; fick å in nt "YTYTYYTTYTFTTYTYYYYF VS TYyrYvv re. LAROLMS TIDNING Yvrviv YrYYFYYTETTYTPYYYTTEV > Nackstyv: fältmarskalk och herre” till: kungabesök; väg - vi i I gör: ett i besök | på Skummeslövs : gamla"? kyrko- gård, . finner I vi "där "en stor gravsten méd:namn på en del Personer "som "levat och slutat sina dagar på Skottorp. : Grav- stenen, har sin plats i sydvästra hörnet av kyrkogården och res- tes år 1844, På stenen läses föl- jande: , ON Här vila ”Fältmarskalken SS - Baron Carl Gustaf Örnestedt | + 1669 F 1742 . Anna Hedvig Coijet £.- Örnestedt + 1674 + 1752 Anna Beata Coijet > "1706 + 1762 « Översten Gustaf Adolf von Snoilsky ' Soon > "1706 I 1784” Vilh. Sofia von Snoilsky E Coijet ot 1709 + 1776 VN Då. Konungen vid "sin: ihåm- 2 komst "från Turkiet tog sitt hög- kvarter i "Lund, var Örnestedt en av ledarna för den nya hä-; ren;.. som ” senare "tågade. mot Norge. . I alla Carl "XII; si krig var Örnestedt med, 'och då kung Carl blev "skjuten vid Fredriks- hald var krigsledningen delad: i två stora” partier. , Ena” partiet var | de' kungatrogna, som följt sin konung från det ena slagfäl- tet till det andra: Det andra par tiet var "hertig Fredriks parti, som "av motsatta” partiet miss- tänktes för att inom sig ha den man som avlossat. det. dödande skottet mot kohungen. Örnestedt var en svären fiende, till hertig ' | Fredrikshald 'delades' den 'sven- ska krigskassan ) mellan de högre rade "Carls död, 'fick' Örnestedt ett var utsatt dag och tid då konun- befälhavarna på : hertigens ini- i rnestedt. fick sin del av : Capten : i Gustaf -Ad. von "Krassov | ov 1743 | 1801 faan > Ryttmästaren Mauritz von Krassov -. + 1781 + 1820 Det översta namnet på stenen där titeln : Fältmarskalk före- "kommer är något ovanligt på en sydhaälländsk "kyrkogård. Där- - för vore det kanske av intresse : att närmare studéra personens . levnad i de oroliga 'krigstiderna. Att fältmarskalken . Örnestedt fått sin gravplats här beror på ", att han både föddes och dog på Skottorp! Carl ' Gustaf ' Örne- stedt var son till, Frans Joel Ör- >. nestedt-som ägde Skottorp 1680 1 den XI därstädés firade röllop med den danska prinsessan Ulrika Eléonora.: Då ' kungabröllopet var på 'Skottorp - var Carl Gustaf 11 år gammal och 5 år därefter dog fadern. « Vid 16 års ålder övertog därför "Carl "Gustaf Skottorp. : Carl Gustafs fader Frans Joel -var en: av: Carl XI:s fältherrar och . hans "namn ' förekommer i '. historien både från Livlahd och slaget vid Lund... Att sonén Carl "Gustaf "valde" militärbanan är inte något märkvärdigt, då fa- dern" var militär och de högre - befälsposterna : voro. den. tiden > besatta uteslutande av grevar och baroner. - ' Vid unga år blev Carl Gustaf : officer, och då Carl XII:s krig började, "var Örnestedt' i :'sin krafts dagar och följde sin ko- nung i alla. hans strider. Effer härens rederlag vid Poltava var han en av dem ;som 'följde ko- nungen på den äventyrliga fär- "den till. Bender. - Här stannade han - några år, men på konun- gens befallning blev han hem- Fredrik: och hang tyska anför- vanter. : c Efter konungen död vid " skickad för att hjälpa: till med att uppsätta en ny här, '-. Kör aldrig för nära ett for-' don framför dig. -Var sär- skilt försiktig vid omkör- ' ning, så att du inte tränger "den du passerar — eller ” > gjälv blir trängd. Me-döden Jurar — -KÖR VETTIGT. "Året 719, ett år efter kung brev'. från kung Fredrik. Örne- stedt:bodde 'då hos sin syster på SkKöottorp, och kung Freårik. vil- le personligen. överlärmna de papper, som -hade 'med avskeds: ansökan att göra, för nu var av- skedsansökan beviljad. I, brevet gen vid'en genomresa i Halland skulle besöka 'Skottorp. ' Vidare innehöll :” brevet; "att Örnestedt för. trogen tjänst. blev belönad med ' en . fältmarskalksfullmakt och titel fältmarskalk; samt skulle: erhålla 'pension: efter den graden. 2 i Örnestedt blev inte: glad ö över utmärkelsen, Dels ville han” in” te. träffa kungen "och inte. ville han ta emot någon fältmarskalks Skottorp själv ta emot honom nen utan lämnade de? tinslagna | papperen till. Örnestedts syster för. att hon sedan skulle över- lämna” dem till” fältmarskalken. . ' När. konungen me fsitt. följe körde från Skottörp,: fick Örne- stedt den övereriskomna signalen från ' borgen . att kungabesöket var undanstökat. Den: med 'sy- stern överenskomna ”' signalen var den att en flagga skulle sät-' tas upp på en viss plats där den var synlig från Örnestedts' göm- ma, och när han såg flaggan ha- de han .varit-från hemmet i fyra timmar, " Nu skulle. man "tycka att allt var lugnt och fridfullt" på Skot- torp, men 'så var icke. förhållan- det.. Örnestedt fick det" ena brer vet -efter det andra från krig kollegiet. i Stockholm" att kassan, som antagligen. inte var stor vid den tiden.. :+' Att tj nia fosterlandet under kung: Fredrik var'inte i Örne- stedts smak, och därför begärde han avsked 'ur armén, då her- tig Fredrik blev. konung, «och kung Carls syster överlät -rege- ringen till sin män. Det tog tid innan > Örnestedts avskedsansö- kan .blev beviljad: ". Därför fick han ' stanna vid: sitt regemente som ' var förlagt i Skåne. Då hér tig Fredrik. blev konung reste han omkring i landet för att in- spektera trupperna. "i. ". ; Under en av inspektionsresor- na "var han” även i Skåne, där Här var Örnestedt i en svår si- kung Fredrik, men 'å tjänstens vägnar var det hans skyldighet konungen red förbi. För att kla- ryckte han till sig en sabel från en ' bakomstående : soldat och med den i handen stod han i giv-aktställning medan konun- gen red förbi. Örnestedt ' hade. sin tjänstgöring.” tuation ty han häde bestämt sig - för : att : inte lyfta sin värja för. att stå i givakt och skyldra, när$' ra upp den svåra situationen: var inne, tog' Örnestedt 'en rodd båt och rodde över till Stensåns södra ' sida" och . höll sig dold bland ; alebuskarna - 'ett stycke uppåt ån på Dömestorps strand- parti, där han ville vara ostörd. Kung Fredrik kom till Skot- törp. på utsatt tid-och- höll med sin skjuts vid stora slottstrap- pan, där Örnestedt syster .tog e- mot: honom. Konungen 'frågade om ”Örnestedt' var "hemma, men fick " till ”Svar:att han inte var hemma för. tillfället, men. hans majestät' kunde komma in och få lite förfriskning, så kom han nog snart." En .sådan sidovörd- nad” från Örnestedts sida" hade konungen nog inte väntat. sig och stoltheten. gjorde nog sitt. ” haft 'änförtrodda -[skulle redovisa kassan och -läm- na rapporter 'över den, tiden han medel; . om hand. Det gick. ett par år innan -Örnestedt gav: något ”jjud ifrån nig, men till sist. tröttnade han .på- de : många påstötningarna. Han . befallde två: drängar att ZLöra fram till borgen, där, han själv och drängarna hj ilptes åt att lasta på vagnarna så" "många papper som; han haft hand om allt sedan han började sin mili- tärbana. Drängarna fick 'order att köra till. Stockholm raed he- la ”brasket”. och. kasta in 'hela bunten i ett av rummen på :kol- legiet. .En 'sådan resa: tog lång tid, ..rhen - drängarna återvände hem då de fullgjort sitt uppdrag. : Som förut är nämnt dog: Ör- nestedt 1742, och de” sista åren han : levde” var ; han : bosatt på Skottorp. Då han dog, blev:hans svephing. den fina fältmarskalks uniformen. och ' vid sidan lades hans. värja. : "Vid :en restaurering: i kyrkan år 1844. öppnades hans kista och fältmarskalkens'; värja; hängdes upp i kyrkan, mer några år ef- teråt togs sden till förvaring på Skottorp, där den Hroligen är för närvarande. DS för de nya vägar bildandet av 2 . JOHAN NILSSON | et 2 alm: sv orda Kungakommittén 1952 pe UPPROP: ” HANS MAIPSTAr KONUNGEN fyller "den 11 november 1952 sjuttio år "och Anskan att på” dennä Hans Marestät omtattat vår fäderneärvda andliga odling med levande intresse. allsidig och diupgående kännedom om vårå kulturskatter. - I maktbållande och förkovran och Han har vunnit intim förtrogenhet: med våra forskares, :törtat-. tares och konstnärers strävanden och arbetsvillkor; med den vidaste överblick över kultörlivets mång " skittande domäner förenar Han insiktsfull förståelse såväl för de omistliga värden vi | tagit 1 arv som : som öppna sig mot framtiden, St .Han vet Vi vädra därtör uf ala dem, som önska hylla Hans Majeståt på Hans sjuttioärsdag. att bidraga till "Konung Gustat VI Adolts. 70-årstond för svensk kultur”, Jisponeras för der avsedda ändamålet, Det är vår övertygelse att ingen gåva skulle. vara Honom kärare. TAGE ERLANDER ' ” statsminister . ordf. :t Kungakommittén 1952 . Hans pogudsdag biogas Honom en värdig hyllning torde vara allmän och uppriktig. Undeftecknade : . hälla före. att den tsinphgaste formen vore bildandet av en fond, avsedd att efter Hans Murestäts- eget beprövande disponeias för att befästa och främja :svensk kultur. '.; Al iträn "ungdomsären' har Han har. förvärvar len vad som kräves tör der > vid- att av Hans Majestät" tritt” : AUGUST SAVSIROM talma) Vv ordt [| Kungskommiltén 1952 " s ordi a Närmgslivels sams till.' "de han steg ; inte" av, vag> : | stefolket hade lite bättre än på [vissa andra ställen, var att de "| timme tidigare än på andra stäl” 1 Ja samma tid. yvsav. : N "| vilken alla voro rädda för tyck- "I båda pigorna som han höll sig m gammål - smålänning he: rättade + vid ett:samkvär för några år: sedan från hans barn- doms & sbyå om: en händelse” där- städest år; 1852. som "han: tyckte jag gott kunde referera. . Och då det nu är jämt 100 år 'sedan det hände, kan ju berättelsen ha ett visst intresse, ie. "i: Han” barndoimsby, x vars” namn jag tyvärr glömt att : anteckna, låg. någonstans -i Småland, jag vill minnas -ej" långt från Ble- kingegränsen. I byn. voro fyra större böndgårder' som benämn- des efter sitt” läge för” Vestre, Södre, Östre. och ' Norre gård. De lågo tätt samman” och hade markerna om varandra för stör- skiftet hade då ej blivit ordnat. Så. var det några småställen, mera spridda, . samt yrkesmän såsom - smeden, . skomakaren, snickaren söm även 'gjorde lik- kistor, sarat några torpare som fingo släppa . till billig ' arbets- kraft ” till "de större. gårdarna. Bäst av "alla gårdarna räknades Västregården ” som" "ägdes av nämndemannen Eskil 'och hans hustru Helena vilken ärvt går- den: med löst och fast, 'skuld- fritt." "Och då ej: heller : Eskil kommit barskrapad dit, voro de räknade som rika i; början. : De hade gift sig först inemot de 40, så det. blev blott: éh' son, Isak, som var 22 år när denna berät- telse > börjar. På gården fanns två drängar och två pigor. samt en” lilldräng för " kreatursvakt | och småsysslor. . . Pigorna voro ett par. 20 års vackra” flickor karen, Förste drängen var även smedens son, men den andre ut- döttrar till smeden och skoma-|€n Iolnodelbart skulle” i med > Elsa till prästen för att uttaga lysning; ty hon var nu mer' än halvgången ' med" barr, vartill Isak var skyldig med löfte om äktenskap. "Isak nekade. som vanligt. -Och 'undrade 'hur de kunde tro att han ville gifta sig med én så ful flicka. Han hade aldrig lovat .henné något äkten- skap. : Modern gick derna” gång e- mellan . och sökte framhålla att det var en duktig flicka och de kunde. bli' mycket bra, så Isak borde ej. rent motsätta sig” om han" var : skyldig. . . Han borde tänka lite. på saken. Men, Isak sade blånkt: nej och smet ut i' skogen med hund :öch bössa. Bonden sade att det kanske kunde .' kosta ””nämndemannen hans plats för han kunde' väl ej sitta. och, skämmas vid rätten. för. sin son, när han blev stämd 7 till rätten. Och för, övrigt skulle - han nog ordna med. så att Isak fick :kännbart"' straff.” Och 'så lämnade de. :Västergården utan traktering. : S : Och Isak skulle bliva straffad, på det mest loväntade sätt utan att. söderbonden: på något sätt | behövde : ingripa, ehuruväl han blev misstänkt på grund av ytto. randet .vid besöket... "Påskaftons ) kväll försvann hunden spårlöst | från gården. Detta var egendom 4 ligt, då han. ej lät sig tagas eller | ens' klappas av någon utom 1) sak. Och hur;,lIsak än visslade il garna hade fått ledigt och gingo . stund: före skymningen till den: andre drängens kem. unge- fär en "mil därifrån... Och 'de socknes,' c:a 1 mil från hemrnet; ” Arbetet "var hårt och lönen ska knappt, för dét skulle gni- das och sparas för att slant skulle: "kunna läggas till slant som - kunde wutlånas mot .bra ränta. Men det "enda som tjän- fingo sluta: dagsverket én halv len. Men a nerDR. fick de bör Isak som växt upp till en stor lång 'pojke förde ett dagdrivare- liv.. Arbete var hans fasa. Nämn: dernasnen murrade nog en:och "jannan gång att sonen skulle ta sig före något nyttigt. Men He- 'Jlena tyckte att så rika som -de | voro så behövde han ej arbeta, Den ' gång han ej låg och drog sig ' strövade” han med- bössan Toch hunden "kring -de. vidlyftiga ägorna. drängarna. '. Men som det. var nämndemannens sön ville ingen stöta - sig" med ' honom. , Hunden tes vara chans ende vän. ' Men .han var en. väldig flick- jägare, som kunde 'dåra som:det syntes": vilken flicka han. ville, utan upptäckt. Så var det med till båda utan någon anade hans dubkelspel. .' Han. hade. svurit dem trohet och äktenskap båda, ”men för att föräldrarna skulle gå med "därpå behövdes att de voro, i. omstäjndigheter, annars tilläto 'de 'det ej”. Och flickorna var liten samt kosthållet : gan-' Han var illa tåld av! skulle ej: återkomma” förrän på söndagskvällen, varför Isak mot sng = av 6.0. Nilsson vanligheten-" fick hjälpa. fader med. morgonsysslörna och ”dju- ren. Men ingen hund syntes till: Så. "kom. det ; en . torparpojke : springaride ” . och sade att. han mött ett”; par svarta'tattare i sko- gen, som sagt: a han kunde säja till på Västregården att de- ras hund stod butiden nere vid munnen: så han kunde inté ski la, men de, vågade. ej att.gå h nom nära, ie :. Isak slängde det han:hade fö änder, det var för resteni.göd- selgrepen, .. och. skyndade 'i god fart till den:4 km. därifrån be- lägna' ängsladan;, Där fick;.han se hunden stå bunden me kraftig - järnlänk' 'vid; ett. träd; med ett i flott inkokat ullgarnö- nysta mellan + käftarna, - utan möjlighet att . lossa : tänderna. Just som han kom fram till hun den döko två ”svartmuskiga kar- lar fram från en buske, och han fick ett så kraftigt slag av en sandsäck eller dylikt att han ö- gonblickligen domnade av. For- tare än det går att beskriva var han bunden till händer och föt- ter' till andra träd nära "hunden; "en." Och då sin pipa kom 'han ej. Båda drän 1 ängsladan « och hade fått något. i fi: Era vänner ” . vill säkert gratulera Er vid lyckliga hän” delser. i Ert liv. Annonsera förlovning, lyspång, vigsel cc | och födelser , SS Axel Afzelius, msunead ordt + Högsta Rudoll Anderberg tiksdigsman, ordt. i Svenska lands: . kommunernas törvund Curt Albert Anderson direk för, ordf i Stockholm» staustullmäktige; Elon Anders son, landshövding. + tirvwleborgs lån; Georg "Andréen, landshövding + Uppsala tan. Cart Beck-Friis, triherre, preses I Kungt Lanmhbuksakadenuen; Ihorwald Berg giv” lndshövding ” Kronobergs län; Hilding ' Berg. srand.: protessor ov + Stockholms högskolor feklorsköpvent. borgarråd, ordt. + worgar pe sonn Bergvall. ; Manlrea Biorkz : " arbetsorgan; Berit Kugelberg, verkst, direktör i Sven- ska arhetsgivaretöteningen; kinar Kordel, verkst, di." « rektor 1 Svenges grossstförbund; Yngve Larsson, fil godsagare, ordt t Sveriges tantbruksförbupd; 'Göran " Liliestrand, prolessor, preses rt Kungl. Vetenskapsaka. denuen; Eiot Lindberg, randshövding i Västerbottens” "Jan; Adott Lundevalt, teperingsråd, Drdt. + Regerings- .. rätten; Lorsten Löfgren, Inndshövding i Jamrnlands län; Oscar Lövgren tandshövhbng + Norrbottens län; Eire gunst. biskop 4 Su kholms stift; Gusia? Be verkst direki0r + Svenges köpmannatörbund: Yngve Nilsson, giasmästare, ordt. "+. Sveriges )hantverks- och tunnor dh h fruntork ärkebiskop ost + Svenska den, Giennar Brinck: sverste, rikshemvärnschet: Simenre Croman. t od riksanskvane, preses i Kungl" erg metson. lanssfövdng jandshovding + Skarsnorgs län; Gustal Dyrssen. gene” fatmajor — åverkommendant; Rot Edberg. nämn '« Vitter. histone" och an"ikvitetsakademien:. Gunnar Pa. stockholms län: kritof Domö redäktör 4 Jireklör + Handelns arbetsgivareorganisation; Johannes +: Norhv direktör, v ordt + Sveriges körlörbund: Erik - dr, ordt + Stockholms stadskolleglum; Gösta Liedberg, 4 Kopparheris Win;, Gerhard >. verkat / Nytander. £ Ad, landshövding, v' ordt. i Svenska sån- I gar Per Nyström och Bohus lans. Karl tahan Otssan tandshövding + Orebro lan; Ivar Persson, statsråd och chet för Kungl" > ordr a Publicistklubben; Otte Ekblom: I Jonköpunes lan; Ho pkeimna, direktör, vy ordf. I Sve figes fiksidronistörband:; Bernhard Ekström. mans " åkare, ordt of Rikstörbundet landsbygdens folk: Eri -kuhund. ME dr, ardi oa Sveriges nykterheisvänner: fandstorbund, Kau £veröt, direktör, ordt 1 Svenske > försakringsbolags rikstorbund; Bertil Faltemus Aands hövding 1 Blekinge lan; Arik Fast, riksdagsman, ordi« « 1 Svenska-Jandsungslörbundet; Henning kransen, I. d H presen + Harry Guldberg, president i, Kungl Svea novrätt: Johan Hacander, Oversiäthållare; Carl Hamitton, lands äd, temeniet: Arvid föickert landshövding 1 Alvsborgs län; kont ström, tv: d. justitieråd, ardt I Svenska Röda Korso direktör + Svenges Industriörbund:. iru, ordt + Riksförbundet Sveriges: töttakårer; Gustaj Stenmarck, - rådman, ordt 1 Svenska . sparbankstör- «ningen; Axet Strand, vice talman, ordf, i kands ; general vare: Gnusat Söderiund. bankdirektör, ordt. I Svenska sankföreningen: Arthur .Fhomson, umversitetskansler; tvar SE NRbOm I q UN preses i Kungl. 'Östen Undén, stats- hövding I Östergötlands-ian;- Bo Hammarskjöld, lands hövding | Södermanlands tån; Rolf von Heidenstam kabinettskammarherre. ordf. "i Sveriges allmänna ex råd och het Nor Kung Utrikesdepartementet; Sven Wademus, londstiskaly ordb Statstjänstemännens Ruben Wawnwon, landshövding t Kalmar erstin Hexs f.d. hederspresident + Yrkeskvinnors samarbetsförbund”. Åke Hovgard, landshövding i Gotlands län: Emanuer. ” Högberg, direktör. ordf. 1 Sveriges redareföremnp" Zeth Höglund, f. d. borgärräd, för Svenska stadslör” MM bundets tyrelsen. Axel. Hörer, generaldirektör och chel län; Axe! Westling, Inndshövding | Värmlands tän: Per Westling, landshövding I Krishanstads län; Gersrua ” Wiklund, tru. ordt. 1 Sversges husmoderstföreningars Allan Voust, i Gustar Settergren, verkst, « Rugnar Stattin, ”. vandshövdiag + Västernorrlands tan; Märia Stenbeck, län; Valter Aman, direktör tör Fiänstemännens cep- = Forsten Astrom, protessor. ordt, i för Kungl yrelsen; Albin verkst direktör i Kooperativa förbundet;' Reimer Johansson, Conrad Jonsson. lands Jonzon, fil dr Wilhelm landshövding i Faliands täl - hövding i Västmanlands 7 preses. 1 Kungl Musikaliska SEPA ” Bidrag kunna insättas å kontrollgirokonto 90 00 70. K Sveriges akademikera centralorganöation: SMmon Oberg, ' pastor, . tjt. + Frikyrkliga mittén; Anders Österling, El, dr, Svenska akademiens ständige sekreterare, 1952, 16, "vilket konto . a läto sig dåras i: hopp att bliva moror på gården. Men när de så kommo underfund att det var likadant ställt för dem båda och knappt i. början kunde: tro att Isak varit lika närgånen mot båda förstodo de, fast för sent, huru skändligt de blivit lurade. Då de ej längre kunde dölja sina tillstånd gjorde moran räfst med. ”Lhororna” «och ville . veta om de avlat barn med drängar- na. Men då de sade. att det var Isak som var barnafar, kom han i förhör. Han nekade blankt, Modern kunde väl begripa att han ej ville gifta sig med :en simpel piga. Han blev trodd och flickorna ' grät - och: bad att få stahna kvar i tjänsten, för för- äldrarna hade > tillräckligt att försörja dem ' som voro hemma. En kort tid fick de stanna kvar och sedan drevos de från tjän- sten. ' Men stor blev uppståndelsen på Västregården då samma dags eftermiddag . som flickorna ' av- skedats - från tjänsten, södre-> gårdsbonden, trygg och" kraft- full, kommer inklivande, åtföljd av Elsa och ville tala med Isak. En muzkavle pålades honom :så att han ej kunde skrika. Så ut- sattes den arme Isak för en lika hemsk som smärtsam operation, Därefter klistrade: "männen på honom en lapp på vilken det på dålig svenska stod skrivet ”Vi ha dig i vår makt. Detta är bara én början. ”. Nästa gång kostar det livet om du ej inom en vec: ka "lämnar 1.000 riksdaler till vardera av. : pigorna” .som ” du skändat”.: Isak hade under tiden ej "uppgivit ett ljud och väl va- rit kärslolös. . Men nu började han så smått att röra på sig. Banden - löstes. och; munkavlen | ogs: bort. > > 2 Det var nog en slokörad och bekymrad son som på eftermid- dagen lyckats släpa sig hem till fadershuset, där han: måste be- rätta "om vilken ”olycka som drabbat honom. Öch allra "mest fruktade han hotelsen på brev- lappen. "Och så måste han be- känna att han var fader till pi- goinas barn och bad bevekligen sin fader att överlämna de två- tusen kronorna till pigorna för att rädda livet, Fadern skaffade om ett par dar pengarna och ö- sisakö ville ej att man ka spana efter brottslingarna men nämndemannen '. lämnade 'saken åt. länsmannen som höll förhör ' ' över "allt; men' inga spår kunde upptäckas. Ingen hade sett tat-.” tarna mer än torparepojken och ' han blev så rädd, så han kunde : ej". säga 'annat 'än att de sågo rysliga ut. ' Drängarna hade ju '' klara alibi, genom sin bortvaro. så: det fanns inga misstankar, Hårdare, pressades. Sönpergårds. ; bonden som fällt" yttrandet att” han skulle ställa om så Isak fick. "' straff; Men han sade att det skul le blivit rätten som hade fått ut='” dömt detta ' vilket varit: mening=. sen inga bevis kunde” ; framdragas mot någon fick sa- ken förfalla. ' "sIsakö repade: sig" ganska fort " från operationen; Och så fingo '. flickorna vara” j fred. Men Isak." söm förut varit hövding i ung- H domens Jed och för. vilka alla : bugade, såg ” snart att han be- handlades. i stället som mminder” ”! dig: och beslöt att flytta bort dit, han :var okänd: Han flyttade " därför "ända" till Smålands hu- ; vudstad, där fadern hjälpte ho- Ne nöm till en liten” blygsam affär. Men som : Isak från barndomen - hatade allt arbete, gick" den om- kull .på några månader. Han koti i dåligt 'sällskap, saknade " varje : "motståndskraft ' och en morgon hittades han ihjälfruseti i ef shödriva.i ien utkant a av. gi Nu kunde”. "egentligen. denna Historia 'vara avslutad, "men här ” finnes kanske saker som en möj ät ligen! intresserad, läsare "av min epistel skulle” önska bleve mer," klarlagda, varför jag "skall följa - | berättelsen till slutet! av vad. ja fick veta, fe Sämf dergården” blev fö " då "man trots att inga"! bruteå, : bevis" funnes likväl trodde sö! = Hergåtdsbonden var ' skuld till” Isaks "resa; > Föräldrarna". sörjde, H. » sorien, ” särskilt Hellena ; kunde förlika. sig "med ariken att gården som varit Å vénnes släkt i'flera århundra- id "deras. frånfälle skulle” ” DN komma. : uppseende” när ' Eskil "och hans" hustru, efter ett tiotal år nästan samtidigt 'avledo, att domaren makarna, vari båda makar " v. insatt ”pigornas båda pojkar. till arvingar till all deras ef? n . den ur släkten. Hade Isak ej er- ' känt barnen och han varit avli-"" arv. Vilka" voro” då de, som voro ' skyldiga : till Isaks. . upptuktelse? ' ! Jag tror nästan att läsaren re- . dän' gissat detta: Jo, det var de båda. drängarna. .Utsocknedrän- gen" häde fattat en stark kärlek till smedens dotter, då de tjär :. nade illsammans; Men hon ha- de-ej givit honom” något 'som'! helst gensvar: Hon hade förblin- dats -av Isak med löfte" om att. bliva rotfast på gården. Och in- för den utsikten givit sig villigt : åt honom. "Likadant var det 'med skomakarens flicka "som varit lika; lättledd.! ' Och henne: hade” smedeng pojke givit många "kär: liga ögonkast, t tyckte hon om '- honom, men: "det" var mera lockande att få bli: mora på går- | der, fri från. nöd och umbäran= '; de. Först försent insågo de att; det blott var ett irrbloss de ha=. 4 de famlat efter. ec » Knappt. ett år senare gifte sig båda : drängarna "med flickorna somm nu -vorg mer än glada att drängarna > trots "deras" iråkade”" ”olyckor” 'ändå ville taga dem till nåder; "Det var då rätt svårt. för" en i : flicka, som skaffat sig sr bliväx gift; "åtminstone ' rmed. unga: "pojkar. De' hade det" rätt så smått i början, då bars. > nen kommo tätt. Men sedan de” fått vetskap om arvet och in! | flyttat på” Västregård kände Kriappt. deras jubel några grän= ser. Och" först då fingo hustrur- na'del av hemligheten, att det ' var . männens kärlek till dem; som varit ledstjärnän och orsa-; ken till den hårda "behandlingen" : av Isak, som för dem fick ett så dant lyckligt slut. Men hade dé” skyldiga upptäckts, så hade då; som nu nog kännbara efterräk= ningar blivit följden. i kommitteer att ställts till förfogande av Näring: Gransknin I, Senare. komma särskilda | m till uppfost- Låholms Tidning : bildas för insamlingsarbetet inom Stockholms stad och tämtiga fän. Do . . 3. Och "utan några ' vidare opera: verlämnade de; pp . . - a. a tioner påfordrade han att" Isak ringsbidrag. 3 i i s dd | ” ve a et ; ; - o . Ni vo ” 4 H : | , : " | t ' i >” va oh : . v H a X | " NH - i. ' , a s + . H vm H ” " FÖTFEETEIIEVETEET A IFSETTITTTYEESTSVTTVTvN AMLB ht drhtSKIANNANKDAADAA AASAA ÅRA MÅLAR AAA SARAAÄSARADBA MAKA DAAAADANSASRIDASAA rev rev FIVETSYSTTT Nos an "emellan" Västergårdetr. : fått till bevakning ett, testamen- | den,; håde de aldrig fått F något!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.