: - -—' Nåja, du får vara ledig | då. Men sätt dig här i min stol, skall jag visa dig, hur man bär sig åt, när man begär ledigt: . Gösta sälter sig i stolen. - '- » Direklören spelar, nu Spring pojkens: roll " ceras. i Jönegrad 18, Lotsarna får sc > bättre löner Lotsstyrelsen har i huvudsak in- att erinra mot lotskommitténs . förslag "till" ”lönereglering för Jöts= Personalen m; m. Styrelsen föreslår > dock bl, a. att Smtliga grupper be= av "kommitténs förslag, ”blaceras en lö- ;Negråd högre än kommittén förors det. : Mot - "kommitténs förslag om jda iotspengar samt fyr- och båk. -"gåter "har styrelsen i stort sett Ait att invända,. H Kommittén har föreslagit satt loispersonalen skall få fast lön. ocn föriig.. ersättning för utfört lots- ningsarbete. "och styrelsen ansluter sig ...till. detta förslag, beträffande :lönegradsplaceringen - "ha" Köjes en grad. ”” Ordinarie. 'lots skulle - : därigenom" komma ”att-. Pla= "lotsförman ' i högst 18 och överlots i högst 20 lö- Nnegraden "samt de icke-ordinar;ie lotsarnä, 'som "skall" kallas ”reserv= lotsar, i lönegrad! 14. Styrelsen förs ' Ordar dessutom att: den taxa, en- ligt vilken ersättning skall utgå för lotsningsarbete; justeras uppåt med 10 proc, Vid bestämmande av pea= sionsunderlaget: bör vidare hänsyn tagas till Jotslotterna, år :'Då en reglerad arbetstid för Iote sarna' inte' ansetts kunna genomfö= "ras har lotskommittén förordat att de skall få fyra fridygn per månad, Kr . Lantbrukskonsulent. | » En : lantbrukskonsulentbefattnin ing vid lantbruksrnämnden . i Äivskorgs "södra område" sökes' av byråassis- tenterna -H.' Åkerman, ' Stockholm, och :W. Enemark, Luleå, samt. av lantbruksassisteriterna G. Troell, Halmstad, G,. Eken, :Uddevalia, H. ” Knhutsson,' ”Börås, : joch. i Eriksson, Nyköping, Då I OLIKA sammanhang skymtar varierande benämningar på den sedan "gammalt så kaliade Stats. kyrkan. En del vidhåller det gam- la: begreppet och Bttryckssättet, andra övergår till sådana benim- Ringar som Svenska kyrkan eller Sveriges , folkkyrka 'ete; Från en del håll ges' till känna en påfallan- de aversion. mot talet om kyrkan Statskyrka « eller folkkyrka Av pastor Axel Fristedt inte kyrkan är statsk' Prost och: en prost och lyssnade. som statskyrka och man försöker När biskop d kyrkan ock svenska staten. den kallas "i religionsfrihetslagen, Svenska kyrkan är såväl favorise- rad framför andra kristna samfund i Sverige som också att den blir mer och mer kringskuren och reglerad av statsmakterna, "Att ge en nöjaktig, definition på vad kyrkan är ställer sig allt an- nat än Jätt..; Så långt man kunnat taga del av kyrkomötes- och andra debatter, så finner man att inte ens kyrkans prästerskap . är ense om någon ' gemensam :'' och tillförlitlig sådan. Undertecknad var för inte länge 'sedan' i samtal med en kyr- kans präst från Västergötland. Vid nämnda tillfälle användes inte få gånger Statskyrkan som en själv- fallen ” benämning av Pprästmannen själv. "- På: kyrkomötet framkasta- des. av. en biskop påståendet,' att den som utträder ur Svenska kyr- kan, om 'han det aldrig så många gånger, så är han dock kvar i kyrkan: Det går inte att utträda ur den. ' Enligt en artikel i en 1o- kaltidning för någon dag sedan, så hävdar en teol. doktor att man kan inte "utträda ur kungl. Postverket, men det kan man ur Svenska kyr, Jkan," Denna möjlighet till utträde : — Förlåt, direkt rn, jag und-. var; om" jag möjligen kunde få v he "stav ME "Under sitt "första sånital med den nye. franske konseljpresidenten Ed- gar Faure frågade 'general'Eisen- hower. hur denne -tordes ta på sig "Både premiär-. och finansminister- "jobben, . 'o- Å, jag har ju själv varit fi nansminister,: log Faurey och : seb hur många timmar Konseljpresi- denten ödslar ' bort på: frukilösa a guckussioner. med denne. Dom spar vjag nu in... : — Hm, sa "Eisenhower, mén då kunde ni ju spara: ännu mer tid nom att överta alla ministerpos- oo Visserli igen sa” doktlorn;' att > Jag inte: fick: äta gräddbakelser, men han kallade" mej fru Jansson, + så det var nog inte mej hän me- nade M . OM; + Människor mod" giftiga fungor bör "kt sig för att bita sig g skäl- | tangan. skådespelerskan mrs - Kendal yttrade för någon tid se- aa, ONande.d, ett delikat spörs- it stjäla en: 13 turligt, att rydala för vas ärm dn. aln peel d är motsatsen, kor på samma norm att : Kys Ung. r fli Ate kyssa 3: | mätta straffet, .. NV a dag ärsatt gå til | . om hur > man bäst 2 skulle "komma till en lösning Gv rattfylleriptoblemet har, som . - bekant sysselsatt våra myndig- ; heter. Det . har nämligen allt mer blivt klarlagt, att fängelse=' : straff i den form detta -före-.. i kommer, icke har någon inver: klientelet "och man ha; börjat" anse en månads för ' rattfylleri mera so hedrande än vanhedrande,. Inte". "heller den allmänna opinionen. "anser fängelsestraff för rattfyl- "leri "vara vanhedrande föra ve: > derbörgide, - Denna utveckling inom . ”rättsvä- ten för. samhällets” sätt att: straffa . : lagöverträdare, heller. brottet "såsom sådant." För "detta förhållande har också” läm- nats olika bevis, inte av. ratt- fylleristerna själva. - "Det är därför inte för tidigt = alt någon av fångvårdens män låtit för- stå att det inte är bra som det är. Föreståndaren';. för" fångvårdskolo- nien i Mäshult, Arnold 'Axemo, har i denna fråga tagit bladet från munnen I en rapport till fångvårds- styrelsen och sagt sin hjärtans me- ning, Han, kan" också göra detta, Ag han har snart ' tjänat fångvård 20' år och bar härunder haft tillfäl- le att bilda sig" en god uppfattning om både lagarnas tillämpning och fångarnas”. reaktion ' inför det ut- SH Axemo” framhåller i 'sin AL rap- port bl, a. att'rattfylleristerna ut- gör en brokig 'skara på gott och ont och skaran ökar år från år, En stor procent är återfall och de anlända i stora massor för straffverkställig- bet i oktober-november samt jan. "februari månader, Att dessa fån- gar just kommer under de" nämn-' da månaderna beror på att de över- klagar: sinå domar eller också: be- gära, nåd med verkställigheten el- ler uppskov ' hos länsstyrelsen ' till en lämplig tid. Motiveringarha för tiden för "straffets avtjänande vä-. tierar,:men ofta är det väl så, att vederbörande behövs i gin ,rörelse eller för utförandet av ett visst ar- bete inom sitt eller andras | företag, tillägger hr -A.-' ee fs <— Många, ja de flesta s som pässe- rar, Mäshults fångvårdskoloni är: i Förlusten z körkortet "avskyr "man inte sendet är naturligtvis inte: lycklig, + & Ty när människorna mister respek- ' Föreståndaren för föngvårdsko - fine men på Mäshult. : Det: återkällade körkortet. där- emot hyser man större respekt för och frågan är väl, om icke genom- gående höjning av återkallelsetiden för körkortet skulle ha större pre- ventiv verkan,. tillägger hr A F Jehovas vittnen” uppviglare. - Men det är inte' blott rattfylle- ristproblemet, .som hr Axemo (fäster på allt 'sätt bevisa att detta är fel och söker. dölja sambandet mellan Icke förty så är det påtagligt att, som åt citatet”, därvid | inte” :varit alltför lenhänt. anför doktorn som bevis för att yrka, Inför sådana vitt skilda påståen- den frågar man sig vem som har rätt, biskopen eller den teol. dok- torn? Biskopens ord skärs) kådades nyligen vid en debatt 1 Mellan- sverige om den nya religionsfri- hetslagen. Vid mötet satt en dom- fann ingen av herrarna: anledning att bemöta eller klarlägga Men som min sa- gesman uttryckte det, de be gott -KAN MAN TANKA SIG att ett samfund, vilket det vara må, genom sitt prästerskap förföljer oliktän- kande och därvid kan kalla på la- gens tjänare,-om inte såmfundet är upphöjt "till: statskyrka? Som ber kant Kar den Svenska kyrkan va-|: rit inne på den linjen tidigare och Jag önskar: inte gräva i gammalt och tala om oförrätter. : Men efter- som inte kyrkans rättsliga ställning nämnvärt har förändrats i och med den nya lagen, så finner jag det vara av vikt att omnämna ett 'så- dant förhållande, vilket enligt min mening . stöder 'uppfattninger om kyrkan som . statskyrka. Ett är nämligen bevisligt: de troende, som ED kan anses ”bätire fönnet Er tvivel aktigt. >, Från :flera "Synpuntter Måste .. namnet anses behäftat red brister, .Det' ger På samma sätt som Statskyrkan” en bismak av' statsägd kyrka i analogi med svenska Hottan' och. Sveriges: järnvägar.” äÄsyftar in man att kyrkan är mera svensk än frikyrkan; " "så stöter "vi ”objälpligt På "patrull i kyrkohistorien,” som” talar om för 055 att ingen i Sverige. ommande religionsriktning är ihémsk, . utan sarhtliga har | importerats från söder eller ' väster. jan närindes; så når frikyrkan” på: tagligt och har inom sin sfär i runt : tal I miljon Personer,' figt. . Vid. ett:samtal om frågan menade en, talesman att Svenska kyrkan är- en till skillnad från frikyrkan, som består äv en mångfald sekter; "I förstone kan givetvis ett Sylikt stående synas bestickand men Kyrkan är heller inte" den;enda' av'ir betydenhet i i vårt länd. 'Sorm i bör- ” Direktör” Månsson vär håla taget én ensam man, Han det med verkligheten överensstäm: mande? Vad är kyrkan med schar- ini fö på vatten | t och" bröd, fick dryga böter eller landsförvistes, störde inte den 'all- männa ordningen, de stal inte eller mördade någon. Deras försyndel- i väster, den halvt ka- tolska kyrkan .Tepresenterad av bl: 2 kyrkoherde” Rosendahl i Osby, den lågkyrkliga Eyrkoherde Olén samt Evangeliska ser bestod i. brott mot kyrkol; deras hjälp, så fick de inte! neka. Med tacksamhet notera vi den ut- »] bättre som inträtt. . jmånga samverkande orsaker med- verkat och inte minst att frikyrko- rörelsen trots motstånd växt undan en million anhängare som direkt eller indirekt tillhör den. Därige- nom -har den blivit en faktor av icke ringa mått,” ” mellanrum : kebhish alltid på : i, vilka ut; okänd prästman tog för någon: tid sedan till orda i anledring av rTé= na; som tillkom och uppehölls med all den nit prästerskapet var mäk- tigt." Flera exempel kunde anföras, där lagens : väktare ville dra sig undan, men, då prästerna begärde omordentliga förändring till det Till detta. har för undan, så att den i dag räknar |! 7 att regeringen, utan kyrkoförsamlings hörande och rmmot majoritetens önskan tillsätter kyr= "| koherdar; likaså är det regéringen som" utnämner . biskoparna: och äret ä sår inter -förhand : kan" förutses utan snarare tvärt om, En inte helt iftelsen,' längst ut; en. samling "skilda + fromhetstyper och .. "var och en' mer 'eller, mindre" markant ” 'samlas omkrin sina "ledare. "Att: enigheten "inte ' Förliden höst (tiden kan vara nå- "got felaktig) hade kyrkoherde: Olén' ie sammalunda gentemot honom, beaktade han så sig kunna; : utöver ' 1 en artikel i Svenska Mor i: vilken han går tillrätta med sina; högkyrkliga bröder : och ställer: det bli nödvändigt för dem att taga medlemsköpet i: Svenska kyrk under” omprövning och eventuellt hersk kyrka i Sverige. nämnas: Att är dock i och fö särmeningar finnas” « sig inget anmärk- STILL; SLUT: ÖNSKAR jag sagt, att namn från 'eller' till bety- der. mindre, Det avgörande. är vad. vi är, vill och åstadkommer i” i Guds” rike.-' Hur vi än ser ser på frågor. : nå och dish ar: dem, så: står d: regl av. "| tänsteförhållanden : o. dyl: Han uttryckte' sig ungefär i följande or- faktum kvar, att "Statskyrkan så som : Frikyrkan har en mäktig "och dalag:"-””Dessa regleri har ut= löst en:icke obefogad irritation och vrede”; Ifall: inte Svenska kyrkan ärt. statskyrka utan 'en fristående :IFolkkyrka. har vi utan” tvivel an-j ledning "att. efterlysa. en kyrkans kans' talan och med, 'stöd av sven- derbörande, ”världsliga fingrar” borta. från det kyrkan tillhör; + se 7. : Redaktör Axel B; Svensson, om- bud i: kyrkomötet, gjorde kyrko- fångvårdssty, ] - mötet på en del, som het på utan hän nämner Även Jes hovas vittnen i sin rapport, vilkas arbete inte är av denna. världens goda, Han anför i detta fall, att-”en annah. grupp. av intagna, som i allt större ” grad bö ' befolka : fång- vårdsanstalterna. är.de s; k, Jeho- vas vittnen. Även dessa är i regel hyggligt ”folk, vars. fanatiska ini ställning "mot försvaret och värn- plikten, : som: de torde kunna finna och "som ”en:självfallen plikt för kyrkans män att övervaka och vär- na-om: : Biskop Bengt. Jonzon sva- rade honom med bl, a. följande ord: ”Det är inte de -kyrkliga instanser- na” utan de' politiska som bestäm mer härom”. "Man undrar hur en sådan silua- tion” kan; uppstå, ” vilken - berättas från: en norrländsk. stad, om inte belägg för i ett träget bibelstudi och som om och öm igen för dem i föngelse, understryker” I hr A. tall sist: i sin rapport. . Som, synes är det anförda ' ord som det finns 'grund för." Hr Axe- mos ial är inte frö de för allmänheten, men man” bar sällan fått höra 'dem från ansva- riga fångvårdsmän. ' Här " behövs tydligen köras något för att få en rättelse. till. "stånd. Id Intornerna i i ärbete. dabligen: : Den öppna. fångvården "bygger även på: principen frihet så "långt som' möjligt. Vid fångvårdskolonien i Mäshult låter man också de in- tagna åtnjuta frihet under ansvar. Till anstalten här 43 tunnland jord- bruk, vilket internerna får sköta. D ' hat" de' under senaste sgliga men man Hä mr känsla av att frihetsstraffet för denna kätegori” har: mistat- sin "udd. Flera av dem anser, att de icke :gjort :sig skyldiga ' till något brott. "Man anser nära på någon månads fä agelsestraff . utgöra en rekreation "— en självklar sak som hör till allmänbildningen för" ev åren deltagit i vägarbete på str: kan Rolfstorp—Kushult. Många av dem ” har visat både intresse och fallenhet för arbetet, säger hr Axeé- mo och jag har. för egen del inte annat än lovorda att säga om derss prestationer; "Även vägförvaltnin- gen och . arbetsledningen har varit tillfrea. . till- motorman. Detta förhållande är be: klagligt: men är docköettiifoktira, äg man is får blunda” för. lägger mäshultsföroståndaren, :. Fulbaa staten," k "och .p bestä Eyrkans handl nad iallt för stor "utsträckning. Historien är följande: ' Frågan om” vad ”konfir- manderna- skulle ' få i konfirma- tionsminne behandlades i kyrko- fullmäktige. "Kyrkofullmäktige; som till stor del bestod av allt annåt. än kyrko- intrt d k "beslut: de att i stället för biblar så skulle "fåren tion. .på ”kommunisttidningen - på platsen, Med förfäran frågar man det sluta? "ÄRLIGT MA SÄGAS, att! inom Svenska kyrkan har funnit3 och finnes "många män av resning öch som kämpar med största allvar -för Guds -rike i Sveriges land. Men innerlig bön, att Gud för sin nådsi skull må” göra statskyrkan till- den: fria och 'obundra folkkyrka som! hennes talesmän vill hävda att hon är. En verkligt fri och av politiska faktorer oberoende kyrka med and-; liga" män i ledningen skulle utan tvivel fylla ett länge påtagligt be-- hov. (SN Svenst- a kyrkan, tl skillned förekommande” namn från andra dag på plats, och tala om för ve, att de må: hålla 'sina: han ansåg” vara av högsta intresse | N Säkk” År januarinumret av” Jord: 1 feddel. sig: vart bär det hän och hur r skall. samtidigt manas vi till allvarlig och! ' fiende att sluta sig" sam "i blev känt eller, något fabriksjubileum.: pe Sina": små ringen och, jnerk jurist, som' är villig "att föra kyr- folk räckte varandra händerna över ' så' hade män. skisserat + upp e + sämfundsgräniser: och kyrkomurar - n ska lagen ställa. regering och riks- s fö nan kamp, i Guds, den Ok ar 'Skogsinkomsterna steg med 450 mil; för: jordbrukarna STOCKHOLM (TD. : Jordbrukarnas : "skögsinkora jer steg med omkring 450 milj. kr' mel lan åren 1950—1951 'och 1951-1352 enligt beräkningar av fil. ic. Karl b bru " För 1951/52 beräknas inkomstör na till ungefär” 1,100 mij. kr mot c:a 650 "mjlj." 1950/51 och 'c:a 440 milj." 1949/50,'- Vid beräkningarna har han utgått från fasta årliga av. . verkningskvantiteter som erhållits ur tillväxtsiffrorna från riksskogs taxeringen. Även. vid de fortsatta . beräkningarna har åtskilliga scho-- matiseringar och antaganden varit nödvändiga, då det statistiska ma terialet är ytterst ' bristfälligt. De beräknade inkomsterna gäller rå 3 | nettoipkorasten,' d. v. 8, kostnader-"” na för utsyning och avverkning har” dragits av. Beräknitigarna omfattar å åren 1938 /39 till 1951/52, Under det först- nämnda året uppgick inkomsterna” ; till c:a 140 milj. kr. De steg kratr: : tigt redan följande -år och 1942/43 var. de uppe i e:a 270 milj. d |1943/44 sjönk de till e:a 230 mil och. under "de två därpå följande åren höll de sig vid c:a 250 milj. Sedan : steg de . emellertid starkt: < : under” 1946/47 ” och denna ökning j fortsatte även" 1947/48,, då inkoni- .- sterna' gick upp till 430 milj. Dä . efter var de i stort sett oförändra= de. fram fill 1949/50, varefter dena nämnda kraftiga ink uekter: vilke it gjort. nsvar. Det var allmi nt känt, att direk- > tören ; aldrig." brydde sig , om att gick han själv och öppnade, Utanis.,... göra' det” minsta för sina” arbetar 'e, vad avtalet bjöd honom, ” ällöd ör så stark. fastän det” utåt 'De anställda ' voro årbetsmaskiner ser så ut, därom vittnar en Hel di 1 tätt och. slätt, som” sådana syntes th ittnar en hel de direktör - Månsson ,. bedöma . dem. Därför dee acet väckt inte så litet b , när det att arbetarna skulle få" gratifikationer '— allt i 'propors n till antalet hushållsmedlemmar än hade att försörja — och detta utan, något som helst sammanhang | : «vare -sig' med :chefens födelsedag Väåd ” det : ankom . på direktören . själv, så frågade han sig nog också ,,. bilda en fristående ,sövangelisk Iut= . så smått, hur det hela gått till. Det tiklar på hära håll, skulle kunna" chade ordnats så snabbt, hans hustru hade; en" kväll; när 'man' satt vid brasan "4 mäkarnås vackra ' hem, 'berättat:så gripande om' hur' nöden | köramit in i många. hem, sedan ha:- kristiden. och dyrtiden-'gjordé' in-- steg bland folket i det lilla bruks- | samhället, Det fanns verkligen, fall där : den” änsvarige familjeförsörja= "ren, hade all. möda i världen att ji hålla den värsta nöden borta med Men "inkomster; och många] 1 maning att. gå hit: och säga direk=' husmödrar- .ställdes inför i.sahning "tören"ärligt och som 'det är, att. de ' Svårlösta ; problem,;'+ Månsson . hade | där + sökt. värja: sig . mot :; hustruns smält insinuationer om: hans och fabriks2]'sin& knippen: av sol 1. förut mörka 1 -ansvar. för sina! anställda, derstundom tar- sig rent:förfärliga men 'hon hade. till” slut avgått” som uttryck. Gud give att allt kyrkö7 "den: segrande parten i alla fall; och att vi inte gjorde "skäl ön an, | vi äro tillevkända' i avtalet, ' Men fö g. tid fatt. ställa några anspråk, ag: vill inte utan att direktörem försökte) bara ärligt tacka” ara :förebrående..mot sin hustru jag bör nog frambålla om det ock- ör det som. på hennes inrådan, bli-.| så inte låter så artigt, att verknin= — Arbetarna äro minsann inte så! 89 mer än värdetrav själva. gåvan Novell av i Ivar Senubedep” "på det niskan skulle vara den andras lik såg i allt i" morgon elller "med misstänksamhet på arbetarna” ” iden fabrik, där han var den en-, heter nu,. jag vill blott, aut. vi: de, ' och "han" visste, att" de. anställda i.sin tur gjorde övermorgon, . — Vi skola inte gå till ytterlij "litet mer mänskligt på problemon, - Att vita hänsyn" till. våra unders«' Den: lydande såsom själiska varelser, när enda varelse han verkligen vågade vi söka bedöma graden av vårt an= ;dita helt och fullt på var: hustrun, Birgit, Henne såg. han upp till och falangen ” med” de förslag hon hade att komma med ! riella" synpunkter, Direktören gjorde” min av att Jängt han ansåg komma med nya invändningar, då : ör. tamburdörren stod en medel« ders arbetare, hållande den slitna: mössan t handen, Han hette Jöns=', fon,' det: kom direktören ihåg, han längst, = God afton; jag ville så gärna privat, om det bara ginge för sig, så jag inte kommer och. stör: 2 något sätt, ns Inte gick det att bryskt vi begäran; 'som var så hövsam,: håde beträffande 'dess kåraktär' som" Sätt, på : "vilket, den: främfördes, i äl. komma in. då, kom ' tagit på sig den min han bi visa! upp nere vid fabriken. ' Man satte sig ned i ett litet” rum, där ' direktörer" förvarade son hade litet svårt att börjar så kom'det:x' -: 1 |; — Direktören lir .'kanska i f vånad över att jag kommer i att ynes så litet angeläget, ärende, jag "har "känt liksom eh inre gåvorna” vi fick mottaga "liksom 7 H ganimal is och sände ned ' r del r gåvan, och garna av direktörens handling, 'vä- 'symnerligen tacksamt släkte, det har Jag har velat föra fram det här £' jag; sett. förut, och det kan man! en känsla av att; en arbetare också också förmärka nu,” sade han ' en; har” sitt " givna. ”ansvar gentemot". kväll till "hustrun när man som! överordnad, Det vore, lyckligare för" .:- - inligt hade en stund. kring, brasan, När jag i morse gick i igenom fabri- es MN ken, var man visserligen kvick au 2 dra, men det låg lika litet av hjärtlig- het i deras sätt att-hälsa som det rukar göra, - K € kunde det i bästa. fall" förspörjas . ett Jitet uns' - äv. förvåning hos någoh, men som sagt, tacksamheten, den är en myc- ket: isynt planta.” 7”; Dina -fakttagelser äro "kanske ta, ytligt: sett, Georg, svarade hustrun, men har du tänkt på, att” det. ej. ensamt är”en parts: skul, : att. det upppkommer missförs stånd meilan, "människor. Vi, som ibland - kallas arbetsköpare och sådant där, bära "nog. oftast det 'primära an- svaret för att det blir som det bir. — Snälla Birgit, är du nu inne precis lika, utan hänsyn till person-. liga prestationer å' ena. sidan eller z försummelser och ':slöhet å den an- dra. "Tror. du . att om. vi' delade” världens goda i däg; den ena män- ! båda parter, om vi kunde nå fram - ill! en . bättre förståelse för var. När Jönsson sagt detta, reste han " de och räckte fram sin garvade - ij hand till sin arbetsgivare. — Tack: för i kväll, : direk tören, dd och Åarväll ct o4 3 Kd — God afton Jönsson, kom det . från direktör "Månsson, vilken tik. som. - blivit stum, der / det iden andre hade talat, "När, han kom ' Ifbäka än till hustrun, -hade -han inte mycket att föga Det syntes, att han hade nå... i tankarna. Hustrun gissade, - in det rörde” sig om affärer, som - han stod i "begrepp alt handlägga; Man gick till sängs strax efteråt, ' Ibland kunde" en sådan underlig" -på den där linjen; att 'alla skola ha trötthet komma och: smyga sig på > ens. -Med den skarpa fakttagolso a rektör Månsson besatt kimde' han inte undgå att märka; att det dock inte var :alldeles som fört på 1 Ett stänk av ny hart d tvilja här, en antydan till vaknande ' Falskdeklarafion t gav halmstadbo 8, 000 i i böter | HALMSTAD (TT) 5 Iskdeklaration dömdes på! 2nsvarskänsla på något annat. hålt.: - Han summerade ihop, vad -hal fakttog," och vid: månadsslutet” fann "han, att det skett ett litet under. 'oduktionen hade för första. gån- = - gen passerat en siffra ,som' tidi- igare ansetts möjligt endast i. .våssa ; onsdagen en 'halmstadsbo til 8,0001- kr i böter. Han ”hade uhderlåtitj inträffade! Sättes 1938/39 lika med 209, uppgår indexet för 1950/51 4 3 och för 1951/52 tl $01- exnessr: ätt i beskattningsåren 1948 och 1949, på resp. 5.200 och 300 br, hjärnor, , Vid samma tid kom en arbetare tillbaka” till "fabriken, vilken hade . tionen uppta tantiermfvarit borta” från arbetei över 'ett år nu, på grund. av iråkad sjukdom, 23 hå svar, 'och inte bara änlägga gnate- se tillhörde dem, som varit ans lida + oc tala, ett par. ord "med direktören” | ra en 3 det från den" mäktige, som nå Åter ot sig. Hen var färdig med sitt ären-.--" > påsk rr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.