YryvrY SN VE JO ROR le ene r mr rr näs st nt ne tU RAND uh -båda : fick skulden efterskä "> Bland: människors” "barn. — Vi "finner > under: .— Den; tacksåmma,' grå: :, gästabuden. .-. Och 'i” denna 'be- kvinna," + träsk... Men plötsligt har det 2 skett ett under med. henne. Hon "har; blivit: annorlunda... Och" hön br åelse, klander : lus. — "Jesus hade 'väl sett hen=) - nes synd, och han ville inte för- | Hön får från Jesi YurveTSYSYvEF TTT YYTESVYYT EF YT EF YVYYY FFI VE FY VYT TY VEY SVESVE ISPT VY YYVYVYYYYYYYYSYTT EF YYYTYYYYSTESYYEPOEPTYYTYTTT " N . OX a ta Lördagen "den, 8:-mar å > Text: Luk. "7: 30-50 När - konung David en gång hade förbru'it | sig och fick välja” snellan :: olika ' straff, .sa, han ;så här: ”Jag är i stor vånda, men låt mig falla i Herrens hand, ty hans barmhärtighet är : "mycket "stor; I "människors hand vill jag. "icke falla”, David" var tydligen: - människokännare. Han visste," 'ätt vi människor är: hårda och . obarmhärtiga i våra domar; Ja strängare än" Gud själv. - Och. därför valde han att falla i Her-' rens : hand. "Den ., handen kar - stundom vara tung och slå hårt. Men den är ändå-den bästa, ty .den' är full av nåd och barm-=' härtighet, : Konung. David" och många andra med honom: ha. "ofta, fått erfara: detta, :— Om: denna samma gudomliga barm- ' härtighet' talar vår text. : Läs den, : och: Du sér då, att ”det finnes :En; som: sig. förbarmar " mer, ömt än någon fatta kan.” Han upprättar den fallna. :. Han bevisar barmhärtighet, både mot synderskan i och i syndaren Si- mon, "Båda: var . gäldenäre: Och därför skulle vi kunna sät- "ta som överskrift.. till! denna :be: "mindre - blir -'s) illnaden männi skor emellan. Vi.äro alla-gälde- närer inför Gud. Och ha vi.det- ta i ständigt, minne; så, hjälper det 'oss att' visa barmhärtighet mot: våra: medmänniskor. ot h | stämmer sinnet; till" ödmjukhet. Ha” vi . vår egen'skuld och den | barmhärtiges : förlåtande, »kärlek för: vår inre. Syn, . så få låter: allt, mer av. det sinne, som driver undan”: hårdheten: och kärlekslösheten och då 4 österlandet var: det på. Jesu tid inte så ovanligt, att” männi- skor helt objudna infann sig vid talas / det nu om en som driven av: en” spi- rände tro, kommer” och tränger sig” ” fram till: Jesus, Hon? bö- nämnes ; ”synderska”,.'" Det: var eh'” fallen 'kvinnå,: som” sjunkit djupt - i syndens och lästernas | ” rättelsen "börjar fråga efter” Jesus 'och sö- ka honom. Texten "säger. ingen ting ' om orsaken: härtill? Men torligt , är. väl, att: hon tidigare sammanträffat vi med "Jesus, att, hon : hört : shonomi; joch att "hans. ali Paradis förunnars 3 renas te - och: ädlaste stabudss 1, : Hon hade. nog, tat, 'at dem,. som var dö ken radnniska i behöv "av " Guds barmhärtighet. Oc h Visst är,. att skall en vilsegången kunna : räddas, 3. måste det ske. genom. kärlek, ”genom" ett Guds tande” kvinnan: vid. Jesu" fötter är ett talande bevis på den; eyi- ga : b mhärtighetens; makt att upprätta, helga, förnya, Nu: har "hon. blivit. en ny. "människa, och hon kän inte nog prisa'och' 'bes römma Honöm, som fört' henne från mörkret till' sitt" underbara |: ringa .den,” Men” rför att också kvinnan var: medveten" om; den- samma, ' fick: hon: den förlåten. Hon var med sin synd vänd mot Jesus" joch/ hon -tror. på: hönoin |' ” som sin hjälpare. - Och' därför]! "får hon +skulden ; efterskänkt. förunderliga orden -”Din tro har frälst dig, Gå i fåd.”. — Jag tror, att kvinnan var. glad” och lycklig när hon gick. — "Den andre syndaren, Simon, är må- hända 'i yttre motto en oförvit- lig man med gott anseende, Mei han är så olik kvinnan'i. fråga om tacksamhet 'mot Jesus. i Och av hans yttrände” om - kvinnan förstå vi, att han” var hård. och dömande, Och 'det var. säkert bäst för kvinnan att få falla" i Herrens; oden ' - barmhärtiges hand. På: ett fint och försynt sätt, genom : en liknelse, låter Jesus Simon förstå, att han så- väl "som kvinnan är. syhdare,| - gäldenär. Båda äro i skuld in- för Gud. — Nu få vi visst inte överskyla det. förnedrand un höra del. i ett] ta för vallt bedja om, något av det, som "var: den. drivande: kraften hos: » Frälsaren självv kärlek, ödmjukhet. Se; på' honom, söm ger; ut. sig själv för att frälsa syndare, 'Sök 'dig till honom, och låt honor; tala: till-digt Ty sä- kért" är, ” att han har något att säga "också till dig," Ett ord till självrannsaltan, : : r mig ett ord s kö rt, så fast och "så anamm äl tilll själens: liv. och: hälsa. Att: Jesus” världens synder” ”bar, i att hän "i: världen "kommit har de fallna till, att, frälsa, o: nådens. "evangelium att; hån" som rövaren" et ru assionspred, komm, Rydén." ” 19.00 skola; . Onsd”kl;.- Egernåhults skola. 15. 00 gat; Exiksson, : i Hishult 10.00 Cm "nvg. "kh. Gustavson. :Torsd. "kl :19. 30 passionspred, kl Gus-. oavson.” ie - "Tisd, kl; 'passionspred, kh. Sjöholm; "> Hasslöv 9.30 hgm, adj: Bastholm, : Onsd, kl. 18.30” passi spred. i passionspred: kn. Ljung, Fladalts sköra £-:13,30 + 14.00 gdtj; adj.: Bastholm,-" -: Öö. Karup 11.00 's.-skola; 13.00 hgm; kpr,. Norborg. Torsd, kl. : 2 00 passiönspred.« Palm-|' Skurmmeslöv- 10. 00 hgm.,: ” nattvardsförhör” kpr. Norborg. ""Torså, kl, "p; Palmgren; Båstad 14 högmässa. Onsdag kl. 16.30 arbetskretsen i församl- »nH t; kl. .19 edi- kän 1 kyrkan och därefter ung- ”domsmöte i. förs.-hemmet, = Huneryd 9.30 s-skola; 11.00 'hgm. Torsd, 14.00 symöte hos "fru -Lilly Johansson, Trane. bolm,. Torsd, kl, -29.00 passlons- ”"pred, i kyrkan. : s liv i uppenbar synd; eller. för- rifga . värdet av. en, hederlig 'våndel. Men det är väl så; att ju an söndag 13.30 av Avi -Nore, Martin Hjorth, Per Olof - han "Nilssons söndag kl..2.em. pärmate vi. Komria Grid, dess av Dalbom och Lindkvist, Nui "helig fästetid må vi "fram: . nens första: skola, : met. öch "själv" sörja för kläder och: födä: "Han: hade så till vida > | Bå att: han blivit. vald till riks- dagsman; a han” så” rörd att! Tjärbys 10.00: hgm.; kh. Ljung; | I Idräg. på sådant. sätt! Då. kanske inte! skatterna ; vore så: :betun- gande : : små "och" stora .inkomsttagare;': hans: :kolleger. borde, 'ha: till. rät: . ped idet fattiga: olketg: pengar, a Han var inte en ;stridens utan 19, 00. passionsvesper, nr damot ” lärefter 164 00 passlonspred. - Norra Össjö: -Predikan hos -Jo-j bk, vem: det var vet, näste allä;:'skåningar men” >kansk ligen 3 på. en ren. tillfällighet. Det var, ämligen -- så att vi, genom er. SEA —:' dock icke 7 kalleloneelatta franrime a Frenningé kyrka, i socknens kyrko- i sällskap: kom .vi vackra, kyrkan." i Genoin att ta ; göra plattan age Dä fick. vi seen ar : ot steäkors grav-vård. i form av :> song Skumparp, född i Fren- ninge den. 5' April 1776, död 1837. vid "61 års ålder;!' En: man:.:av. folket och för folket: - d:. En män av, folket ket sade, mycket; och hä reda” på merä” av 4 det: var Nämligen? här som han efter mycket” arbeté" öch, många motigheter fick till: stånd sock-, ed i sig, att” han fick "dräng, hos riksdags- gare och som irax ” ef.er fyllda 30 år vald” till "riksdagsmän. ++ Bönderna "i hans hernort. ha= de: :: öbserverat'” hans: ovanliga att när han" fick" reda dem'i detta, jag ; tänker. livsverk,” så är det med glädje Fland. andra den; att han ville över att: -han var bonde: Det. är också -- mycket : glädjande. ”att tänka på: den stora förändring- en som. har ägt rum på, eri. mans ilålder.. Numera står icke bonden med ---mössan och liksom för att han finnes till 'när han står' framför ,en statens” tjänste- man. ;Å- nej, sådant 'höves icke en - + person - som" tillhör statens nyttigaste” landets must och märg. Låt mig i samband härmed rikta, några ord av. Kilians gamla sång till hembygdens, folk: . |Det är toner, som siar om glädje för ett' litet men Eriboret folk. 1: söder ' stå åsen med” högburen opp; | är. kraftens och al arets 2 där. som: havsvägen I -Månson ; ” | kanske bör att "också ' påminna? "om "en I annan nämligen som var. född- i Maglehult den 15” dec. 1824 :Faderi' var -bont de. och 'skickade sonen; till” O- rups : lantbruksskola. i blev ' Ola förvaltare'".å. Cercstö e egendom "till 'dess: han: 1858" köpte eget” jördbruk? Snärt' lev it bygds ”allt i'allo i var. har det spunnits många 1e- han vald . till. fepresentant för. gender;om. honom. Hur mycket. västra Göinge domsaga. I riks- ; sanning och, inte san- ro svårt. att. avgöra. och, vill jag inte ge mig in på sammanhang. När 'på denne' bondes i, hand bugande jande om ursäkt folkgrupp;. som är = och hopp. to tolk, ' > Sydhallandg' ”.Skuämparp" så vid på spiken ' när han säge dagen blev han den' sor speci- .ellt ansåg sig 'ha till uppgift att hålla .vakt kring statens kassa- kista. "Bland "de egendomliga "motioner, . han . kom med: var bisköpsämbetena - indragna. ön att slippa att utbetala några -. biskopslöner . skulle : ju staten spara' en hel del. Ävenså' motiverade. han om indragning av landshövdingämbetena. . Fan "framhöll " som 'motiv bland an- nat att det fanns bönder som hade det' så knalt så de knappt hade råd hålla sig med sill till potä'erna '. under; det. att' lyxen på: höjderna”. var alldeles för stor. : Liksom :”Skumpen” . var han: ' en stor'ivrare för folkets bildning; / och: detta "bevisade han "inte .bara' i'ord ”utan' också i händling,' 1'det han, doherade stora "boksamling- till: den ' Önnestads folkhögskola han fått till stånd. 77: a” Ytterligare: | befästé ” han sitt minne som humanist” genom att donera 10,000 "kronor till liv- 'ränteanstalten” för fattiga” barn. "Tiotusen. kronor dén' tiden :an- sågs för mycket stor. summa "pengar; O. avled 1907. : : "Jä, nog” tycker .vi hutidsmän- niskor att: somliga åv Ola Bos- son..Olsons' motioner voro - egen Ir domliga « :men. månne inte: våra, några år sedan: ”” Ingen männi- ska: -med. sunt" förnuft tror' län- gje” på jatt "världen styres' med sunt förnuft. .: Härtill stämmer ttalarde av, Laholms 'borg- mästare Axel Malmquist för en tid sedan att: Av alla mänskliga dårskaper "är krig den största. Men. : Strindberg slår. huvudet 2 JOr-, den: snurrar. "runt, - därför. blir människorna yra i huvudet och begår den..ena dårskapen" efter dera andra. "Som: en tröst i”det som :.' dessa: persoher:. uttalat är Heidenstams Lord: då” han står det: kan” vara” sot. sig js: "skånsk. ”riksdagsmän, .Ola . Bossoh'' Olson s rv som gör sin huvudsakliga lycka i: sällskapslivet" genom: att: be" rätta historier, Det är 'svårt' att gruppera, in historierna i vissa fack: : vågade . historier, svär- 'morshistorier,' . värnpliktshisto- rier, bygdehistorier och så vi- dare. -En- ganska ' vanlig grupp är historier om folk som stam- mary helst :om två stammande som. är omedvetna. om -varan- dras lyte. . Jag måste erkänna” att jag ibland” skrattat ganska gott åt vissa —stamningshistorier,'. men jag gör det knappast numera sedan jag haft tillfälle" att stifta bekantskap med stamning' på nära håll. Jag har: nämligen själv en pojke: på nig” år som sedan. några år stammar rätt mycket;.:. Han är. vänsterhänt, och med : honom.. som utgångs- punkt kommer. jag. osökt in på några '. viktiga vårdagsproblem, skriver Arne Tallberg i ”Re- formatorn”, Starnning vanlig | i visst : skede i ; Det" är inte” så länge ' sedan | man inte "bara bland allmänhe- ten utan också på vetenskapligt håll vår benägen att tolka såväl stamning ”' som. " vänsterhänthet som rena ovanor, en föreställ- ning som "ännu dröjer sig 'kvar på alltför .många , håll, ' särskilt -.den äldre generationen; .Nu- mera tillmäter ' man psykologi- "ska "faktorer, den 'största 'bety- delsen, och 'det är av: största vikt att få folk att inse detta.” ö de , flesta - fall uppträder stamningen, under själva talut- 'vecklingen, "Tankarna ' löper for- tare än ordbildningsmekanisråen förmår "följa med, "och "barnet, som : känner "att. det ”tar emot” kommer ' :i.en viss -förlägenhet och tar sin tillflykt till upprep- ningar i mer eler mindre med- veten”. väntan på att det hela skall lossna och talet åter skall flyta normalt: ; Det" är . mycket na fall bara rör sig om ett upp- repande , av. stave, ser, eller. be- gynnelsekonsonanter / utan någ- ra tecken till kramp :i talappa? raten. eller "mimiken. Det: där är kalla '; för .; fysiologisk " Fstamning, ett” skede i den:no; mala talutvecklingen” hos, må 1 8a barn, I a lmänhet försvinner] denna fysiologiska stämning, av sig, själv, så snart talskickligh ten drivits "upp så "pass att dén smidigt följer tanken.” I andra fall:. däremot : kan - en - verklig stamning” utvecklas på basen" av ika omständigheter: "7. Skräck kan orsaka nistemån tog. sina upp som. de: nu' är. både: för fiket. lär ha sagt, att ' "samtliga s ran ock: sökte has vi riksdagen” nämligen "Frosta; - Onsjö," Rönhe- bergs dk äggude.- Han. var :lé- samtliga. riksdagar | "En Vav- orsakernä ans stora ryktbarhet" vär vilken ". hänryckt samtid "men han bar all Hill del; såsom: då han enomdriva” att "i vårje ..skulle -finnas "en: skola "sökte . : reformera fattig- vårdssystemet till: 'det "bättre. Då: "fingo hans Förslag. icke ma- joritet i riksdagen; först långt efteråt insåg man. hur rätt han hade. Så är. det. alltid. med dem söm" är före "sin. tid, vilket o- nekligen . ”Skumpen” var, "En ecftervårld "har givit honom äre- titeln — ”ljusets bonde”, fastän samt att te den csista ståndsriksdager verk . blev ör i tre år:"sedan” firades på landets Valla teatrar. net: «av "August sS delse... De flesta. av "hans kända ”. då ;' uppförda, : Men « Strindberg.är ju ngen: författare som behöver 00-årsmin- valt August Strindbergs skåde: | spel Påsk till en: turhé för spe- ciellt de m det; ” ”ITörsdagen äen 13 mars blir det . en". föreställning Lahölms Stadsteater," - Påsk: intar 'en särstälning ie Strindbergs - dramatiska Produk- ” tion. . Skådespelet " rardrama, som behandlar tanken om ” skuld. och försoning — ett inotiv som "Strindberg ofta åter- kommer till. Men det är i' Påsk inga mörka mekter som driver sitt spel .med människorna, utan i stället får. skådespelet genom sorg och- - bitterhet tona ut i. en - visshet om frälsning byggd. på kristen grund, en förtröstan om : människorna "dock till "sist måste bli övertygade om att värl- den de lever i är god. Litteraturforskningen pekar på flera ipplevelser i Strindbergs liv när han diktadé. Påsk; Intressantäs- + gestalten +: Eleonora, den halvt sinnessjuk? fi ckan. Under 'Inferno-krisen ha: de Stri re scenerna i lag-- av pjäsen: på. är ett botgö- - inflytanden från tidigare skådespelet är indbergs fö- ;. ERIK ROSEN: Eleonora i . Påsk bär tydliga drag av denna. syster. Och: ty- piskt är också att Strindberg i skådespelet ' inte överbetonat de mörka sidorna i. hennes om- töcknade-. väsen . utan -i stället gjutit - ett mjukt poetiskt skim. mer ' kring " gestalten, Hon . har blivit” symbollyrik i stället ' för obarmhärtig naturalism, |... i Påfallande är de rent religiösa inslagen i Påsk, Dramat utspe- las under skärtorsdagen, långfre- dagen. och: fåskafton, och dess hela väsen är genomsyrat ...; av högtidens speciella stämning. - ; Det är Börje. :Mellvig som re: gisserat Pjäsen och "Yngve Gam- lin”som .svarat för dekorén:'Der fullständiga rollförteckningen är Psykiska tid Eg själv. eri still han. under hela sin riksdagstid | sinnessjukdom, Och några år fö- re -Påska ' tillkomst hade en. av hans : systrar - blivit intagen: på hospital: för sinnessjukdom, . . Pargman, , följande: - => Ulla . Ak- selson, Benjamin” — "Olof Eklund, Elis —'Sture” Djerf, Kristina — Eva Bramskog, Lindkvist — Erik Rosén; Fru: Heyst - a Margareta :] Det kan i öx.' vara fråg; kroppsliga ,, dition, "och: de-kan, också. inveri ka: indirekt genom. "den" ängslan barnet." Av: ett, harmoniskt herå, där "allt går sin gilla gång utan. några större friktioner, är risken, för: stam- ning "hos barnen mindre -: än; i ett hem, där: bråk och stridig- + "I heter hör till . ordningen för da: gen. Barn är. betydligt känsliga- re än vuxna för alla yttre! stör- ningar och char ännu "Inte 'huns nit bi tjockhudade och härdade "| mot” förebråelser och skarpa till- H sägelser, . I gnat och tjat.: Alla barn: har sin för vatt i nte tala! om trotsålder, . och om föräldrarn. inte insér detta och "visar "tåla mod,” besinning ' och förståelse för barnets reaktioner, kan myc ken 'skada” åstadkommas och svårigheter: uppstå som' kan ka- sta långa "skuggor. framför - sig. ”Alra värst blir det om bar- net utsättes för någon. form: av terror. av en "otålig fader eller moder, Rädsla hos- barnet, . sär- skilt om den” späds på: genom nya intryck, kan leda will störd |? sömn, nattskräck, mörkrädsla, ängslan att. lämnas ensam, oro- iga "drömmar —+ och stamning. En enda våldsam skräckupplez |” velse kar. vara tillräcklig. att ut-| lösa en, svårbotad s', amning, "och detta gäller "icke endast barn: Under. det sénaste' världskriget fick man många "exempel på att fasornå, under'ett bombanfall kan ut'ösa stamning och andra nervösa symtom såväl hos, barn som v uxna. "Det finns - "vissa människor a viktigt att fastslå att det i såda- en mycket vanlig sak som man | den fysiologiska till följd av 'o- : sjukdomar 'av''olika' slag, som nedsätter barnets kon p öch: "oro "som -de:'skapar kring] stor -betydelse-:ärk Jockså' förhållandena i-herimet: ”Vänsterhänt använder .: " högra" hjärnhalvan. : Det finns” ;också" 'en annan an. : ledning till -stamning” "och det är : vänsterhärtheten.” Denna ;har ju, betraktats", 7 och. uppfattas allt- jämt på sina håll som en: ovana, men, här rör. det... sig. om - rent konstitutionella "förhållanden. I. anlag - som "grund > "till: vänster- häntheten;. även om den "ibland :- kan hoppa över några. genera- :yner, Hjärnan består ju av två symmetriska hälfter eller: halv- : lot, men ide flesta: fall är den den ' andra. Eftersom de stora ' motoriska” nervbanorna' | hjärnan ut till musklerna 'kor- car 'varandra, är hos högerhän-. utvecklad än den högra, me- dar. den högra hjärnhalvan do- minerar .hos . vänsterhänta, : Hos högerhänta ligger talcentrum-i den vänsterhänta i den högra. = « ”Vacker hand” kan vara farlig, - ” trädesvis använder vänster hand någon ' anledning ! "fått för sig” att göra” detta utan helt” enkelt på ätt de är 'skapade på det 'vi-” set, det faller sig naturligast för” dem av rent anatomiska och fy- . siologiska skäl " Med tanke på vad jag' nyss sade om . talcent- rums olika läge hos höger-' och / vänterhänta, bör det inte'— om, män” offrar en 'stunds eftertanke på saken — vara svårt att sätta sig ini vad. det innebär för ta- let om man försöker bromsa el- ler påverka" der - aturliga” ut- ' vecklingen,; hos .: vänsterhänta : barn, i varje fa I innan talutveck lingen" är avslutad. + Handen på hjärtat, mina” damer, hur mån= ' ga." farmödrar "och, mormödrar och : tanter . har inte i välvilligt" men" oklokt. nit tjatat på sina | vänsterhänta, barnbarn att.'de skall använda ”vacker- hand”; ler pennan i' höger - "Varken min fru el 1 kar ; att. lägga. 'skulden- än vår pojkes: stamning: på sådana" kor: rigéringar från 'utomståendes sida.: Vi har hela tiden varit. på : ingripanden. Lämna barnet i fred! oe ”Vad skall”. man” då ”görå.a av stämningen” och ' vänsterhänthe- ten beträffar bör man” "på: "ett ti digt; "stadium "bestämt" akta sig handen » alltjämt - dominera, det äbsolut i Ingen roll: finns konstnärer som ; tecknar, och målar lika 'pra-med vänster” hävd 'som sina högerhänta kol-; HNUmera västerhäntas 'skönskrift gon när mar. Det är ju en "gång så, att både vår skrift och våra. böcker utformats av ' och: förs höger. ligt att läsa raderna från vänster bok. med höger Kand. vänsterhänta bå len tvärt om. Vad man. kan” och bör göra för: vänster hänta-barn -är att. redan tidigt, när :man. visar dem bilder. eller” ; "vänja dem" vid ' ätt bes > frakta dern från vänster til hö- ger.-', Detta' inverkar inte på” talutyecklingen och : är dem: till: Behandling ger ofta - resultat. "stämningen" är det synnerligen : viktigt : att. skapa, lugn och"ero kring, :harnet; s inte... tjata på" det i tid och otid; inte” skrämma” det på "ett: "eller; annat: sätt och framför allt inte”fixerå ” etta” kan” ställa ganska” stora kiav I på föräldrarnas .och sysko. hes tålamod, men detta: får” inte. stå hiidrande i måste hjäpa: barnet a Imänhet kan man spåra .arvs- >. ena halvan : mer" "utvecklad än .: . från > ' ta den vänstra hjärnhalvan :mer - vänstra ' hjärnhalvan," hos. SI "Att. vänsterhänta barn före- j ; beror "således inte på att de av 2 när de hälsar. eller. ta "skeden el-. , det” :klara med: vådan a av! dyka se eger, och i skoloria ställer man : -inte. samma . krav: på :' det gäller högerhänta ? ungdo- i hänta, Vi finner" det. helt..natur-- '"; till höger och vända bladen i en'".' "déss uppmärksamhet på talet. ir mt u över "svå- .”. ig eterna, Söka :vad "det.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.