sx Nl cen I historier” gra -- härigehom' .Baran er skapas "4 England: Till sommaren har. näm: "ligen: ”hundra” husmodersgymnaster be inbjudit <ätt.-göra uppvisningar i no — lam :för . "engelska städer '— fin rek] ” Sverige, tycker vi, och ett fint till- värå "ma ut och andas: utrikesluft; knyta a internatio pel " LAHOIG YYYTYFYYYtTYTYTYTFFFYTTFTYYY TOY Klyb Y9gnadsförbud är önskvärt för vatt han: hos länsstyrelseri garna; "ut rande del äv ett för« | avfält av absbnlig: utt nent, Huvuddelen av: detta gråv béfi Sig” öster : och söder ” om? det föres gna' skyddsormrådet och "sträck: : sig i' söder. fram” till Jändsvägen Bästad--Hov--Toreköv, En del: av. gravkögarna har” ett ty ” piskt deminerande' läge, Med hän< FÅ Oo . FÅ riksäntikya- Är det kvinnorna, som m utgör främsta "hindret - för en ti ” fredsställande ” rekrytering av H ustrurna med ombord [bättre sjömansrekri ytering? Hur löser danskarna de stora praktiska: svårigheterna? sige sort helst, regler eller' be- lser éxisterär Hos oss på det den andelsflottan? På ' . det sättet" tycks: det emellertid | förhålla känd dansk' skeppsredare vita :sjöfolksbristen" i handelstlottan .”til en vis grad - ':maatte tillskrivas den omstaen- " "dighet 'at kvinderne. lokkede: -- mandfolkene i land ved at for- : klara ; dem . deres pligter som 2 | Begtermaend i i et normalt ack . uppfattning tycks "trängt djupt ned" genoni' dans] darkretsar; : incl mö iga omfattning gör" det möjligt för: syn till -gravfältets stora arkeol » > ska och historiska värde, skulle” det enligt Tandsantikvariens mening v. fö av? största betydelse; öm grävs fältet .hel i skydäsa vid avstycknin > Utan sFåsömv > bets iydelsoful” fé nar land: män: -vattne h på. långfart. ”Adskil: lige: rederier har- paa: tryk regler |. for; hvornaar "medlemmer af den |? menige besaetning eller officererrnie kkan tåge konen med pan rejse”, be? | rättar Politike Det : är” hellef inga småsmulor tan. sbjuder: på... isså ;. rederier .; den” principen att fartygsofficerare: ombord på båtar på: "USA får ta ina hustrur med . antikvarie Olsson. T detta samm; dm Knöser' ger. naturupplevelser av : samma, styrka ”öch höga klass. som. en! från: kyrkba - net. utsikten” över: vid ar som längst. i norr övergår i ett: För fillvar: mäktigt» höjämassiv, hetsvärder I i full utöträvkning krä= 4 enligt landsantik- att ett. tillräckligt nu detta” befinner "sig, 1 kan hustrun” K ja. med. nige mans” - hustru” upp till-60: da-. "gar, alltså.hela två månader... I an- nan fart ligger antalet dågar mel- lär 30 och 70. Ett redefi medger "öbegränsade”, "möjligheter för I befäl :ocK. manskap att ta husträr. ty alla damerna" "kan själv- faltet. inte tas med på en gång: "=; Vad, säger ' man. nu'; på sveriskt häll. om deniia” generositet? ' Kan principen, anses passa hos 053 'ock- så, och kan det tänkas. att receptet i.-. någor mån kan: vara gagneligt|.: med avseende på :de- faktiskt före- liggandex, -stora irekryteringssvåri; — Olympiaden; som : ju dagar är. samtalsämnet" framför al- 13 andra; så gläder man sig åt att hundra eriska husmödrar nu skal fälle att' visa siria färdigheter i gymnastik; om ej vid O.S. så dock såväl "London som en, rad andra .fälle' fö a" husmödrar att kom- kontakter” ock stå- :; [sammans med hundra :kvinnor,: till= hörande .: Koop... kvinnogillena, oci resan går i juli sel : -husmödrar, i så väntar ett annat arrångemang ' laädsbygdens ” kvin- nor: RLF:s nu traditionella. ”Lands- sig"..£ Danmark, -: En 77 Jade nyligen." inför en större " församling som" sin mening att : den danska” ' "ha re (Å Enligt Politiken är re- darna' i vårt södra grannland bes redda att' göra vad i deras' förmåga jord synliga gravinos | 25 r för att animera 'kvinnofria till |sJömansäktenskap. med” det rikt- märket för ögonen ätt säkra- både befäls- och mahskapsrekryteringen | > handelsflottan. " Det sker på det enkla sättet. att mari i största urna att följa sina ombord, både i, hemimafari AR na ned" i inländstrafiken samt till | sä m vår egen! han? | bär området, konstaterar. man från år Men hustrur "till. svenskt fartygsbefäl brukar i kunna? få följa” sina mär rande förmåner ifråga om manska- pet, «iz det fallet anses praktiska svårigheter lägga hinder i vägen. Ui vrigt hur danskar- erinre om träng- Såvitt bekant" är i de skandina- viska" ländernä som kvinnor över- huvudtaget har "dessa" ”förmåner”. Kari systemet utbyggas -— så gärna det, :: Men."det blir i. så fall en fråga; som - - varje rederi för sig får ta itu” med. Att saken' skulle” ha en; särskilt: gyånsam von på kretsar " och kunna utgöra stinu- lans till ökad' rekrytering: till sjö- shariskåren är dock svårt: att förstå. Mar kän ju t, e seln" ombord. en liknande "uppfattning gör). kapten Douglas : Forsblad i Tedarförening, Göteborg; Sveriges / med -i ganska stor, utsträck= ning; ochi nog: "här .det hänt:att;en ock annan hustör till ”vanligt sjö- folk" också fått göra” det, särskilt då' det värit fråg om äldre: man- 'skap; som Värit i tjänst inder många åt; bägér kapten Foarsblad, Att" radikalt bygga Ut: detta ”sy> stem” stöter. emellertid "på - mycket stort :' svårigheter; Ett fartyg er- bjuder bilden" av ett typiskt man- ligt samhälle — här är vi inne på traditionsbedömningar + som” det : ”koräima tt vi pål. att. vara ;restriktiva.: ol regel na kommit tillrätta med den saken? |. Andra faktorer torde här fälla ut-| : ÄRKEBISKOP. Britiora har besökt svenska” löna På Band nt 2 av Svensk Uppslags bok har nu utkommit, Tiksom de föregående är det. tor al DN lic.s M. Överton),;' Nya given "och Lar, förnämligt illustrerat och innehål- lande ett'stort' antal längre artiklar av: särskilt. intresse, Vi erinrar: här och Olympiska . Spelen... Bland de övriga: märkas bl. a. Herman Nils= 'son-Ehle "(äv fil lic. ”A; Hässler och agronom , H. : Esbo), : Ludvig Nord- ström - (docent Hi; Elovson), Nord- amerika (fill lie. J. Carlsson, pro= atlantpakten' och" Nordi; samverkan" (redaktö, kapten 5.'E. Bergelin); Nordisk lag> stiftning + (hövrättssekr;' E,. Kock); Norrbotten; (lektor J; Öster'm; £l; ds Norrbottens järnverk; Oljeeldning, Omnibus och Ortsradio”(civilingen= finns "numera. två bord på våra Svenska" handelsfar< tyg; Hur' skall man med hänsyn till-idetta ”kunnd' ördna” saken 'om sjömanshustrurna skulle/'sluta upp jen masse?" Det blir ett pussel; och kur danskarna” klarat den saken vet inte läg. .> : ' Denna : här ; frågan har verhu- vudtaget inte, diskuterats. i redär- Kretsar :.-hittills. Skall; den' lösas |h på ett eller annat sätt blir vid Strängnäs 'nu bildat läsecirklar i serier, för att så många som, möj- ligt skall hinna följa Kalle: ; Ankas äldrar' uttryckte: vid ett målsmans möte” bekymmer: över "att" läxläs- ringen "störs: av denna flit i'serie- läsningen, men: andra trodd inte det var så. farligt... Något initiativ att' ta efter tycker vi dock :inte det är — vi håller med den gode "vän, som kallar serieläsningen för ”and- lig barnförlamning”, + SÄS I | Veckansmattips frikassé-med 1ö bygdskvi dag” : nämligen tisdågen den 18 mars och likgoni' föregående . år + blir. det 1 Konserthusets- lilla sal; Stockholm, En hel del ”matnyttigt” står på det oniväxlande Programnmnet — fil, lie, Marita Lindgren-Fridell ; Komnier inledningsvis att tala" om/ ”Bra' att veta om porslin”, ett ämne som hon säkerligen behärskar, då hon: under åriga får v sysslat med' konst. och hur :deras ' dera, er é det i hem :ock Huskåll, För 3 "gymmnastiserande torde; dat k, nu senåst som-in> tendent”" för ' en institution, kallad "Konst. i skol . Klä i 13 kg. lammbringa; 2 :finskurna lökar; 3. msk smör, vitpeppar; salt, ingefära, 2 dl tjock grädde, 1-2 dr tunn grädde. Beredning bringa higges lagom stora portions- bitar, sedan köttet först tvättats och torkats. "I smöret fräses de'fin> skurna lökarna, köttbitarna lägges i-och pannan: skakas tills det blivit gönomhettat.och smöret är nära att vilja "brynas, "Mar späder då med tas vidare upp till debatt och PUB kommer. att. visa vettiga, använd- bara kläder. medan fru - Rut' Ahl- ström kåserår om kläder. : . På eftermidd talar k » Här far. vi ”decia bi faktum" att far, mor och. barn re ihop som, tågra liv Margareta Nordström i Soci relsen 'om den. sociala Herikjälpen, och direktör Sixten H Lärssön, Lands- d man. att: låta barnet vetdå om” denna djupa sanihörighet. Hur näng mån bara? Lyckliga förs äldrar, söm tycker. om sina barn, kan låta. dénmi då och känna sig” så rotlösa! och "slumpvis tillkom- na som. något hittebarn. De är € säröré situåtion än fösterbarii, som ' åtminstone kan känna .sig särskilt utvalda av sina föräld= | rar: "det är "bard slumpvis: dit- '| placerade , ur en barnmorskas: väska "eller «av en ängel,-köpta | på BB elle; gå EPA eller något annät lika Ute uppbyggligt.:” Och detta bara för en ga oresonlig” blyåhets skull" talar” om "Ef teråt följer diskussion, Liksom. ti- digare år kommer utdelningar av dier till 1 k ur Stiftelsen... ”Bernhard - ” Ekströms fönd” att ske vid Landst landsbygd. åldri; « loch omblanid. sty> | tliitet bulj över. köttet. Kryddor och salt iläg- ges, varefter köttet får koka tills det :känrig mört. Grädden" ”hälléjt i och Stålmannens öden! En del för- |si men den: får ej: stå |.” . tter. om- |. folksyrket är-ett ge- norbgångsyrke; »Skall-mait med hopp "om: framgång lösa problemet om rekryteringen och skall Yman” få folk..; frågan: nog j grunder: ::. Att "kvinnorna :ensamma eller till'stor del bär skulden för att Nyhet förmedling ( S. Berx; . jlagen studieresa till USA bl; a. formerat sig om" våra läromäst: :] har, i Sverige sagts, att det i dag Al att med jämna: mellanrum ”analyse= om "' Norge; Normandie-invastonen fessor Fl; M, Hausen m. 1), Nord |W : -Nykterhetsrörelser (fli då 2, Nörnk Nötkreatur... (rektor : S, Oceanografi berg), Offentlig. företagsamhet och Offentlig hushållning (professor, C,. taliska : frågan” (professor S Bolin, Närke (professor D; Hans |, s nerberg m. fl.), Näsa (professor. CX H. Hjortsjö och prof T. Skoog); YSedan” några”: år ullbara B några svenska trädgårdar använts ” sSuk joräfri växtodling efter ame-!- a rikansk förebild, N -| har visat sig h& både för: och nack< delar, och diskussionen trädgårds- män emellan har ofta varit livlig, huruvida + den enbart hade teore- tiskt intresse eller ej. 'Trädgårds- talfältet, har. vid 'en nyligen fi inställning: till metoden. ” 2 Den : allmänna meninge! dag: ning, säger direktör Gréen. . Det skulle finnes färre "anläggningar av detta slag än för 2 är sedan, mer om. är alla, som användér jordfri -J odling och verkligen gör sig mödan |: ra: sin näringslösning; mycket till- freds med sina resultat; Man un- . | derstryker; att:man inte får större skördar, skördens storlek varierar, ibland ä är den större från jord, ibland från näringslösning,' utan att Orsa- keh" kan klarläggas, men: man" är lika viss-om att man inte får sämre skördar; Vid: den stora försöks- [ 1 'Beltsville, enligt upp- gift- > världens". största,.” var... flera (docent: B. Kullei> Olj arssön), 1 sk försvars= . Berger och alt. stanna: kvar: ombord får] det är sond det är inom detta ra | sr), |H. ESboj.: och Opinfonesiderebln ning: (docent. B.' Pfannenstill).' 32 .2:- > inrättade för: jordfri: od- Ve, och man'sade,-att för försöks- ändamål var metoden ypperlig.. Vid Odlingsmetoderi . direktör . Sven. Gréen, Experimen= H USA är, att installationskostneder. | na "är > för höga för att metoden [5 skall vinna: er -mera allmän: sprids IA, - fria odlingen" betfder én ökad n mös inkomster: och" ut . budget, så räcket 4 pengårag ättre.- Hur man: Bör &n liten skrift, fom Dy får gratis i . list "på - drivrosor,. som” ansåg" äl hans jordfria Ffosdr gav ett avsbvärt mycket" bättre: odlade En given förd kaniséring, « Man: har. aökt att med bibehållande av odlingsjorden: vins na fördelarna” med att inte' behöva vattn tiden för sig, men.den' har dl gen flera nackdelar än den: jorda fria: imetodeny' "ty ganska allmtat hade man Jörmont den för alt I let” gå. öv ll en ny metod; jordens fuktighetshal = "inekaniskt kontrollerades med.eh's: ki tensig= meter, dd. v.g, -fuktighetsmåtarel ett tidjur och vätlösning ör flera andra försök er använ- eller ; des; ; den, och: ute: bland prakti: "öd äre såg jag rosor, orchideer, to mater:. och .. gurkor "”odlade' med |? "J inte så vacker vid rea vid konstant. kräver ; vrtvättnin; varje: månad; de: företag, och jak tror, att d komirier . att ', bli alltme li Nej," 'mediterade käss det' stora' Varuhuset, y Jag är vä liga, "kunderna ' .växelpengarna; strös ». med. vitpeppar och socker: av dillen lägges på överhälles'- med: en : ättikslag::: Rät- ten garneras med färska dillkvistar och" serveras mycket. kall VD SA gest få i Tisdagssoppa.: Fr per Ä 3 msk korngryn, 2.1. spad eller enkel kuljong,; 1”morot,'1' pälster- nacka; 1 liten gul: lök, 2—3 pota- tisar, salt, vitpeppar, finh Grynen blötlägges ett halvt dygn åch. får koka'i en del av spadet tills e - soppan. jämte resten av buljongen. smaksättes' och överströs med kad persilja eler grönkål, tages, varefter. varje sillhalva. bes |-:$ Dessa ' uppläggas på fatsöch | F r halvmjuka; Rotsakerna' ska". ; iskäras i. strimlor och tillsättes |r De få koka mjuka, varefter' söppart [mi lg fett fläsk, "salt; vitpeppar. Till panering: ÅA äg; sköljes och befrias från" skinn och ben, Fiskkött och fläsk -måles och blandas med : kryddorna; varefter skorpmjöl. :sDe stekas gulbruna :"i Hett smör: och flott; blandning- och serveras med en smord. form lägges en kom? äpple och aprikoser, .. Över pplen, aprikoser: och: malen mändel; Rinligt- med smör smälta? A "baby; > gärna blir mörkt och fult; doppas SN in"; kåastrull med :kokande' potatig= vätten : — då försvinner: fläckarna skpapper, lagd mellan vas, elller, blomkruka; skyddar ef- förtivt bordet från vattenfläckar. .; 1 Skala syltlök är ganska, be- svärligt och' tidsödande, men "arbe> tet: underlättas betydligt om' mån iänan skalningen ler sältvatter -— = Cellstoff för babys vård är bra, om den användes 'på rätt sätt. Man. köper; litet gasväv,' klipper till 12 hbitar,; c:a. 40X40' em, lägger ihop |två och två” och" kastar runt om- kring, så att. tyget ej. trådar. sig, Sex sådana ”blöjor” räcker gott tili Man: lägger så:några- blad möbler och RR ; väl; Fri- kassé én serveras i i sin sås.” kokt” morot, salt, vitpeppar; Till darhering; est. stekta' äg; : Beredning: i. Svampen. : silas upp-"och hackas. Löken: skäres och brynes i litet av smöret tillsamimåns med ipen: : varefter detta tazds” nörnas dag — dettå blir sista Hunk teh på programmet. För de' husmödrår, som ej det; kan vi. nämna, ätt det går att få' nedsättning. av biljettoriset på SJ med' 25 procent i de fall resdri överstiger” 20: mil; Den som' tänker begagna" sig av denna förmån Kör i god tid'rekvirera en blankett;som hös > Sveriges lantbruksföt fbund, Stockholm" Lön La dm" det här raseriet med series baner son gliber om sig älltiner, ' upp.ur pannan, Del skalade, i' nihgar skurna potatisen brynes 'i fresteri" av smöret och får småstökaå funder” ” omrörning. tills ' den ; blir mjuk, då ' moroten skuren 'i,tär-' ningar, amt svamp och lök tillsäts tet. Alltsammans blandas, får ste- "ka tillsammars eri stund, kryddas; sillar, £ I stor knippa dill, ättika, vat- ten, socker, vitpeppar. 4 burk konserverad svarnp;,. 5 st, | storå råa potatisar; 2 lökar, 1 stor rv upphälles och garneras. med stekta - sedan skall uppvisas vid biljettkg- ä pet. Blanketten ifråga kan erhållas |-' formgivning tilldrar sig :fön3s > Stort intresse utomlands, vilket. ju är glädjande. Fastän import?" Testriktioner av skilda slag. ren ingen fotibar Ingen sn som möbelland kan endäst hållas, "om ansträngningarna inrik2 förena konkurrenskraf- de utländska ij ofta också ser svårigheter. har "en av svenska möbler till snart sagt alla väderstreck väsentligt- ökats. Svenska möbler är med 'ämdra ord populära utomlands, Imen” experterna på området H börjar -bli bekymrade över att - amerikanare, " italienare.” och" . danskär' skall slå ut oss i kon- - kurrensen, > då dessa” länders möbelärkitekter kommer "med + en Mässa nya och tilltalande uppslag — de svenska 'arkietk- terna däremot är i dagens läge + mindre livaktiga och håller fast: vid i vidaste bemärkelse tradi> ' tionella möbeltyper, framhåller omen, Sr Anledningen till denna stagha"- '.ahser man vara, att konkur- rensen på dan svenelra mtalmark- "Beredning: Sillen vattläg I naden : på sistone ej + I förnämlig + formgivning med 'st billigare md med I god: kvalitet-.soch digt, nya idéer, Al hårdvalutatillskott hälsas som manr. na från skyn;' men, mitt i alltihop dyker : Ju den "lilla. tanken -upp på hur. ,våra' moderna möbler anaim- mats. av: svenskarna. själva. Hur är det egentligen — Bruno Maths: stolar, Karl Malmsteri-möbler vå har: de någonsin spridits ut de bredåre. lagren av. svenska .fol- ket? : Vi har sett dessa förnämligå prov” på svenskt -möbelskapande 4 åtskilliga år nu, många av 055" har. beundrat dem: på utställningarna, men hur ofta har man återfunnit dem i hemmen? Det svenska hem- som man visat svart på vitt på är dilionella möbeltyper”, +; finner vi inatsalsräöblobianget med biblioteksbord, . lirineskåp och fyra stolar, 'soffa — gärna” bäddsoffa" — två fåtöljer och ett 'soffbord, '. Här har i i åratal Pröpagerats för att lät- ta upp litet på denna konservatism, både" opraktisk "och dyrbar) men: i de flesta nya hem som bildats så Hg” återfinner man de där. möbels t duken + "och -bordsskivan. under en | "8; 15 Hemmets | | $t30 Koppla av! Gyrntåsti] , husmödrar. Elsie Hjertö i, leellstoft "i gasväven, viker” väven s [väl:or,'c så smulär cellstoff "ser aldrig eller skräpar ner; Gasväven är lätt att tvätta och torkar på nå= ömtåliga hud, ”.; — Ett bra knep att. på koftor och jumpers, som' är' tuinålitha på” ärmarna, helt enkelt byta högerärni — plagget kan då slitag dubbelt länge.” "— Hårt slitna” a pjäserna i alla fall. Och vår s, k. sängkultur, -hur har inte den på- talats:, och svartmålats, men sven- sken föredrar ändå att ligga i för smala och korta bäddsoffor och du= ächateller, . SP ; "När man tänker på. allt det Här, så nog" verkar det som om de sven- | iska arkitekternas ”nya'giv” främst skulle > behöva ' sikta till att lära svenskarna själva att tycka om och anamina, deén nya, svenska möbel- stilen — utlänningarna har tydligen t vis met. i "genomsnitt, det om någo sor väl en n farlig. tendens att hålla midjeförkläden av. Skjörtryggen"ä; ä vanligen lika bra, och det ä tyg man tar tillvara, garneras med band ellet ganse; i färg. M - ju 'expor tstatistiken, . betydligt, lättare för det,” det visark vi ar Ber mn budget; lär Du Dig lärt I i to beige: Denna stod i elektrisik'kontakt: med : gra. minuter. sarit) skyddar barnets” ” till vänster ärmhål och' vice verdd:” ste, kasseras, - kan. man. sy trevliga : Förklädena Nn - FÖVUTTTV vd rv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.