” ”"gelsättning med mera vinterarbete, "+ trädas. för nära, i - vrv vYyvrvYvr as YvyYvrY YrYv YvrYvrevv vv YrYriereYtyret Vv reT VVE TTYPT TY PA” YKHOLMS "TIDNING YrvYefrfYvYervYVYYPYTYY YTevvrerYv ev v beräkningen skall bli till gagn vil. ” "räkna den erforderliga arbetskraf- -'-ten:därför att medel ställts til fö : fogande, .På skilda håll i landet ; på- den vägen, Även om vinterår« oo kan utnyttjas lika effektivt som un- ">. der:sommaren måste" det ändå va= "der av annat slag, De åtgärder som . möjligheter bl a? att: lösa syssel- i terhand, Nu gäller det att söka lösa |" " problemen; ” och genom samarbete |” Helgöland är åter fritt och si lämne 8: tillbaka till. Västtyskland "lit använts som bombmål av det brittiska" flyget, fn r jäna fredens sale, heter Heuss 'om insamlingar till förmån för är feruppbyggnadsarbetst på dn bombhärjade ö ön som den 1 mars det + ett upprop från president Helgola av de brittiska uppern som" nu i. stället för överta. .sandbanken Grosser nechtsand utanför Elbemynningen. — På bilden ovan ses' överst i. 3. en vy över Helgoland i i freds- tid; därunder en Slimt av hur ön nu ser ut. — T. 'h. en bild från krevaderna, då" öns | befästningsa (a nd har sedan krigets Probl Pr inom vä :g dets er att skapa så. goda möjligheter” för i dagens ock mor trafik som vi inom ramen för tillgängliga resurser har åstadkomma: Samtidigt gäller.det att arbeta. på de störa. linjarna för i s ömråde är. många och stora" Det. sc Ja fördbruket t behöver mera fid: i radion!" I ordbrukets: "organisa joner; är missnöjda ' med - Radiotjänst." som Skurit néd jordbruksprogrammet. öjlighet att: na, Jordbrukets:-upp= Ei : RLF och -Lant= Brukslörbundel; ; här nu tillställt den framtida trafikens lämpli > Hjalmar R. Nilson vid ett föredrag dagens : och : morgöndadena .det' avseendet är det med + ällelse jag 'kan I .tiksdågen: under förra veckan vidgas. Beslutet.innebär att huvuddelen "av- de medel som: fi olika:: förvaltningarnas : förfogande få användas till;'planerade' eller i- Bångsatta arbeten: även om medlen ej "kää"förbrukas- under 'just ”däen med Istubrik som: rån: början av: gang till :den s, k. kalenderårs- vägväsendets fortsatta utvecklifig... Frågan : om. förtsatt vägbyggnad ir"emelleftid både en anslags- och an ””arbetskraftsfråga. . Det är alls inte säkert att vägväsendet kan på” sysselsättningen : så jämn.och hög att det knappast går att skaffa frani den” ytterligare arbetskraft .vägvä- sendet skulle behöva, Vi har, strä- vat efter att uppnå en jämnare Sys och . den ' gångna vinterns resultat visar att det fanns en del att vinna bete i vissa situationer kan leda til - att . arbetskraft -och maskiner inte ra bättre att" det "utföres "produk- tivt. arbete. än” att" "underst: utbes talas? Den! gångna ”yinterk har: därtill varit. gynnsam för . vinterarbetet, men.när, jag nämner detta vill jag . samtidigt understryka att de detal- der jag här förut nämnt visserligen . har, sin stora, betydelse, men för de stora uppgifterna kräves det åtgär-: skall till i de skilda fallen blir skif- tande: beroende på. skiftande" lokaia sättningsproblemen så.att inte 'an= dra näringars : berät igade intressen Att:detta sägs betyder dock inte att: vägväsendet skall ställas i ef- och 'samverkan bland alla intresse= - gader krafter tror jag vi skall lyc- kas 7; mobilisera .de resurser landet Bo upptakten till ” kampanjen Bättre 30-tal?. innevarande budgetår ställts till:de - brukare John RE Breared, | yttrade and i i Eat sekr., nä deman Arthur Pålsson, Nilson, Spånstad, Rickard Anders: son, Getinge och ' Erik. Anderssony' s Kvibille: . Till. kretsens represen- tanter "i "SLKF och SLU:' valdes Axel: Kristiansson och ” Rickard ning: I dion: här & 50 om = jordbyuksprogrommet på” sön- dagarna :; från april skall: erhålla sin tidigare: längd, 20 mot nu 15 "I minuter, att därutöver "återinföres "5" minuters jordbruksaktuellt”, att radiokurserna i samband med kor- | respöndensstudier utformas som en fast : programpunkt ' varje”: vinter och "att "den erfarerihet'.som'"sam- | lats” ifråga "orm: eri mera avancerad användning: wv''radion vid "rådgiv- inom”; konsulentärbetet:” "vid trådra ioanläggningen? på > Gotland. lägges-till grund fö av regional Fradiorådgivning 15J:s folk kan I schen. "| dare, De har nått fram till unz . vara belåtet med "löneuppgörelsen . STOCKHOLM "SEs folk har all anledning « att vara nöjd med den nu träffade 1ö- neuppgörelsen, heter det i Sv. järn- vägsmannäförbundets organ. Det blir en icke oväsentlig lönelyftning. Banarbetarna får exempelvis sina inkomster förbättrade med 20 proc, en uppgörelse som de själva säker- ligen är beredda att medge vara hygglig. Bilpersonalen når med. 18 Proc. löneförbättring ett avtal som väl hävdar sig med andra i bran- , En löneförbättring i år på högeta” 'dyrört "med c:a 1,300 kr för en bussförare kan inte heller an= ses dåligt, z "Det finns ingen saklig grund ör tåendet att de ällda bli- vit överkompenserade, heter det det; löneläge', som innebär ett" åt de av. en, klart påvisbar efters äp- obekväm - arbetstid. Det beräktias att ungefär > ;:20,000 man vid SJ ar- sättningsbelopp de får dela å tar- de uppg ? till c:a 7 milj. kr, Denna övarighet till: de skifttillägg,' som sedan - "länge utgått enligt en: rad kollektivavtal" "; > : Tjänsteförteckningsrevisiönen in- nebär inte -oväsentliga 'löneförbätt- ringar för det övervägande antalet järnvägsmän, påvisas det vidare. I vissa. fall” innebär den t.-0o. men uppflyttning. med tre lönegrader, för huvudparten en lönegrad. Den- na: revision var: emellertid. aviserad och. bestämd långt innan lönefrågar prövning eller omvärdering av tjän- fema med hänsyn till de skärpta heten har svårt att få ett grepp vå det stätliga avlöningssystemet. »Det= ta förvånar ej, då man -ej -beaktar att. löneh utgår. dels: som grundlön och" dels som "rörligt tillägg. :' 1 år har” "dock , inte”. :löneförbättringen pp: "ovanpå det. rörliga till= den utgår, helt enkelt som ett tillägg på den” utgående. lönen, I' annat fall skulle säkerligen många änniskor;' späfra' upp ögonen och Iysning tilll na ofta isolerade "befolkning "här ett större; behov. än: andra. yrkesgrup- per av radioupplysning, då de i vä- sentligt mindrä omfattning 'ä än and- ra grupper kan, nås gen ötes- verksamhet: ARSA Organisationerna. "ättalar hoppningen , att ' inställningen" till mer -positiv: vän 3 Radiotjänsts :-.in- ställning varit',till tidigare fram- ningar, då: man : tydligen 'skju- undan ;hela sakfrågan och an- sett jordbruksprogrammen vara en T] angelägenhet som ' : ingen ; utanför Andersson, radiort skall blanda sig" USTOCKHOLM : s .-Mycken "kritik har' riktats .mot jordbrukskalkylen; Det är utan vi- dare klart att den är båda approxi- mativ och :' ofullständig: Den be- handlar också ' hela det svenska jordbruket, -som "ett enda stort fö- retag. När jordbruket tillförs in- komster "exempelvis genom höjda priser på spannmål kommer det- ta dock bara de 'spannmålsodlande jordbrukarna till godo. En” miss- växt i :Västsverige 'samtidigt med en god'skörd i Östsverige kommer i kalkylen kanske att redovisas som normal skörd. Kalkylen3 svagheter ligger ”ålltså. framför allt däri att det inte sker någon : rättvis avväg- ning mellan olika" delar av landet och inte heller mellan olika stora jordbruk, skriver i TCO:s tidskrift fil.- lic, Halvdan Åstrand, chef för Jordbrukets utredningsinstitut' Se dan dess start 1950. Han framhål- ler vidare bl. a.” I Mjölkproduktionen ut- jölkp 0 Oo så en ur många synpunkter önsk- värd produktionsänpassning, möt fikad svinupp Sdning, den .nya. framställningen skall ;bli]' säga. att/nu :; har statstjänarna fått över. 50 proc: tillägg! På-goda gruns der anses'det kunna ifrågasättas om inte de. statliga lönepl bör betar på obekväm arbetstid. Det er-'| ersättning! kan sägas vara en. mö |. . ee” . Senaste nytt: På BIO Knäreds biograf |: har på sitt tisdagsprogram' den färgsprakande Metro-filmen ”Tr vattpet i elden” med Esther Williams och Van Johnson i hu-- vudrollerna, En helgjuten, roar- de och okonstlad underhållnings. film, På söndag kommer Fox-Filnis ”Grodmännen” med Richard Wid- mark och Dana Andrews, Något fantastiskt i filmväg — Ni har aldrig sett maken. : Hasslövs biograf; .... presenterar På onsdag Metrus tjusiga färgfilm ”Ur - vattnet” i elden” med Esther Williams och Van Johnson i- huvudrollerna; 1, ett par biroller. märkas den mörk hyade - sångerskan Lena: Horre och dansösen Eleanor Powell, En film med ett pärlande friskt hu- mör, tjusiga badscener, trivsam y musik. GÖTEBORG i i due. Vid. vasaloppsmålet sågs bl. a. helskäggige ”Stålfarfar” som enl,.GP av' dagen inte utan en viss framgång sökte stjäla in- tresset för tävlingen från arran- görerna. När det drog” ihop sig till slutstrid -i Vasaloppet hade emellertid den skäggige skå- ningen ingen chans att konkur- rera med Sigfrid Mattsson utan blev en ganska ' obemärkt 'per- Nästa program: ”TRO" ” : son på målområdet dit han för = Stålfarfar notades hort. vid. Vasalopps- mät övrigt i kraft av sin tidigare Ppo-, pularitet "tagit sig in utan vare sig entrébiljett eller någon an- nan sig där. Han blev så småning- om bortmotad och fick nöja sig med att vara omsvärmad av en mängd. -amatörfotografer i skuggan av Gustaf Vasa-statyn. Han: lär | ha ::åkt cykel från ' Krylbo för att titta på Vasalop-. pet, a s Ps Växt er 'orp nedlägges SAMTLIGA "ANSTÄLLD snar , "liga anställda — ett 20-tal — "Direktör Bergman "hos Wall- bergs i Halmstad bekräftar: sid ett 'samtal med Laholms Tidning i dag på” : morgonen; ' "att. Våx- torpsfabriken skall nedläggas, och de anställda har med veder- börligt. varsel .entledigats,. Tan- ken på. att ge dem arbete vid vår. fabrik här i Halmståd Kär diskuterats,.: : fortsätter direktör Bergman,” ; och . man hå sig ordna detta på så sätt, att en buss skulle” sättas in, med 'vil- ken de: "anställda. I Våxtorp. skul le kunna åka till Halmstad. Nå- got resultat har emellertid 'd frågan om; sysselsättning ”av. ar+ betskraft från "Våxtorp här” Halrästad står därför öppe i. ; Anledningen: till "att" torpsfabriken nu lägges ned ”Textilfabriken i "Våxtorp, som "äges. av Wallbergs Fab-" : riks. AB 'i Halmstad,. kommer att nedlägga driften. Samt- :' : » ka, då tillverkningen” 2 Våxtorp” definitivt inställes, no sa. diskussioner inte lett till, ”öch |: Textilfabriken i ör AA HAR. . UPPSAGYS.” har uppsagtis till i nästa vec- utvecklingen med minskad or- dertillgång - 'och- dels 'att det är för: 7. oekonomiskt "med de långa” transporterna "mellan Halmstad ' och” Våxtorp... Vi har haft sådana 2—3 gånger i vec- kan, : Vår lagringsavdelning . här i Halmstad ; är: "så stor, att vi kan mottaga ytterligare arbets- kraft här. Men att lagra utom- bys, .det blir'för dyrt, i' + 3 Vartill fabrikslokalen i: Våx- torp > X skall" användas: är ännu icke; bestämt, :Vi tror ej, . att vi kan. återupptaga. driften: i Våx torp, "fortsätter : beklagligt, att vi nu' måste läg- ga ner Våxtorpsfabriken;: men utvecklingen: har. tyvärr: tvingat i Canada "NEW YORK i i dag. En mul: o. klövsjukecpizooti :| har "brutit ut:i den canaden- . siska . provinsen Saskatchewan norr om USA-gränsen och im" Port åv allt canadensiskt fräskt eller "fruset kött till detta land har. inställts, . Eftersom förbu- det kommer att vara åtmins- tone: ett. år, innebär sjukdo- mens "utbrott "på den nordame- rikanska kontinenten, atf. ame- rikanerna ';: får. ett pund kött mindre. i månaden tills. förbu- det upphävta. Canadag köttex-- vort "till: USA uppgår till ett LAHOLMS STATION fi från 1 sept. 1951: v 6 721 Pt " Halmstad 2? . Pt, "Hälsingborg... : Pt. "Varberg; (Hässleholm) Pt Malmö Hälsingborg . ' 941 omarbetas; det :; rörlig: tillägget. sinarbetå i grundlönärnay' heter det till sist; > Byggnadsverksamheten Länsarbetsnämnden tillstyrker Hos arbetsmarknadsstyrelsen.. att Svar sjö kommun "erhåller byggnadstill- stånd för att uppföra skola på Öxa- bäck Stommen 1: 19 i Svansjö kom- mun, .: Företaget ; beräknas. dra -en kostnad av 665,800 kris fidare ” ” tillstyrkes. " byggnadstill stånd: för Dalstorps skoldistrikt för att uppföra speciallokaler i Ljungs- arp. : Kostnaderna uppskattas ill 124,400 kr antingen genom försäljning av egen skog- eller genom arbete i andras. t Man har undrat 'värför inte skogs- 1 är i jord: Talet om subv; | föga” motiverat. + Det” bör i detta: | sarhmanh g kanske påpekas att det myckna ta- let om "subventioner till jordbru- ket .egentligen "är" föga "motiverat. Jordbrukspriserna som sådana är relativt låga i vårt land, Er jäm- förelse med värld - brukskalkylen!. Det: bör: då fram= hållas att kalkylen uteslutande bes rör intäkter och kostnader för den rena jordbruksproduktionen. -Kal= kylen har inte till uppgift att re- dovisa : jordbrukarnas ekonomiska ställning: Den kan man få reda på från bokföringsresultat och dekla- kningar, där givetvis na: visar att folkhushållet för när- den samlade inkomsten blir redo- visad. -Inläggande 'av å "att en" större del av. ! na för skogen givit. extrainkomster, 3 RH Den” "yngre ; "ädeln, otålig den äldres överlägsenhet p serna” bvgjorde alla beslut, till kämpade sig likväl” klä 5 upphävande och inf 2 nom själva: ståndet vann” I denhet, i samma mån, somm naterna ;. - därinom Adelns "> " privilegier " stadfästes, men :: utfärdades .. nu :för första, gången med. de övriga 3 åndens bifall;-" och icke utan att'déössa sistnämnda + velat have "den" i mänga. fall inskränkta, i” synter- het i saseende till rättigheten" att ensam . besitta frälse-egendomiar. 2 a ville utvidga konunga- "men: präste.' och ' bor: garest' anden batte sig däremot. varande förtjänar på den inh jordbrulkeproduktionen.: Subventio- ner i form av mjölkpristillägg och och : producent- och kortantbidrag är alltså närmast att betrakta som 3 del i Jordbrukskalkylen "skulle öra att våra. li iser blevé' direkt" beroende av 'skogs- konjunkturerna, En sådan" sam=- för omfö ing av jord- ling” kan inte vara önsk- brukets samlade intäkter mellan jordbrukarna själva. De subventio- I ner, som borttogs. den. 1. jan, 1951, hade: närmast karaktär av konsu- mentsubventioner. Där var det-ju fråga om en omfördelning av kost- har: till ett så intensivt de söm möjligt. Bbygg: Styrelsen. omvaldes; tiverade Ke fått: in. ett system; som kombi- ekonomiskt och Socialt mo- åtgärder: ' ” Atsmötesförhandlingarna .,. ' som samlat god tillslutning av. "ombud" . och medlemmar leddes av f. lands- fingsman John Arvidsson, Moss-" s arp, Slättåkra, Till kretsen är an-= . slutna : 21 avdelningar med ' 1,632 .medleinmar, :Kretsstyrelsens' samtliga med- lemmar 'omvaldes, och består av £,' landstingsman ' John Arvidsson, : " ordförande, ländstingsman ” Axel - ökning i kan anföras de s. k. producent« och kontantbidragen, som för närvaran=' de "utgår med cirka 70 milj: om året. Denna summa 'ingår 'på' in- komstsidan .i kalkylen. Den utbe- talas till mjölkproducenter efter 'en skala, som ger ett maximalt bidrag på 400 kr för årsleveranser mel- Jan 4,000 och 7,000 kg. För lever fanser över 23,000 "kg. utgår inte något sådant bidrag alls. Utan tvi- vel har detta bidragit till,en stark mjölkproduktionen" och som man för det”mindre jordbru- |. | :Som exempel! ; gör ”svaghetsexenipel, ” 'nader:. mellan ” Särskilt den istnämnda tän- |k - äot igheten ' är bek; 3: efter= |... - komsterna: med?.. Från jordbrukarhåll har: kalky- Ien kritiserats bl. a. därför "att den inte medfört: de förbättringar i jordkrukarnas 'standard, som enligt 1947 års riksdagsbeslut är målet för vår jordbrukspolitik; Det har ty- värr visat sig' att man av mark- nadsmässiga . skäl . måste "stimulera den ”:. vegetabiliska '- produktionen mer än den animaliska. Därigenom har skillnaden i lönsamhet méllan större och. mindre jordbruk kom- mit att:öka, Situationen för våra mindre jordbrukare skulle i själva > därmed följande, avsättningssvårig- heter. Bidragets: ankny ning till verket vara mycket ":ritisk om inte de, nuvarande goda. konjuaktärerr . "dlika grupper. av]. värd, Dessutom fördelar sig skogs= inkomsterna mycket ojämnt på oli= ka jgröpper av: jordbrukare. + ; Bättre kalkyler. kommer .- so dis ed sinom. tid. - "Det är na axligtvis "önskvärt att komma fram 'till bättre metoder för prissättning på jordbrukets produk- ter, Därvid 'borde' i första hand en gränsdragning ske mot allt som har karaktär av socialstöd. Det är nötl- vändigt att komma fram till en mera: differentierad "bild av jord- brukets villkor. Detta hoppas man kunna "ernå genom s, k. typjord- brukskalkyler. Arbetet med sådana kalkyler pågår. Det blir emeller- tid nödvändigt att få betydligt mer detaljerade 'bokföringsresultat.: från ett stort antal representativa jord- bruk, innan typjordbrukskalkyler- na' kän tänkas komma till använd- ning. Tillsvidare "och i brist på bätt- re torde man; därför . ännu, någon 1” få fortsätta med den nuvaran- de judbrukskalkylen, - ” X i a nyheter Denna: : bidrog” till att avböja. ' den: hotande faran, och priviletiifrågan - avgjordes efter adelns önskan, "Co, Cdsycet Med Gustaf III:s uppstigande 1771.på Sveriges tron.sattes föl- jande år en gräns för det ofog aristokratien under den s.k. fri hetstiden - "bedrivit, 'men denna gräns var mindre form än verk- lighet, ty de adliga: privilegierna vidrördes. föga. Endast skicklig het 'och erfarenhet — ej gunst eller 'födsel — gav anspråk. på ämbeten, ' och . ehuru konungen ägde , rätt att -utdela' adelskap, förband - han sig likväl' att icke utnämna mer än etthundrafem- tio nya adelsmän, åt vilka i duktion" på riddarhuset nekas. - ,Säkerhetsakten, ed gjorde. ett nytt intrång i adelns prerogativer. Riksrådet upphäv- deg helt och hållet och konungens Högsta” Domstol, som nu . inrät- tades, skulle bestå av tet. frälse och hälften” ofrälse, dast rikets högsta ämbeten” dch bovtjänster förbehöllog ' adeln”. .Genom säkerhetsakten, och än- nu mer. Benorh statsvälvningen 1772, förlorade; adeln" bland! an- nat inflytelse på" riksdagen, "Då dessa ej mera höllos på bestäm- "påtagligt ; inskränktes, lag hel väldet icke mer hos. der ledeg .. ståndet. =S från bö jan varjt adelns upphov?” och källa: hovgunsten, återstod:| henne ännu, ämbeten” soch ärestäl-; len; och denna väg tilllöts. ej för: sa förändringar men, VA et I Vid. 1809 är riksdag" maste adeln lavsäga' sig" "flera. "av" sina . hittills innehavda rättigheter. Ef, tergifterna ”bestodo'> nuvudsakli- gen däri, att den avsade sig ute- slutande " besittnings-> eller för. värvningsrättigheten "av: säterier, att den för all sin egendom åtog sig bévillning och för sig” och sitt folk mantalspenningar, samt att när utpantningar. verkställ- des ;hos någon dess undérhavan-' de, panten ej mer skulle kunna försäljas annat” än. efter gäldenä- reng hörande och med biträde av vederbörande 'exekutor; vartill vi- dare kom åtagandet av inkvarte- ring :och skjuts i likhet med skattehemman under krigstider, men. i fredstider endast till Fälf- ten. is - "I regeringsformen > stadgades dessutom, att adelskap och grev- lig och "friherrlig värdighet, som hädanefter förlänas, endast skall tillfalla äldste sonen, Rättigheten att ” stifta 'fideikommisser | in- skränktes . även så «tillvida; att de undåntagsförordnanden; någon testator gör vid bortgivandet” av fast egendom; endast gälla un- der första mottagarens och dess rmakas "livstid, varefter med egen. domen förfares enligt allmän lag. --Numera har adeln inga förmå- ner av reel innebörd,” Sin. poli- tiska ' ställning , som riksstånd miste adeln 1866 i samband 3 med MN tepresentationsreforinen, | Rätten att adla äger ! konungen ännu, Den sist adlade var Sven Hedin (1902)-- ” Den sve - sadeln. ;s 2 Stora och. berömvärda namn tillhöra "svenska adeln och den da tider, och då ständernas måkt rev . - BJAAA SÄNDS SANARARAAA räknar inom sig män med snille, AAA | Pt: Göteborg (Hässleholm) 10.21 1.St - Malmö (Hälsingborg) 10.37 TPt. Halmstad : 11.ÄÅ7 Pt. Malmö. Håltingborg :. . 11.44 Pt, Göteborg (Hässleholm) 13.30 Pt Malmö Hälsingborg 15.11 Pt "Göteborg : (Hässleholm) 16.07 Pt Hälsingborg is: > 16.24 Pt... Göteborg: (Hässleholm) 17.54 Pt Malmö Hälstigborg St Oslo: Göteborg” St; Malmö Hälsingborg ; > (endast: SoH) : Pt.. Göteborg : (Hässleholm) 20å 35 ö Hälsingborg "- 22.05 "7 23.41 Pt; Melniö” Hälsingborg Pt: Göteborg. «4 . Pt. Malmö Hälsingborg . Pt” (Göteborg): Hässleholm 9.42 ] Pt " Hälsingborj (Malmö) St ” Göteborg sto” H . Pt Hälsingborg = Pt "Göteborg (Elssleholm) ” Pt "Malmö Hälsingborg Pt Göteborg: (Hässleholm, - : 6.42 7.23 Pt : Halmstad >: Pt:. Malmö Hälsingborg . Pt "Göteborg (Hässleholm) St Malmö (Hälsingborg) Pt ' Hälsingb; (Malmö) 1), = 2 Pt Hälsingb.. (Malmö) 2). Pt "Halmstad (Varberg) 2)” Pt Fralmstad (Göteborg, ». Oslo) gen 1) "Till Malmö endast Soh, 2) Till Varberg natt efter onsd. "23.53 2) Till Oslo med. Skandiapilen mån-, ons- och lördagar, . D Ales s tapperhet öch "den: största för-, tjänst om fosterland och folk. Men 7 ädelns' allmänna ' karaktär . som? "Stånd, är ej, lika lysande, Sveriges historia förtäljer tvärt- om, "att de allra flesta olyckor, förluster, '. lidanden : och förtryck vållats ;. av: adelns . egennytta,” herrsklystnad - och liknöjdhet för bäde lafidet, som hon' själv hälst velat: äga,: folket..som hon velat kuva och själva. konungamakten, som hon velat : behärska j sam. rat dess innehavare, Och då re- genterna ej velat gå deras ären- star, ofta' odugligg - lättingar, som förtryckte folket och landet. Makten sattes högsätet, där - dock rätten bo: Haft” sin plats. v Enskilda adelsmäns dygder ock gens. tjänst, utgöra härifrån ber: re . befogenhet att uppehålla . värde av 130 milj. dollar om . 847. 10.23 "4 - 22.07 samt natt före och efter Soh, ': ma stund hon smekt och smick- : den blevo de förjagade -från tro- . nen till förmån för Utländska fur. - 8.39 . 18.05 stund som i der allmänna" oålin=" oe FEYSTITTETTESTEFIV ryvyy et Fry ry: cd AAAM MMA SAAKMADASDA, AM FIYFETESTYYSYTTIYTTT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.