oa | ' ” FESTIVEFER Ev R Dyr Vikdatk rs sneda AMMA DAKASAAAASALAANSAASKASKIANDSADARA TYTDv "NN eörer EAT AY YT r VIA rr Vere mr rr IA VARAN RASA VÄVS R ANAR YIT RA VET TFAN YI FA VIRA RAT ISÄR na "+ Olsson. kyrkogård. över talmannen' för ' -bondeståndet i riksdagen : Lars”. i: Groröd, som avled - "Förslaget har -uppgjorts 822, . och - beräknas sta ' AN A "Arkitekt. Forssén - föreslå att raven förses ” med: en" liggande gravsten . med: enkel: monument. 1 förta, På ”kyrköväggen . mitt." "för "graven. skall. uppsättas, en minnes- teb org, - "tavla, eventuell försedd med pof-|- ”trättmedaljong. Båda. skall: utföras "att texten.på. minnestävlan. får föl- = SE född på Groröd 19/1 1759,- död "na. sina män för att:de hade svårt |. "satt vänja sig vid förhållandena i Medaljongen skulle £ "fällas enen.' Riksanitikvärieäm- betet föreslår efter hörande av vit- terhetsakademiens- inskriftsnämnd,. jande lydelse: | : LARS OLSSON I GRORÖD ”Äker Övra” 0/9 1832. ' Riksdag: sman. 1786-1830." : "Bondeständets talman 1809—1819.” Riksdagsman' och bankofullmäktig, "Häradsdomare. 'ILedamot av Jant- bruks-. och. 'hushållningssällskap. "Som förste bonde Riddare av Vasa- ' orden. Sin” konungs " "vän, själv kung i i. sin bygd; styrde han ståndet |. ” förde red Herrestads ”sockenbor hr? : minnet 1952, > 5 ktenskap g går "> ofta sönder Södaeänrenskaben "mellan med- mmar . de . brittiska ockipa- onsstyrkörha" i Tyskland ; och ka kvinnor uppvisar enligt en] 'kändé tendens. Det :har ' kunnat konstaterås, "att vart fredje' äkten> ap av: denna ' sort går sönder och inåste” upplösas. I England |; upplöses annars i genomsnitt vart tionde äktenskap, men” av :7,000 blandäktenskap'. mellan brittiska redan slutat? med av arkitekt Axel äkaas sta 2 värdig-" irsk officiell statistik' en oroväcs 1; soldater och tyskor har & över 2,500 14 envist vägrat att utrymma sin by.” kall vattenfyllas från: Frankrikes | att uppskjäta alkti HUNDRATALBYBOR från Tignes" uppe i franska alperna ha. ing. Vattnet skulle släppts på i söndags, men man blev tvungen 1 veeterTteevretY na ng CELAROLNS TIDNING.” FryvTETEFETYSTYYYY Vv VYYYXYYLYYYYY TEVECCEET NY CCETENA ENATS Den är belägen > i en"dal,' som” nyaste och största dammanlägg- Psk) "det enda samfärdsmedlet i byn Tignes, vars: öde är definitivt: ber : - seglåt. Här ses” ett avsnitt från den jättelika .d, b emellertid snart. att bli ” " [legeringsmetaller." Uipr äglad låt. 'ochikopparbrist | < Knappheten.. på råvaror. under | - at "medförde på det hela taget in- allvarligare . "störningar indm verkstadst 1 il Sveriges. Mekanförbunds styrelse- berättelse för "1951 som nu fram- - lagts. Mest utpräglad torde bristen "|hba varit ifråga om plåt och kop-13 Ett steg före. ; Tiden rinner fort, .1947 förelåg e en mycket angeläger. fråga till: be- handling i rik ål utvecklingen - ständigt. Fattiggården blir i "många fall förgården till graven, I sitt ut- ården. — Riksdagsbesl stannade helt för anstaltsvård. 1949 var Ivar: Lo-Johansson färdig med de: av individen. med dess krav på frihet och möjlighet att handla efter sin" vilja, blir anstals terna sannskyldiga fängelser, även sitt. mycket diskuterade på par .samt vissa 1 Industriens 'legeringsnämnd' - som >) bildades. 1951 har också som främ- .|sta uppgift att genom "rådgivning verka för minskad användning av Orderingången var - under 1951 föra sälande och medförde " en ord var: aktighet från u ånader i ården med boken ”Al- derdom”. Hans lågmälda men i sak fruktansvärda anklagelser: . mottogs på sina håll. synnerligen omilt, på andra rent av med fanatisk avsky. '-Ivar Lo-Johansson är en stridens man. Han är en monumental käm- pagestalt på den svenska Parnassen, utan "tvekan den: mäktigaste och märkligaste," Mi kan bara erinra om ber "1950 till 16 månader 1951. Den mest betydande förlängningen sked- de inom varvindustrin, från 24 må- nader i september 1950 till 31 må- nader i september. 1951.. För. elek- triska" verkstäder. var orderstocken : | oförändrad. med 22 månader. Inoml, gruppen "mekaniska verkstäder och | Bjuterier. samt. gruppen -järn- och metallmanufaktur. - : inträffade -, en förlängning med en månad, för den om bostå duk tionen storlek för den hi delse sö | högkonjunkturen skulle vika år värt att. dryfta; Vi anser att alla : resurser måste utnyttjas för att åstadkomma : största möjliga bos ” d får även: om depres Jade, vilket ännu inte är fallet, Uttalandet återfinns i HSB:s riks-" förbunds tidning, som vidare bl. a, skriver: Så länge "personal," som entledigas ” vid ' ”nedbantning” av industrier, kan. "omplaceras" i andra skulle bli utpräg=/ löshet, som då: fanns. Om vissa in- dustrigrenar; | i allt. större ”utsträck- ning börjar," :änställa driften; kan | esultera”i "både i stora för de” närmast ' berör- yrken, även: by; ] före- ligger ju" ingå större farhågor för framtiden. Skulle emellertid” arbetsi Tre ömfattning inträda När. det nu talar. om dämpning, av högkonjunkturen & är det befogat att -:För det. mesta lämnade -tyskor. England" och "kände sig besvikna. De dåliga :erfarenheter; som eng- Ismännen har ;gjort med: sådana tenskap har nu lett, till, att gif- termål ; mellan .: brittsoldater och "gång "har ” genomgått "en: sex må- - snaders ”provtid”. Under denna tid måste de kunna-styrka att de har att de inte lider av. någon. vene- risk sjukdom. Innan tyskorna äm- nar ingå äktenskap med: brittsol- dater görs de även -av - militär- . myndigheterna uttryckligen ” upp- märksamma på att det råder kris- tid och rånsonéringslagar i Eng- "Ian en omständighet, som en > hel del.i England gifta tyska sol- .: datfruar: inte gått i land med, : Femåriga Lena: hade några: kamrater hemma hos - sig härom dagen. Då det gått en stund” utan" att. de blivit.:bjudna » på någonting, kom lilla "Elisabeth a fram till L2has mariima och sa: — NMårmma sa att vi skulle tac- "Ning mm I engelsk pojke har bli : med bröd till, Fåglarna känner ålitliga karaktärsegenskaper'och|- ka om. vi blev bjudna på någon=" vit särskdt god efter i finnas till 'oro för v den ”massarbets- ÅA åtad "inte skulle kunna göra sig tillgodosetts, men om- det. innebure t; berättigade: krav på familjebo- gällande: är” det: anledning :att ”in- gripa. Härtill kommer att de höga hyrorna i .nybyggena — Arots .stat- General Eisenhower kan a a på, inflytelserikt. stöd i . hästa"; med lig": ; och - kommunal: subvention — troligen komer att «dämpa efter- frågan även på; orter, där arbets- löshet inte: är att befara. Redan nu bar 9 privata byggmästare börjat dra för "att -fätta igång byggen, ". :'- iven "om: efterfrågan" något "skulle möjligt :öch: helst' ökas... Ytterligare senator Taft, som sker då staten H . New Jersey den 15 april skall - hålla primärval Statens guver. nör,' Driscoll, förklarade - i går" kväll . att / han : ämnar stödja Eisenhower, Driscoll har-sto inflysande: i New Jersey, son” "sänder 38 delegater till det re= ' publikanska konventet. : : : Harald - Stassen, "Pennsylvania- universitetets ” rektor, : har: också ställt upp i New Jerseys primärval. Primärvalen i Minnesota: börjar i dag, men ärsinte av någon större betydelse eftersom varken general Eisenhower eller senator. Taft Har ställt : upp.” Stassen har, här som fordras dock för att hål- : i i nybyggena nere, Hu- ruvida : höjning” äv. den” generella . | subventioner = eventuellt ” större kommunalt bidrag = bör" Fifråga= komma eller, man bör inskränka sig till ” att ": ge ekonomiskt svagare barnfamiljer utökade böstadsbidrag får ;- väl". bero: på de ekonomiska möjligheterna för såväl.staten som kommunerna, Ställt utom tvivel är | 2 i varje fall att den tillfäll vention, om höstriksdage tåde, inte: kommer att ' göra det möjligt att. hålla hyrorna nere 'så som önskvärt vore orm den-bostads- politiska målsättningen skall bibe- bållas, hämligen - att. hyran endast ende motståndare en ganska okänd man som är ”stand-in” för general skall ta en femtedel av, inkomsten; Sn AR MacArthur, - d sin lille n, där utfodringen I rhemsens svanar, som han dagligen kommer ; han komnier och 7 flockas kring br ryg- : avsevärt i minska, . hålls: på så» hög: nivå>som |. «| främst från” för da gruppen "från 12: må- nader i september 1950 till 13-må- nader. vid. motsvarande ; tid 1951 samt för .den 'senare gruppen från 7 till.8 månader, - hans statarskil > som faktiskt inledde en ny epok och åtminstone medverkade till en lagstiftning av revolutionerande slag: Ännu har ic- ke hans klander av ålderdomsvår= den fört. så vidsträckta konsekven- ser med sr men. man är på: god I samma stund som, n Ivar Lo- J nya "bok Alderdoms- Sverige kommer ' ut, offentliggöres ett. par; synnerligen märkliga bon- deförbundsmotioner, . som » faktiskt helt följer Lo-Johanssons linje. Om dessa ". motionet . av" Lars" Eliasson, Gärda Svenson och. Totsten Bet son . har: utförligt j om socialvård: och före- ståndarinnorna menar bara väl, » Tvångsinterneringarna av gam- lingar upprör Lo-Johansson alldeles särskilt, och sammanblandningen av otillräkneliga och imbicilla . med friska gamlingar får i hans fram- ställning en sådan relief, att man faktiskt frågar sig, om något sådant överhuvud får ske i vår tid, Lo- Johansson karakteriserar den. nu= tida ålderdomsvården som efterbli- ven, som en kvarleva från medel- i-väsentliga punkter har rätt ' Ivar Lo-Johansson har alltid, NS likhet med de andra stora diktarna, varit före sin tid. När han. 1949 framlade ett förslag i sju punkter för. den framtida ålderdomsvården trodde > nog "inte "många" att hans förslag tre år senare skulle uppta- gas av riksdagsmän som egna mo- tioner, . Detta säger en del om Lo-Johanssons i bästa mening sak= liga inlägg i en brännande debatt, Sålunda påpekade han, att. syssel- för p nä: på ål- 3 fy pnadstillstånden för " verka ”Svensk; Politik”; och här är det derdomshemmen måste Jösas, men Jen M högst att; Lo-Joha nya | att probl borde lösas på sådant jämfört med 1950 "eller totalt från 60 milj. kr 1950 till 47,7 milj.. "kr "1951. "Den inskränkta in> » | vesteringsverksamheten " har bli: a; medfört " svårigheter : att : på :.vissa håll : genomföra ' erforderliga för- bättringar." och rationaliseringar: Några lättnader beträffande restrik- tionerna - 'på :. detta område: torde icke vära ”att vänta under: 1952; » Enligt preliminära "uppgifter upp- giålke: verkstadsindustriens': export under 1951 till. 1,831 kr (1,605 milj; :: 1950), medan importen" av verkstadsprodukter 1951: uppgick |; till”L,651 milj. mot 1242: mi 1950. verkat hä mande, särskilt" betri fande” ästtyskland. : PES har ning av råvarukostnader och slöner, som" skedde: under? fåret Har: med- ] letta läge hävdar vi, att det är oc angeläget” att bostadsproduktionen, |: täcker nu-de närmaste: 3 å 4 årens produktion, Varvens leveransförmår ga begränsades dock något-av bri ten på kvalificerade, arbetare." " Under" trycket” av del: draft ga internationella efterfrågan” på, verki tygsmaskiner . kunde. de: "svenska verktygstillverkarna ' registrera eri ökad -orderstock : med 5 förlängning v.:” leveränstiderna.-. Även':: inom stridsskrift skall 'uppmärksåmmas, "Det är kanske" inte alldeles rik- tigt att tala om en.ny skrift, inled- ningsvis. utgör texten i: Alderdom texten 'också.i Ålderdoms-Sverige, Men: den nya boken kompletterar den första på ett” mycket åskådligt sätt 'genom en 'summarisk redogö- relse för hur vinden också på högst "| sakkunnigt håll' vänt samt lämnar ett mycket intressant. axplock : av iden” diskussion," som uppstod kring boken :"-och' ett urval av den störa brevskörd, - :som blev en följd spe- iellt : d sätt, att de: gamla så långt möjligt kunde få . vistas i, sin gamla: och vanda' miljö, I La; liassons I JMO=, tion” heter det följdriktigt;. att. de! gamlas arbetskraft måste : utnyttjäs i produktionen och att) pensionär. bestämmelser utformas: på sådant sätt,att' det icke dämpar åldtingar- nas intresse 'att' skaffa sig arbets- inkomster. Och.i syfte att lösa den senare: delen av:hr Lo-Johanssons förslag ' :hänvisar' Eliasson: till den) - sociala :hemhjälpens betydelse och Is påfordrar. en översyn av; hela: den, sociala hemhjälperis” inriktning och medan "fru hå sin : motion föreslår, att” vårdbehö- Elandrar ngslunda vår ålderdoms- Vård för ätt"den:är för. njugg, för snål:och: otidsenlig; Men: han: anser att den ä är: omänsklig; därför att den "hänsyn ' till: de ' mänskliga sttigleterna. Lo-Johanssons skild- ring av "ålderdomen & är ett fruktans- värt kapitel; och det angå eftersom". vi alla" förr. elle blir: gamla, om ' vi' får. levå; Och änns kusligare är "anstaltsvården. fördras ""en.: ration? Vissa "håll" produktionsapparaten;" Vissa :under 1951" fattade riksdagsbeslut torde emellertid "inverka "hämmande ' på en; sådan ". expansion," BL .a. kan framhållas den produktioninskrän- kande" verkan ' som t Här avlivas det individuella, full- |: Det fordras knappast lera: lät nesmål : för: att "man skall "komma på. det. klara med tiden; och det är inte utan att han :- I Holländsk. gatsten. på” väg mot. en . renässänsperiod . Gatstenstillverkningen, som sun< der en följd av år betraktats som nedlagd, synes gå "mot en re- Nässansperiod, I Haverdalsstrand, . där vid sekelskiftet förekom. en be” tydande gatstensindustri, har f, n.: visserligeå till vidare .endast fyra - ' man sin utkomst i detta yrke; Att icke. antalet är större, beror icke på den omständigheten! att man ic= ke är i tillfälle erbjuda sysselsätt= . ning. I' stället. är det” svårigheten att erhålla: yrkeskunnigt folk, se= dan inga yngre personer änsett det vära lönande att slå't in på ett. yrke med en' mycket oviss utkomstmöj= lighet.. Flertalet 'av de ”ytkesutöv: te som voro med vid tiden för den= na -industris "högkonjunktur, äro endels icke längre kvar livet eller: " så pass ålderstigna,'.att man "icke längre kan : räkna: med. ”deräs a betsinsatser, ' Även inkomsten för des ä ”ste- 2 nens män” har följt med i- utvecka : lingen på löneskalan, Mot ett Uidi- gare ackordspris av 2 kr, pr kvm: gatsten av, typen. ”lus”, är "priset numera 5 kr, ett belopp som på arbetarehåll' anses motsvara tdags- läget, . - N 7 Det vore ju enbart: 'elädjande om stenindustrien i Halland. ännu en gång kom att blomstra,' åtminsto= ne i den omfattning det med häns.+- syn till tillgången av kvalificerad . , arbetskraft. är möjligt, Att ställa I X utsikt. 'en : mera omfattande. export 3 > gatsten i: den” omfattning som förekom omkring sekelskiftét, tor= de tillsvidare kunna betraktas' som ” en. utopi.” Men enbart. vårt eget land ” bör ha betydande behov av > gatsten, om ' man; i större omfatt=-> ; At L dl SI förekommande. Här 2 > Irjves” still- verkningen i enskild mans regi. un« der det att harplingeti aktens till - >.-alltid varif mycket lockande för! dess. utövar kömméer sannolikt; därav, ig. i: ett. + mellän:'. Ivar ; Lo"-Jöhänsson "och Dessa, påpekanden: av . sambändet: mellan: , en: I uppmärksammad bok och ett par. lika -uppmärksammade: oti rringar. sannerligen inte dan för. undan 9 rst å | Jats till lag,' har. i förstone, kanske sett bla ut; men söm "vid. närmare. konfrontation. med” "verkligheten vårt folk ändrat mening :efter' 1947; så «är . det ingen. skam: Det nya av 3-Veckorssemestern. torde kom- ma att. medföra, Den under året: beslutade . 12-procentiga investe- verktygsr hen ' verkade bristen på yrkesskicklig arbetskraft hämmande på produktionen, Härtill : beträffande -till- n, 'skrot Och le. gerat "stål. ,' MA ; Beträffande importeri Sv” maski- ner: -utvidgades ' under. 1951 den svenska” »frilistan + till att, omfatta praktiskt” taget" hela” maskinomtå- det. Detta "medförde" ökad införsel sttyskland och "Stor« britannien Möjligheterna" till” im- port från USA var även under 1951: ..;| begränsade och!" ; ytterligare :in- skränkningar "kan, här väntas på gruhd av; den i "mitten av, '-1951 upphörda. 'Marshallhjälpen, ;Svårig- ring: iften försvårar likaså före-; tagens möjligheter -att rationalisera driften. Den skärpta "investerings kontrollen "torde bl..a, komma att förhindra" vissa : nödvändiga kom- pletteringar; ': Ökade produktions- kostnåder till- följd av höjda ' löner och - stigande ' råvarupriser "medför att branschens konkurrensförmåga såväl på heminamärknaden' som på exportmarknaden - utsätts. för, svåra påfrestningar. Ett omslag i de senaste årens : högkonjunktur .synes därför böra mötas med 'en mera. positiv så a. inställning från statens sida till def: efterhand. k vatt föras det praktiska vardågslivet, är s heller utprovat-ännu, mens man 'kan se; är de och lättare och fra än det gamla; Att det:är -humanare och mänskligare; är ofrånkomligt. Det hedrar Lo-Johansson: att han öppnade våra ögon; och "det hedrar bondeförbundets ; representanter, som' så snart och så övertygande id get” finder "härför. / i betsförhållandet - likväl haft sina brister. Om, alltså 5 system; ' som via Lo-Joharisson.: väl in de: "fria: yrkena”. ; kelsen” V. "fyndigheter, som nu= form av skrothögar, ”minna ti dustr 10 2 ” Boken Ålderdoms-; Sverige kostar 4:75 och borde läsas inte bara” av” alla, :som har med praktisk soc vård att skaffa, utan strängt ti av. alla människor-A vårt and: Nå > got tål. den 'ått' förargas över, mer". mera att hedras ändå! ; Ju RR ij ”Ända . till Ural” t, statsselreteraren pro- enskilda företagens str utöka och. rationalisera produktio- nen. ', N att). fessor' Hallst2in,- har ställt till med en storm i'eit vattenglas. genom sitt lande i 'Washi at PORTVÄKTSKONFLIKTEN ” har lösts- och "parterna har wunder« . "tecknat ett preliminärt avtal, Det blir 11 7 lönehöjning för 14,000 -. direkt : eller" indirekt "berörda - fustighetsarbetare. Här ' ses förlik- ;" nitgsmannen, borgmästare L. G: Ohlsson, (i mitten) belåten över - nöt uppgörelse träffats, och direktör Nils Schezle tv "skakar Kand . d. ned ombudsman H. Gusisfssoni. det vore önskvärt med ”ett enat :. Europa ända fram till-Ural”. So> . cialdemokräatiska '. partistyrelsen + här : tagit" mycket illa :upp. och uppmanat den västtyska. regerin- gen att genast anordna talförbud för den ekrete- "ställning till Hallstsins : yttrande vt och : till " oppositionens » protest, Stalssekreteraren anklagas nu för . vatt. ha yttrat. någonting som står; ” att läsa i varje. geografibok, näm=: "ligen "att Europa räcker ”ända' till Ural; skriver' tidningen. "Det heter här 'i fortsättningen; "Det: bety=-" - der inte heller någon inblandning ' u en ; frä de storniakts inre - "räreén” Hallstein”. På" socialdemo- '. kratiskt håll tolkas Fallsteins ut-' "talande som en: ”imperialistisk” " zisttal, men den' västtyska diplo- . matiska . representationens press > byrå i Förenta staterna har lug- +; hande > förklarat, -att Hallsteins .-yltrande hade misstolkats i den tvska - pressen, Kristlig sociala unionens -— Ade; med, att: stäpper? på: :de i eteraren:? hade . utstäkat 7 rysklands ” återförening, det fria » Europas union och till slut Väst- ' europas sammanslagning med "det ” från é2t bolstevikiska -tyranniet . befriade Östeuropa. ”Givetvis skall 1 denna idés reeliserande försiggå :- uteslutande med fredliga mede”, > skriver. CDU-kommentåtorn, Den västtyska, tidningen Die införlönning i'stil med tidigare na- | Samtidigt har) | näuers parti — 7 presservice i Bonn | . fört satt fri ..heterna, och 'de' mänskliga, rättig=.". heterna "en gång skall. bli åter ställda. i :Sovjetunionen' och sar telli Denna: förh ; än precis söm hoppet på "ett ' . återvinnande av de tyska östom-- ; rådena' —' precis motsatsen ” "till har blivit kvitt' trycket från kom- .ministtyranniet;- skulle lätt och med 'största, självklarhet återta sin plats inom folkens familj, där- ifrån" : dess. . nuvarande härskare : enat Tyskand skulle aldrig utgöra =" ett sådant hot mot freden som det. . delade "Tyskland, — helt: möt sin, ilja och utan eget förvållande —= :x ir. Det ryska Königsberg; det e= . polska, Stettin eller Breslau; detta + är inte bara geografiskt utan. mö- "< raliskt orimligt.. Ett Europa:utan - - Östeuropas folk vore inget Euro- +» Welt tar i en Jedande artikel med vt , NEETEFEEVA ARAD ske ” affärer, om man hyser och yppar > ” ning går in för att utbyta betor; ens i - ”krigshets: Ett. fritt. Ryssland; som” ”. » håller det borta, Ett i frihet för= > " z I Lata RF tomter Ne me snar ten Ayn ns nn i H j |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.