ia a mot människorna.:; då kött. ot "Kristi lidande. ' Yrevvv vrervevey YYYYFFvY vererYvevv v Vissa av de "seder, och "pruk, s som våra förfärder "använde sig av vid de "stora högtiderna för tusen år sedan 'öch även längre tillbaka i tiden, an- vända vi oss av ännu'i denna dag utan, att de undergått större föränd- ringar, Många av;dessa seder” ha gla ursprung, men många: av "dem. ha utvecklat :sig direkt ur na- turen, såsom det t.”ex. är förhållan- laet: med skinkätandet till julen, gås- : "ätandet på hösten "och äggätandet a vid ”påsktiden.. Fastan och påsken, ; som ” infördes .'med "kristendomen, " samt de seder, söm : äro: förenade . med : dessa tider, ha! både religiöst - och profant ursprung. EEE .Fastan. kan man påvisa har sitt "ursprung från. kristendoniens första ”århundräden” och den -högtidlighölls "1 de kristar länderna flera'århund: ” Taden” "innan vi kommöd: i beröring -med de första kristna. Den inför- des i vårt Jand under den katolska > tiden, och ehuru vi numera icke följa de regler, som katolicismen an” ger ; såsom nödvändiga för ett vär- "digt firande av; fastan, ha' vi dock " fastetiden "kvar. i almanackan” ochi [ji - vissa av vår seder; som vi icke ”kundé "frigöra oss ifrån samtidigt som vi av. "dess fandamål ätmera: är ett-annat än under" forna. dagar. Den kan. för "vårt vidkommande räkna sina dagar > från den grå forntiden, alltså alltse- dan vetemjölet Började användas till bröd, och :hade från början uppgif- ten att såsom ett offer till-gudarna stämma ”jordandarna "välvilligare När 'kristendo- "men infördes hade 'den med sig en ,vetebulle.'i form av, en trekant, en svigg>, som kallades. betvegg, därför att man åt den i het' mjölk. Denna. "trekantiga" bulle slog aldrig igenom hos oss. Vi beböllo vår gamla run- da form, men kallade, den en tid för Betvegg. Ms or se .Fastan bestod i att” man fyrtio da gar före påsk skulle avstå från all lyx i födan samt från alla starkare .och fetare; födoämnen, framför allt :Fastan skulle' erinra. män" niskorna om Kristi lidandes historia tiden före påsk, och då köttätåndet förr” var liktydigt med vällevnad, skulle människorna genom avståen- det därifrån giva sig delaktighet : i Fastan, skulle alltså i verkligheten. utgöra en påminnelse om "att bot: då och då: måste göras för syndernas förlåtelse, Något o 0 I "verkligheten iordé "denna fäster 1 tid-ha sitt ursprung i vissa hygieni- ska levnadsregler, som funnos redan före" den urkristna tiden; eventuellt också i vissa naturliga betingelser, bl, a. den brist på kött som för all- tid:-uppstod. vid "vårtid; då ingen | + slakt kunde försiggå på grund av att aveln då var i full gång." Detta gäll- de i synnerhet för den bofasta -be- folkningen, som hade upptagit krea-. tursskötseln, men inte Kade. möjlig- het; att. på långt när "hålla: några kreatursstammar. - De primitiva va- pen, man hade på den tiden” gjorde ju inte heller utbytet av jakten allt för' stort, Till denna fastetid finns det sålunda säkerligen många i vär. andra ingripande orsaker, ehuru den fått ett fastare samband med den kristna” högtiden” på: grund av; att dé kyrkliga: "myndigheterna ;. fastställde dess + -ritual'och därmed gjorde den fastare förankrad i i medvetandet: et : Fastlagen "däremot; som” numera ehura oriktigt. ofta framställes. sår m; Påskels sed- : samt : | skull vänja sig av med get överdådiga ' Tevnadssättet; blev fast lagen så 'småningom en karnevals-| tid av ”uppsluppet festande och rum-: lande” som till sist började långt för den avsedda tiden.:: I « Hos: OSS, lever den gamla, fastlags-) tiden kvar i de maskeradbaler, som man numera börjar” ordna” redan” så snart julen är slut, Dessa "masker radbaler' är: helt enkelt: en: "direkt fortsättning på de tidigare” karne-. yvslerna änder, fastlagsveckan. Under” 1400-talet började man även tppförandet av. s. k; fastslags- spel, Speciellt i i Skandinavien och Tyskland : blévo "dessa "fastlagsspel | p särskilt gouterade. De pågingo all- mänt: fram till mitten. av 1600: talet, efter vilken tid de endast mer spora- diskt uppträtt ända i ini vår tid... Un- der. 1600- talet” förenades” med fast- lagsfirandet och > -fastlagsspelen” ett ofta rena: börstrecken;- så att: myn- digheterha till sist: vid: flera tillfäl- len. måste utfärc som -' liktydig : med fasta sprungligen y veckan före fastans bö ita man. noga i vär almä: nacka's Finn "detta där ”fortfarand fastslaget. "Där: står nämligen ”fast- lagssöndagen-- -upptagen "före första: söndagen. i: fasta Ehurno vi redan för fyrahundra år sedan de": katolska: kyrkobruken, ' "ha". vi dem: fortfarande till viss del upptag ” na i almanackan. "'Fastlågen är av yngre datum - än ' fastan och kom till som en förbere- delsetid för fastedagårna: Sedan den religiösa något suddats ut av olika omständig- heter utan att seden att fasta övergi- 7 vits, tog man. sig nämligen dagarna före fastans inträdande -seden ' att under några dagar riktigt festa om, Därvid. tog man, ett ordentligt. av- sked av köttet, farväl till köttet», som ordet karneval betyder. Fast-: lagstiden'- blev nämligen kaärnevals- tiden. Man åt och drack så mycket man orkade och anordnade den ena karnevalen efter den" andra för att få roliga minnen att leva 'på under | 'den tråkiga "fastetiden under vilken inga spel och nöjen fingo ,anordnas och. då mån inte fick äta annat än grönsaker, fisk och gröt, ; Inte. ens ägg fick man äta förrän på påsklör- dagen" då fastan var slut. Man för- beredde sig sålunda” för fastan ge- nomiatt riktigt leva om veckan före. Från ätt från början ha varit 'en för- beredelsetid under vilken,man lång |. . så! här målas äggen än t. 200 av ung domarna som för flera tusen år sedan, Vv var ur- innebörden i fastedagarna'' så: våldsamt" spektakelmakeri och) | ock allvarligt tänkt handling; men > liksom fastlagen råka e även fast- lagsriset så småningom på avvägar. Det: började mer och mer att an- : svändas på skämt 'och så använder én "män det j ju allmänt än i dag nå sina håll: : Från 1500-talet har påskriset hos oss endast haft skämtsam betydelse, ' . I början av sin tillvaro användes "påskriset endast på skärtorsdagen, . men sedan det förlorat sin egerdltliga betydelse :kom ' det att tillhöra fast- "lagens" rTekvisita och användes så den >» första fettisdagen,; som ju från bör-.. På andra håll däremot an- ” ” vändes ju påskriset numera endast - såsom en 'vasprydnad under påsken « cv : och dagarna före. - jan” också var den enda, -eftersom : den ursprungligen var den sista dag på vilken man fick äta kött och an. - nan lyx före påsk. . Från äldsta tider har fästlagsriset foppen prytts. med fjädrar i, prun- .. som man kan .påvisa att den funnits. skick i nära tusen år. mellan, förr. och nu i detta avseehde. är mycket liten och "ligger i iatt man under. de 'senaste-åren börjat be- kläda hela. riset. med: fjädrar under : det” att det tidigare endast var r själva toppen som pryddes, en. Påsken" var: från början en "gam- maltestamenlig' familje- och tempel-. fest och firades till minne äv befri- olsen ur den egyptiska -fångenska- Nn. Man slaktade” påskalammet i i templet såsom ett offer — för öv- rigt 'en intressant ' parallell, till våra egna: förfäders djuröffrande — och förtärde ' sedan "köttet tillsammans med. osyrat -bröd och '' bittra” örter: Detta har” sålunda sin upprinnelse men har ändock lammet, som slak» tades.; till påsken; blivit syhonym if: I med Kristus: som dog "martyrdöden inder. påsken.” "Den judiska terapel- festen hölls på aftonen” den 14:N san, "vilken tidpunkt enligt vÅr tide- äkning,: infaller:under april månad. Ordet: "påsk härledes'för övrigt ock”. > det under det andra årtundradet ef- Gotlandskt :hängsmycke” ': vAgnus-Dei»-bild, ter och ofta ta'hhd om särskilt br kiga och ”bovaktiga : 'fastlagsfirare. Nåja, detta. "sistnä ida är ju heller inte främmande. f lertid förde: d ha. varit främst småningom + kom 'spektakel att "upphöra. le «' Emellertid kan man säga att des- sa fastlagsspel; som; ofta voro ;mer eller? mindre grovt: 'skämtande med aktuella personer. och: händelser, äro föregångare till våra dagars revyer. Till fastan : hörde påskriset eller fastlagsriset, som : det omväxlande kallas. Fastlagsriset är - . troligtvis inte äldre”. i "vårt land än: den Kristna. tiden, Det kom hit med. katolicis- astlägstidens "i en'del andra länder, "jan men,” I de tidigare kristna länderna har fastlagsriset förekommit så långt : tillbaka i tiden att man kunnat spå- ra. det till de första århundradena efter Kristus. Liksom så många an- "dra gamla seder har. även riset för- ; lorat i betydelse, ehuru det än i dag på många håll användes på samma «+ sätt som för tusen år sedan i vårt land.och för nära tvåtusen år sedan Riset skall erinra om ' Kristi lidande, särskilt' . hans sargande både med törnekro- .nan och gisslet och är därföt också en lindrigare och för allmogen i all- : mänihet avsedd form 'av gissel jäm- "fört" med det som användes i vissa fövter. Det var sålunda från bör- at attribut till de. övriga påsk- ” sedér; som hade särskitl- "avseende på att stämma människorna till: eftertanke, "I 'sels användande var alltså från begynnelsen en högtidlig ' i Si år tid, ”:Emel; myndigheternas , ngripande som / så ter > Kristus, men” "firades nu till minne. av Kristus lidande och död. rö 5 325 "bestämdes det" att påsken: skulle firas den” första söndagen ef-: >= 4ter fullmånen: efter' vårdagjämning- - Denna bestämmelse gäller fort" irornis riska . grav, dlaserad era i från;S två då farande och det änfäägtör som pås-, :ken firas på så olika vdata, ben Emellertid kän sman möd säkerhet "påstå" att vi här i FSveribe även/ir påsken kom till; Detta skedde ock: så ungefär vidfsamtt ma tidpunkt och fall att förlägga” där Kristna högti- den till:den hedniska, vilket j ju ock- i - julen, nyårs- firandet, "Lucia . och trettondagen. Den hedniska Kögtiä, som firades ungefär vid tidpufikkten för vår nu- jordandarna; ” Det Äskedde när. jor- 'den "öppnade sig." Då ville man ju försäkra sig om, andärnas bevågen- het och då vidtög man. i de vanliga åtgärderna vid: sådana Tinlfänten. Un- der den längst "tillbaka?i tiden lig- gande perioden ; ;offrade man djur, men senare även-bröd. Det var vid dessa offer som sermlan användes." -Seden att äta ägg'under påsken är även den av gammalt ursprung. Hur seden uppkommit vet man inte, mens troligt är att även den har sinä röt- bestått. åv.en knippa björkris, som i» - kande” färger.: :Detta är en sedvänja ;- i i vårt land i i så gott som oförändrat - Skillnaden - jångt före "Kristus, men i kristendo- | 4 mmelen.: — Kalkmälning från Härkeberga kyrka i öppen, skildrande > Monnaregnet> i ut yckt, på "grund av att hönsen vid den. tiden. "på året börjat värpa på nytt. i större utsträckning efter vin: terns viloperioder. Förr i tiden voro människorna i sin matordning' mer beroende avs årstiderna än vad 7 äro. . Visserligen" måste även vi trots alla våra framsteg på olika områ- den rätta oss efter naturet det gäller grönsaker; Vi? lika, men. det kunde. inte våra förfä: usen" och: ett par tusen år sedan. Vi ha också möjlighet at! kon: Ju servera: våra & Detta kunde” man också förr i tiden, | till: och med ge: nom frysning, "ty man lade. då helt ut äggen i snön; men lika litet Mm våra förfäder kunde konsöryvera äggi "större utsträckning för: vi behovet, ”kunnä vi göra. det. | just FT derna omständighet + saken. till äggätandet under värpa i högre grad än anna det helt naturligt- att .en stör sumtion omedelbart. måste s högtid. har sedan så småningom för- knippats med” 'matvaniorna ' och åå häri: detta fall liksom i så många and otsakerna varit helt nattriig tilp äggätdndet under. påsken. .; dr köttet för .dantag för några: Hös katolikerna på "bjudna fasior, utgjorde 'huvadfödan, irade ; vår 'påskhögtid ” innan 'den/Eristna . vy svårighet I i detta |” form av ägg fallande. från h "kunna nu |. visserligen” konservera en hel del dy" |. måste. det ju bli, ganska enformigt att fullkomligt avstå därifrån under . fyrtio. dagar. Denna förklaring faller dock ' platt” till marken då' man vet att, :det' även under” hela fastetiden var förbjudet att äta ägg. , Först på ;: påskafton;;: "då fastan; var, slut, fick” iman börja äta ägg. Xx Så 7 örsaken un: alt 'man! "på: många iran då” så inn icke frängått nar Cåhdet 3 Kr man har Man har emellertid. även. försökt |-gj att förklara äggätandet under påsk: : tiden med att man under fastar ville ha mer, omväxling i. födan, ty å vigt under året; med uh varande påsk, var en offerhögtid I till |; a ter direkt i naturen, alltså klarare ri ligger: chest satt dricka; Nr renen An NN -Å
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.