= ” nämligt sätt, att han fått Hus- - hållnirigs: l'skapets '' utmärkelse för välskött 'småbruk — och det är verkligen: eri, fin > fall: ch i detta 'tömordentligt älförtjänt Ty Fabian Kullberg rit; och" är alltjämt både duktig lantbrukare. och: en "händig man;:7-Han har 'sysslat , mycket med "snickeri och själv ? bygg n hela gården: Med; så detta att han en "ovanligt trev- lig": man; gladlynt, gästfri och hjälpsam, så förstår man att det ånga hyllningar från en änk; - "Hö Ida a: efter f' lant " brukaren: Anton! Svensson, Ran: " neslöv, tt cs Jubilaren är föda i Perstörg och : ingick år. 1905 äktenskap samt bosatte sig i Ränneslöv. Där hade makarna "lantbruk i ett 20-tal år "då de övertog "ett |. . större. lantbruk i Mellby, Efter . några år yttade de. tillb; ka till. : Ränneslö på: samma ställe: där fru” "Syensson alltjämt bör kvi Hon här varit en duktig o betsam; kyinna och/hennes-1e nad: har varit "synnerligen st sam: Men: "humöret är det 4 inget '| fel "på ock högtidsdagen - fira] hoh. vid. god. vigör. Och många . vänner . kommer säkerligen att bringa henne . en välförtjänt > hyllning, , . : legat "mästare "Sven Johahsson, I " holm; : Jubilaren: är född: i Köpinge i i ' Kristiahstads län' och' kom" re: "dan som A4-åring, i lära hos en . skomakare, ” År 1921 : kom" han till Laholm och övertog här ett " skomakeri; söm 'han- allt sedan dess drivit fast det numera ft tat till Östertullsgatan. Jubila- grann yrkésman 'och "ovanligt |' Pigg och kry för sin ålder, Han har varit :ordförande i Laholms folkpensionärsförening. "Allt se- > dan'chan kom til! Laholm har : hän X tillhört- -Logen :Hoppets' Bild." Personligen exi trevlig och gemytlig "mån" blir han. 'säkerli- gen föremål för mångå hyllnin” gar på | Kögtidsdagen. = Högaryd, Hishult. Jubilaren | är född i. Småland. I unga år reste han till Ameri- 'cka men återvände till hem- värvade. sig &n gård i Högaryd. Här här han utfört en god'od- laregärning,; som en arbetsam och driftig lantbrukare. För nå- gården! "till 'en son och njuter nu med. ålderns. rätt sitt, otium i Inga och To. : fyller i. -morgon. traktorsköta- lid 21 morgon förre :hem- | Mansägaren . Axel . Johansson, bygden efter några år och före [.. gra ' år sedan överlämnade han |', oy oE:Jantbrukaren 2201 LUDVIG: JÖNSSON, 2 Kattarp. fer sig; -daktionen efter kriget” 1946" .genorå ett. på- bud” "gom" utfätdades "enbart ' av Sovjet sedan västmakterna miss- "lyckats med att införa fyrmakts- kontroll. = Studenter. - och lärare "satte gång med att lappa de vär- sta krigsskadoörna; "man ' försökte hålla sig: utanför politiken 'öch tyckte sig kunna hoppas att den kommunistiska « ideologin.: inte skulle, slå igenom i undevisning.- en, :trots att många åtgä er in- gav :betänkligheter; " : - Men 1947: börjåde åvskedandet [och relegeringen av icke-anpassr: |, ningsvilliga professorer och stu]: denter, och oppositionen samiade "i" synnerhet kring 'student- tidningen Colloquium, I :'samband med" att". tre: medlemmar "av :re-: relegerädes i: april 1948 höll studenterna ett -möte där det. allmänt röstades för upp- På ”Trulstorps' äldérdomshem sjukdom” f: lantbrukaren Lud- vig: ; Jönsson: från Kattarp, Skogaby, ” Då : Den. bortgångne, som vär 85 år gammal, var född i Hasslöv där - han först innehade lant- bruk samtidigt som. han arbör tade. på Skottorps" gård. 1899. «flyttade. han” emellertid till-en' gård han inköpt i Katt; arp: Lahölms landsförsamling: ; Han ' var en” driftig. och verk- sam man, och här kom han att öra sin livsgärning, År 1916 | utökade han sin:jordareal ge- om .att inköpa -.ytterligare.ett lantbruk i Kårarp, Veinge. Gårdarna. "överlämnade - 'han -1926 till sina söner." J.' var 'se- dan. en tid "bosatt i Södraled,: Laholm, där han innehade en fastighet, utanför. vilken ovan- stående foto en gång är taget. : Ludvig ”Jörisson' eller. ”Katt- arpa-Ludvig”; som "han -i :regel kallades ' var en i grund och botten ” snäll” och välmenande mar ” med en något originell läggning. Innan ett ,' ovanligt gott minne. från svunna dagar, bl. a. kunde han [berätta mycket om' de" gamla hässlövsbornas slit och' släp ren är en duktig och samvets- rbå Skottörp i forna dagar, ' "Närmast sörjande är' fyra barn, Sigfrid och Ernst som innehar” gården i Kårärp och Fritz, '.som har. lantbruket i Kattarp: samt: dottern, Signe, bosatt 'i New York och änka efter . järnvägstjänsteman Al- bin : Sundström, . bördig. från Aland. I sorgen deltar barn- barn och övrig släkt och vän- nör.. möra Nä ” Me-döden lurar. . Det när är ' de' : vanligaste olycksorsaker- 7 nå: för hög fart, ovärsamhet ” vid väg- och järnvägskors- "ningar, : högerkörning 'i kur- I vor med dålig sikt, omkör- . ning i trängda lägen och bri- "stande respekt för. signaler och varningsskyltar, Mörker, r regn, dimma, ' våta 'asfaltvä- i gar och lös sand har ofta vi- sat - sig. ' vara - "bidragande. o- : lycksorsaker, - RS —— : Röda » korsets: hjälpstationer : ett plus för trafikanten. Stöd lingen. nn " Postgiro ren Tage: Joh avled. i.onsdags-efter.- en. tids. gö. sjukdomen |. satte in på senare år, hade han rättandet av ett fritt uni i -Västberlin:' Redak"tidigåré .de ” liknande : förslag »framlagts ör de "amerikanska: och brittiska militära myndigheterna. . av, en-. skilda professorer öck "studenter. Berlins '. stadsfullmäktige" biföll nu "med: 83- röster mot.17: denna begäran. Den 24 juni; samma dag, som det: nya .universitetets ; sek. retariat . öppnades, började ”den ryska blockaden mot Västberlin; som efter 8 månader bröts genom den störa Iuftbron, . "När det fria universitetet:'offi ciellt.. öppnades i november :sam- ma. , år, hade; ryssarna , gått ur ffyrmaktskommendanturen, - som styrt staden sedan 1945; och 'satt' upp: en: egen magistrat. ö Berlin; blev nu. mer än någonsin. ven "stad, . Det var natu den' också ' skulle ' ha” "två" skilda universitet; Men Universitetet: i Västberlin. tjänar inte: bära -stu- denterna" i västsektorn. utan' har. under dessa år tagit emot tusen. tals ungdomar från Sövjetzonenh, 'som "av politiska skäl hindras'att' få sin utbildning där; Förutsätt- ningen 'för att de skall kunna återvända till sina hem på feri- erna är att de avhållér sig från an politisk verksamhet," - Studentérna har stort.; -;' ” inflytande en H Universitetet. är uppdelat" i tre fakulteter, en medicinsk, en för humaniera. . och. .en kombinérad juridisk = och 'nationalekonomisk. Den -kände' historikern - professor Friedrich Meinecke kastade. från början . glans över institutionen genom” att bli dess rektor, grund" av hans höga ålder var det: dock aldrig fråga om annat |; än en nominell befattning. Nu är det: medicinaren Hans von Kress,. tidigare. prokessor : vid +Berlins gamla universitet, som är rektor både till namnet och gagneti':'. över 3.500 studenter sökte in- träde vid det nya" universitetet hösten 1948, men bara 2.200 kun- de beredas plats och urvalet. blev strängt. Procenten £ .d, arméotfi- ceräre och funktionärer: i Hitler- organisationer kunde därför 'hål- las lägre än vid andra tyska uni- versitet, omkring åtta procent. 20 procent av de inskrivna kon. från arbetarklassen, och” ungefär en -; fjärdedel , av samtliga var kvinnor, Bägge . dessa siffror kontrasterar . skarpt mot för- krigsfärhållandena.. Det samman. lagda : antalet studernde är för närvarande 5.800. Därav. kom" mer 40 procent från Östzonen," De gamla nationalistiska stu- dentföreningarna ””i- "Tyskland, Burshenschaften, :. har' återuppli- vats vid 'många' västtyska uni- versitet 'med hela den forna ap- Paraten, inklusive duellerna, Det- ta hindrades i Berlin av student- kåren, Ett försök att organisera en avdelning av det neonazistiska socialistiska — rikspartiet bland studenterna hade ' heller ingen framgång.” : : Undervisningen. började -på nytt. or igratis.varje dag.- Pall "ÅDe 80. märken: i | månåden mot- svarar: inte . mer än existehsmi- nimum, och standarden bland öv- riga studenter är oftast lika låg; De' har "en. organisation, ”Hein- zelmännchen”: (Tomtarna),' : som förmedlar: tillfälliga arbeten till sina medlemmar som' barnvakt, guide "etc. : Men förtjänstmöjlig- heterna är inte: stora..." Över. 40 procent : av" Västberlins befolk- ning lever på understöd av ett eller: annat. slag, och i hela. Ber: lin? finns det 300,000 arbetslösa, ”Uriiversitetets matsal, koope- rativa” affär; klubblokal; hälso- vårdscentral. och låneverksamhet sköts också av studentkåren; I ””kårrestaurangen”;: "som är ini 'fymd”i' en: envånings ' träbarack och har plats för 300: personer, serveras 5,000: mål mat om. da- gen. Varje: student > får 'ett "mål ibland är. det allt han lever på. Denna” fria ut- spisning” ingår sett” skolmältids” program. söm” inansieras från Amerika, "Det kostar. 8 miljoner 'mark. om 'året och omfattar alla Västberlins”: skolor: från kinder garten till..universitet, ..--., ' Det finns inget centralt biblio- tek: för -,-universitetets "böcker, utan; de. 100,000 hopsamlade. vo- lymerna är utspridda på ett fem- tiotal ställen is den, Det finns inget: läsrum, lerna "i de-gamla' krigsskadade byggnaderna; - som: en . gång. till- hörde: Kaiser Wilhelm Institut ock ligger i stadsdelen Dahlem, räcker inte till,' utan studenterna får: ofta cirkulera i staden mel-' lan. tillfälliga lokaler i baracker, -biografer och' före detta privat- "våningar... Men inte heller. i sin nuvarande form ”skulle universi tetet "kunna existera utan hjälp från "utlandet, ända ' från början har én fjärdedel av. årsbudgeten på. omkring '8 miljoner. mark. kommit från Amerika,: Den stora donationen .. från Fordstiftelsen används nu till att'i största möj- ljga utsträckning: avskaffa pro- visorierna och utvidga undervis- | ningsmöjligheterna, Samtidigt" planerar universite- tet: "att genom kvällskurser ut- sträcka" sin bildningsverksamhet tjll' andra grupper än studenter. Folkbildningen.-. bedriven 'av.. en akademisk institution är en ny- het. i Tyskland och här som på rånga andra områden "blir det fria Berljnuniversitetet pionjär., "Eldsberga ; Eldsberga SLKF ne > Här” hållit årsmöte under ort. skap av fru Anna Johansson, Sol haga, Styrelse-.: och, revisionsbe- rättelserna godkändes. Till sty- relse ' för. 1952", valdes enhälligt fruärna Anna Johansson, Solha- ga,; ordf.,. Rut Erlandsson, vice ordf., Anna: Andersson, kassör; Olga Sjöberg;" sekt., Edit .Hen- rikgsson, v. sekr., Elsa Andersson; Olga Jönsson och Thea Gunnars. son, stäppl, Märtha "Jönsson . och Alma Gunnarsson, Ombud till di- striktsstämman: Anna Andersson; Långeby -' och . Anna" Johansson, Klaestorp. Ombud till BF:s kan- didatnominering -,Thea Gunnars- son och" Olga Jönsson, . Repr, i BF; Göta Johansson, Klaestorp ochi SLU Rut Erlandsson, Gul- branna; Samtliga byombud om- valdes, "vilka även ”valdés till pre nuimerantsamlare. Beslutades an- ordna en hemmets dag i maj, och behållningen skall därav helt gå till kyrkans prydande, Efter för- handlingdrna samlades man med BF till en trevlig underhållning folkskollärare Lennart Hen- av ricsson, Halmstad, som ritade o. berättade. Sist bänkade man sig kring kaffebordet,' land - har .Jget . föreläsningsloka--]. tion uppfordrade regeringen att måtte” återfå älla "sina. friheter enligt FN:s stadga. on. Saar. är ett.gammalt tvistefrö mellan Frankrike och Tyskland. Liksom så. många andra "| gr det. under historiens lopp skiftat ägare för att vid eu- ropakartans . omstöpning i hand. Efter det första världskri- » gjorde ' Frankrike ' anspråk på "området men fick avstå på grund - av invändningar ifrån Förenta Staterna "och Storbri- tannien.-. Nationernas. Förbund ordnade frågan. så "att Frankri- ke" fick för 'en 15-årsdåriod Vg! vertaga - förvaltningen ' NF's "kontroll. områdets ” statshö; roende "av en folkomröstning som” kontroll- landshövdingen. : DÄR som, högste chef? Omröstningen utföll så att 90.94 av. deltagarna Jand:; Eftör > "det and i” varje fal folkrepreseritåtionen varit: lika. enig om en närmare anslutning - till Frankrike” gom den "1935" var ”oråt "Tyskland": Vid utrikesmi konferensen: i Moskva :1947' slöt de allierade att'S: rike: z 'randet medan -det :slutliga”avgö- om: -dess -' statliga "och till -ett fredsslut med Tyskland. hade, fransmännen, : nader tidigare "upprättat en tull- och efter Moskvabeslutet”rupp- hävdes tullgränsen” mot, Frank- rike, 4 : Det är ingen” tvekan om - att väsen och kultur, Vad Som; trots detta 'görv en: ”enislotåing > till Frankrike motiverad är den,e; konomiska . strukturen. Saars viktigaste. . naturliga: rikedöms- källa -är kolet, ' Denna tillgång]' bildar Basen för en blomsttanz'|: de metallindustri.: I Råvaran- till denrfa "industri kän 'emellertic icke uppbringas inom” ; Saarbm- rådet.” Den måste importeras. Och den naturliga lev&rantören är -här det franskal Lothringen. dan dess egen med fördel im- porterar: Saars ; kol; Saar :och Lothringen ' utgör med” andra ord . ett "naturligt Kompanjon-, skap. påj det i industriella omr det ON - Sedan 1947 har Saar en 'ezen konstitution, regering och. folk- församling.” Under. tiden. ; däref” ter "har förhandlingar med - den :franska' regeringen som strävat - att få ett ' fastare grepp om det ekonomiska livet i området. , Saarländarna”” hår värjt. sig” ” bestämt och” därvid haft "ett visst "ryggstöd | i London och "Washington där man icke Fyelat. genom" att nonchalera" de tyska ' protestérha . driva det fransk-tyska problemet till sin spets, Ett säkerligen oförsiktigt göra : allt "för att saarländarrna NN jan 'av '1800-talét stanna ,i.. tysk också -programenligt ägde = rum , 1935: under internationell |' och 'med "den. svenske |" röstade för anslutning q still; Tysk: ic världskriget, = har befolkningen till synes: och Da ekonomiskt. anknytas til Frarik - "rättsliga ' ställning -skKöllE”änsta | Innan! detta steg togs. i Moskva, gräns mellan Saar-och:Tyskltand] landet är, tyskt till” språk, iqätts-. H långt att.han kunnat. få nästan n blik. Entréavgiften är så blyg- Öv a :300-årigt 2 GÖTEBORG i i dag. : . Ett troligen 300 år gem- malt; vrak har. påträffats i K Ulebergshamn; där det lig- "ger 'på en och en halv: me- "ters djup omkring 50-meter | "från: land. Vraket är av allt att: döma ett's. k; Slaman- i skepp, som enligt traditionen skulle ha sänkts” någon” gång i, mitten på 1600-talet av den rike holländaren i Ule- t "Sedan många år har befolk. ningen. så Ulebergshamn ; känt! skeppsvisk. "till satt; det skulle. finnas ett vrak i. hamnen, För omkring 30 år sedan: «kunde man se kon- turerha av” det" under: vattnet,' men sedan försvånn det "med: åren under leran, Flera. rsök har.under senare tid. gjorts för att lokalisera: vraket; men” alla har; misslyckats, .' Den" senare | tidens." kraftiga. . stormar har emellertid . gjort att leran. i -yraket nu 'sköljts ; bort, :så- att "under | sö F HALSINGBORG: - I Sveriges.” förstå televisions- biograf har nu startat i Grevie invid Båstad. "Det 'är' radiotek nikerh Nils Persson; sin gård nu ger'”tre föreställ- ningar : "i "veckan. me hamnsprogtammet.:. sö Televisionsvågornå- fortplan- tar:sig rätlinjigt. från :köpen- efter: upprepade £förbättringar har hr: Persson nu kommit så Helt, .störningsfria bilder "och tal, Hans antenn står-på Hal- landsåsen, 169. meter över. ha- vet: och: är 25 meter hög. För” att kunna, finansiera de dyrba- ra. experimenten här:hr Pers- son öppnat den första televi-] ja sionsbion "som inte saknar pu- sam som 1 krona för äldre och 50 öre för barn, ses 0 oa "Aa uttalande av Adenåver för nå- gon tid sedan fick emelleri tid ett ganska bistert. gensvar av Eden och. gav anledning till vissa bort förklaringar. ”. Om” ” Adenauer räknat med att slå in en kil mel Jan ”'de två allierade var. detta tydligen". icke: den: "rätta meto- den, "= lav sö '-Saarfrågan' :har givetvis icke något direkt samband med pro- blemet ”orå "Tysklands 'upprust- ning; Men det är en öm: punkt även i förhållandet mellan Eng land och Frankrike och få$ där för ' hanteras. med en viss för- siktighet, ” När 'en: svensk: RN ; elsk. hamn i: går ”köm "till ”HäI-”]: söm "på hamnssändaren till Grevie: och |- .så.> hade: en; ombordsnvgglad, "ert 17-årig : liten. och spenslig." engelska, & som pigg och nyter på : | polisens frågor varför hon kom-— / rade: ”I like Sweden, you .know”' och tillade att hon” därtill. också: tyckte: väldigt: mycket "om 'den polske .sjöman, som smugglat "henne ombord och haft henne" gömd under ö-" verresan /: och nu menade" att + hon skulle bo i Sverige hös ho- NOM. len I ee wil Emellertid -'möttes - hon ge nast. av én stor besvikelse, näm ligen” när hennes sjömans na- tionalitet avs'öjades.. Hon trod- de han' var 'svensk :och att han i Sverige, där hon” "skulle få bo. lan 17-åringen::och sjömannen i. det att flickan. så fort sig göra > låter kommer att få resa hem igen till England. ” il Nm Har Ni fått - WEIBULLS - TRÄDGARDSKATALOG, . för” 19522. : - den "finner Ni. allt vad Ni behöver för Eder. . trädgård: 7 Köksväxt- och. blom- "+. sterfröer, "lökar, - knölar och . övriga. trädgårds- I fö ödenheter. oh .Rekvirera den nu eller häm. ta den i vår butik. 7 cz Weibulls Brogatan 6 - HALMSTAD / . Måuritz Enander, hade ett. stort! och. vackert hem " ev YTETYCET TORP EOEFENEERYOR PENN - . . KUN ” Per . Fre - . s ” | . S ena - ” . s N - - . ns , ; . | ” Se > ” - penn a H : ” . a .W. H . - . nn - ol - ,. - , ) ” f "> Fredagen den 22 februari | SS ” . : - å 7 É 2 februari 1952 Re es more + Y | Er 2 el a fi LAmOrNS rmNNG "a = : s - gr 4. c $ - = a — - S | . - i gratulerar: : | Rå slö . |Senaste nytt: i Asa oo a Ränneslövs SLKF-avd. Li bh . hade i går möte i Solbacken, issa onmötet godtar | | Fömberga. Mötet öppnades av "” fru Karin Bengtsson, som "tolv t k di - hälsade . välk | ys a divisioner: | | | . När Berlins fria universitet sträckning än-vid det flesta andra | möte bestärades till torsdagen | n ] > öppnades för tre år sedan ha- universitet. i” administrationen | g, 17 il. E LISSABON id gg. it - de det ont om både lärare och och är representerade och röst- en april. Till värdinnor för - Fö 8 ja fP ockupationen i Tyskland ; Wndervisningsmaterial, ont om | berättigade i:alla organ. För att |Yetta valdes fruarna Edit Pet- ; Försvarsministrar - från 13 när fördraget om en europaar- ktisk Sä S ? - : denter t jaget & allt utom stu- |nämna ett exempel består den |tersson och Elsa Persson, Staf. | länder gav på torsdagen sitt mé "officiellt ratificerats, > ; Sonter, I dag hardrar det Je spocialkommitté som häller för- | fanstorp, suppl. Elin" Augusts- | Zodkännände till planerna på | Den av. försvarsministrarna | - fr med varje inträde: de nomiska svårigheter, men det |och undersöker hans uppgifter Son och Karin Bengtsson, Det ÖV mn ”ääeblana 19 | Svdkända a pporten från mill- : a > ären stabilare institution med |av en akademisk lärare. er re | Välbesökta: mötet avsl -med man, . däribland 12 | tärutskottet stipulerar upp- G : 250 lärare. 6. 009 studenter. och pPresentant för studentkåren och kaffedrickning och ett trevligt tyska divisioner. Det histori- | rättande av totalt 43' divisio-' i > som alla arbetar ilen' uti ska beslutet,- må = "Fr, v. Hr. Bengt. Bengtsson,.. Laholm, . med maka”. Sofia, den västliga kulturkretsens an- en Mycket. svår Uppglet, skilt samkväm. godkännas ” SS dan a NR 1 NN franska; 12 tyska o, född Karnag; a, Laholm. Hr Kurt Jansson, Skedalagår d, med. | da "Det fria Berlinuniversite- |; fråga om studentama Ask |; . Mlinisterrå av. atlantpakteis'] 12 italienska samt fem divisio- iu maka: Karin, född Johnsson, Landskrona... oe tets "framgångsrika arbete har |zonen, eftersom deras: papper : FÖR arr i litet” erråd — "en ren forma. ner från Belgien, Holland och Pe « vunnit: erkännande och stöd mycket” väl "kan. vara. missvisan- |: "Konflikt EN: Så : fHtet'.— samt :parlamenten i|Luxemburg. I och med godkän- : | från både de tyska och alliera- | de, . Bland annat för att under- en OM Saar |Frankrike,' Väl skland; Ita- nandet gavs 'dödsstöten åt | de myndigheterna i Berlin, och lätta - detta arbete : bedriver ett | .« . . I lien, Holland, elgien och |Frankrikes argument att Tysk - också fr merika.. Där har |särskilt ”studentråd. för gemen-| > Vid den "västtyska förbunds-]|Luxemburg, ' ledde tidigt, få alt Tysk- . t . man gjort. en stor boksamling | samma tyska frågor” systema- | dagens debatt / / > samtidigt.] land inte borde tillåtas upprät- ” I . för universitetet, och Ford-| tiska undersökningar beträtfan. g om .europaför- | till ett godkännande av de tre |ta divisioner, endast "mindre - "stiftelsen " donerade i höstas] de utvecklingen i skolor, uni- svaret kom även ” frågan om |storas planer på att göra slut enheter, se FÖRA "11.310.000 dollar: för att råda |versitet och ungdomsrörelser i Saars ställning in i meningsut- | Ni de Svåraste praktiska Sovjetzonen, En annan svårighet | bytet, - Närmaste - - anledningen | . i : Pro en. Om denna unika in- ; när” det gäller stud i stitutions ': uppkomst och ut-'Östzonen är att så gott som ala > an - franska regeringen | Avtal" da r - tör oc | | ; . : veckling berättar den ameri” måste få hjälp till sitt uppehälle | ;, ' "ONSEe något obetänksamt | 4 i r CH oc Na - känske docenten. Carl G. An-;för att kunna studera, . Många | —. medan» förhandlingarna om i : AN , thon, som varit undervisnings- är flyktingar, och. de som. har Tysklands militära upprustning |. - | vi : råd vid amerikanska överkom-. sina hem i Östzonen kan inte le- | pågick ui Da n fi Ja inste m ä n: Ye -missariatet i en. The i en'"arti--'va i Västberlin på' en östmarks- I rande högkommissarie 3 | v :kel i tidskriften: he Survey inkomst. En västmark är värd 4 ambassadör. Denna N äl: - ! I ungefär ' fem : östmark. -: Staden fattad kt a” åtgär STOCKHOLM i dag. mn Förhönälingorha -- mellan fasa: Moa i erlin hade förut: bara ett uni- Västberlin : ger Yärför stipendier | [attades på tyskt hål såsom. ett Preliminärt avtal träffades 'i tighetsägareförbundet ' och fa ST | versitet,. som fram till nazismens | På 80 mark i månaden åt. studen. |föregtipande av” vad bom" vid Morse för c:a: 10,000: banktjö tighetsarb NER et ou genombrott ”-1933" var :känt -för | ter. från: Östzonen. Utbetalningen kommande "” fredsunderhandlin- st Ce ishetsarbetareförbundet "före tog' efter sin fäder och sö an | sin--höga -”vetenskapliga.. estan- | av dessa ' stipendier har anför: gar: kan bli bestämt angåe nde emän 1 affärsbankerna. N | klarades i natt strandade, l Sr haft. i” åtskilliga” dece dard och drog till sig många ut. |trotts studentkåren, "liksom upp. ådet; gående ” je inne i” åtskilliga, decenn ländska” studenter, När staden i|giften att rekommendera sökan- | ""ådets status. : Förbundsda- » Och han innehar den alltjämt "Japril 1945 delades upp i sektorer, | de till -andra stipendier; fri; un-,|8eN: "som "-- inom. parentes .— Stor och sköter den på ett så för- korä' Universitetet vid 'Unter den förvisning 0.8; V. a förde. debatten : i: denna fråga ormen. spo at le r am . - 4 Linden:att ligga inom 'den ryska; . | med -£ erkähnansvärd : mödera- | . Våxtorp, a. 2 + 900 800, a Studenterna. deltap i större ut- Å , it . + - - H VN N . . . ln. | i : 4 2 - : + . 4 - . 2 " ss or : : 3 - Dee :X - Vv | i Akatretetb, ”- FEYYIISVEFITEVEIVIVIVIETET TIS EvTeN AAA, NETFYETISVITIEIVTI VIFT VYVEVUTESEEIESETVUSSETvvEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.