; ned kl. 17.41. Dagens dikt Var välsignad, milda öketnthiet, Var välsignad åter;--. sc. du som allt förlåter, fast allt uselt i mitt liv du "vet. ned 1 kl. 17.39, MARIA + Solen i går : upp; kl. "Morgondagens. namn: Solen går. upp: kl 7.09. och : (GUSTAV FRÖDING : skatt, - mans frågan ' bäst skall anväridas: ; "lång Olsson ordet och -yttrar:' Framtiden Le - Han och Hon" satt och dryftade' framtiden.- = Men, min älskling, sa Hon,” "om jag” teer nig, så . mister. jag. ”- min plats, - FT — Inte, sa Hån. vi talar helt: "+ "enkelt inte om "att vi är gifta. -— Men om 1 vi skulle få en ba- — Ja, deå ska” vi förstås tala om'et fört Farligt — Härom. natten" bröt sig en jag var ute och min fru just vän tade mig hem, +: = — Hur gick det sen? . är hån a häkte? + - Nej, på "ett. sjukhus. - i Re . . IX Korhmun har införts Hund. 'och ' vid ' kommunalstäm- sammanträde > behandlas hur de' influtna medlen Efter ". en diskussion begär August — Jag föreslår att de influtna H H medlen. delas "lika, mellan Sr + | ägarna; Sade och satte sig., | gunstén, Adel betyder efter det "| ka alla konungen underhöll, dels "för: kalla sig riddare, antogo, ef- mäktig, ofta lika vådlig för ko- Ä ,DELNS + UPPRINNELSE A: Sverige går ända tillbaka ' Mtill kristendomens införan- de iv I landet och k; ristna läran blev statsreligion, en, gamla 'in- hemska källor, vid tiden för Olof Skötkonungs dop och omvändel- .8& omkring år 1000. Så småning- om inkommo i landet tyska se- der och" "benämningar; "och de. män, som” .omgåvo konungarna, som "utgjorde deras dagliga säll skab, förtrogne "och lydiga: nare eller anförtroddes nDåÅgON:d el av makten, ansågo sig därigenom upphöjda över mängden och räk-' nade' sig som en särskild” klass över. folket," Den. svenska ' adeln liksom andra europeiska länders leder sitt ursprung från konunga- frankiska ordet athal, utmärkt," Under hedniska tiden utgjorde bönderna, de. självständiga jord- ligarna, svenska folket, vilket. ej hade någon: annan Över sig än konungen "och lagen, och "ingen annan under sig än trälarna,' de ofrie, Med den nya ' tid som in- bröt började Thignarmännen, ko. nungens hovmän, anse sig stå över ' bönderna, . Som denna nya kast tidigare varit utesluten från delaktighet. i den lagstiftande makten, begynte de nu göra, an- spåk på att själva utöva denna rättighet. -- Dessa anspråk blevo efterhand ett slags stadgad, rät-' tighet, då allhärjartingen förbyt- tes till riksdagar och dessa till och med förvandlades till herre- dagar, jarlar och hersar, åt vilka konungarna .uppdrogo den egent- liga lantregeringen och lagskip- | ningen, kallades Iviherrar och Stormennir, M stodo högst av de förnäma av, adeln, och efter dem $ Rad Hirdmenn ' och Fylgdirmenn, - vil- genom kost, vapen eller "räntor, dels. genom förlänade gods .och gårdar. Dessa utgjorde hans säll: skap; rådgivare och tjänare, följ- de honom i fält och! voro för- bundne, att för sina förläningar tillhandahållå ett. bestämt antal väpnade: ryttare till'rikets:tjänst och säkerhet närsså påfordrades. ”Thignarmännen. "började där- .ter utländskt mönster, vissa sköl- demärken, och .så utvecklade sig den ' svenska adeln, : stark och funhgamakten; 'som för hela fol- kets fri-: och "rättigheter, ' För-' läningarnas . innehavare skulle .ställa "ett visst. antal ryttare i fält, när. så påfordrades; och vo ro därmed fria från alla andra skatter” och utlagor,: vilka övriga "landets innebyggare fingo bestri- da. Detta var den s, k. rusttjän- sten," Enär "denna. tjänsteskyldig- ”hét. sällan påkom, 'varemot andra skattskyldiga ständigt Tnåste be- tala sina skatter och gärder, var det många, som icke hade för- läningar, som för sina enskilda | goda och gårdar åtogo' sig rust. tjänst. Härigenom blevo de fria, eller som. det hette frälst från den allmänna” skattskyldigheten. Detta var uppkomsten äv det sk. frälset,” vilket egentligeri stadga- des genom Magnus Ladulås”. för- fattning, -utfärdad på Alsnö om- kring 1280, 3 ör. "LAHOLMS TIDNING av LEONARD JANSSON. Under konung. Sverker d. ä., c:a 130 år tidigare; hade" alla; som inte tillhörde frälseklassen, bjudits att bära vapen, ållt enl. kyrkomötets beslut i.Linköping 1152, " Härigenom berövades. all- mogen sin urgamla rättighet och sitt egentliga personliga försvar. Skillnaden emellan: det: väpnade och ” obeväpnade folket blev. hu mer i ögonen fallande, och de, som åtnjöto denna företrädesrätt, hade nu så mycket lättare 'att utvidga -sina . privilegier... : Dessa kallades" Väpnåre eller, Svenner av - vapen och 'deras titel blev: Gode, Män, Ärlige och Välborne Herrar, varemot menigheten kal. lades Ofrälse, Bondetiteln, som under hed- niska tiden var detsamma som en fri och självständig jordägare. = en man för sig — blev nu nära nog liktydig med träl, och all- mogen: behandlades även som slavar av de' privilegierade, Det- ta behandlingssätt och de. våld- samheter, ' som utövades” mot folket, . ävensom stridigheterna emellan. -överklassen, kunde” ej undgå att väcka "styrelsens be- kymmer,- och - Magnus Ladulås sökte genom" sina författningar sätta en gräns för ofoget. Men herreklassen var inte; så lätt att bemästra. Dessa nöjde sig inte med de rättigheter,; som lagligen - tillkomrio » dem, utan sökte att utvidga dem på' folkets: bekostnad, Under olika förevänd. ningar sökte de göra de fria bön= derna, "vilkas ägor stötte” intill deras, till sina skattskyldiga, och bönderna sågo sig oftast tvungnå att gå med härpå för att Skydda sig mot misshandel och” plund- ring. Konungarna läto. de "även få känna sin, makt, och ju svaga- re styrelserna” voro, : ju mer" de "delades av partier och inhemska söndringar, desto flera förmåner och undantagslagar förstod adeln att tillskansa sig, Sålunda. fingo |, de fästa sina .sätesgårdar,. att, kun- na vägra inträde på dem till och med åt konungen, att utöva do- maremakten-” över sina lakfbör- der, att inom en viss trakt, den B.k. friheter och förmåner, själva - borgen - — upphovet . till |. rå .— och rörs — och ihsockne- friheterna — att ej dömag av an: dra än sina vederlikar; att ej be- höva inställa sig inför könungen eller ”' rådet "utan efter” "erhållen lejd, att för vad brott" som helst ej kunna dömas till högre” straff; än förlust åv gods och adelskap, d.v.s, att nedsättas till. det ;övri= ga folkets villkor, varemot brott av ofrälsemän förövade mot dem, voro majestätsbrott, Der: gna tjänare och underhävai ide hade många företräden framför Mm nigheten,' . Emellertid” fanns det .en; kt, som inte blott ville déla adelns" makt och härlighet, den ville gå ännu .« längre: 'den ville. uppresa sig över. både denna.och allt an- nät i staten, och det var kyrkan, Hon hade: förstått, med er ka tolska "överhuvudet, : + Påven, spetsen! att' förskäffa sina boda och underhavande, det s.k, :And- liga. Frälset, ungefär samma fö- reträden; som det" världsliga ät- "för: > -till rimligare proportioner och. : fredsmilen, åtnjuta 'samina | Höstens älgjakt Tblir reformerad, - STOCKHOLM Y ” Donänstyrelsen planerar kral . tigare åtgärder för” att. ne - bringa älgarnas sk inget kalvförbud? ok eller skall vi s ga! interännu '- » hågot' särskilt för den europeiska | - filmpubliken. Men 4 "miljoner ame- håller £. n. på att undersöka stämningen ute i landet, Från älgskadenämnden i Östergöt- >" land" har styrelsen ' därvid. fått. mottaaga ett intressant förslag "till kraftigare decimering av. - älgstammen, ; nämligen genom". - ev. även genom förlängning av : ; Jakttiden med någon dag. och detta anses vara fallet i bl. a, Östergötland — är det-ganska för- klarligt, att man, i varje fall från jordbruks-' och 'skogsbrukshåll; vill ha en decimering till stånd, Inom länets. älgskadenämnd är man ock- så enig om att det bör bli ökad avskjutning;" frågan är endast hur denna ökning skall uppnås. Därvid konstateras, att” de senare årens Jaktlicenser inte utnyttjats på långt när, Enligt vad jägarna uppger har orsaken ingalunda varit 'den,'' att några älgar ej kunnat åtk Där. älgstammen är. för talrik '—|: e rea- "gera omede' hart, då de hör. detta namn; det -är en ung skådespe- lerska: som. faktiskt blir allt mera olik ryktbara” Marlene Dietrich. Och inté att undra På gtt Maria » Riva brås Då dehmavfemme! fata- :]i le: hon är Marlene. Dietrichs en- da dotter: Född -i Berlin; då Mar: = lene -ännu var-en. .okänd stjärna och gift med den tyske filmpro- | . dutenten Rudolf ' Sieber,. var hon " följde? också med, stammens + kvalitet, ; Vidare skulle ett frigivande av. kalvarna bli, av Viss, psykologisk > ;betydelse, Det är nga I om med -rätt' eller" orät dämnas detta: sammanhang därhi som eri uppenbar. orättvisa betrak= tar” den rätt; :som under ? vissa 0 ständigheter. medgivits licensjägar. na” att: även fälla årskalv' av älg; i djur .har man påträffat men mest kor med kalvar, som man av hu- "manistiska skäl ej velat' fälla; Sam- ma gäller vid den allmänna ' älg- jakten, där jägarna också meren= dels drar sig för att bortskjuta mo- derdjuren . från: kalvarna, Största hindret för .en mera märkbar ök- ning. av. avskjutningen är alltså gällande "+ kalvförbud, anser” sig nämnden "kunna fastslå. 7 Nämnden föreslår därför, a att man för 'instundånde: höst på försök upphäver ” detta ' förbud, Där- med skulle. vinnas, att avskjut-. ningen. blir mera "jämnt fördelad på åldersklasser, Det kan nämli ej. vara "lämpligt, att avskjutningen så gott som "enbart drabbar de vuxt na djuren, medan yngre och sva: gare lämnas att svara för återväx- ten, 'ett förfarande som ovillkot- Ugen måste verka nedsättande på det medverka till: bi och. safnverkan' Kän ett hävände av: kalvförbu- som "ej bör underskattas när det gäller alt vinna. den” stora allmän- Uuppphä ande, främlägger älgskade- närmdén ett” "alternativförslag, " gå en förlängning & äv den allmänna” jäkttiden” och" allra 'verkt kälvförbudet . upphävd som ållmänna jäkttide t ex. med en deg. N Pr mesta tiden hos sin mamma och |” "förståelse |” ägarkatego- | 7 rier emellan; lär detta" vara något Er "skille vara, om - - Blå ängel så öksta' Hollywoodresa, Dåför- "tiden var Maria endast fem är gaminal,. "Hon "Ved, mycket av att »iendast, "vara dotter. till -en:be- ” römd Mor, i'varsö "skugga . hon -fiek "växa upp. Mamman skötte” och bevakade henne” .Sorå "ögonz sten,” "hon fick" aldäg gåli ”vans Jiga” skolor . utan fick tyska och utländska "privatlärare, ; > Och :så fortsatte Maria. Sieber sett :tag' att vara ingenting. annat” än ”Pmöors dotter”, vilket inte va öde, då modern. var. den. omsvär= made Marlene Dietrich, När Ma- Tid själv hade vuxit upp till back- > fisch och ännu senare, ”allts moftast ” att unga "män, som hon lärde känna; bad "henne: tatt " presentera dem för modern, Film- producenter -och ;>regissörer som äl mest tittade de hennes ben, «och att bliten ny: Upplaga -lenes berömda di + En "sådan skuggtillvaro, var ju ganska. sledsam'” för en framåt- "från moderns kjolar och beskydd för att bli'en självständig : pers "-Sonlighet.” Mycket ung: "gifte hon ”I'propositionen om ändringar i sjuk= lätt uppgift och inget ' åvubidsvärt]. 1 exportavgifterna hå vissa skogsi ” Ändra lagutskottet tillstyrker | kas: seförordningen. Dessa går bl AN fut på att från den 1-juli i år övre ' åldersgrånsen för inträde i erkänd sjukkassa höjes till 55 år samt att sjukpenningens maximibelopp ökas till 14 kr per dag och minimibe- loppet till 2 kr... Utskottet hälsar me « tillfredsställelse de framlagda men” de ' tio till propositionen knutna matio= nerna, med hänvisning - bl. a. 'till att: tillräckliga" skäl inte föreligger att 'företa ytterligare ändringar un= der den tid som återstår innan den '' förs Rn, sjukförsäkringen genoms ir | Fru Våstberg (S) reserverar "sig blahkt.." Hr Bengtson i Danderyd (pd reserverar sig till förmån för motionen av /hrr' Lodenius ,ocn =: Hansson i Önnarp ((båda bf) m, fl, > atti sjukvårdsersättning för tand- och munkirurgisk behandling skall utgå även vid behandling på -di- - |striktstandpoliklinik eller av kva«:. lifigerad privatpraktiserande tand= läkare,» : & 2 Skatten på export vgilter Finansministörn' föreslår, i enlij het' med vad som förutsitts i över= enskommelserna mellan staten och > - oo" skögsindustrierna, att 26 procent av ” dustriprodukter i år 'skall' bli för= -skottsskatt, Företagen får dra av avgifterna, vid taxering för inkomst, . för det år då dessa erlagts, Fonder och stiftelser skall:inte vara skatt.' skyldiga för erhållna: medel. Till företagen återbetalade:, belopp, : för vilka ; förskottsskatt , erlagts, skall inte tas upp som skattepliktig in= komst vid taxering till Statlig, ins Vi 1 ki - > redan två barn, treårige Michel. öch "Nile" Peter,” som 'föd= des i fjol. Därav Marlene Dietrichs ortibrsryktbärhet. Mén "IT, detta också Maria Riva 'en -er- k stjärnä,” härmare' bestämt en EN ryktbar skådespelerska ' is "den anser sig "dock ed f n böra förorda att så kraftigt ingrepp, då det” "kan" be- faras; att älgstammen" då blir ut= satt för så. hård beskattning att”en återgång.till nu gällande bestäm- melser" bleve: ofrånkomli ort och" att "avundas ' hennes inte Tildran henne att” avguda sin |” munal inkomstskatt tas där emot öa la det återbetalade" beloppet jämte dem, tidigare; erlagda .förskottsskat-, ten. upp: som - inkomst. av rörelse för det beskattrningsår medl mit, företaget till godo, ” smärta injo. - "Under många ; år sörjde Maria Riva, att hon:i detta. stycke aldrig: skulle kurna- likna: ' sin "mor,' Men! nu. förklarar "Kön '.. "stolt" att- hon äntligen är. lätt på tå och har nått samma :tillfreds- ställande vikt som mamman a Mars kunna "djärv; och< "tilltagsen an :Knu gunstling" och belönad - med titel för av ' bestående fördelar samt: mi ligen förvärvande av nya, sökte... . både > men. framför allt. Kalmarunionen, erbjödo tillfällen ters förvärvande; hbigå.'.: Jonson Grip: från det "Världsliga och Jöns Bengtson; Oxelstjerna njöt. Dessa tvenas sarka ” mak. ter, med sina intressen var. för sig, hade; vär: svårt :nog för. att: enas,' mén insågo: Nkväl snart;' att deras "styrka, i fram: efterhand. rättighet . att be-, ti t , Porse, 'änkehertiginnar::Ingeborgs avi N över 5." RE och partiernas. ; välde..,Dessa: ,ingingo denna: vådas "avböjande,; år 1322,.i Skara en förening, vari- genom: de' lovade "varandra: ömse- sidigt -" bistånd,: både? emot sina fiender :'och till upprätthållande +-De tider av. olyckor, som hem- konungahuset..och landet under nästan hela -medelz tiden, 'de Sverkerska” coh Erikska tternas : tronbyte,. ”familjetvister F inoni de "följande: régentsläktena; till nya: förimå- vilka; de "båda frälsena: ej läto obegagnade "för- "ser exempel. på hur. det ena och, get andra. tåndet höjde från ”.dét. andliga ståndet. Vi store; Engelbrekts -, fogdar,” syntes: hot& aristokrati öch” av den ådliga stammen, 8 v - desz. till; regent: efte; 1 | nödvändigheten vatt : företaga L världsliga frälset påstådda ” hörigheter, förjagades han tronen, och sedan Sten Stute di blev 5 riksföreständare : som; ett fel; Lock : omvårdnad om folket. nödgad OJ ohan IT)! VIL: Knutssön - förmånerna av makt och rikedor endast": ytans uppresning, mot det. danska väldet, Erik XIII av Pommern och 'hans utländska ierarkien;: men” fara” avböj des” genöfii hang" mord, Då "kol av' Bajern,' insåg han: "efterhand räfst,: för att -undersöka ätkom- sten" äv flera” av det andliga dcK " blygides man icke för att förebrå. hohom ”att han ville: göra: bönderna till herrar, "dem "natu- ;ren :; bestämt” till skattskyldiga trälar”; Til” straff: för sin han lämna regeringen "197. för att lämna "plats för konung Hans = En äv: orsakerna skulle ha varit att endast en ko- nung” kunde: "dubba riddare och hu. hade 27 &r gått sedan -Karl "avlidit, : varför imåhända : många" 'espiranter sto- do” som "sökande. Aristokrateérha nöjde "sig inte med de redbära "De, eftersträvade även "glans och. : ville. smyckas "| och ”Upphöjas äv samma "konun- gamakt, som, de trotsade, och av- satte så fort hon" icke gick de- ras ärenden, "eller när. hon vågar: drag;i, den. Svenska. adelns : eri |'århundråden "senare, då: hon; der "riksdagstide; ”nedsatt en äl vilegier, en förbehållit: si; besittningen : av: "förläni eg iigheter "4 att. nära no; återstod fö bestrida dess utgifter.” riksföreståndare, n 1520, - med ett fyraårig' föreståndare ” försökte nm ländéts ? dens sista decennier: skulle i bliva bättre än tidigare, Krist; illa sg på folkets sida, Dén- nå fåfänga. är. ett utmärkande räktär, och, vi.i'se henne, några nängen 7 till. én nbatt'. namnre- gent, likväl "sörja och: plunka. ör ämbeten; + framförallt "rådsänibes utväg, att med statens inkomster Det var ingen lätt tid för.Sturarna, som r rån 1470, -avbrött 1497—1501, Dessa”tre olika riks- ; på” allt sätt främja: fölkets' intressen och väl, .dch!. som. sådana mycket älskade av folkets breda lager.. Men mäktiga motståndare, krig och -intriger under 'medelti- lene: 59 kilo. Där : a mr: s (tyrann) var konung i Dani” « mark. och" Norge, och ' villé även > lägga” Sverige under sitt” välde, Slaget vid Brännkyrka 1818 och = sas Bogesund 7 (nuvarande ', ; Ulricé- moa Kb hamn). 1520 voro förspel tin. den: - ne regentg revolutioks Örsök, = -— Stock ;Ims:.. blodbad". 8.-novg 1520. — ; Här: trodde: hän; jämte Gustaf. Tröhe, och någ! ka. un- ko- .| Daratt för altid kväsa adeln 'och | de" :andliga, .- men” så ble ” ; ' : fallet. : ningsmanhen. på: desg "väntade KRA , foten, och i stället för att. .be- Dö :Mor'toch:.95 årige Lennart pra- - tar. förtroligt :: om : livets stora : Ya + | hemlighet.. Han är otroligt £ Bg nl vis. Till.slut säger mori: i sa ”— Hög du, alla: pojkar i "din i klass " får. väl inte veta såhär - mycket av. sina . mammor. ., : du frågar ju så hemskt mycket, — Nja, ser du, en del grabbar ' : vet nog årskilligt, men ex del vet . bara litet, och. flickorna; dom vet -. nog ingenting: och det är lika : bra "att inte skrämma upp till RE nte jan +; Detta. war två. viktiga förbehåll a och, båda Jlade'vikt vid. dern. Hele- ” nas: du stannar här bara 'så' länge | » jag själv inte:kan gå. :oppe,: Och |: + Hellfrids: Jag kommer inté att böja 'min-nacke för dig, du stolta ågårds- - värdinna, fisa detta var början till "en lång ragkamp, . : : Och så satte Hellfrid gång r med "sitt nya, årbete, £ Ofta 4 var hon själv ipptagen med något” antiat ; medan märmnen åt, Helena kallade ”ofelbärt: på henne .så snärt Bertels mintra röst hör- dusg i "stugan, Än ville hon ha hjälp Å sängen än skulle a ett: överscendé ev alltid villig, När. actvb kvinnorna talä . måsté- man tro att de var fulkomfligt överens, iNen] unde; kalvi fällda ögonlock kic- ill. I av”: den sade blickarna varandra klingor. H Hellfrids inre | sämlade styrkå och r svärdsr Hennes länge. instängda livshunger började > göra sig "gällande, » Och: Helena: vaktade på henne, gav höga akt på varje minsta tec- keri, Iyssnade ;tilt varje skiftning i hennes röst för att kommä på be-= lägg för sin uppfattning, att Hell- frid var ute efter Bertel" + Men: Hellfrid blottade sig aldrig enkla | orsaken, att hön verkligen inte "tänkte - på Bertel i den bemärkelsen, '-Hon. hade ingen som helst vikt att efterträda Helena som mor i Agården, Hon' tyckte orå Bertel, Hans närvaro ingav: hehne glädje, men ingenting var mera fjärran för henne ' än att ställa sig mellan Anna-Lisasoch' honor, vore + Anha-Lisa kom och gick: på går= den, Ofta satt "hon långa, stunder inne, kos .Heléna och Berättade om ett' och annat, som skedde ute i bygden, öskyldigt skvaller, cor hon snappat upp genom andra, Om! bart 'söni? kommit till världen, om kalvär som fötts. Om gärdesgårdar och +tröskverk. : Om". klänningstyg som handelsmannen, i närmaste: by fått in... Om -hur .mycket kraf oder de. gåv sina bästa raskor å” den; och; annorstädes, hörde” på och kom med, . kloka in- lägg, i förklarade, och: förmanade. Varje .gång stannade Anna-Lisa se- dan; en stund hos Hellfrid, -h; ilpte henne. med. ett och annat, , visade hentie , tillrätta ' den första tiden, talade föga men var vänlig och -till- mötesgående på sitt. svala, behär- skade: sätt, ; . - Jå, . Hellfrid ivekte. ol heme lersamt glad där ben satt vid;sin bipsnugga och” följde henne. med ögonen, Han och Bertel bar in vat« ten fill henne, aldrig stod sån tom. Också ved fanns det alltid tillräck- ligt åv. i låren." Hon" insåg, att de två männen ' försökte göra allt så lätt för henrie” sort möjligt 1' sin stora tacksamhet över att hon kom- mit till dem. . ” -.Tjänsteflickorna pehändlade 'hen- ne med. respekt sedan' dé' en gång sett "henne . mjölka, Det "var en stedsfröken med tåga 1, tyckte de. De lydde hönne' villigt, glatt och frimodigt, oftå under muntra skämt. delen .av socknen. v: War ”détta. hon: varg ödd till, inte [1 lättare till sinnes. än', Det var'hugg och, genhugg.i all vänlighet, : och :det' stod: som :ett stänk « av” skratt och: gott. humör kring allt. vad de sade och” gjorde. +, Och Bertel, Na "Han visslade,och sjöng under ärr betet aldrig -hade: Valdemar: och drängarna sett honom så "glad förr. Och - han . arbetade för två ; denna: tid, . aldrig ' tyck es trött,. Ingen:-visste ju; att” "arbetet förkoiiede, tiden för hönom /'så ”att det snart. blev kväll och han fick åitta i stugan och se” på Hellfrid, där hon med. smwabbä, lätta: steg giek mellan bordet och spiseln el- ler in i kammaren till hans mor, som åter hade ropat på henne; All- tid. var: hon glad. och leende, ars betet tyngde henne" inte, Och ändå var det. inte bara” Bertel som såg, hur. strängt” upptagert hon var: och hur. väl hon hade vård om hem- met, Det var som söndagsputsat i stugan varje dåg, inte ens Heleria själv kunde hålla bättre ordhing. Och Hellfrid' gjorde något som He- lena aldrig hade glort:. varje dag for hon över golvet: med en våt trasa, så att det ständigt hölls fritt från daräm och jord och det blev en frisk "doft i rummet.. Hon kände siälv, att hon iksom De var/sädarifrån, och folket i dén I blgmmade upp I sitt a: shåte Data till ett enfori de ar. bete på "ett kontor; Hon :var. född | .:s till. mor och husmor, det: husliga arbetet skänkte henne glädje och tillfredeställelse,.; Hon "kände ,sina krafter växa både . kroppsligen: och | andligen, och. den inre. tillfreds- ställelsen ;. strålade ut. ur hennes ögdn och ur: varje rörelse av: Shen» nes "unga; sunda kropp.” Nu var på - en, plåts, som; hon. kunde "Och" aldtig mera kände | hov av ati gömma dem. Hon h; a or med den saken "som Hon. glömde bort att vara: rädd för muren därför, att i den värld, där hon nu levde,- fanns "var. det inte några murar, Ingen grävde l :: i henne med sina blickar :för. att forska. ut hennes innersta, "ingen ömkade henne. för att hon, hade varit ; På «sanatorium, - ingen -kom med I rhaningar att hon skulle spara sig, Man tog för givet att en ång, frisk kvinna själv visste vad hon tålte. Och sina 'privata/tankar och känslor. fick hon hålla för sig själva. Det" skulle, så vara. Man skulle. inte , genera sig själv .och andra med känsloprat. Det fanns ligen skett i hennes 'eget " jag. blev |. de nyss läst upp ett. brev, som han et "hon" hu hade 1" Därbörtd :håde” hennes själ låkts utan att hon' visste ordet en ”Shennes 7" ännu som vaga dimmoi över miar- kerna, Men dessa” dir ör skulle "| förflyktigas; "endäst det” söm ”verktj bestående. .Och + det. bar, hon” med | sig överallt, >> . Smärtan -Kade- grävt öpp" hennes själs ” marker, nu. blommade, friska känslor r dem, s Någonting hade sått, sont livet skulle” "skörda. av 2 + Men hemma” hos" direktör Som- mardal var man: mindre nöjd än på Agården, . + Familjen satt vid Junchbo pe dag i slutet av juli, och Gösta han samma: deg fått från. Hellfrid: Hon talade om "att hon hade tsgit 'an- ställning. som. ett slags husförestån« |” darinna på Ågården, och att. hon inte tänkte komma hem. så länge åskkunnigt öm jordbruk 7 oci | skapsskötsel och, öm hur, sån, våra dar 'gipsade ben, al efter. andan.” gr : "Tänk" att Houtrid. ade;s anlag, Det skulle ingen» ha trott” 2 ”Vi vär jä mycket på ländet som | barn”, "+ sade Gösta, ”Det här:brevet -- verkar riktigt lockandé på mig. > Man nästan (kan känna. gödselluks=' ten: ända hit =. ja, | trycket vid matbordé . Nanna skrattade, « ”Hon tröttnar. nog: ina sögar. -du; forbrör Otto?” : Heftfrids. far: lade ner kniv. gattel. > feb Mål Jag. tycker inté.-om det , | sade Han "bestämt, :”Hon är övers spänd "helt enkelt, Den där ensam= oc. ”heten''i skågen har gjort henhe låte" : frioskig, det : är, vad jag tror. Vi - borde” ta" hen henne. så fort som « möjligt, förrän bon får ännu vila . dare idéer.” . NÄnga addera viktigare saker. att SAARAKAKAA KARA. NYRLT övdes där, "Hon talade: så be FNYIVEEFEITFECFERFFFFETEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.