rertY vv a ft Nr AA AAA RAANANAAANANADAAAAAMASAAMMAMAARDAA : Ikande' "exempel på "tanklöst begag= X YvT 3 mvyftvvvvvrYYYYYYYYYYYYYY Y Yr Ae OY YYYYVYTYTVYTYYYYYYY VYYYFT TY EYYVYYV EF EF VV VY vVrYevrYTVYYETTY rr ars ROR YTyvvvvv vreettveeevYYerYYYFFYYTYTYTYET SYV YvvYvYYvvvYY i : [1 YYYYFYvYTYY Dagens namn VIKTORIA: Dagens dikt: Vären öppnar Husa portar. Genom ljumi, och grålätt- himmel paradisets portar strimma - liksom bleka rosenrevor, Paradisets portar glimma, vidgas tyst i vårgrå himmel, (AXEL. WALLENGREN) Nytt: lustspel. av Shakespeare! "Ett okänt lustspel av: William "Shakespeare | .säger sig den bel-' giske ' dramaturgen - Fernand ' Crommelynk ha . hittat under förberedande studier till en sha? --€Spearemonografi som han äm- nade. skriva: Han har rapporte- rat. denna 'uppseendeväckande litterära" nyhet i en intervju i tidskriften Les Beaux Arts, där han också uppger att han är i 1. ”rärd. med att: översätta pjäsen till. franska, Crommelynlk. lovar "| att i sinom tid lämna mera pre- «| eiserade uppgifter med . vilka :| han tänker 'styrka, att pjäsen | faktiskt har. Shakespeare till författare. "00 oc 5 — Vet inte herr Svensson att det sär förbjudet att röka under arker tet? :— Jo visst, och. d lagt arbetet åt sidan g I ":— Det påminner mig om någon- ting — jag glömde be om hushålls. | pengar, . i kta bok. >Talaren” gen ;Yngve Kämpe bl. . några åvskräcs nat bildspråk. Här har på ett stäl« le: Tryckfelsnisse sett sin chans ati göra det hela. ännu. roligare: i: öreningsskolan : kan anses 'ut« en, milstolpe, i den imponeran= | fekord ifråga om ga kedrande rekord. ”Dödsoffrans antal: vid trafikolyckor: ökade från 1950 med inte mindre än 125, näm- ligen från. 321 till 446 — i sanning ganska förskräckande. siffror. ö > Vad körkortet beträffar kan om detta med fog sägas att den, som fått ' detta kort i sin hand, inga- lunda på en gång blivit en perfekt bilförare." Kanske är han: själv äv ] och hur sköter, bilförarna i. regel expörimentet; ' skriver :'- Sveriges droskbj igareförbunds" tidning, att ställa” sig vid, en bensinstation - it ex. Stockholm i och för vissa jakté tagelser.” Hälften av. såväl person=' som lastbilar, vilka. tar in-bensin; snöade, och knappast någon. enda det inte är. snö, som täcker num-' cering. Lastbilar och speciellt lång-'! fradare tycks för övrigt synda värst i det avseendet, nom som -trafikolyckorna åstad- | koms, men det visar i alla fall vil- . ket: ”Vintresse”, som. vederbörande har för sin vagn. Det är för övrigt | ganska antagligt att den som visar slarv och Jiknöjdhet på ett område, inte heller visar tillbörlig omsorg i andra avseenden. Den 'som kör en nedsrnutsad, illa hållen. bil och än mer den, som inte behagar skra: pa bort smutsen från nummerplat- tan, innan han startar. sin färd för dagen, kan på” goda grunder miss-, tänkas vara lika ovarsam i trafiken. Det ,måste, skriver den, nämnd ""trafikölyckorna! E annan åsikt; men faktum kvarstår. |. sina:vagnar?. Man kan roa sig med |” är: vintertid halvt ;c som :halvt ned- |: vagn har bäknumret: synligt! , Om 7 ret, så är detta ' osynligt på grund | åv, hedsmutsning och olämplig pla=, : Nu är det självfallet inte Härige! ; vid Kö ihygsmaden" framtaget tak med "ett vid om: från slutet av 1600-talet. Jddarhus til) ärntorgslya I r. den: talande" rubriken till en rundvandring 1" Gamla stan, som inleder” Svenska" Hems +traditionel- facktidningen, . skapas en ny anda om .: inte motortrafiken i gemen skall bli livsfarlig både för "åkande : och andra vägfarande, ; olyckorna är på lång sikt en bättre ' trafikkultur, större arisvar hos f rarna av alla kategorier, större a svar. hos. fotgängare och cyklister och: ”störré ånsvar hos föräldrarna,” barn vå gator och. vägar utan till- syå, Jämsides härmed måste själv-: järnvägskorsningar » etc." Och "till sist: en 'ständig kampanj måste be- drivas för nykterhet vid ratten," ' "vari i Indien; blev en dög. till- sagt alt” berätta några av: sina äventyr i landet, Johnsson” som | tycker om att berätta vill genast kom de" två rövare framrusande j med gevär i i högsta hug Den 'ene sköt mej rakt här där bjär- tat sitter ...' : <= Dog du int då? Om man blir skjuten i bjärtat dör man väl? frågar en av åhörarna. 7 + - Nä, inte. dog. ja inte, för jag :va” så rädd, så jag shade hjärtat $ i kalsgropen : - Botemedlet mot de många «3 trafik. ' I åldrade "inställning? fallet också ' tekniska anordningar! vidtas, 1. ex. förbättringar. av väx! gar och signaler, överbyggande 'av I > [rätt kan sägas vara ett museum Ja stad . Huvudstad 700- årsjubileum ger” anledning till. den. . medryckande, > skildri ingen"; från Stockholms. hjärta på de "gamla Stadsholmen — denna. grändernas, :torgens och de-ålderdomliga husens pittoreska stadsdel. | Artikelförfattaren! gör.: en åter- blick på. den tidigare. "borgerliga ”benägent att. göra bostad n' till Den-mc ”eft miniaty » KÖPENHAMN. ((TT-NRB) =» En liten, 'pojke från, Nordjylland har, den senaste "veckan av. en -nå- got "kuriös ARledning varit mycket lien, i bussen satt. farfadern sär ännu "den valigsste: lösningen och man. märker; att -yrkesval och social "syysselsättning medverkar som- faktorer vid .det nutida hem-, i; mets: : utformning. En vandring ”ge-" nom” ett antal -hem i” Gamla” stan —" vilken , som stadsdel: "med viss illustrerar' de; växlande "aspekterna. Och AM Liedholm är .en sinycket, st redogör. för nya fynd: i "Galan "St och. därmed menar” han. ingalunda: de” populära upptäcktsfätderna i dej många : antikbodarna. "Det;är mu-. seimännen "som - gjort. intregsanta, upptäckter, men de är av.sådan art attiide" får. stanna på. platsen; för" att ge ytterligare. glans: och värde åt de gamla byggnaderna; En": déltida, fasad med ' spetsbågi > Pojken lyssnade "en stund. intresserat: till de magnifika snärkningar : som .' : dånade” ur. far- faderns öppna mun och"till' med- passagerärnas > förnöjelså stoppade han sitt leksaksur in bland resterna av" den en gång präktiga tandraden. Just. då; skumpade': bussen: 7 över en: Sten, farfadern for upp, svalde, lämna” igen den, men i] det var omöjligt, Pojken ' grät, men klockan satt där den "satt, och far- fadern kunde: inte få fram ett ljud. I, åtta: dägar > gick. gubben med klockan i i halsen, men till'slut trött- nade hän både på pojkens: käx och. på :ått "över. huvud inte "kunna ge svar på ':tal På" söndagen: kunde pojken. hämta sin: klocka på Rigs- h stef: och nischer kom:i en ':. husreparation ”' och "; åtsk målade bjälktak har frammanats ur' åldriga. gömslen. De välillustrerade | beskrivningarna kompletteras; av en; närrnast lyrisk redogörelse för por-' :taler i Gamla stan och härifrån är; steget... inte långt till "en historik över. äldre” och .nuvarande,:traktö- är jag hade bus rit upp kofferten fora trappor herr,” Aryckte" ban någonting. i "min hand och - — Här. har ni till kaffe: - Hans kompis: — Nå, hur imyc- ket va det? ' En sockerbi - teter; "konst, mode; muäsik ”öch: mät. rér på den, ,ärevördiga holmen. Hen- rik Alm: står för sakkunskapen. i båda -fallen; -Slutligen når. oss. den” överraskning. som Sven, Greén har i;.beredskap: :det finns grönska: i detta de. smala och! jpörka Eränder-: nas. hemvist. Det; ;ståtlig p stycke, -.kulturhistoria . och bj uder för övrigt på artiklar. öm. antikviz | Exp etterna "beräknar att Å i kta och indirekta förlust na till följd av:brand saramenlagt uppgår till. cirka : 300: milj. : kr: om, året i vårt land; Det är ett aktningsvärt |”? tal även i våra dagar, då man el- jöst: förlora! respekten .f för höga värden, : | i. Men, vill sera Coch,. åskådliggöra vad den de bygbnad, som. de lantd männens, ekonomiska soch fackliga organisationer unna Jiknas' vid”, De ska och fackliga organisationer kan ”HMiknas. vid en. : bygg: för värden. kan man. roa sig med att rä 3 är det möjligt att byggå t..: ex: 000 gnfamiljsvillör (å 50,000 kr) "med nad — detta må vara hänt — men ii denna. byggnad har man. rest en: milstolpe, vilket onekligen är en . 'gmula överraskande. Av gammalt har milstolpar brukat stå längs vägs garna: äder' för 24,000 :personer, :Ellér också kan man tänka sig import av 43,000 -småbilar -(å .7,000 kr)-el-1; Jörn.att skaffa 300 reaktionsdrivna jaktplan till vår fö kt. Allt detta under loppet av ett enda' år. Nästan vad man använder 300 milj. ; - kr. till är ' det bättre" än' att, låta dem gå upp i: rök, skriver, För- säkringstidningen. Kampen mot el | den: är. var därför - av - utomordentlig . betydelse nt ring inträtt. Nuäriera sår; inte: bara städer: och: stadsliknanie samhällen utan: också de' egentliga Åandskom- munerna «; skyldiga. att hålla; viss praridstyrka. Vid sidan av: det re- guljära brandväsendet . finns som bekant ; också. -industribrandkårer, som, gör verkningsfulla: insatser. ., ” Att det trots vårt utän tvivel; italet i Köpenh "där läkar- na: opererat : bort : den. Samtidigt UT försona -han sig med, 1 farfadern på sjukhuset ska frälseräntorna från, Halländska hemman, avverkades” i fredagens latt tillerkänna. släkten "Tripp stats. ersättning. med. 271. kr, motsvaran- | de det kapitaliserade värdet av två tidigare nte avlösta hemmansrän- Ito '; Frälseräntörna såldes som bekant av: drottet 8 Kristina” till "der hol- ländske köpmannen Adiian "Tripp. Det. var fråga om inalles: 357. hem- mansräntor. Karl XI lad beslag på Fan" hälften vid reduktionen återstoden” hår "Utgått till Trippska: släkten” till 1938, "då "de allra ' flesta 7. inlöstes. "Endast: två återstod ' och: det vär, deras avlös- ning som reglerades i konse jen. : oc N. STA MAN 7 "Sedan : statens | med - -Trippska . årvingarn: länd .'. nu - avvecklats,: ha mellanhavande . Hol Gustaf" Toll i.Stockholm, arvtagarna. , efter sedermera. fält gjort sina anspråk gi lande.. På -eg- na. -och medarvingars v vad s som på: dem. ”läeligen ankom- tredning - begäres i saken; er att" tillhandahållas varvid k of; br inträffar föl ödande -eldsvådor, som förorsakar dödsoffer ock" stora må- teriellå förluster, får: 1 första händ tillskrivas vent mänskliga faktorer. plysning; som. syftar till. större försiktighet ved. elden, är sålunda nödvändig, nu liksom tidigare som ett komplement till dra åtgärder, Jehok i | bondeförbundet :, mötivérat : oki i RR tdersetun vill omsluta en ber - synpunkt: samhörighetstanken: Vi ” människor är ju sambällsvarelser, . hår fått driften att leva" samhälls. liv, ock: lyder den ligen. En Sa oa Se | x - Fustaf Landin | Hans g om Gud o oppone- | i "Sedan långt tillbaka är det sven- "ska samhället pliktigt att i förening me hemmen "fostra de unga "till llsmedlemmar utan” att individualiteten. Vi männi- i skor måste tidigt lära oss an 8 Åingens svåra konst. Det är älitid lätt att utan självuppgi stå "1 harmonisk 'relation till” öm- givningen. Därom torde de” flesta vara medvetna." Vår individualitet vill. hävda. sig mot kollektivet. ! Under 'senare', årtionden har; en demokratiseringsprocess ägt rum i vårt land: En. viss utjämning har skett, dock "mest i det yttre.: Social änsvarskänsla' har ”, ofta' nog "inte fått samma makt över sinnena som den enskildes anspråk på samhi ]-' let. "Möralen” är hos alltför många slapp, : lös" eller "obefintlig, vili et. 2 :| väckt oro i ansvariga kretsar, Sär- skilt ' hos 'en del unga människor har. känslan av medgorgarnas, lika rättigheter slagit över i :självsvåld a. lagtrots,, Det var inte så demo=' Kratiseringen var avsedd att verk: De: ekohomiska synpunkterna" do: rminerat. i förhållande till de ide- ella. Vad man har betraktas som, ; Ena i Palestina kringvandrande predikant riktade uppmärksamhes ten "på: det mänskliga umgänge + LANDSBYGDENS ..BOSTADS-! 4 PROBLEM är' inte 'så brännande som tätorternas,; påpekar fru:Bar- bro Gustafsson i en artikel i SLKF:s : organ: Budkavle, I regel är. jorda brukets". bostäder ganska” rymliga, men det finns. problem där. också; exempelvis : då. de äldre bor” Kvar sedan "gården överlåtits. till men, ' Och" detta kan i 'viss skäpa irritation på ömse hå >" Man kan naturligtvis & säja I det: tä rationaliseringens tidevarv; att det..båra är rätt och ' riktigt, fatt man t. ex. endast rullar köttbul= 'larna'vi ett kök i'stället för! katt : man-står Nköket: både på första "och andra våningen och gör 'saåm- ma såk. Och vad farmödrar "mormödrar betyder när det” ; Jer”- barnvakt; "är omvittni ' mångay,'så svårt som ' det äfr'för Svunga”: makar att komma hemifrån ;' någon kväll. Trots' de fördelar som alltså, finns med systemet är dock "nackdelarna minst lika ftora vis ”Tskolen I ock göra mot dem”, clliknade ,honom i umgänget med s varandra —— "då, ja då skulle det |? rede man föga emot. Men för hans lära om idealmänniskan, och hans revolutionära idéer om. det mänsk- liga samlivet. och för hans kritik av -rådande "förhållanden spikade man fast, honom På ett kors. Han proklamerade sådana. absurditeter 0 som denna: ”Baliga ären I, som äro” fattiga”.' Man invände natur- trängda av åstundan att göra n niskorna lyckligare; Han vill göra vån tillvaro och samlevnad harmo- a nisk, "vill att den enes goda vilja SN » går" hand i Kand med den. atidres. '. Men livet. blev i allmänhet" inte > så Som han ville, Det blir "det kan<” kristendomen visserligen utbredd cipen ”Såsom I viljen.. > Ppås sällan. - Så förefaller det. åt= ' en . total ed; gom. mäl ligtvis, att alla förståndiga och om- tänksarma människor offrar ji ju till och med både kropp och själ, stun- dom även heder, för att bli rika, även om det måste ske på andras bekostnad, Han sade också: ”Ve eder när . alla . människor tala väl om eder”,' Det var väl också egen- domligt! Populära Personer betrak=" tas” ju vanligen som avundsvärda. När"'han uppmärksammade dén mänskliga ” umgängeskonsten = för- kunnåde han följande, för många nästan obegripliga princip: ”Älsken edra ovänner, gören gott mot dem som. hata eder, välsignen dem som som-:förörätta eder”; Och han lik. som : sammanfattade ' sin lära om mänsklig . samlevnad i den enkla men "praktiskt taget svårbegripliga maximen: ”Såsom I viljen att män- niskorna' skola göra mot eder, så i Det "omtalas i predikantens bio- grafi," att de som då hörde honom blev. som 'ursinniga och visste inte. vad de skulle ta sig till med denne lårare i mänsklig samlevnadskonst, Säga - emot. honom var. inte heller lätt, emedan han själv tillämpade sin.lära i umgänget med medmän- niskorna; Men -de'tänkte kanske; att: han i alltför hög grad förenko lade livet i deras samhälle, och att många av dem. skulle förlora sina ans lningar om han. blev :åtlydd. i Om denne predikares maxim all- s| mänt tillämpades inom och mellan nationerna, skulle” mänskligheten få "uppleva en sällsam revolution eller kanske hellre en godartad evolu- tion; När: "enligt den 'förutnämnde lärarens principer människorna i allmänhet utvecklats 'därhän, att de mänskliga samhället få en ny ge- stalt. Till : en början . fölle " tunga rustningsbördör' som : av. sig" självt från folkens, skuldror. Inga kanon- skulle . då ilsket gapa "ken åelse och CM :'venseende fordras det inte av 2 e +'da ""pPatter; "Det - ligger nära till : hands för den- äldre husmodern vatt. finnar "anmärkningar. på "den "yngres 'sätt att utföra vissa Syss- f lor: Så: brukar inte jag göra! Det tycker. vi inte" om, så brukar vi - inte ha det här”; För den yngte måste det kännas svårt "att inte själv: få "bestämma . om, tider och om mat och tillåg= + Nog; känns ' de : problemen” gen. ek rd sög. Många, gånger. är det emellertid, av | från kustbatterier:' och pansarfar- tyg. ” Vi.. människor skulle umgås med varandra "utaf att ha en: räv baköm ' örat. Ingen skulle bära' på lystna' tankar efter: andras egens+ dom, Låssmeder måste söka. annan sysselsättning, ty” det vöre, Iohödigt 1. när det gäller såväl folken söm ena skilda. "Ansatserna till samförstånd är 'vsga i. förhållande. till kraven på I rustningar, Konferensytan.' är mer vårdad nu än för 3 någrb hundra » Sedan, men under den ruvar nu ' ken är lika kall och hård som hans egocentriska vilja. Denna vilja här många gånger omintetgjort de vack«- ra freds 'och lyckodrömmar som . stunder. . NA åter för stora människoslaktningar Gamla Tellus kommer att bäva i sitt" innersta: vid atombombernas framkalla den? Svaret på den frå. .gan kan men kanske i viss. mån utläsa i den bristfälliga ånpassnin gen individer emellan, varom bres: sén "dagligen. ger ' oss besked,'Den förhärskande mentaliteten inger inte några ljusa förhoppningar,. " der. Driften är som bekant en hjks- 10- och viljekombination, Detta gäle ” driften, Normalt är drifterna nyttiga arta till sedeslöshet, > Den. värdes y kan försämras, förvanskas unde diktatur- och partivälde, ; : - Drifterna är obändiga krafter; De kämpar”; om herraväldet: över för- nuft och höga ideal, När ond drift oh själsliv då inträffar: det fruktans= värda, vatt människan blir slav: un: der makter, som är avsedda vara hennes tjänare. Dessa slavnaturer har” blivit primitiva : medlemmar” i hället, "och har k att låsa dörrar och kassaskåp, alla” "var - ärliga mot alla. kårerna bleve överflödiga, gen, hade vilja. till "ont mot -NÅgON, de hänsyn mot den. andra; Mänsk-] orsaker de äldre, som överlämnat sin gård, flytta. bort därifrån; De har endas sin folkpension att falla tillbaka Jå Här framstår som synnerligei värt + bättre": pensionsförmårer be enskilda företagare, i den riktning riksdagen. sNua' ön avtalet ;: för jordbrukets! ärbetskraft bären ganska, kraftig : procentuell lyftning jämfört : med «+ de': flesta andra grupper som redan fått sina avtal. klara, , Vid 'en sådan jämför relse måste 'man, emellertid obser- vera, ' att, 1951 tillhörde : lantarbe- tärna. dén avtalsgrupp, : som ' först gjorde" upp. vid förhandlingsbordet |Joch därvid. fick "minst, trots att de tillhör .: den:'. s. k. ! låglönegruppen. De : hader alltså "en : ganska kraftig eftersläpning från i fjol att-”ta igen i år.” Dessutom " fick 'de'hu genom sin i jämförelsevis” låga 'ar- betsinkormst” tillgedoräkna” sig "den genom ramavtalet >, tillfö: krade 25-öreshöjningen av. timlö : Under de' senare åren har: fak- tiskt klara tendenser till ökning av löneklyftan mellan jordbrukets ar- betskraft och andra näringars före- kommit. Söndagens preliminärupp- görelsé torde. emellertid innebära minst . status quo, såvida" de inte rent av betyder en liten återhämt- "| ning, .: Denna är i så” fall ytterst välmotiverad, srt : "Både ."-löneanställda = och 2 egna brukar: de sistnämnda: får. som bekant illgodoräkna + sig: samma lönelyftning--som lantarbetarria ge- nom: produktprishöjningen .:-—> -är väl värda. denna uppmuntran. ;De- ras insats. i. produktionen är - ligen så. värdefull, inte mins avskrifter ” öfver ”Trippiske . Familleris Kiöpe- : ”Speciel Ju Gods.” av Hallands Hötdinge : Döme” " 1765, skriftvä föltmärskalken Toll och öblika myn= dighetspersoner, Brev "fr hans arvtagare" samt åtskilliga ” "ändra handlingar. för tiden fram: till 188 försörjning kt, att en fort- satt tänjning av löneklyftan i. för dem' ogynnsam riktning hade varit minst :sagt oförsvarlig. Framgången för jordbrukets arbetskraft i årets lönerörelse jär därför synnerligen . både ur nä egen 'och samhällets synvinkel; .|lig blott i.en drömvärld, Men den lig> rovd; kunde" man Om:: den palestinensiske” rafens förunderligt enkla maxim” "bleve en | allmänt = gällande 'och res) lag tillämpad i livets alla tyvi sämlevnadsideal' kan: de flesta inte ta på allvar. Man menar att det är en chimär, en' levnadsregel lämp- första :satsen i: denna regel: ”Så- som 'I viljen, att människorna skola göra eder”, dew kar väl ingen göra invändningar emot? Det är ju :sol- klart, att människörna omkring en böjer. sig för ens. vilja — Det blir ju något helt ahnat när det gäller, | att jag själv skall handla mot .mina medmänniskor. som jag will att 'de skall: handla. mot mig. Detta reso= nemang kan inte tillhöra en. dröms värld, det är så' verklighetsbetonat något kan vara s:c i Verklighetsbetonade var: räven den "store 'förkunnarens läror; Han och djupet, i mänsklig gemenskap. Med honom började ett nytt skede i mänsklighetens liv och öden, Men hans: ådéer stötte på hårt motstånd. Av” hang, anhängare blev tusentals låg de” och, dödade. De betrakta; des som fårliga samhällsomstörtare: Motviljan . för "han$g -samlevhäds- maxim lever ännu stark. Måba vet, att även inom små fromma Kretsar :kan, dét .vara snålt med vilja för här "berörda princip, Viljorna bryts mot” varandra som ' brottsjöår” vid klippig kust: En. stark vilja bryter; ned en'svagare, "men är den 'star-- Käre. därför ädlast? Och varför är -| den enes vilja svagare än den: äån- dres?” "Läran om vårt själsliv Hjäl- per o5s'att förstå. det. fot "En jå motvilligt säger man emot den" store läraren som sade: '”Så- när dén "ena människan alltid visa träffa" på endaSt - i" gamla” sägner. kterad i landen; — då . vore fridsriket en b lav hög mänsklig kvalitet. ville" öka intensiteten, 'innerligheten - frihet”. ti väl ja mellan olika: motiv. söm miljön, » lill ädel kraft. Allt som 'gö- res för sådan omdaning är av'be-"' tydelse" även : för . samhällslivet, . ty det intiebär samhällets förnyelse in. från. Utan - denna inre förnyelse åtgärder till föga gagn. Det' värde- fullaste i samhället är medborgare d ställer: i i livets centrum. Den "”palestinensl= ske predikanten omvärderade . deringarna av människor, Han såg . värde, Ur denna synpunkt: manar, han människorna att älska varan- dessa små”, > I'. denna :; jända har Verner: von : rast tänkta dikter, ”Vi människor”: barn av: samma jord och" "särmma runder, vira på, vår levnads stormomflutn Skulle kärlekslöst vi gå och kalla? amma ensamhet oss väntar ällå, samma -sorgna. sus på gravens gräs, tillsammans med landshövdingen en” gammal gubbe i i hans stuga i' Västerbotten. Gubben tillver- kade” "olika saker i beh och just när”. prinsen skulle> gå tänkte han uppmuntra gubben genom att inköpa' en vacker. pappers- kniv av renben. Prinsen vände sig med ett. leende till gubben = Jag borde kanske ha m got minne av farbrors egen intvedg" ning? 4 co. e Gubben, sken upp öch Stocka. H de. hastigt fram "en ' halvliter som ' I 'viljen.:.” Inte endast: därför att känner sig så obetydtig in-' för häns höga, vördnadsvärda " ge- hembränt, räckte fram 'flaskån:- stalt;” tär: ävén, emedan man: har — Här har han. eri jamarel >" " . q - | AAA 4 ADDA, AAA MMA DAMASASADAA NASSA NNMAKASASASAMASAAAKASA, Abbott AARAMAAMA, SASAMKSASAKSAARAAMADAASIIA Osökt kommer' man att tänka på : att driftlivet är handlingarnas mo- N på 'en stör yta, men dess verkan vx på! I händlingslivet är "ringa: Prins - tilläm> > t böjelse ” som - då : den uråldriga ärkeboven oc Egoism, Han ler kanske, men -blic- " ' idealister på och nedom kejsar- och tangatroner drömt Kr ljusa,” körta . Och nu | förbereder s sig vissa fk u — mer fruktansvärda än någonsin, ' krevader, Eller skall månne de vil ' jor 'som söker förhindra katastros ' fen - betvinga -'de viljor "som vill: och oumbärliga för såväl individen . » . som samhället. Må vi endast erinra 0 om att fortplantningsdriften,. som '=- tryggar släktets bestånd, kan 'ur- «. "Men: det onda riftlivet kan bm ; många fall: sociala välfärds- 7" i även den:ringaste' ett evighels-. sö Heidenstam skrivit én äv. sina väck; .. Vi, som mötas några korta stunder, 2 ske aldrig? Efter snart 2000:å5 är minstone, om man söker bildå:sig .. : ler såväl den ädla som den onda "7 : fulla självbevarelsedriften kan om- ” A dra, - att. inte Zförakta ” någon" av. ss Aaaa AR tt Ana na AA HA AA AA LANAANASAA NA SA RÅ AA AA AA AAAÅ KARA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.