yyrtY YryvrYeryTSTT Yr ungdomen. läsa-en tidning - på rätt sätt (hu > läl rarkrafter, som ,underyisar si folkskolans: högsta. klasser, menar Sveriges Ring, i so rad goda” uppslag och idéer. är, + hävdar” « Det är detta” kårorgan :med rätta, bars alltför lätt att falla offer föl Propagandå 'och massinflytan- » den "om. man 'inte" läser . tidningen både. kritiskt och vaket. ' Och tid- ningen ' ären av de faktorer, som bestämmer över "vårt liv i många avseenden. Att : bibringa." barnen tekniken!” att lära sig något genom sti .dium av dågspressen är kähske till" att börja med inte nå- gon tacksam : uppgift. men kan ibland föra till: givande resultat. . emellertid av många skäl befogat > att ; tidningsläsandet sker . under en viss ledning för att föra in; positiva element och undvika skadliga ' verkningar. . En tysk un- »dersökning;'har visat att tidnings- läsandet "är vanligt bland ungdo- "men men att både Pojkar och. flic=| ; kor' oftast ”fastnar” för olycksfalls- och polisrapporterna jämte” sporten; . "det. blir med andra. ganska? al vi inte direkt gör tid- sandet a till ett - undervis- 5 ; så kan en eller annan erika I många av de andra "geografi, "historia, sam- hällslära,' modersmål, räkning etc. fortsätter ' den nämnda tidskriften. För: modersmålsundervisningen kan'.. man”. gerom> tidningen få otaliga impulse 3 Ämnen; ”rättekrivningsövningar,, till) fällen- till.:förklaringar "över - främ- mande x :ord';. och. facktermer" från - Det är också | olika områden o. å väs tligt förr elever "i ifrågaväran- ålder: att. se" ex 1: på och SS OONSvYYYYYYYTYYTYYYYN NN . TY "och uppslag till uppsats- | | ti (Öde s — TAHOLMS ”TIONTNG > YInrikesihinister Gunnar Hed- ”junds varbergsbesök i lördags satte även'i hög grad sin prä « gel på landsbygdspartiet' bon- , deförbundets : distriktsstämma. : "En rekordartat stor 'stämmo= menighet' hade slutit. upp fill stämman för att höra hr Hed-' lund redogöra för det politiska, läget, - Stämningen - under ny | fedarens föredrag » utgjorde "JAv denna framgick bl.a, ve "TYvrYPFYrYTYvYV å ] YYYYTYYTTerv vYvtr YTrrvY N | v YrYTYryvYtFevYVYYYPYYV YYvYYYTYTYFTYTFYTYTYYY FYYYTYYYTYYTYTYYYTYYTTETYYfITTYYYYYFVYYVTYTYYTYTY FTV + ” som "föresvävade vartiet vid 10 - geringsbildningen i höstas, var riktig och "att. partiets” rege- . ringsengagemang "kommer. att gågna både landsbygdens folk. > och hela samhället... - d änslutning ll I Årets: bo ndeförbundsstämma |: föredrag, varvid: han inlsäningevis slog ' fast, att ett. litet - parti har svårt att uträtta. något i opposi- tionsställning.', "+ Bondeförbundet hade att: välja mellan en negativ "IH opposition". tillsammans med ' hö- gern och folkpartiet,: eller en po- handlingarna övergick den till att behandla . ' verksamhetsberättelsen, att di- striktets 'medlemsantal 'nu har sti- git till" 8,584. . Tillsammans . med SLKF och SLU är det samman- lagda medlemsantalet i de ire or- I” sitt 1äl sningstal uttryckte. bon- sati na 18,005, vilket endast | överträffas av: de båda skånelänen gemensamt, + . | deförbundi di stril tets - IRON Anders eller son, "själva få avgöra koncisa: redogörel- "ser, : Man, kan' t ex. även svara på annonser "och själv formulera så- Ä "klassen: går” det också för sig sig att "”räkria” "med aktuella] "fakta: valutor, uppgifter, från bör- sen "et. " En 1 e' har berättat. om. hör " han: gått”. tillväga" för att eleverna skullé i "någon mån få uppleva vad en tidning är, - Han gjorde ett ”tid- ningshörn'l i. klassrummet, Barnen urklipp, s som de tyck- u "nyheter ”bör2 vöp ala dippenr men märkte" snart )- : att: en viss ordning var nödvändig; lokala nyheter > måste skiljas | från ” politiska och 'sport från film 'ö, s. v.|. Konturen : av 'en””tidning” började framträda” på väggen och gav'an- " ledning «att utförligt behandla och . uppmärksamma - den. ; riktiga tid- ningens struktur, Genom ; satt barnen samlar Klipp om t da' ämnen blir tid; ” ständigt en 'källa för kunskaper, - och denna inställning kan för bar- nen bli bestående. hela. livet, - Att . läsa tidningen tillsammans i klas- « sen ger tillfälle: till frågor och re- sonemang, -. som -' man ' annars inte kommer. 'in ” på. Tillräckligt ofta har ' den" negativa sidan av ton- lektyr -framhål- | lits; man kan också bearbeta detta |; gebit på ett positivt sätt. nm Jag var här "med räkningen : tre gånger: i går — - : — Ja, det må jag 'säga - och så skäms"ni” inte för. att komma [ En bild från presidiet vid BF-stämman. + har för en stund, åvertagit ordförandeska Pettersson, närmast kameran. .» Berättelsen lades med: godkän: Hande till handli nä. varpå" re- stämmans ' je -över : att parti- .Jedaren. trots "en" ansträngande. dag med officiella förrättningarna, ställt underströk - även; -att hr Hedlund har ena "utomordentligt utsatt post dels Som: "bondeförbundets ' ledare, dels ” Som” ansvarig minister . för "lands ' inre" säkerhet, " Inte minst den: sistnämnda posten ford- rar -både beslutsamhet! och fasthet, då "vårt '-demokratiska '. samhälle hotas'av "sabotörer, 'sade "tal, och framhöll." att medborgarna” hyser stoft" förtroende” för intikesminis. "| terns. vilja" och. förmåga: att värna .| ständigt" öm: a vårE :demokratiska . samhälle. Pi erinrade . ) samhet föredrogs även, visionsberättelsen " föredrogs och ansvarsfrihet beviljades, En berät telse över landstingsgruppens v ver! "" Distriktsstärnman omvalde till "ordförande "riksdagsman" Å ders Pettersson, Dahl, och till vice ordförande. statsrådet Hjalmar, R. Nilson, Spånstad. Övriga . ledamöter - i distriktsäty- relsen blev för de olika kl = Stämmoförhandlingarna' i sitiv politik i ' samarbete med'.so- :: Sedan utsett riksd: kratin i regeringsställning. man - Pettersson till” att leda för-; Vi ' bedömde läget så," sade hr Hedlund, att vi borde kunna" ut-. rätta” mer för land och folk i an- svarig ställning, och därför ansåg vi” "det vara - vår plikt - att: välja den 'vägen: Den” kolationsregering, som bildades i höstas, utgör också "der största tänkbara Breddning! av "regeringens Parlamentari: ska = ”un- derlag i nuvarande I sitt föredrag polemiserade även] hr -Hedlund.« med :ovpositionspar- tierna högern och' folkpartiet; . : " Högerns ” linje : Ma I gern .: vill inte : ha". någon före" » köpsrätt, infe: någon” spärrning : jäv: sKogsökk ” Hök: "Alvar. Andersson, ' Knäred Arvid "Edvardsson; Ösarproch Petterssön; Halläridsås Halmstad-Tönnersjö widsson, Mossarp; och Axel Kri: Härplinge. -: deförburidets in- ur politisk syn- punkt var ett vågat steg. Opposi- got tillfälle: att försöka sprida oro i bondeförbundslägret "genom att frambålla hur; riskfyllt detta företag 'var och att partiet helt säkert skulle komma bort ger nom detta, . - "Bondeförbundets handlande bestämdes emellertid "inte ' av kall taktisk beräkning utan av. viljan att göra en positiv poli-" . tisk insats. Detta har också lyc- kats så väl, att redan efter ett halvårs samregering talar op- "positionen i stället lagt om och fyra :” bondeförbundsstatsråden är ”marionetter” i socialdemos - kraternas händer. Nu har op= "> positionen i stilet lagt 'om och menar att bondeförbundarna ”tagit . tömmarna”: Detta har / ärskilt . varit felet efter årets tionen har heller inte'försuttit nå-1 ”Årstad-Faurås:; John" Johansson, Vrågård, | och Göte. ATT Far geréd, Himlé-Visker Patrick - Nil son. John Ar- i & junkturvinstskatt 0, det" "hag. vi redan Å Tänk "om : det. vore :så enkelt - Då skulle vi i Bf naturligtvis fösta mot alla skatter och bör dor på -medbörgarna, << Vv & Men” vi "tror " faktiskt” att även i politiken '. måste” handlä. på annat, sätt' och f. ö just så son: br Hjal i rek d Grimeton, Arthur Andersson; Bua, och Sören: Svensson, Tvååker. - "Fjäre: John E. Ekelöw; Wickan, och” Johannes Samuelsson, - Hof- fors." Städerna: kenberg. - Revisorer blev : Anders: Bengts- son, "Torsholm, och' Rudolf 'Svens- son, Bengtsgård, Falkenberg, i. Till ledamot i förtroenderådet omvaldes Patrick: Nilsson, .Grime- ton, med John Johansson, Vrå gård, som ersättare, - Ombud till förbundsstämman! i Sollefteå blev på kretsstämrmornas förslag följande: : Erik Pettersson, Hallandsås, Ar- vid Edvärdsson, Ösarp, John Jo- hansson, Ryaberg, Axel Kristians- son, - Harplinge, : Eric Bengtsson, Sigbert ” J I; Fal- Nr jordbruk framhöll hr Pettersson, att han Ande 1880M4 är övertygad om, att den tanke Statsrådet Hj. R. Nilson pet efter. riksdagsmin Avi: bort ombudamen H . Längst Bäckagård, " Sigbert " Jerlov, : Fål- kenberg, Elis Johansson, ' Väröbac- ka, John Johansson, Träslöv, Carl S. Johansson, Frillesås, och- An- derg Helgesson, Norrbyvallda, Till att represehtera partiet i SLKF:s distriktsstyrelse valdes Axel Kristiansson, Harplinge, och i SLU:s distriktstyrelse Alvar An: dersson, Knäred ” Korta debatter : följde på styrelsens. framställnin- gar: till stämman och, under be- handlingen av motionerna, . Minimiavgiften till 'partiet fast- ställdes till.5:— kr. och "stämman beslöt vidare företa en valfonds- insamling, : Stämman biföll en motion "från Hasslövs avdelning 'om 'att partiets landstingsgrupp bör verka för att landsti fastishet All p | nolikhet I ic de ett föredrag i - somras, Det" hette då är. rnufiiga hompecini er sam= tidigt” som” man - hävdar - rörelsens grundsatser." Nåja det må ja vara högerns, ensak. om ' partiet: vill. om- sätta. denna kloka tes i praktiken och : uträtta , något ' eller. ej,.'men när "man samtidigt ängriper, vår konstruktiva” verksamhet måste vi reagera... Från ' libera It båll har mån > > gång efter : annan . deklarerat «en positiv vilja till utjämnan- "de "av" klassmotsättninsar 4: "samhället, - Dessa '. uttalani står i biärt kontrast till par.” : tiets ' hållning i jordbruksfrå-. gorna, - I stället för att med tillfredsställelse .” notera - den: träffade uppgörelsen, som fer jordbrukets 'anställda och före- " tagare en beri n förbättring, söker man inom '; vissa . folkpartikretsar. på allt. , sätt skava irritation genom en -- isk . opa- ganda, som fävlar "med kom- . munisternas i: vederhäftighet, Det faktum att lantarbetarlö- nen trots" årets lönehöjning " endast + utgör" cirka" 2:50 pr ; timme, borde mana: missnöjets apostlar till en smula ning och eftertanke, Den ir fade jordbruksuppgörelsen står. ' icke i strid med kraven på "rättvisa och likställighet, 1 den mån attackerna från folk- partihåll. mot den träffade" uppgö- relsen är en partipolitisk spekila- tion, kommer: resultatet säkerligen att bli besvikelse, ty med :all san- "folkpartiets vår- T blir bebyggd och. därefter bort- arrenderad eller försåld, samt: att mindre jordbruks ägare, vilka öns- kar. köpa tillskottsjord, 'skali be- redas möjligheter att göra detta. Vid stämman -påtalades också, att särskilt yngre jordbrukare med offensiv mot jordbruket inte att få ett lyckligare resultat för partiet | Det blev : därför frit möjligt Jalla, Hänsyn -har : måst: tagas till det ekonomiska läget, Jordbruks- ning om: befattningshavarens, sex I Den! har upptog mycket amn hasen men inga av dem var av:den art att de rev upp stora debatter. Det största" "ärendet ' var ' jordbrukets huvudtitel. Den präglades i hög gar av det ekonomiska tidsläget. ” festa - anslägsposterna har Visserligen skrivits :. upp ganska avsevärt, men huvudparten av anti slagsökningarna "gick åt för att «| täcka. ökade. - Tönekostnader och försä det. inte. så mycket över till ökat. stöd åt jordbruks- och" ”skogsnäringarna, ”Jordbruks- ministern : beklagade ” detta . i - ett kort: anförande, vari'han -under- "Iströk, att :de olika framställningar »Isom gjorts: om ;] andra : åtgärder . till förbättring av då: anslag. och dessa .båda för landet så viktiga dnäringar i stort sett vår berätti- gade;: Det 'har" emellertid irite va- att tillmötesgå dem ministern ' var ' också ' tacksam för att: jordbruksutskottet delade. den- det vara till någon- fördel för, de norrländska småbrukarnha, soni "har s.k. ofullständiga jordbruk, | att komplettera dessa med skog, som de får betala dyrt. Då måste det vara bättre för dem och för lan- det att de får arbeta inom stor- skogsbruket, sade han, : Detta är alltså högern: program inte kompletteras ” med skog. och mjölkproduktionen måste minskas därför att kvinnorna inte bör ars - beta i ladugården, Och skogs- och jordjobbare - skall få frihet att köpa så mycket jord och skog de önskar."' Hr ' Näsgård ” ställde en > I mycket berättigad - fråga till Ve= lander: — Vad skall de norrländ« ska jordbrukarna då leva av? På den ; frågan ' fick han inte något klart svar, -:Något.1 gehör - för sina '- åsikter vänn Velander dock inte, : Första " kammaren biföll utskottets förslag, som "innebar avslag på motionen, utan" votering och i andra kam- ' maren - segrade " utskottsförslaget' med 162 röster mot 22, De norr=' ländska jordbftukarna är nog tacka ' samma. för att riksdagen inte följe: de hr Velandet och högern, Vilkas: De är de går vet de mycket väl: et äl för , det. norrländska jordbruket: de ofullständiga jordbruken: skall inte jordbrukarnas. + « sn > Antonius, vi 1 Tstörsladen: ” sö - i "Man tillverkar. Kyrkkronor a av .. + engelska järnsängar! Låter inte "men den. är dock sann. i "sker på Stock hans hade nämligen i allt väsentligt till= styrkt hans förslag. Reservationet- följde också. i så gott” som - samt" liga punkter: utskottet, | 'Den fråga under nionde huvud- . tifeln : som. gav upphov till: . der längsta . debatten åtminstone. i för- sta kammaren var — en titelfråga, Det gällde titel för en' ny befatt- ningshavare' inom. statens 'skogs- forskningsinstitut .. " vilken '.' skall handha ' skötseln : och "bevakningen I... av. institutets anläggningar på Bo- gesund. Statens iönenämnd-' hade föreslagit att” denne ' befattnings- havare. skulle pläceras i lönegrad|: Ce :19,' samma som skogsmästarna, och ” att han. även. skulle” tiildelas titeln” skogsniästare, .., Denna--upp> fattning delades: av -departementss chefen; I en reservation av. bonde- förbundare, folkpartister och: hö- germän yrkades emellertid att om derina befattningshavare' inte kun- de benämnas: trädgårdsmästare ” en annan "benämning "> bord än en :som ger" en!" falsk, uppfatt- mensmeriter, . Det blév som sagt, en:rätt 1 "| debatt i första kammaren, vanvid: det. från. reservanternas sidå, häv” dades att titeln skogsmästare. vara förbehållen "person med exå- as dare, ty'i våra dagar anlitas mnis- T | social : hjälp, , Nöden. var” stör inte fivenk holms "stadsmissions mekaniska . verkstad, där personer, som: er- - håller :' stadsmissionens tillverkar olika nyttoföremål av i landet. Av "engelska järnsängar blir fina kyrkhronor,: som med sina många ljus bidrager till att. 2 Röja stämningen i helgedomen:. Det är: författarinnan fru Dag- rät r. om detta och mycket” annat ' från stadsmissiohens' : verksämhet ett! betygade I klientel, som a denna mission” får. mottaga, och hjälpa :vi= sionen ganska mycket « av myn stora grupper människor, som -var i' behöv av” såväl ekonomisk om tad blott "i stor titan även. ute i men” vil statens sk Dessutem ansåg man. från det hål-' är rik it att kalla] en persön som skall: sköta en träd- bygderna. Det var; då, som några socialt intresserade” hänniskor kom. år yssla för "Hr 'Näsgård' undrade varför cdsmästartiteln : "duger. mer redan i. bibeln" Om. det :av Iönetelniska inte. går att kal- vede trädgårds- kunna kal: gård tyckte att detta. att/låna” tit=Ja lär! från. ett. änant område vittnat: om en häonadsväckande : brist på: fantasi .. både inom". lönenämhden: och jorfbruksdersrtementet. ' " Joribruts "ordförande hr, Tiellgren vars "Uppgift var” nä mast att hjälpa”. > Sam= när" detta som en saga? Jo, förvisso, | Men '": hjälp, >. i skrot både från Sverige och ut- ny Sundgren; Stockholm, 5 som "bex För "cir) a 100" år sedan fanns det k överens: .om ”Yatt bilda Stockholms - len äv att-bo ute t. ee kom- filer ändock stora skarör årligen till tidigt. kom «man överens. öm. vått verksamheten huvudsakligen. 'sk: "le bedrivas "med jälp av. .Båvonie- del; "detta fö : skulle bli: beroe / offentliga; myndigheter ” på grund av. lämnade” anslag: Defi prin-A ipen - har. missionen. även. hållit; Alltjämt ! "erhålles behövliga. medel genom! kollekter-; + i kyrkorna en gång om-året samt genom, hö landet. ":'! Missionens föreståndare, att "om "de>ne skulle". kallas skulle" allas andra trädgårdsmästare i statens tjönst kunna begära upp- | flvttning från, lönegrad: Ce 16. till Ce 19. Dat' kostar :inte' staten ett öre att. förära denne befattnings- :] havare skogsmöstaretiteln, men a i sku kalla . honom ' trädgårdsmäst, 1e kunna bli: dyrt, >: "I: andra - kammären > gick: det "snabbaro. - Där, talade högerman= nen Haeczblom" för reservanterna; sat sig vara en mycket: framgång: 8 , har pastor vidlag rik tiggare och han 'har också 'er-' hållit god valuta: för: de” Cirk <ulé 1 " Omfattande; verksamhet :: | 7 Men' Stockholms' stadsmission har behov av "mycket pengar, ty arbets- men sedan utst An= + dersson .i' Tungeista ' upplyst hoå nom om icntt uppgifterna för träd- gårdsmästsren i Bogesund blir. i stort - sett' desamma som för en skogsmästere samt att titeln skogs- mästare irie är en lagligt skyddad | examenstital, tog han. tillbaka sitt yrkande en bifall, till reservatio= "Slutet je lev alltså att inädgårds- mästaren "på Bogesund : får : heta skogsmäst:; e, :| ta arbete har missionen tillgång till ; | olika verk .h ä na är ommfå de och man "delser till enskilda" personer i- hela Bb ef I detia arkete ha donisheni' och möd= vill nåturligtvis inte inskränka på sin verksamhet. . I våra dagar är dess" uppgift "kanske större än nå- gonsin > förut, ”"understryker "fru Sundgren, ty de nyd förhållandena kräver: nya -hjälpåtgärder, .; na "Stadsmissionen ” får övertaga ” ett stort klientel från samhällets: olika vårdanstalter och därefter fortsätta :| med hjälparbetet, Som ett led i det- Som ex- "Frågan: om kronans . förl -| var återigen på tapeten, I en'hö= ii empel kan nämnas att man har en germotion ' hade yrkats att .:denra lag - skulle upphävas med utgången av juni i år. Motio- inotiverade: sitt yrkande gad inskr! I jordbrukar åns rätt. samt att lagen har anvär!s 4. så fåfallZatt den är obehövlig. De bevisade med andra örd för. ”nycket. PET Det "mast uppseendeväckande 'uttalandet: i denna, fråga gjordes i första karmaren av hr Velander. Han kri erade inte bara kronans utan + lantbruk verksamhet i övrigt, och än höstoffensiven. mot högern. i; I dernas ' ” Efter ” föredragets”; ; slut . intog han sade sig bedöma : "frågan ur na mid- i, Om det är dan varunder ett trevligt sång- och musikprogram ytterligare för- oro Jlysnar till talet om rä ringar, och att dessa” knyter stora till: fö dets fortsatta medverkan till låg- räntepolitiken,. ss bun- "Statsrådet Grmmar, F dlund höj de och" tr os "Älskar du mig, Fritz? — Joha. 2” 7 höll därefter ett upmärkswumat så att: lantbruksnämndernas verk- samhet går ut på att öka mjölk- produkjisnen ansåg. han detta be- ” tänkligt' framför. allt imot bakerun- den : av. svårigheterna « med den kvinnliga arbetskraften i lantbru- ket, Kvinnorna kommer. inte" så länge till att finna sig i att arbe- ta i ladugården, och den utveck- |Jingen” tyckte han var riktig, Men 'hur går det då svc1 ön novvfade ska. jordbruket? Inte heller. kan hushållsskola i ”Edesta, där unga fligkor,. vilka av "någon" anledning kommit. i ”konflikt "med. samhället och som därefter intagits på någon anstalt, får lära sig hushållsarbete och andrå uppgifter, som kan bli till nytta i framtiden. Vidare finns olika . verkstadsavdelningar, . där människor omskolas till yrkesarbe- tare 'inom' olika: fack, Bl. a. "samlas år upp en: hel del husgeråd, såsom gamla möbler; "skor: och "kläder m, m,, som ' överlåtes till verkstä- derna, där det insamlade. rustas upp och : ställes "i ordning samt sedan säljes. Eftersom man erhåller möb- bringar , försäljningen -' betydande summor, som sedan användes i det sociala arketet. För väl reparerade möbler kan 'ersättningen ofta bli betydande, "särskilt när det gäller gamla mövdler som iordningställas i allmogestil.. = > I de nämnda verstäderna erhål- lerna och persedlarna 'gratis, in- |. brev som. den” tyske kejsaren) Wil-- bert. Ballin, --sem ' tog sitt it rahem TS uppgift. att fyll ty i många fall är” "bostadsförhållan= ! 4 löna orsaken ' till "att unga .männi= torna, lägger fru. Sundgren: Naturligtvis har stadsmissionen inte möjligen, att. återföra” alla till 4. av ”klientelét kari” bli : samhällsnyt tiga". människor, och ett sådant. re=' sultat får man. vara belåten med i en: tid som-vår. : ” Stadsmissionens arbet arten att. den är värd allt. det stöd , den kan få från det" ä Dess sociala, insatse "under klubba hittills okänd Sarnling - av sin tid. skrev” tin sin 2 1918,. då Hohenzollernmon Ibhbas -bort: på en-hae och 2. Hambur, - den 28. ler . klientelet god utbildning" och YvrvereTYTYTYYVTYTTTYYYYYYYYYT tie deendedendderten dalade
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.