+ N x å x | mänskliga "ver "skator. 4 ' i huvudrollerna, Markaryds-by eden Laholms "Tidnings lokalredaktion, Markaryd; Villagatan; ; Redaktör Sven B. Jönsson. > Tel. 150. ” och det är eri Ng08 idé att redan "nu komma in till oss och se vad vi har att erbjuda i kostymväg. Peppar öch salt fr; 8: ' Blå gabardin fr. kr; 115: . Blårand. kämgarn” fr. kr. 12 a SKI ORTOR. UN DERKLADER. STRUMPOR. ” Tel. 26 MARKARYD Hel. 26 Besök Singer Mässan - å Järnvägshotellet, Markaryd, . "den. 2, 3 och 4 april. Markaryds I Bio » Lördag: och söndag kl, 8 em. I > FRANSKILD - med 1 Inga Tidblad och Aif Kjellin, Nn Barntillåten. ' > Festmätke nä ir 3 vann "tavlan, » Fruktkorgen ranns på nn 99 | Markaryds” jaktklabb ” har hållit årsmöte under ord- ,- förandeskap” . Carlson, .. s "Innan förhandlingarna börja- de höll ordf, eh paren.ation ö- de" avlidna medlemmarna ” grosshändl.- Ad NE Bengtsson K3 styrelseberät! | lades att "styrelsen. skaffat. kar- -10r » Syrelsen "sökt: och erhållit till stånd för "utläggandet ”av "fo förgif'ade' béten' mot kr Fasaner och > rap har genom -- har varit anordnad i Exhult. Till slut” konstaterar s "yrelsen a't vilttillgången synes vara till fredsställanle speciellt. vad. ke- träffar tillgå ng på älg och rå: djur, Tillgången på "skogsfågel "är fortfarande mindre. god... - vilt, som skjutits 'under arbets- 'året: 3 älgar, 47 harar, 5 "jäder, . 1 orre, 16" fasahér, 23 änder, 46 kaniner, 3 rävar, 1 hök och. 77 kråkor och skator, , . . . Till 'ördförande omvaldes ' "fa " brikör Lewi Carlson, och i styc relsen — omvaldes hrr : Enock Jönsson, Tage.” Beng sson, Sven Olsson och Verner Nils- son med hrr Anders G. Lidberg och Henning « Johansson som 'er- Sättare. Revisorér "blevo hrr Bror I Ber genholtz” ' 'öch : Oskar : Collin. Fjärdingsmar Sten Lundin åtcg sig att även under innevarande år tjänstgöra som jak' vårdspo- lis. Av de' olika. beslut som fat- ” tades märktes a't all jakt med salongsgevär få "ma'nyttigt' vil" » förbjudes.” E 4" anal 'svenskha- rar skall inköpas och u'plante- ras i terrängen. Så följde 'en del interna sa- ker bl a. fastställande. av 'de "jak'tider som stall vara 'rådan- "de, All jakt på och utmed Jete- sjöns st änder: förbjöds bl. a. Efter förlandlingarna v var det gemensamt så Markaryds Bio" Nas spelar p och söndag ”Frånskild”: tved Inga - Tidblad, Alf Kjellin och 'Daris- Svedlund Tack vare In- ga Tidblads ovanligt nakna och spel. i huvudrollen blir ”Frånskila” en "varm, nä- stan fullfonig' filen, om en över- "given kvinnas seger i ensamhe- ten, Filmen är barntillåten, 33 "över, sar miliga av. klubben |: + arrenderade marker. Vidare: har styrelsens försorg. utfodratts - under vissa. tider på . vintern,” En : klapp'akt på "räv | frå Jdet mesta man kunde spara UKeviKOTÖ RER | Markaryds" kyrka: , Hgm. kl;:I11, komminister Magnusson; Kyrk- "| oftast "förekom, att" man måste "| bomärke på handlingen i frågd: CARL LÄRSSONS EFTR cc gen i vårt länd är icke så gam- mal; om den" än är äldre här än 1 åtskilliga andra 'land, För, blott hundra år sedan var det endast ett. fåtal bönder, som kunde den- | & det "likväl allt som underteckna skrivna handlingar såsom köpebrev, testamenten, bo. uppteckningar och inlagor. mm, skedde detta genom att rita sitt «som skrivit denna, skrev också vederbörandes namn, : met under, detta ' sattes så egenhän- digt bomärket, ÄN GA " " Varje hemmansbrukare - i: byn hade, sitt "särskilda bomärke; olikt de åndra byamännens. Detta bo- märke; följde hemmanet, så att en ny ägare eller brukare. över- bussen från Timsfors inställd. » RELSEFö Att mjölkskjutsärna i i Veinge äro. bra ioch, att man inte. bör ändra "på något, . "som" alla äro belåtna med, blev. kontentan av gårdagens ammäanträde”” ” med Veinge mejeriförening.. Men: det måste” en lång ” och tämligen fruktlös debatt "til "för? att ” kon. statera detta faktum; , : Föreningens ordförand Råvin Karlsson - i . Skogsgård, hälsade |" välkommen : och; valdes att” leda förhandingarna. "Han ;konstäte-' rade, ”. att” mjölkmähgden: i: fjoll! ökat: och att. mejeriet. låg över medeltalet" i ' avkastning 'vad' det gällde: mejerier. i' samma storlek. Han omtalade vidare att' man 'i fjol köpt en ny smörkärna för c:a 25.000 : skr. Ä Styrelseberätfelsen, "| för” vilken Laholms" Tidning tidi- gare redogjort, godkändes ' och Änsvarstriket beviljades,” 7 Ombudsman Pet; trsson! från 'VMC: hade ' gjort: en arta redogjorde F”alternativ” till det vidsträckta” skogsområdet, I fråga om ': det "rent ekonom” ska framhöll » han dock; att Veinze redan. nu ligger under medelta!| let. i mjölkskjutsköstnäder' och r var "> 0,10 > eller” 0,15 öre pe KE. mjölk, =... - Hr Bertram Svenssba Präst; gården, framhöll, :att man borde ha anbud på vada de nya skjut Sarna komme att. kosta" "och hur mycket man komrne att. tjäna » omläggningen öl Hr Axel "Månsson, Orpeberg: Mån 'kan känske säga, att vi, vill ha det ännu billigare -— men "hur blir ' vi då betjänta? Alla vU vi dock ha det så bra som mö Hr N, Vv; Olsson, -Ahlslöv: VE ra transportkostnader” ligger. un: der medeltalet. Kopplar vi:sernm man för många skjutsar i skoes bygden hinner dessa inte hem +P middag, Större- och tyogre bilar anstränger. också skogsvägarne allt för mycket, Vår skjutskost- nad är rimlig och därför föreslår också styrelsen att vi skall behål- la 'de nuvarande skjutsarna. till 1 oktober 1953. Det är nämligen bättre att byta event, skjutsar denna .dag än vid årsskiftet, : - Hr Henning Nilsson, Karasko- gen: Det var roligt att höra att våra kostnader äro så låga trots att vi har besvärliga skogsvägar. Om vi. lägger om linjerna är det inte så säkert att. vi för. folk, som . vill köra, Hr Isak Andersson Tönnersjör Är "det någon,: som. är missbelå. ten med det som det är nu. Kan ett tiondedels öre. uppväga. nack-, Mjölkskjutsarna i Veingef äro bra som de nu: LANG "DISKUSSION vin: "STÄMMA I GAR GODKÄNDE str: | leverantörerna, Varför skål -| na, diskussioner. varefter ;hr Isak I.marna att. hålla mjölkborden 4 Hl lagom hi ! framhöll också, att det var svårt Vatt få fram bärkraftiga linjer. Viltrapporten > upptog följande) t. dinandsson, ” ' » Jinom området. 1951 men icke löst| går betr dt Nin IS an ESLAGET, delen, med" längre” sträckor / och längre "tid? H Ordföranden: miter . nyår. har inte någon. enda ringt och : klar gat,” c N Hr David Bengtsson, Linghult: Vi kan, inte. göra skjutsarna bil- ligare: utan att. det, går Mp ändra när allt. är bra? cs 4 | Skrivkunnigheten bland. allmo-, Av Nils Edberg ” or detsamma, även om han icke var” släkt" med 'företrädaren. . Om vid arvsskifte eller av annän an- ledning '. ett; hemman delades, måste ju ett. nytt bomärke kom- ma till,"Detta gick oftast. så. till att det för stamhemmanet gäl- lande märket försågs med ett el- ler annat streck eller tillägg, Vid Upprepade delningar kunde det så uppkomma - 'ganska : invecklade bomärken, Om: en :åboson övertog en . ny” "hemmansdel icen annan by, tog han sin fars bomärke, så- vida. det. inte” förut användes 'i gen: byn, ” . :Aldermannen i hade "alla byns bomärken uppritade på ett:pap- per eller” inskurna' I en trästav, bomärkesstaven, = eller - trätavlå, bomärkestavlan, " I någon gard. mal handling ' har jag: söt ordet ”jtaremärchen”.. användas" i stäl let för bomärken,' t Dessa märken” förete en rik omväxling. ; Det” är enkla raka Ach sneda ' kors, : cirklar, vinklar och ”pilspetsar' men ' också" såda- [nä med allehanda” tvärstreck m. "Bomärkena användes redan i tidigare” medeltiden” och tro- ligen | långt : tillbaka, Å forntiden, därom vittna bl, a. de. såsom bo-| märken använda runorna, gr kter, såsom .korstecknet > Hr Bertram 8 cemberstämman : bör "styrelsen utrear”. «- vad." de, nya; skjutsarnfr skulle :kösta, >. v ; Efter: "ytterligare en i de inlägg, där det. även :berördes , huruvida styrelsen" eller: stämman. skulle slöts 'z j Sens förslag: skulle de" nuvarande skjutsarna bestå oförändrade tilt 1 okt; 1953 .. Andersson "uppmanade: medlem" "och i ordentligt skick, så; att. inte: mjökbilarnas : chaufi förer :' utsättas för 'olycksrisker. Och" han" yttrade till sist väder allmänt skratt: Man: brukar säga att mjölkborden äro "gårdens an- sikte. — men - många ' gånger är det en skam så le syn, H Knäreds södra aktvära område: - -<-hade » går- -kvän årsmöte: i Putsereds ... skola under ordf:- skap av Harald Ferdinandssorl. Erlandsbygget.: bestämma” om; :skjutsplanen,; bet ) tt. i ”énlighet med styrel- | har? ;brukats ända fram mot: våra dägar' å vissa orter, .Troligare är väl att bomärkéna” helt enkelt -o, I praktiskt. varit igenkänningstec- ken,: : varmed man” märkte sitt husgeråd, ;'sina- redskap . och" va- stenhuggare n m; fl, Liksom frälse. männen; de adl.ga,' hade sina om 3 > symbolik; och livlig: fantasi vittnande vapen å sköldar,. flag- gång sporten. eller dörren till. si- na slott, så var bomärket. ett de hbörgerligas- vapen, : ven Genom :; lag . var det: våbjudet, att hö delsmännen skulle märka varusäckar : - jenter tunnor. med sitt bomärke. Så ” fordrar : städer "Thorn 1353 av konung Magnus i - Danmark att "återfå gods, som beslagtagits och supp=' ger. därvid de” 'å godset befintliga bomärkena. De "märken, som lap- parna . skära i renarnas öron el- ler |; färöborna: använda : för att känna igen sina får, kunna ju också betraktas som ett : "slags Til. ny "styrelseledamot val des" Sven' Jönsson, Bassalt, ef-: ter Albert Brodin, som, avsagt. sig.:: Övriga styrelseledamötor. ä Harald Ferdinandsson, Sir: ten 'Nilsson,- Sture: Johansson och Axel Ferdinandsson; Till '- revisorer ' valdes Stire, Henriksson” och. Börje: Svens son, - utläggas. : "Skottpengar på - räv skall utgå med 20 kr, för” gam" -| mal räv. och 10-kr:. för unge, ' Till/ att bevista en "Jaktvår- dens” dag i Falkenberg, utsågs Sixten Nilsson och Harald. Fer. É jakt år : hade i onsdags årsmöte, Skott. bHengar. på räv har ntbetalats' med 160 kr, Till styrelse” valdes: ordf; "John Johansson, L'nghult, kassör An- "on Nilsson, Hult, samt Yngve ”önsson.' John ' Bert: nsson och Gösta Olsson, Timmershult, . Re- visorer: Oskar Ljungberg,. Lax- hult och Fritz Jansson, Björk" Hult... Ombud i Knäreds' jakt- vårdsförening:' John Johansson och Anton" Nilsson, - Det beslöts, att de, som gat iakträttsbevis "> före den 1. - aug, här vägrade bevis hästa år, För! dem, som i år icke löst jakträtts- bevis före den 2. ”okt., höjes av-| siften från 3 till 5 kr. Folkpensto ärsförening i Knä . red, Ne Knäreds folkpensionärsfö - ening bildades ir "går. vid. möte med intresserade. : i Ordf. Knäreds pensions- na ' Man beslöt att kråkgift skall! ombudsman Berntsson, bomärken, men: de bestå” ju blott av olika skåror eller hål i ett el- ler "båda "djurens öron, Det hän- de dock, att. åboarna brände in sitt: riktiga bomärke :å ungdju-/ ren, innan. de för första gången ésmarken;' ÄT modern” tid synas! bornärkez i många fall åter. ha kommit till användning! ex. & brevpapper och kuvet," & omslag, kartonger [TS registerkort,' å reklammär- mnd Sigfrid "Carlson hålsade|: lkommen,' . varefter riksom: budsman ' Carl Berntsson höll ett instruktivt föredrag.' Efter föredraget beslutade de närva- Yande 'att bilda en folkpensio- närsförening -/med anslutning tilk Sveriges folkpensionärers riksförbund. ”Ett 30-tal perso- her blev medlemmar i förenin- gen. ' Till ' styrelse valdes. J: Björklund; 'ordf.; A. L, Söder- ling, sekr.; G. Jönsson, kassör, Äron Svensson och N. E. Nils- Sön. :Suppl. Edvin Sörensen 0. Martin Johansson. . Revisorer: Oskar Larsson 'o; Julius Hans- SON: ' Årsavgiften - bestämdes till 2 kr. därav 1 kr.. till för- bundet, - --Det uppdrogs åt styrelsen att .Planlägga den fortsatta agi- tationen. Ombudsman Bernts4 son: hälsade å förbundets väg- nar den nya föreningen .väl- kommen ":' och: Sigfrid Carlson). framförde: föreningens ' tack. till ] hade gor. och. ;epitafier samt över in- | läpptes i den gemensamma | be] "I sina us nämn: Ken, .tavl | möbler, "porslin: m. m,. Det: användes "'även "såsom. stämpel; kliché eller gravyr , och anbringas stundom > &- portar" el- ler husfasäd, på grindar, vind- flöjlar 'och spisar m.m, . samt ingår i många bokälskares ex 1 bris, Väl nen Sås mig. märka ett. allt allmännare] intresse i våra orter att lära kän- na' sina förfäder, och detta är ju enbart '. glädjande, ty i: samma mån vi bättre lära oss känna de gångna släktena, dess bättre; lär ra vi oss också förstå och vara ' fasthållande vid äldre” "tiders: "Under senare tid har jag. > trött ” > strävan , för: i hemjock- hembygd] B i som :tagit) arv efter |liga, i dera, corsdan, gom omjde bomär-]+ Märta. vände $ förvänad (på : ken våra : förfäder, använde kan: också. 'på sitt sätt” ge vas en bä : förståelse ” och uppskattnin av fädrehs stärka släktkärlek!o; vänjor och åsikter" — allt: :säkei ; "ligen: också i både: välbehövligt: ol nyttigt för vår' splittrade tid," där lv allt för många leva rotlöst och utan fäste vare sig i nutid eller gången tid, och. utan tanke på eller" ansvar för dem, som. .kom- ma efter. ine I vära Jandsarkiv. finnas mån- ga garila handlingar förvarade, varå våra; förfäder med ovana fingrar fattat: penaan. och säker- ligen icke! utan möda tecknat det bomärke: ' som : för; dem : hade större. helgå än många: nutidens fina” namnteckningar och ögtra. tacksamma "för . deras : DT vande: titlar. så NOVELL av. av n igen” hade Märta Brodin 'Igjort:sitt val mellan sina båda |beundrare och nu bar hon den ryktbare : barnläkaren Lars Bergs ring. | på. sin vänstra hand, -Gunnar ; Lager hade: inte gjort henne några förebråelser, då "hon; meddelat :honom- sitt beslut, men han hade blivit än- då mera tystlåten är förut och Märta: hade endast träffat ho- nom en enda gång, sedan hon eklaterat. sin förlovning... Men hon ' 'hade' inte kunnat handla det. hon kände för Lara Berg 2 var. äkta, kärlek, men hennes känsla för Gunnar var inte nå- got annat än en varm vänskap. « Sedan ett par år tillbaka var Märta .- föräldralög,- men .hön hade ; behållit, fäådernehemmet, där hon hade”alla sina minnen. Till 'hénnes'” stora ' glädje, hade Lars föreslagit, att de "skulle; -behålla sommarböstad' och Märta tyck- te, inte längre det blev så svårt att skiljas från barndomshem- ;'| met, 'sedan hon" visste; att hon 4 skullé "få" komma” tillbaka ' dit På" sommaren; Lars och: hon > ingenting” att. vänta: på utan de hade: beslutat att gif- ta: sig. så snart som möjligt och om » Bara: några” veckor skulle hon: vara"hans : hustru, Märta" lät blicken glida” ver + ett skåp, som gått i arv. från släktled till släktled... Vad hön älskade alla de kära före- målen | och i vad - det. kändes |. "reste"; I sig, då doktor a Om dun visste, vad jag i är lycklig över att jag får behålla mitt gamla hem, sade hon. Tror du; att. du också kommer att trivas: här? Hon drog honom ned sig til en:. gammal ,fästmösoffa, där hon visste. att både, hennes far- mör" 0. mor. suttit” "tillsammans med sina fästmän, . —:" Visst - kommer jag att trivas, ': sade Lars Berg,: men tror du inte, att vi måste ändra om : här: en smula; Här är på något i. vis. mörkt : : och" dystert. | Jag tycker vi ska sälja en hel del gammalt och skaffa' css nya möbler, .som Passa” | unga män- niskor, - : Märta lyssnade; som 'om "Kon inte; förstod,. vad han menade och :' hor tyckte plötsligt, att det började. kännas kallt i rum- = "Menar au, att sä ja de här gamla möblerna? frågade "hon och" hon: tyckte själv, att det: verkade, som om hennes röst var så långt borta. « T- Ja, vad skall man gömma på "garmimalt skräp för, Vi sälja alltsammans > och: köpa, "nya vackra möbler. - si — Aldrig; 2 : Märtas röst var så gäll Lars ryckte till, : — Menar du verkligen, att vi skulle behålla de där daiom- gömmorna, sade han förvånad. — Ja, det gör jag: Vill du ha. mig, .så -får du också finna dig i, att jag behåller de här möblerna, som "är de" käraste minnen, jag äger.” Märta” Sprang .upp. och. ståll- 4 att de sig bredvid skåpet, som hon - ..BaV, en lätt smekning, annorlunda;. ty hon visste, attj. det: gamla huset till :I mer att älska dig i evighet. "skulle | . att vilja fria där. NVOR GRÄN STRÖM. No Det här skåpet har ått i arv i släktled och det. vore: "ett helgerån att sälja det, - — Men, kära barn, sade "han, en sådan där. gammal möbel är väl ändå ingenting att hålla på: » Han? reste sig och gick fram till: Märta, - "= Vad menar du? sade hon. De : här' gamla möblerna äro minnen och" passa inte de, så passar nog inte heller jag. "Jag är inte heller så där förskräck- ligt modern; ve Hon andades: häftigt och Tu- tade sig mot det gamla skåpet, som "om hon velat söka hjälp och skydd hog det. Men nu var också Lars Bergs lugn rubbat. : « — Kanske” har au rätt i, att du är en smula omodern, sade har, men säkert kommer du att slå ut i full blom; när du blir -bosatt i sta'n och, ... — Näg inte mera, skrek Mär. ta alldeles ifrån” sig. . Jag har inte någon lust att ändra på mig "varken i det ena eller det andra avseendet; ” Duger ' inte det. här gamla skåpet, så d ger nog inte heller jag. Ver såg "Innan hon riktigt. hann/ n- ka sig för, hade Hon dragit. av sig förlovningsringen och räckt honom. den... '.' ::-— Men;.' ska skiljas för det: där: gamla, skåpets skull, «so Han 7 gav: — Jo, det menar jag, 'Gån nu; är du snäll” Ett ögonblick” stod. Lars Berg tveksäm, men ' sedan drog han av sin egen släta ring och räck- .te, den tilll Märta. ns .— Som du vill, Men jag kom. » Han: lämnade rummet med hastiga + steg och” här dörren slog. igen "efter hondm; "lutade Märta sig mot det , gamla. 'skå: pet och grät. Fest Nu "blev hon aldrig > Tycklig mer. Men det var nog i allé fall bäst att hon och Lars”. skildes, när deras uppfattning skar sig redan från::början.. Kanske ha- de:hon i alla: fall' valt fel, Gun- nar” Lager, "skulle säkert inte haft... något: att , invända mot, att hon behöll sina' reliker,” ' Det . gick några veckor och . började så” smått invag- själv, att det. bästa hon kunde: -Böra "var att svara ja, om Gunnar friade" till henne i. gen.. De första -veckorna hade hon ' väntat. på” ett brev från Lars. .'Berg,. "men snart. insåg hon, '. att. hennes. väntan var hopplös. . Inte S enda” gång hade. hon sett till Gunnar och först tre veckor "efter brytningen : med Lars Berg, kom han på besök. Märta såg genast, att det var något särskilt - på färde och hon förstod, att han visste: att hon ' åter var fri, Genast 'drog ha sig till fästmösoffån och Märta tänkte, att det var: likt honom — Märta, ' ”sade.t han: ivrigt. mm förstår: jag, att det” som ske ar det bästa för OSS bå- da. Märta svarade inte; undrade, honom, var bruten. '-. AA Jag var. alldeles ” förtviy- lad, . ”när jag förstod, att du men h hon vem. som” berättat för Märta, 2 "du, r menar: väl ändå inte, att våra- vägar |: "| rättade, att hennes förlovning]: « Insåg jag: att vi. inte; "blevo adok. omåu, inte:älskade mig: huvudet. ivad” menade ” egentll- i gen" Gunnär ned "alla dessas oms" Märta; nen "snart: dad att Gunnar inte friade till hen. ne utan i stället talade om, att han . förlovat 'sig', med- Gun ' Larsson,' som brutit "med , hö- nom för ett par år sedan, ... : — Men, vad du är blek. Mår du inte bra? "Märta skakade på huvudet. :"— Jo då, sade hon. Men jag är nog bara en smula trött; Du kanske ursäktar mig, om jag” säger, att jag inte orkar. vara ällskaplig längre: on oc ett blekt leende" och Gunnar Lager tog genast av- sked, '.c- När han gått, grät Märta länge, men hon visste, att det var. inte för att Gunnar inte friat till henne utan' berodde på, att hon längtade efter Lars Berg. se otnes va svika alla mina kära saker för hans skull tänkte hon och gav det gamla skåpet en .smek- sam blick.. Men han är ju en levande varelse och säkert för- står han inte, vad vi. betyda för.mig. 7. . Följande morgon . var hön fattat sitt beslut att ge Gun- nar och. hans fästmö både det gamla 'skåpet och de andra möblerna. Hon visste, hur stort värde Gunnar -satte på: sådana saker. och hon ville, att minne- na från föräldrahemmet skulle hamna hos. någon,: hon höll av. "— Sedan får: väl också jag terna, tänkte hon och började göra i ordning: sin frukost. - Men hon hade knappast” hun- nit -tända. eld 'i spisen, förrän det ringde på: dörren. och -hon - skyndade . ut i: tamburen” fö att öppna. >. Ett ögonblick såg hon . stående på dörrknackaren. Se- dan kastade hon: sig” med ett: jubelrop i Lars stund .senare suttå inne i den lilla salongen Ä offan; " sade hon? 7 6 mitt brev förrän - i Mörse, an såg förvånad på Henne. Ditt brev! Jag har inte fått något. brev. Nu "var: Hennes : större än "hans. > s :— Har, du into, fått mitt brev. »| Men: varför koramer du då? -" i —D rför att jag. har börjat : förstå” di; "kärlek till alt. -här i. barndomshemmet. För någrå dagar sedan fick jag nämligen ett gammalt sybord från: min gamla” barnjungfru och "hon be: mad Då det tillhört min or. känd betyder; att &, äga ät det förfäderna höft då förstod jag 2 kämpade så i sin ägo och ckså, varför" öl ken" du eller. r förändrag utan alt måste vara "Märta bara g ti nom : med rrade på. ho Uppspärrdae verkligen få behålla la? Mon Plötsligt ' hörde Lars säga: - > Det är ler det gamla bara, när det gäx Skåpet, som) Bade hon: . —— TY är det då? 0, att vi ta det m, pe till vårt nya hem oc ; låta der ÅS hedersplatsen tillsamm med Mormors ; > IS gamla Sybord, : : Märta” såg på sonom: genom..; n dömer av 7. tåra Velngo IE Samtliga” . fotb ollsspelare sam- las I kvän kl, 19 för "träning, - Läliolms IF. Samtliga fotbollsspelare - "sams A ' tyckte om en annan, men Snart Platsen las i kväll kr. 18 vid idrotts= " för fråning, | ."— Skall jag verkligen behö- ' uppe. tidigt och då hade hon ” försöka fiina mig i nymodighe- : förvåning , 82 sådant,. som : något annat får . Sräck, ty hörn - År
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.