v NV i YYTTTeErev irevr SAMAR NA MAMAMMNA do 4 Ya flytt ' Dagens namn | , TORGNY. > Solen" går . upp, kl : ned kl. 173 . "går pp. kl.. ; 114 "och d kl. 17.37, ":Dagens dikt; ” Låt vara, . de. fara. sö våra drömmar - öm: 2: Iycksalfehe a « > Allt förnyar. -. "Hjärtats : :Bol,: som ingen nedgång 4 Me nn (GÖSTAF ULLMAN) ” NN n (från, landet) är bjuden På kaffe hos en familj i staden och så” slår hon enligt gammal vana : kaffet p på fatet och blåser och sörp- lar i sig. Men'frun i huset gör en liten sur min och. anmärker: : . + — Tant; här i stan anser vi det opassande, att en gäst dricker kaf- fe-på:det viset, aså, kära du — på landet ans i det vara opassande att be- "0 om fatta oss med hur gästerna dric- > ker sitt Kaffe, bara det smakar, : En moder kom till doktorn med "sin son, som fått finnar. Doktorn "ser på dem och ordinerar sedan ” modern "2 'F-smörjk dem med in- : vertsåpa (ett hytt läkem24a! i sep- tinserien). ' ---Efter en tid återkommer modern "med sin son och meddelz.. att den- no ingalunda blivit bättre.” ...” : —. Jag: har . smort ; honom med ärtsoppa, som doktorn sa,-men det har inte hjälpt ett. dugg: HS - > Och så var det historien om n fö reläsaren som vär ute och prata- de om skogsvård. AJ d plats verkade myc i ;. de, de satt mest och gäspade och : : pratade inbördes, och slutligen s sar de talaren: 2. oc Ni verkar inte särskilt in- +. tresserade av skogsvård på den & här platsen. Jeg kan slå vad om att ingen av er har gjort något "ör"att. förkovra beståndet." — Det har jag, -bördes en röst, — Hur då? ' = Jag sköt en hackspett för e ett spar år sedan.” oh CI — När går 'du egentligen upp 'om mornarna? - , — Så där vid halvelvatiden: a Din lyckliga ost, då har en . a stackare . varit uppe. en id halytimme, : RISKEN" MED -YLLE. - rt ent STRUMPOR . Jag för min det: törs aldrig gå i yllestrumpor. — Jaga, vad händer där; OT ARBETSLEDARE "of INGENJOR : VERKMÄSTARE "oc FÖRMAN - HERMODS MALMI ee "vv Yvyvvvv YWYVFEFYvTev rea 4 ” YYYYYYYYYYYYYYVYYYYYYEYYTYYYYYYYYYYYETYYTYYYFYTYYEVSTYYYYVYTYFYT FY YET TT EFT Y YO YYSEEYYYYETYYYVYYYYIYYV TFT TYYTYY YST TTO YET . 2 TÄT MIR menstt j : ; LETÖLNS TIDNING : - 2 en : BB: Or kb born D san Prins Bertil, "svenske osloambass adören professor "Ahlman. fn re ---mast Kameran) och Bo Ekelund sjunger allsång vid en: olympisk => "Han kom in i. Grands spegelsal i Oslo. En gråsprängd, lång, smärt och 'rak man i .60—70 åren. Han såg ut som en gammal” militär, ” skarp blick, örnnäsa och borstiga mustascher. Mee ; Det: gick én viskning genom spegelsulen -— från bord till bord, Den ensamme svensken åt sin middag utan. att se upp. Men plötsligt stelnade han till,' Det var " författaren till Sult, Pan och Mar- . kens. gröde, som gick genom re- staurangen, Det var tydligen in- gen alldaglig händelse. Även ÖOs- lo-borna viskade och tisslade.' " Det är tjugo år sen detta hän- de. Då stod Knut Hamsun ännu i centrum. Han var visserligen en "självsvåldig enstöring - redan då, "men han var populär, han var på . sina håll avgudad. Han. var dock landets störste diktare, > "Under de tjugo år, som följde ”hände' mycket — både i Norge och med Knut Hamsun.. Han. var . utan' egentlig sensation övergick till den nya ideologien. Där fann han sig bäst hemma, Han tveka- .de inte att ta. sitt steg — fast det ledde till undergång och förkas- telse, Han svek sitt land.- eFallet var stort — och beklag- seékvent. Knut Hamsun vår ingen dussinmänniska, Han var en sär- ling. Han trodde på övermänni- skoidealet. Den. skall vara: blind på båda ögonen, :som inte redan i den första boken finner männi- koföraktet, i a. ”Sult”, som är en bok om en svältande okänd diktares hårda "tid i Kristiania, är ingen social skildring. Det är inte om samhäl- "lets orsaker" till svälten, det är "inte om svälten som en . olägen- fö heti samfundet” vi får v veta nå- got. Det är om' en stolt 'särlings " väg genomi svälten och häns för- akt för andra människor; I hela itt liv) föraktade Hamsun alla ä k utom ö . Han "trodde så småningom bara "på en enda: —'en . människo- bild, som han skapat ' i sitt eget - huvud: Hitler. Och det gick som det måste 'gå. När idealet. kläddes "av och" systemet -störtade i grus och spillror, följde Knut Hamsun med :i fallet, Ohjälpligt. och .oåter- kalleligt. - Man må säga vad man vill om "denne ensamme man — nu när . han är död, må i rättvisans namn erkännas, att han aldrig beklaga, de sitt öde. Han tog straffet:som en... man — överlägset, hånfullt, "Han ryckte på axlarna in i det «' sista” åt "människorna, ” massan, . Han begärde aldrig nåd, han li- . kade inte att man varkunnade sig över-: honom, : han ' ville inte ha misskund. "Han tömde den bittra kalken från randen till botten, . "Det var ett bittert, tragiskt lev- : nadsöde detta, Först' höja sig ur djupet, mot stjärnorna, nå den högsta berömmelse teet och sen störta red i svart förakt. Endast ett geni kan uppleva något så- dant, Även i fallet förblev Ham- sun: geniet, Hans ålderdoms : be- " kännelse i boken ”Paa gjengrodde Stier”- är. på sitt sätt. genialisk. Det är det gamla geniets sista för- sök att hävda sig — inte med någ- "ra ursäkter ' eller förklaringar, utan härmast i en slags försvars- skrift, inte för sig själv utan för begreppet övermänrniskanh. i . "För oss, som lärde känna Höm- sun, först med Markeris gröda är den kom ut i svensk" övers ning av Harry Blomberg, jag tror det var 1923, var fallet sorgeligt "och kanske för många" oväntat. "Men för den som Jäst mellan rå=- Chefen kom pigg och nyter in enyvav dem, som följdriktigast och |" ligt. Men det var på sitt sätt kon- |; - kamratträff i Oslo. OMM le EN ENSAM "GAMLING derna, + var det logiskt, I varje föll - kvarstår som faktum, att Hamsun ' var en av de största diktare Nor-. den någonsin - ägt, Han var en' språkets fulländade trollkonstnär,' Han kom med ett helt nytt språk, en ny slags litteratur: till Norden. "Och klart är det också, att'om man stryker bort de sista 14 åren "av hans 'liv, så kommer han i . framtiden att alltjämt bli den sto-, re mästaren, Fallet och' domen. kommer kanske att : följa: honom genom tiderna som: en skugga, men den sKuggan förmår säker- ligen. icke. i framtiden att plåna". " ut storheten i hans livsverk; Det var dock en gammal man på väg . till :senilitet, som föll för Hitler.” r Men ödet, är tragiskt, ' hårt. : Av de diktare jag lärt. beundra, skuls le jag "sist av alla vilja” "utesluta" "Knut Hamsun som reskamrat ge-' nöm livet. Och jag tror att: för- hållandet 'är detsamma "också : för. - många redbara. norrmän; -:Man bi denne titan, Hans gestalt över-' skuggar så mycket som är smått, ja, den överskuggar också de små "och simpla dragen: i”hans' egen ' "tragiska levnad. Över: förrädaren' står diktaren... ;' ..-e > Man vill höppas att det kommer att göra så oci <så i framtiden, I "litteraturhistorien.”” i 2 Per Nilsson-Tannér, ”Gyllene "Horden”. —N Kom till i rö efter 7504 år i exilen” "I ”Sista- akten i ett emigrations- drama, som tog sin början för, 750 "är, sedan, utspelades i början av "februari, ”då 921. kalmucker an -Tände till Förenta Staterna enligt den amerikanska lagen om motta- gandet av displaced persons, Det samhälle. i New Jersey, som först tog eräct : dem; heter. .Vineland. ”(Vinlandet); > De är avkomlingar: un Djingis 'Khans gyllene . hord,' de mongo- liska erövrarna i början av 1200- talet. Då Djingis Khans välde var som störst nådde det från :' Stilla Havet till Medelhavet, Mongolvå- gen drog: sig snart. tillbaka till Asien, men i: Ryssland blev det kvar. spridda stammar. Dessa be- varade . sin självständighet. fram . till." Ivan den Förskräckliges tid, då de underkuvades. Under Ka- tarina den Storas regim beslöt de att vända tillbaka till Kina, Av de :300,000. :som började vandrin- gen år 1771 nådde bara .25,000 fram, - De övriga gick under på grund av färdens strapatser och förföljelserna: - under, vägen, dels! från ryssarna, dels från stammars: "na. i de trakter, där de drog. fram. »'s; En stam blev kvar i Ryssland. < Det var de nomadiska kalmucker, som bodde väster om' Volga ' och. ' inte kunde förena sig med"de ut-' ' vandrande på grund av: stora ö- . versvämningar. . Nästa gång kal- .mucker 'dök upp igen i historien var under ryska revolutionen, då de, anslöt ” sig till de vita, som de . mot: Många flydde då till: Bulgarien, Tjeckoslovakien; Frankrike och Jugoslavien, Under den tyska oc- "kupationen ' under 'andra' världs- kriget hamnade dessa emigranter till största delen i slavläger, Och ”det' är. de sista av :dem som nu skall börja. ett nytt liv i en an- nån världsdel. + De en gång krigiska stammarnas avkomlingar är ett arbetsamt och . fredligt folk. ' "Bland. "dem /fidns bönder; skräddare, Önurare," sko- ”makare och en kvinnlig röntgen- tekniker, De flesta är buddhister. Deras Jedare. och. representant i på I "kontoret. Endast städ; varpå chefen försvann bakom sin "glasdörr. ögonblicket därpå ' om han utrusander. + Fru Johansson, ropade” hän. "Var i fridens namn är. jr kassaskå- peta A,vblev. 'svåret, det var ivå ”så trevliga herrar här klockan sju och "hämtade det. Dom sa att dom skulle" komma. hit med ett nytt klockan « elva, ifalf det påssade.. var där och fick' en vänlig nick, | 280, Su dis place persons. . -med rationen är. "dr, Sandshå Stepanow, som är lä: kare och jurist, I sitt” nya hem- land. får de nu hjälp till arbete" och bostad. Det blir, 'en gänskå stor kalmuck-kolont i i Ne Mexi- co, nu. omplanterats i olika delar av, . världen. Den :;miljonte, en tjeck, kom? nyligen" till Förenta Stater- na, som därmed har, tagit emot ” pet. "ut Joch. kan helt enkelt inte komma för- + En miljon ”displackd persöns här. . PIYSTETSISVYEETA Slagsmål: vs ot: = (Forts: fr. sid. 3) ; det. 'var frågan om fick han sig en sving så att han (omedelbart åkte i däck. En av dennes kamrater häm- tade då en polis och när denne kom hade svar, begett sig in på ett café "Där. försökte polisen "I mota JE honom men det gick då träffades ånyo nit.:att kvickna till, och lahol- maren, Då tog polisen hand om den "senare "och enligt några vittnen skulle -därvid halmstads bon ha passat -på att klippa till laholmaren medan denne i .gen- gäld sparkades. Så kom.det ytterligare en Boc llis : tillstädes jämte en taxi'och med chaufförens hjälp fick man efter mycket. besvär in den nu fullkomligt rasande mannen. i bilen. ' där. båda poliserna fick lägga,” sig. . över honom för att han skullé hålla sig lugn; Un- der tiden” sparkade han allt vad han: kunde. — och det var inte så lite — på poliserna och kal- lade” dem: vid alla upptänkliga fula "ord: Inkommen ' på ' polis- stationen fortsatte: han med .sitt bärsärkaraseri :så att man må- ste lägga fotbojor på honom: | Så lades han in i en'cell där han "efter - en stund: lyckades sätta fyr på madrassen; Här låg han . sanslös. ”på : golvet "men kvicknade snart till och fick när han 'Senare ': på "natten nyktrat till, lämna arresten. Han erkän- de som 'sagt allt men: mindes ej att han sparkat den ene polisen, De "båda poliserna hördes som målsägare och dessutom hördes fyra vittnen." vv sn - Så blev det fråga om hälm- Tstadsbons nykterhet, 'som tyck tes ha varit ganska: dålig, Redan på restaurangen: hade: den: gne' av poliserna måst tysta ner hans sång och om hans och kamra- ternas "spritförtäring . rådde ett egyptiskt ' mörker, :: Emellertid erkände han sig något påverkad men : inte berusad 'och 'vidare' erkände han,.;: att. : han slagits med. laholmaren, dock mest till självförsvar. i. » Det . blev en lång: handlögg- ning och till sist yrkade stads- fiskalen strängt straff:.då svar. så "sent som "i höstas: gjort sig skyldig :till. ett - liknande ' brott. | Då : "lät "rätten nådeti råda och dömde honom: -endäst ' till: böter. Så blev det efter: överläggning även nu.men det; blev så, pass kraftiga som 100 dagsböter å6 kr varjämte. han fick en allvar= lig varning äv domaren.; Halm- stadsbon” fick 30 dagsböter, å å'10 kr för sin medverkan. i det pl : t De tre] personer, fader och två söner, som gjort sig skyldiga till stölder av virke vid kraftverks- mg i" Majenfors, ma åter Nu: gick - emellertid "alla tre snällt med på -att landsfiskalens värdering. på 263 kr: var det räta en, äldre brodern : hade edan på "måndagen och nu hördes . fadern 'och' den .yn” gre brodern. :De bekräftade det tillvägagångssätt, som beskrevs i gårdagens / referat, : Virket ha- de lagts. in i ett magasin. på gården där man öst agnar över det för. att det inte skulle” syr nas, vid Den, äldre brodern hade tidi- gare haft en del fuffens för sig. Dessutom hade han en mycket god . ' ekonomisk ställning" var- för det inträffade vittnade 'om stor närighet och hänsynslöshet, Trots detta fick han såväl som de båda” andra villkorlig dom, den äldre. brodern 5 mån. straff arbete och, fadern och. brodern |. vardera 2 mån. fängelse > plus en förmaning att skilja på. mitt och ditt. Diverse mål, "För att ha' överskridit av mul sjuka ' betingat:' skyddsområde medförande : en 'sugga - fick en lantbrukare 15 dagsböter å 4 kr. Överlast med 4,000 kg kostade en lastbilsägare 45 dagsböter å "kr "Motorcykel : utan ; lykta kostade 25 kr med en vanlig cy- kellykta kostade .en. yngling 15 kr. Diverse bristfälligheter på . lättviktare jämte avsaknad av kostade 20 dagsböter å 3 kr. En flicka," som åkt. med en grabb på cykel fick böta 10 kr och samma fick två ynglingar, som färdats. på - sammma. cykel, - PETERSEN ; som hade" hun- | kar: betyda försäljningssuce -[RRIDEGARDS SEX BÖCKER . innehåller hela trilogin, alltså ”Jag : registrering och försäkring St Att skriva t för de mån ga. - Om Jan ra och hans böcker SN va ÄR DET' EGENTLIGEN. för märkvärdigt med de där böckernä av Jan Fridegård? En och" annan som frågat så tycker kanske som de kritiker vilkas nedsabling av' debutromanen ”En natt i jä”. (1933, då Fridegård var 36 år' gama mal) och: Lars Hård-böckerna nå erhållit "en sorts herostratisk bes" römmelse i vår litteraturkritik. Jo- han From och Lars Hård var. lym5 "lar, hette det, att sådana här böc ker fick komma ut var ett exempel så” gott som” något på hur. djupt det var till träskets botten. Och kan man verkligen- tala om konst i en bok där det står ord som flug skit och en hel rad svordomar? En kvinnlig recensent i Lantbrukaren betecknade rentav ”En natt i juli? som en utmaning mot lantarbetar. klassen och undrade varför -förfat- tare bara skrev om gödsellukten, när det också finns blomdoft , ach f/ gelsång på landet. -Pennskaftet ifråga: hade, bes st boken lite för-hastigt, ty Viss finns" det blomdoft och "fågelsång i Jan Fridegårds böcker. Vad: sman glömde var. att Fridegård med; en i svensk diktning nästan malkalös' självutblottning. talade om det »ge= mena och fega I hos sina figurer och att' bakom ' det onda och låga som kom fram i dessa böcker brann' en längtan . efter. godhet, :renhet och skönhet. Vad är denna hårdhet ”3 nat än den. vekes 'pansar möt! en vrång omvärld? Att skildra; livet såsom ' det gestaltar sig för, den i folks ögon oppkäftige och misslyc kade statarsonen, att hänsynslöst sant skildra detta var för Fridegård ett. reningens bad, varur han upp- stod styrkt, 'så att han i ”sertare böcker: förmått gestalta känslör' 3 av glädje och ' lugn. såsom" knappast någon annan samtida diktare, NDRA SÄGER SIG ini egri= be SR — Jan Fridegård, + Lars Hård”, Tack för himlastegen” och. ”Barmhärtighet”, Till det faci- t la priset av 20:60 kan man få den jämte ”En natt i juli” och ”Offer” 'såtnt sviter: från vikingatidens Sve- rige OTrägurads 1 land”, ”G folket”. och nu £ vår "rOHerrök), därtill i vackert i rycker, utan. iden livsslämning som han en gång uttryc kt også: Cr Här satt jag, Lars Härd, brot= - tets, fängelsets och orons son, : och mitt bröst var rikt av en » förutsättningslös glädje; Den hå= de växt upp som en vild blemma ur eländets sophög i mig, och en okänd sol lyste "ngt bor ifrån på Aden, nn På andra ställen talar hön om sin erfarenhet av ”en kraft utanför. > mig själv”, om människans. hin- a born och bortombe- hov som han. anser, ha kommit bort i tidens materialism, ua ÖPPNAR SIG för många läsare en” inkörsport till full förståelse av Fridegårds' egenart. Han har aldrig deltagit i råskallet + mot de religiösa, har inte förnekat "sin erfarenhet av en makt som var- -kar utan att synas eller kunna he- visas. Präster-ser han förstås inte med blida ögon, och om kristendo= men har han sagt att den är oin- tressant. och .utvecklingsfientlig. Det hindrar nu inte att-han någon gång tecknat också en kyrkans tjä- nare med kärlek och aktning t, ex. 33 Det vöre, däle affär att inte ta dén En natt åÅ Ar "som. film ”När ängarna blommar”) är till sin ytt- .|re handling historien 'om hur sta- tarsonen.. :Johan , From. under en lantarbetarstrejk i i förtvivlan dräper en svartfoting, som halvt våld Vite Krists förkunnare eller i :den oförglömliga scenen i' "Barmhär- | tighet”, vid moderns dödsbädd; då prosten tröstar | de sörjande. 'För övrigt var det en prästman (Anders Frostenson) som först: av alla kri- tiker hade modet att uttrycka oför= hans. flicka, ”Offer”. är på samma "Igång en ömt:återgiven kärle! man och ett våldsamt angrepp mot de” sociala missförhållanden som tvingar unga hemlösa älskande till abort, Lars "Hård, "Fridegårds' alter ego, ".är. en” "missanpassad, trotsig Odugling- som'-samhällets spårhun- I'dar förföljer 'sedan han flytt : från en” anstalt efter något, som, man : pa ..det.: fina: "iv: Frid "ör y till rena A pråkbet ling.:. Hans är så mästerlig just därför: att den |x' är enkel, men denna enkelhet vah- tolkas alltså här och var som konst” löshet. Med Helt vanliga ord. trol- lar han för läsarens inre. syn fram påtagliga, åskådliga"” scener, med osökta bilder fångar han ä även 'mye- ket : sammansatta ; stämningar,;:'och sin "muskelstyrka - hämtar ;denna stilkonst : ur... de" hårt "drabbande replikerna — han låter helt enkelt figurerha tala så som folk gör mest. Nå," misslyckade existenser! "och en naturlig, lättläst men :förtätad stil är: inte mycket att bli förfat- |] tare på, åtminstone inte. i början, det fick Jan Fridegård erfara, Kri- tiken "var som sagt ogunstig, bok- köparna föredrog mera 'sötade 'va- ror och Fridegård hann skriva fyrd "böcker! innan har fick råd ätt ens hyra | ett 'eget rum och: köpa" ett skrivbord. Så småningom vände ju vinden," och nu är Fridegård en av, våra folkkäraste författare; > Det är en anledning till förtröss 4 tah om -svenska folkets kulturvilja, detta att den litterära alnänhade ningen hos oss är vida hö kulturländer som 't. ex, England. öjligt? Ja, här spelar många faktorer in, vingår- den” är stor och arbetarna många, men av dessa arbetare i'vingården får. de som verkat under mottot folkböcker till folkpriser ÅA inte" glömmas. Det. är inte bara i fallet Fridegård som Folket” i Bild genom sin billighetsserie åstadköm- mit undret "att i 100,000: exefhplar och mer sälja en bok som' i origi- nalupplagan lockat ett par” tusen, kanske bara ett par hundra köpare, I förordet till. FIB-upplagan av ”Trägudars land? : betygar sFride- ård' också sin glädje över att vidare 18 er krets” än vad som är! möjligt 'gec sök, vänliga läsare att de sex böc- ker av Fridegård som FIB givit ut nått.” en. 'samimanlagd, upplaga på 645, 000" exemplar., Det är en, väldig |: siffra, y—. var tionde svensk” skulle alltså tack vare FIB ga en Fride- gård-bok! : Ändå "är Jan Fridegård en författare utan de insmickrande egenskaper som i vanliga fall bruz ; i FIB-upplaga 'är i själva ver- ket åtta, i det volymen ”Lars Hård” han till en sorts sett av sig behåll av "Jag Lars Hård”. Fridegård hyser, "utan att vara kristen, tillit till en :god, livsmakt, ” ett frälsande ovaneker," en räddare även ur djupaste förfall och nöd. Allt bidar sin tid, mognad är växande, som inte ens'i rekord- hetsens epok utan skada kan på- ' skyndas: I det'stycket för han, alltså besinningens talan gentemöt dem som ' i andligt ' överniod 'vill med brådstörtade åtgärder och 'med' alla. medel ändra samhället efter egna” själv och av , tillvarons? hårda ilj kor. rie i Trilogin om. gryningsfolket. i nä gudarnas Jand berättar :'om trälen Holme ;och, hans. hustru Ausi,: om Holmes uppror "mot hövdingarna och hans strid mot de' kristna mis- sionärerna, Höjdpunkter är i ”Trä- gudars "länd”. blotet i Gamla Upp- sala och "i -”Offerrök” : den vilda fruktbarhetsfesten: v BIDEGARD FÖRNEKAR att en. da är en niska som alltid talar i egen sak. ttaren ärvsnarart ett. språkrör nä. om, Lars Hård ställde han detta I krav på sig: ”Du skavinte skylla på andra eller försköna dig själv: San? ningen:om dig' måste vara särnnin- gen: om många andra — dom: skåf. . | känna" igen sig: Han skriv tanke: 'på'. alla dessa ”sc tungt och 'dör tyst”, På så” vis är han en social författare, däremot är hans böcker inte ämnade som ins 11lägg -i dagens sociala : strider. Ett par kritiker har gjort väl stor av Fridegårds- samhällskri' Fridegård. skriver. för den ång a tas försvar; och så att läsaren alle tid känner, att detär till Nono ligen som bokens. by Isk riktat! Det är en lust att läsa ho- nom, men lustens eftersmak. är inte fest med allvar: i och: en förstärkt vilja hos läsaren att leva riktigare och att se på medmänniskorna.mer " |förstående, mer förlåtande. Fride- : gårds äkta och karaktärsfulla dikt ning har ingen: sökande Al tidsmän- SkDet - är utan” "vidare" klart att jordbrukskalkylen är både approx- r ifnativ. och” ofullständig, "och: dess att oo "svagheter ligger framförallt dä det inte sker någon rättvis avväg: ellan "ofika .delar.. av d ndet Ana man förstår; man var 'Fridegå patier : ligger — hos; Holme, och inte hos hövdingen. Men det är hos Fridegård ” lika mycket fråga, om bondetraditionens vrenskan ”räot förmyndare och fogdar söm om den proletäre världsförbättrarens oppo=- sition. mot 'de mäktige. I sitt” vitt- berömda "tal; på sk för. det. mindre jordbruket” fått in 'miskt och socialt motiverade 'åt- gärder, skriver 'chefen' fö: Jord- brukets utredningsinstitut,” fi nn Halvdan Ästrand, ien artikel - ia sen om j dag i- Uppsala 1947 gick han" mycr | 4 ket-konsekvent, men för dem som missförstått ' hans . radikalism .. en smula ' sensationellt, till storms mot tidens mekaniska samhällsmaskine- Ari, där, den 'enskilde endast är; en kugge och mot den beskäftiga so- cialvård : «som binder med mjuka pandråer likafullt binder; Här upp- träder -.'han sålunda till frihetens försvar ; mot överheter som han ideologiskt sympatiserar med, voi I varje fall för mig består Fride- gårds storhet som författare varken i- stilkonsten, den utsökta : natur- skildringen, den underbart livfulla karaktärsgestaltningen eller: ens i böckernas salta humor. och. bistra självironi, inte. ens' den” mänskliga medkänsla som: hans: böcker ut- : ? TR e : fyra av o Fridegårda böcker; som | hättills utkommit i FIB:s billig- hetsserie, : N os . Han biocker 0 också att det yi na talet om subventioner till jord- rat, Jordbrukspriserna som. sådana" är relativt låga i vårt land, och : en 1: med värld; knädspri-' serna ' visar” att fölkhushållet för närvarande förtjänar : på den in= | hemska” jordbruksproduktionen, tillägg och producent- och kontant- bidrag. är "alltså. närmast. att-be- trakta som åtgärder för omfördel- ning 'av jordbrukets samlade ”in- täkter mellan. jordbrukarna. själva. De subventioner som. börttogs den -. 1 januari 1951. hade närmast ka- raktär av konsumentsubventioner, som ju inte är” "medtagna 4 jord- brukskalkylen, erinrar förf. om att ter: och : kostnader för iden rena jordbruksproduktionen och inte har till uppgift att redovis. Jordbru-" karnas" ekonomiska ställning, Om ' 'skogsinkomaterna fades in i-jord- brukskalkylen : blev :våra livaner delspriser :.: direkt ” beroende ” skogskonjunkturerna, och en. sådan sammankoppling: kan inte vara ef tersträvansvärd; Det är naturligtv för prissättning .på "jordbrukets produkter, sammanfattar dr Ästrand Därvid . borde. i första hånd:en gränsdragning ske mot allt som har karaktär av socialstöd, Det är nöd- vändigt att komma fram” till ” en 5 mera, differentierad bild av jord-i brukets villkor genom 8 k typ- ARA RAANAR MAA AAAS ARS AKINAA SILL BIRNA ÅAR RA ALS AFA LAS SÄL BS BASINIA RÅ SA jordhbrukskalkyler, pågår. med sådana kalkyler, FS II SDADDLA men till de ensamrhas och betr ck ve olust utan en känsla som. efter .en : - är | Och. inte heller. mellan. olika: stora > jordbruk, Särskilt det” ”nistnämnda ett system som kombirierar ekono- . ..'. bruket egentligen" är föga motive- j Subventioner i förm äv. mjölkpris- Ne kalkylen. uteslutande berör, intäk- : och ' arbetet . AR H rr rn dh - FYFEFEEYSYYTEFYVYR FEV d å j Fry FVT VITEFTIVETTVYVVYV SV.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.