RN > är' också mycket på dessa mar de: präster: tänker," soma Ape > manär sina konfirmander att. säga ". välgörande- egenskaper som 'blåbä- |], | blomnior, De går direkt” se r. . ut ien som hyllar. dem som efter: en .ator prestation, och fog finns det 'skäl att, misstänka; att de känslör 'av helgd, som; de kan ha erfarit; föra savinner.:. bl ketterna, mm På ett "halt Parkettgolv eller ön :välbonad korkmatta halkar lätt de-lösa mattorna; Detta kar enkelt avhjälpas : : génom "att man: lägger tunna gåmmiskivor eller gummi- nät uhder måttan' på några ' ställen, sö sHattfloret : blir fort slakt i . oa och ditnma; men kan fräschas det vatteri; tillsatt. med: litet soc- ker: Floret fästes : sedan » mot t, ex. sotsllne I q d höstas" gick: på "våra a biogrofer Lik- SBoN, seciosör" Helge" Hager” och fröken. Elsa. Lindström, ä hallendskvinnorna' ser dan "sin: vårt län, som. arrangerat progråm- met,” Fröken Lindström ' har: gi- vetvis-" ”Tepresenterat den husliga kunskapen, och filmerna; som in” spelats av SF, verkar. att bjuda pål en hel del 'smått och gott, .; Röres. ull en pögtidsdag a men, det > är väl en av” dessa. "stora" dagar”, "som utan" tvekan hör hemmet och -. endast. det till, At. söka kopiera: en: ; profan: - examen. tyder alltipå' missriktad och «dålig -. -smak;; Och "inte nog I med. det, — vid varje: kon- gon eller några står. mor, medan de. övri ifrån". hemma, att alla blomster- hyllningar ;" bör. undvikas" utanför " kyrkan, ' framför” allt: på söndagen efter nattvardsgången, ' Men: tyvärr hjälper det. inte alltid — flickorna tycker allt, det: är "litet särskilt” att få blommorna utanför kyrkan i1: hemskickade; medan] stället >> för pc na: ser betydligt mera gene-' re” 2 ut. Främst hänger. det dock på de äldre att se till att den här t de all dh, 055 V dh leva ”Jyckliga : vär och en -på. sin fason, hem- för: den” ene, färdigköpt hemma: för” "ett, fåtal "ock kom-' | bihationer: och variationer: i di ubriken för ' program met är ”Hemma. hos husmor" och barnkläder, som av. Aktiv hushåll- ning presenteras i urval från olika bärnkonfektionärer; '.' vidar filmatisering i Tav: -méd.' dr' Bertil Faleoners bekanta . bok. ”Husmors hälsa”. med författaren & huvudrollerna, samt en ny. film med nmiattips av Tore Wretman och Programmet "älmer om? fintvätt, eh iv: sensationell ' väggfär t öksmaskiner .m. m.”. kunskapens sida om finrummet”; så kom arkitekt Lena Larsson med jdet Pyisst ska finrummet finnas” i dions husmorsskola den här" vec- kan.” :Programmet : "hade "kallats ”Arbete och fifrum”,. och arkitekt Larsson fick medhåll äv de övriga medverkande. " Nåja, det som van= ligen -menas med ”finrum”' var: det ju inte söm efterlystes — inte ett paradrum;:.som ; står tillbommåt I vardagslåg och vars dörr.: endast står öppen för "gäster. ' Nej, :man enades i-radiodiskussionen' om" att hela finrumstankegången :; måste na'— finnunmet. får inte vara ett sällan” använt ' utrymme, "det skalt vara > det" rum" där ' familjen själv trivs, kopplar av och har det skönt. En: ”finrumshörna”, det låter. väl bättr än ett helt, finrum, och det vite ngbodda svenskar. kan kosta på :os8, 7 Finplåtsen skall med "an- EI] dra ord vara. en, bekväm'sfåtölj, a Tr, som man vill ha pp att knäppa "på "radion; tända läss lampan; « hämta” "tidningen 'o, 8, V. Och finplatsen, den skall förgyllas upp; av: en -vecker tavla, en: aldrig så liten: bukett blommor och några små prydnadssaker,; som man trivs med och tycker: "om; Huvudsaken Lena ' som HKemkoönsulent ; i det innehåller bl, a. en film om bra | n till3 én: "tjock gröt, sätt rikligt av ”novisen'. vid spisen”. Folke: Olha-|. fu Det. gen, välkända s sedan. den” populära "alt Tediåtande. tal från ök- sn sensationella fastslåendet; att på lägga” om-"och slentrianen "försvin=]> . där. det. får: torka. . Många... klädhängare:r är för smala: för att. plaggen skall hänga ordentligt. på: dem. Detta. kan av- i| hjälpas genom att man klipper: till ett, stycke” papp,.som: passar precis till! kavajens hals-: och )axelfåson, varefter :- pappen :..fästes 'med'.tre häftsi ift. till klädhängaren,; + 1 Vill man kontrollera kvalitén i. tyget ” man,..köper kan” man få klarhet, genom, att tända (eld på en tråd: av. tyget, Ylle- och 'siden brinz ner :med -gul låga och kvar blir en beckartad rest, Brinner. tråden med vitare. låga 'och glöder en stund är det? "bomull, linne .eller, konstsiden, ådar av dessa tyger lämnar ock- ren aska.. som. faller av. . . Fettfläckar' på tapeter kon va- ix besvärliga att få bort, Blanda samman” mågnesium ” "med bensin badr gröten. på fläcken och, låt det. tor- Borsta sedan bort den med en de allra flesta fall äcken försvunnit, ' aker förvaras Bäst, även i ällare, om men lindar 21. 55 Färgörnas ré- "drag av; jarkitekt. Perry vo Marthin,, ” : Måndag: - 14.30 " "Koppla av! Gymnastik för sa > husmödrar. Elsie Hjertén, Tisdag”. : . 14.000 Husmodershaly men: 1. Det hände vid Lindane Le, 2. : Andras barn och "mér -svarar på frågor. : 20.00 Ett: barn födes, Re ” pörtage med 'kommenta-' rer av med, dr Verner, "Bs Hemmets magasin,” 14,30 Koppla av! Gymnastik för > :", husmödrar, Elsie” Hjertén, 16.30 Ett," besök på Statens in- stat, för Folkhälsan, "Fiskbullar på burk' är en lätt- står. på 'värdagsmatsedeln, Vanli- gen « blir " det : väl dock :stuvade fiskbullar' "husmor gör, och ås dag föreslår . vi därför Jite variationer, Har. ni tex någon' gång försökt att ge några frukter: 1 sänder i tidni "vilket" suger in: sig fuk- fv Smutsränder på kragar "och mäanchetter försvinner lätt om man genorå att, man gnider ilverföremål, exempelvis .) på fläcken; länge och: ser: så med; fundersam min... Till slut säger hon: :-.; — Men. mamma, hur fyller du på? + Om han är! Man, kan inte ens Jiro honom när han ljuger! fö med” dill, persilja, hackad: brynt lök, tomat- Pure, tomater, kaviar, räkor, muss- Ior eller. svamp? Eller har. ni. någon gång kokat, + oe 2 aa ' Soppa med fiskbullar, 1 L vat- en 12 msk salt, 4 vitpepparkorn, ryddpepparkorn, 1: lagerblad, timjan, ” en halvburk fiskbullar i purjolök : eller. gröna ärter; 11/2 msk smör eller margarin, 3 msk vetemjöl, .' 3—4 dl mjölk ' eller gula, grädde, 1'hg.' räkor), :-«. . Koka upp vatten, salt och kryd- or. Ansä: grönsakerna, skär dem i mindre bitar och koka dem mju- ka i fiskbullsspad och vatten, Sila fn spadet och gör sedan soppan " följande - sätt: samman smör och mjöl; späd med fisk- och grönsaksspad > och mjölk till en simmig - soppa." Reder man med | äggula och litet" grädde blir sop= pan ännu godare. Lägg i grönsa- kerna, skör sönder fiskbullarna 0. lägg med i soppan, Smaksätt om så behövs med salt, klippt grönt och gärna också räkor, vo Fiskbullsgryta, 1 burk” fiskbul- lar, 1 Furk gröna ärter, 1 1, rå po=- tatis,.. 2 msk smör eller margarin, fiskbulls sh ärspad, 1 dl. grädd- tar, fräs. den i en gryta i smöret, späd med. ärt- och fiskbullsspad [5 låt : potatisen koka "mjuk under lock. Skär" fiskbullarna mitt itu o. blanda dem” och gröna ärter med Späd. sedan med Titet att män i fi na: skörihet och klokhet. Fast, det vill: säga, det tycker. ju vi för vår del skulle. .vara :-huvudsaken -i all heminredning , och i alla: försök att skapa trivsel! sat 3 salt och peppar, Strö hackat grönt över :; och: ställ grytan. direkt på bordet. : ' Fiskbullar i äggstanning. a NE fiskbullar i buljong, 2—3-msk. hac- kad dill eller persilja, (2 msk, ri- ven ..ost),... Veckansm mattips ; tillagad och billig maträt, som ofta uljong, 2 morötter, 1 bit selleri, 1 | gräddmjölk, klippt grönt (en ägg- : mj "eter n-) 2 ägg, 1/2 msk, vete= i Hår följer beskrivning på den cardigan som bör till jumpern, vi : hade införd förra månaden, ': Materlal: "850 gr. 3-trädigt, tunt . ullgarn, 6 knappar, 1 par stic- : "kor nr, 2 och 1 par nr, 216, Stickfasthetsprov: 3ö m, slätstick- ning på stickor nr. 214 — 10 cm, - » Förkortningar: M. = maska, V.= 7 Vvarvye ss » Storlek: 42,75. 7, a ARBETSBESKRIVNING: : ” Bakstycket: Lögg upp 128 nm på stickor nr. / stickor nr. 224 och sticka mönster. . Montering: Dö se. nedan, Samtidigt : 2 och sticka 7 cm. resår: 1 vänd rät, 1 avig. På sista v. ökas ut jämnt till 148 m, Byt till stickor "nr, 214. och, sticka slätstickning. "Öka ut 1 m, I varje sida med 8 . cm:s. mellanrum, 5 gånger, När. arbetet är 30 cm, avmaskas för ' ärmhälet: 6, 4, 3, 3 och 3 m. 1 varje sida. Sticka tills ärmhålet + "är 19 om,, då avmaskas för axlar- na, först 12 m., därefter 4 gånger &m De återstående m. avmaskas på en gång. - = Vänstra framstycket: A oc Lägg upp 72 m, på stickor nr. 2 och sticka 7 cm, resår: 1 vänd "rät, 1 avig, De sista 8 m. på var- -«- vet stickas räta hela vägen upp och utgör framkanten, På sista v. ökas ut jämnt till 77, m, Byt til stickning, ökas ut 1 m, I sidan med 3 cm:s mellanrum, 5 gånger, Mönsterstickningen: . .» Börja från avlgaldan med 4 . räta v. : 5 vrepa från” på sea frå mönstret och upp« repas "till frams Å ringningen: j kan tmaskorna. : Sa vvY YyvvY YTYTTeretYerYTPeYYYTYTYFFYYEYTYYVYevTFVYYTYVYGYVFYT YYTIEALTEYYITINYYSFYYYVYFYSYIVYIVPYVYFYVYTVEVYTYVTYVE FVO TYVTEYTYFEYYFESYVTYYVIVYYYYVYVYFYYFET FYYTYYYYYFTYTYYTYVYYTTYYT Md I ntändagen den 24 ma mars 1052 H vm; (känten) ”; C a ” ne upprepa från ” 2 v, ut, avsluta med 6 Am. $ B:e v.: rätt. q7:e y.: som 5: rm, > ära en knut: Sticka 5. . gånger 1 samma m växelvin', 4 rm, 1 am, 1 rm, I am. 1 | rm, Avmaska därefter de nya -, m, Igen, genom att dra den : . ena över den andra, tills man para har den ursprungliga m.” "kvar. 8 rm. ”, upprepa från > Hill "Vv. "ut. "Avsluta med LÄ rm. plus 8 rm. (Kanton). . ””gre v.: som BIO Ve ns v.: ätt. . : :8 3 ö 14:e, 1852 e och 18:e va 10 Vas 5:e till 16:e tycket är färdigt, är 21 cm. avmaskas . 8, 2, 2 och 1”. för ärmhälen: 5, 3, m Samtidigt tages in 1 m. på vart 4:e' v, i den andra sidan till hals Tag In genes ar före de sticka tills. de 2 sista m. 8 ”kantmaskorna, tills det äters' står 44 m. förutom kantmaskor.« na, Fortsätt tills ärmhålet är 20 em, Maska av för axlarna, först 12 m., därefter 4 gånger 8 m. plug. När arbetet Högra tramstycket karl, Domnandrn f [d iden följande mo stickas "som det vänstra men Mo or hål I motsatt håll och med knapp "kanten, Det första knapphålet ' "gtickas på 6:e v., 2—3 m. från den -yttersta kanten och över 3 m med ec: a 5 om:s avstånd, det sista precis innan intagningarna , till halsringningen. Fortsätt att stio- "ka de 8 kantmaskorna c:a 12 em. sedan axlarna avmaskats. : JÄrmen: sil oc - Lägg upp 62 m. på stickor nr. och sticka 5 cm. resår: 1 vänd rät, - allt som allt 6 knapphål | 1 avig. På sista v. ökas ut jämnt .. till 72 m. Byt till stickor. nr. 214 och .slätstickning.. På vart 6:e Vv.” -ökas ut 1 m. I varje sida, tills det "är 110 m. Fortsätt tills ärmen är 44 cm, och maska av 6 m. 1 varje sida, därefter 1 m, i början av varje v.,' tills ärmen är 57 cm Maska därpå av 2 m. i början av '.; VD Vv Hills Ermen. är. 60 cm Maska av. FUN sot Spänn ut styckena på ett "fast I underlag, tills de har den önskade storleken, Pressa dem lätt och låt dem torka, Sy ihop cardigan. Fäst... " ändarna och sy I knapparna, l, SIR 12 tek salta Skär fökbularna mitt itu eller i skivor och lägg dem .i en smord eldfast form. .Strö hackad dill. eller persilja ;.; och .ev. riven ost över, Vispa samman ägg, mjöl, mjölk o; salt, Häl äggstanningen över fisk- bullarha” och grädda i medelvarm ugn (225 grader) tills den stannat, 15—20 -minuter. Servera kokt eller stekt potatis och gärna färska to- mater- tilll. so. Gratinerade fiskbullar. 1 "buk fiskbullar: i buljong, Skorpjöl, ri- Lägg fiskbullarha: :helax: eller skurna i skivor på -gratinfat eller i form. Gör en'sås som till stuvade fiskbullar och för gärna ned”en äggula i den färdiga såsen, slå den över fiskbullarna, Strö skorpmjöl och riven ost överst och gratinera i varm ugn (75 grader) cirka 15 minuter, ' Brynta fiskbullar: 1 burk fisk- bullar i buljong, Till stekning: 2 msk, . smör . elier margarin. Till sås: i msk, smör eller margarin, 2 msk, vetemjöl, 4 dl. fiskbullsspad och - mjölk - (gräddmjölk). smaksättning: : svamp, ”iomatfurå,” kaviar ellet "klippt grönt; > ===. .3«. + Låt fiskbullarna rinna av medan såsen lägas, Bryn dem sedan på al- la sidor i smöret, Fräs smör och: mjöl, späd med :'fiskbullsspad och gräddmjölk, låt såsen koka 5 mi- nuter samt smaksätt med något av . det. -föreslagna, . Servera de brynta och sås eller brynt så. lätt" avi :sjukdomar, Vetetiské'en Bör: gällande -att röda "vinbärsbus= ken, är inhemsk: 1 vårt land 'och”att samma geografiska ötbre ing: som LE det röda; vinbäret. Busken är emel- » lertid 'en' aning känsligare för vårt | > : klimat. än den”röda; och man gissar att den "vandrat in 1' Sverige från ; annat :båll: ; Dess : ursprung: ki : man inte: till: De svartå:vinbären ånses. hälsosamma :och "ha samma - ren." De användes - äveh "vid fram- . som. i årternä;” Den , odlås.. över ' | iSverige bl. : skull var Å alldeles felaktigt.: Man kan :nämli-' yellertid. torde denna saft, i den utan stenfrukter, återfinner" vi här ”kråkbäret, som man får från. en: liten. krypande -., buske,', som ; något. påminner, om ung I Sverige är den mycket all- : Ofta > påstås att: kråkbären "giftiga, men" detta "är gen koka saft eller sylt på dem, låt vara-'om' den inte! blir”'så'yäl- smakande precis; I. Sverige tar man ; tillvara. bären,. vilket däremot; fallet" hos” "vissa polarfolk,: som mår den förekommer ännu; endast | ha An betydelse, Fläderté ;& ska ll öchvådlas: på eh det, platser, bl." & i form Lå ort "söm hela den tetnipérerade världen i och. förekommer. vild dT Amerika, : således. bör. vera buskens : fernnliga "hemland. Dess historia är dens ; kom. till Sverige,” I Krusk större betydelse. ända ; häljd i "dunkel och. således kaj + mak inte med exakthet fastslå ”edlinge "har Nätter Passéran, nämligen, Systemet utan jatt skad: gubbarna som: äred Chile, härstammar från en fill smuls + | svårt bränd och ådrog e i | del "skador då han: Amerika :pckK förts till Euxopa ; Arån goda, .och 1 Norr= land är: ju solen som bekant uppe -längre' n annorstädes om som- mären,; - +"Hallon: odlas: 1: Sverige "men förekommer - även + 1 vilt tillståns [u "spridd > över så gott, som kel" den tempererade världen; | Ekonomiskt. a | Marknadsberät tfelser och prisnoteringar- eddelade genom Sveriges. I "Hjortronet. k myrar: lite varstans. i'Sv om 'dess' egentliga | hemlan land, -där, om Da Lantbruksförbund I Stockholm den 20/3 1952. > röda av detta bär. Hjortronsylt åns ses'vara en delikatess. minrikedom "är: störri flesta :andra bärslag, Hjörtrod före. komnier runt nordpolen och. söder- ut men det vågar sig. ajäri ut ti ör varma: trakten Garantipriser å fullgod öda av . normalkvalitet ”vid inköp från odlare under tiden 21/3—31/3 1952, (Priserna stiger successivt med 10 fram till den 21 maj 1952.) > - + Vårvete. .,. -44:10 kr pr 100. kg .. Höstvete 42:10" ,, olen : Rå : M ” lar ev Priserna gäller: vid leverans in följande : s k. prisorter: "Gävle, Stockholm, > Norrköping, " Kalmar, in Åhus, . Ystad, Trelle ”; Björnbär liknar :hållon” mén har en svartblå färg. De kan kokas en ' god, söt smak. Björnbär förekommer rikligt i de' södra de- larna äv vårt land och finns f.ö. : 16,000 - volt genom kroppen: fick för | 39-årige målaren Emil Höglund från Höganäs, . då han" under arbete” på ; | Ängelholms ståtion' råkadi rå vid ögspänningsledning: Har blev från "ef fyra "meter hi 2 Hans tillstånd. befeckåas spe all. a | varligt. Olyckan . berodde på att Höglund inte avvaktade signal orm att strömmen ' slagits ifrån innan ; I han började" sitt arhete, ; nd Malmö, Landskrona, fHälsing- |; borg, -: Halmstad, Falkenberg. och Göteborg. : r] oterar.: "den 1873. 1952 följande producentpriser på maltkorn och fodersäd, avseende genast. leverans, fritt. Boteringsor-k ten, för, vara av normalkvalitet, i partier. om minst 10 s sägkar, kr per. "Omsättningen på föders är för närvarande mycket liten och mark- nadsläget kännetecknas av en åv- vaktande hållning. Inga 'prisändrin= .gar har företagits. : - Enligt 'den. nya ”Prisuppgörelsén kommer ' arealbidrag ; att utgå för den - vetéareal, ' som redovisats till jordbruksräkningén 1951 och bidra- get har fixerats till 1509 kr pr. hå, 3. sörbundet 2 noterar "för matpotatis, levererad 'banfritt eller kajfritt Stockholm; inkl. emballage, engrospris, vid försäljning till par- Hihandlare, kr per 100 :kg: => > 14/3 3 19/3 a väls.. vara 25: — 25: — 2ö:a öre den 1, 11 och 21':i'varje månad |: "| mellersta: Sverige 16—16: [Mjölk-” och mejeriprodukter, . följande ändringar "av. priserna pris. "inkluderar ionärsarvode" eller :. avans äljning vagnslastvis. ' - partipriser ' på potatis 1 19/3 1952 vid parti- handlares ' försäljning : till. detalj- handläre," inkl. emballage, kr per Hj Malmö 24: —, Göteborg ; Marknadsläget för Potatis har inte undgått några större förändringar och tendensen är svävande, På si- na håll har importerad dansk vara äv god kvalitet verkat tryckande på marknaden, Prisläget är helt oför- ändrat i hela landet, Lantbruksförbundet. noterar den 18/3 1952 följande producehtpriser på stråfoder, kr pr 100 kg: Hö > (hårdvalls-) på stationer i 25, + Halrå, höstsädes-, på” stationer i mellersta Sverige 5: 15—6: — hav- på stationer i i mellersta Sverige Marknaden. för hög är: något sva- gare. Tillgången är "ganska god, och efterfrågan har. mattats något, 'Toppriset i Mellansverige har un- dergått en smärre prisjustering. För halm: är matknadsläget oförändrat, örelsen: medför Den nya prisupj mjölk och mejeriprodukter: .För, mjölk sker endast den änd- ringen, att pristillägget å mjölk och grädde” i glasflaskor höjes -med 1 öre' pr flaska 'på alla orter. utom Stockholm och Göteborg, Pristill.- lägget blir därefter '5 öre -för "alla flaskor över hela landet. "För såväl smör som, ost har priset till mejerierna höjts med 30 öre pr kg från den:17 mars, Riksnoterin- gen för smör blir. alltså 6:— kr och pårtipriset 6:15 kr. ; Genom subventioner Koråmer det allmänna mjölkpristillägget att hö- jas med i genomsnitt 3 öre pr kg för mjöl, som, levererats från 1 sept.. i fjol Från och "med mars ingår denna höjning. i avräknings- [priset : Cia 20 milj. kr ges "vidare "ull le- .men efterhand » hemmamarknaden. ' l Slaldfjädertä, veranstillägg.. å mjölk i samband med ändring - av den nuvarande mjölkprisdifferentieringen. ' Leve= ranstillägget - utbetalas individuellt till mjölkleverantörerna med 5-öre per kg. å den del av leverantörer- nas mjölkkvantitet, som ligger mel- lan 4,000—10,000 kg per år. Alla 1e- verantörer, som ha ,10,000 kg års- leverans . och . därutöver, erhåller sålunda 300 kr per år räknat. Le- verantörer, som ha lägre årsleve- rans än 4,000 kg, erhålla inget. bi- drag. ? Utjämningsbidraget utgår tills vi- dare . med oförändrat belopp eller "113 öre per kg mjölkfett, och clea- ringtilläggen upphöra. vt Ägg. : Svensk Bggnotering; satt av Lant- bruksförbundet . för ” tiden 14/3— 20/3 1952, Producentpris i de vik- ligare produktionsområdena Å Gö- taland: 270: öre per kg: Partipris' å Tunmärita ägg den 14/3 1952: Stockholm 325, Göteborg 323 öre per kg, :- Inför påskhelgen har efterfrågan märkbart ökat framför allt för le- veranser :' till. Norrland. Mindre kvantiteter : exporteras fortfarande som sfterfrågån på alltmera ökar minskas exporte; ö Fa xporten, Prisläget 3 är oför- " Svensk fjäderfänote in; Lö bruksförbundet > anger för an 14/3—20/3 1952 följande riktnote- ringar å slaktfjäderfä vid försälj- baler än gProducenter till äggcen- 1 södra och mellerst; produktionsområden, öre p I öre slaktad vikt (plockad vara): pr: ke st - "vv Extra Pri Stan 5 prima ma '-dard Höns . vs 275 245 Udstuppar, lägst : ot ”Parbprisnotertig & å slaktat t jäder- fä. Partipriser i i Stockholm den ala 1952, öre'pr kg plockad vara: "För höns väger frågan ungefär "jämnt och mark- måst vidtagas på grund av att efter- frågan inte på långt när motsvarar förseln, nen invägde under februari månad 57,564 kg mot 52,899 kg under när- kg" reer förvar 1951, Då + Sveriges . Slakter iförbunds avräk- ningsnotering . vid försäljning till SS' smågriscentral för prima, friska sändningsstationen hel; kull fr. för griskullar vikt pr gris kr 4:30 pr ka. SA : Uppgår medelvikt n till ke betalas: för kjutande ka 5 " Klass I grisar . avräknas safnma > grunder. men med sjtter lägre pris pr kg upp ti o..m. basvik- - ten. Premiegrisar klass I från vete-. Prinärkontrollerade friskförklarade högre pris pr kg | vikten än övriga klass I grisar, + Marknaden -kännetecknas fillgången är kna pp och efterfri livlig, och visst underskott el "suggor uppgi ko 17,503 st,' mot > der februsri. till under - närmast fi månad och 16,569 vadeöregäonde 2 1951; minskni Sålunda 5 Bron mot ifjol blir Fodermedel. er Piisnoleringar & ål Lantbrukt- förbundet den 18/3 1952 försäljning till kr/100 kare, e, noterin; gsorten, Ha ke Hälmnstad: > Vetekliv| NN utländskt 23: 50, rågkli 32: 25. Göte-" Vetekli svenskt 3 ut- . skt 33: 50, rägkli 34 | 2 . : märkta Pri- Stan- : märkta ma', 'dard Höns . 420 - 390 2] Ungtuppar. . "530 500 ,. 425 Den som älskar lever, illgång och efter - griskullar i klass I (pris vid av= >". till säljare för » -- 2 svenskt 34: 25, - fiskbullarna "med kokta gröcsaker;- t. ex, gröna ärter, . Kokt. poptatis nn nadsläget kan betecknas som fast. För” kyckling har en-prissänkning "7 > den för årstiden ovanligt stora till- - -— "Ägghandelsorganisatio= besättningar avräknas med 15 öre : upp t.o.m. båse av att [| Pverskjutande ke kr mö förelig-. . I mast föregående månad och ' 87, 769 SO | 1 yyreryyYeryYYYYYTTY?T
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.