va brå . man hör hur det: saftigt: sväller YYrverFv vevyvrFeYYYTEVETET VETE FEYY VY YYvetYveveT TV Tv FE vev IYTEYYYYVYYYYTYTYTF FT IYVYYYYTYESYYVYTTTYTYYYYYYTOV Dagens rare VALD; X ned kl 19.28,v? Solen ' går upp - kl 457 och | : AN dagens namn : OLAVUS PETRI Det" ”blir så "Högtidtigt stilla: och lyssnande i min, håg. Det :är som ”om all "naturen , i anande väntan låg, = osv Det ;stonar" er "ljudfin gröning fråd skog och mark och sjö, och spirar, i ägg. och frö, Det vär gott ” På den tiden då bönderna stod på korget och. sålde smör förekom det -> ktt - köparna; mest" käringar,' gick hs 7 a an JA, bmkring och med eri smutsig nagel; gmaka en, bra klick av varje smör- bit." Arvid i Hult 3tod som vanligt sitt. : smörskrin en dag. Han. de ett horn i sidan till den där smörätningen; Så kom en käring å fråga: ”Är smöret" gott.” Hult-Arvid tittar stint på henne å svarar: ”Ja visst fan-ä dä gott, för inte längre > Btund ja stått här, så har dom snart kte opp ett helt kilo.” gen försvann utan” att köpa: — Du anar, inte vad jag - blev sömnig när jag var ute med den” där sjömatrosen, ” « — Var hån så tråkig? se a men den vaggande gången vet dut a S Kliunskap', ”Gmle Finn-Erik var snickare, yrkesilt och synnerligen kri- | tisk moF fuskare i ker En. av” .-som kan själv SA I förhoppning ov att ff erkännande av, fackmannen, äger amatörsnickåren? fa; som no& kommer. att hålla till domedagsotta! : ” Finn-Erik: gör en kort, tyet granskning och svarar: —- De är inte Jångt- På teatern, , Här ni: hört" Fistorien om" lan ickan, som hade en'farbror, ista- gen? En dag kom hon på "besök ch han bjöd henne på teatern.”Det' ar: en: högst avancerad pjäs: som” elades, på scenen skräddes inga= lunda orden och farbrodern rodna= de": och, bleknade om vartanhat, Under mellanakten så han: . I — Jag är verkligen ledsen att jag lurade: dig med 'på den här pjäsen. ae kunde ju inte ana att den' var: Må här... den är ju ingenting för flicka. - mm det gör ingenting, s& hon, Du ska få se att den piggnar nog kilt i nästa akt. . sk "Man tog” ombord ammunitlori över bocken. Vederbörande upp- hördsman manar” gastarna - att försiktiga ” 2 fa det öcsiktigt gubbar; En: kång var det tolv man som strök med, men "det "kan "nte höns da nu. : > = Varför det. då? se Vi ke bara Box IDA a ;— Här skall Erik få”se en sof-” "svarar enligt expertisen den: städer." SFP vårt starkt: kuperade land | vet" varje” bilist vilka: krav. som ställs. på” bilen" när "det gäller Francisco, den' brantaste” backen: I Amerikas många" stäs. Här provar "man. accelerationen, . 0 r fotbröms och förgasare, "VAtte köra” uppför den här backen: är, ett av de vanligaste: proven På provningsbanan: i Dearborn. - ned på backens andra sida är det: ännu brantare och mot- När bilen hunnit känfia - Filbert- Street: i. San växellåda, shand- met i bilvärldens största: forsk-|? ningscentrum, Fords i Detroit. Tack” vare den nya: pdövköri. ;sbanan i the Rouge, där att ”ta” en lån; de upp- försbacke på- ett' inte endast snabbt och bekvämt utan ock- så. ekonomiskt sätt. > "';. Detta. är ett av de många "I'problem som står på program” a man byggt - upp autentiska ”provbitar” av.all världens, vär gar, har teknikerna också lyc- kats komma dessa pdoblem i in på livet.” ” inte; och . 'kängen. sn. okså” "sin | ed till dem.- k - =, Det. är alldeles givet; att det fanns. bönder bland fr' ytteskan : så svåra brott, att de inte kunde | första. bondeuppröret begått dana, som "fått sina hus nedbräni da, -förklarar dr "Åberg, Vad. jag vill framhålla. är" att :de” därmed bröt" med -bondesarihället, . Fabris cius nämner inte; att det just var friskyttarne, som'i stor utsträcki ER BKrände ner gårdarna, Detta- gäller att förklara, varför skogsl bönderna så lätt accepterade. för: svenskningen efter'- kriget, : k — Enligt min uppfattning ped ar. Snarare tvärtom: der är. det. sis: ta av de bondekrig. som "skakade Norden;- det: är den 'sista' striden mellan. : &- ena” sidan Jandskaps- pårtikularism" och bondesjälvsty- relge: och" A: andra sidan: statlig centraldirigering.- Dr -'Aberg ? finner ingen större F -l anledning att orda så mycket om troheten. till .Danmark : eller Sve- rige: bland dessa skogsbönder. De ville" sköta sig själva, Viktigare .Jätt framhäva är deras önskan att bevara. friden : också. när : kriget stod för dörren: och att. slå vakt om": lag ; och" självstyrelse inför båda sidors' Våld och: övergrepp. ”-— Jag är själv-:skåning, men jag anser mig inte företräda nå- Eon x åsiktsriktning,'- betonar : dr Aberg.. För mig är'snapphanefej-: den .:--inte" någon hjärtesak utan rätt och slätt ett källkritiskt pro- blem, : Jag " lancerar "inga: nya idéer, Fabricius: talar om Martin: Weibull" d,'ä.,, men Weibull 'har så ALF ABERG DEMÖTEN FABEIOIUS: Febriclus "arbete overgang fra Danmark till Sve- rige” är ett mycket värdefullt bidrag till den skånska histo- rieforskningen, det drar fram mycket nytt arkivmateriel och - det ger'oss den första helhets- bilden av Karl XI:s skånska krig, framhåller den svenske 'snapphaneforskaren, fil: dir för SDS Men jag saknar hos Fabricius den sociala aspekten på den påtagliga skillnad som fanos mellan skogsbönder och slättbönder inte bare i levnads- ” sättet utan också i samhälls- «livet, ” Skogsbönderna hade en långt driven självstyrelse -— de var si- na. egna och .engagerade- sig-.o- gärna. .i det-svensk-danska kriget. Fabricius glider också över mot- sättningarna mellan de bofasta jordkära skogsbönderna och den lösa skogsbefolkningen på båda sidor om gränsen, något som är klart markerat i domböckerna. Vad snapphanerörelsen beträffar, kan man inte behandla den som en enhet, utan som jag framhål- lit både i min bok: och i en arti- .| kel i SDS, har vi i själva verket "Sociala motsättningar bakom. snapphanefej der. ”Skaanes | Alf -Aberg i ett uttalandel. ” Det första inföll under det för. sta ' krigsåret hösten 1676, och det är ett verkligt bondeuppror, som i främsta rummet vände sig mot de svenska ryttarna. . Det andra är mörkare och hårdare: det börjar när svenskarna vin- tern" 1676—77 återvänt till Skå- ne, och bondeupproret "lagt: sig tillfälligt; Det var då danskarna började organisera sina friskytteförband och värva skåningar i dansk tjänst. För skogsbönderna var detta säkert en prövosten, och åt. skilliga slöt sig säkert till dan skarna av fruktan för. svenske kungen, men majoriteten av fri- skyttarna kom redan nu från skogarnas lösa befolkning, anser dr Åberg, un - Avgörandet ' i bondeupproret föll vårer 1677, dä” Johan Gyllen-| stierna på svenske kungens väg- ner reste 'runt från socken till socken i skogsbygden och utlova- de pardon för: begångna: brott mot ' att varje. bonde med sitt namn bekräftade, att han i fort- sättningen skulle vara Sveriges krona trogen. Här faller. avgö randet inte bara i det lilla kriget utan också i ' försvenskningsfrå- gan. De band som skogsbönderna knöt med svenske kungen bröts .| tionalistisk. själv:; fällt . de "berömda orden ”med örelsen ' släppte danskarna ' logg" 5 inbördeskriget! över Skåne”; Men 4 ett: "avseende "står! pro- I fessor. Fabrictus och dr Aberg på samma linje: de anser det: själv-' fallet, att barnen .i Skåne. skall få studera skånsk. historia, ' Men, säger ''dr Åberg, denna historia skall inte ' vara 'partisk eller na-' "Det skall vara en sann -— skåningarna behöver in- gen: nationalistisk - historia för att förstå sitt eget värde, Kan diskussionen -. om -: snapphanarna aktualisera frågan om den skån- ska = historieundervisningen, har vi all anledning att vara ;tack- samma, vilken uppfattning vi än har om de skånska frisk t arna. att göra med två skilda skeden. spelaren betydande" roll, när debf' inte friskyttefejden framåt |: på hågot” sätt, säger dr Abergil Då - Krut ”Rostnusson frågade Igjugarjuk efter .eskimåernas. tan- . "kar om livet efter. döden; föll hans amnars: så. meddelsamine , vän med ; jens in i en obeveklig, isande. tyst- nad, Den enkle fångstmannen ägde '€n' taktkänsla; som! många: civilis som , annat" strösslar i: vanlig. ytlig f av. allvar, uppriktighet och - f tfolighet, : ;om tankeutbytet skall: gagrande”, - Så 'skrev' Tol ”Andrae i förordet till: det. av' Carl" Cederblad ' för-.20' år: sedan ”hopbragta 'énquéstemate: rial; som av Emilia. Fogelklou-Nor-, lind i, bearbetat skick utgavs-under. rubriken ”Vad nan tror och tänker inom 'svenska folkrörelser”; Andrae arresation, De fordrar en särskild. Sa sfäl ii: minsta "mån upplysande och klärt önskemål? : Har! inte de' rätt . > dess orimlighet genom ärlig debatt. "skor helt ' enkelt .Elider bort från a sägas om de: andra livsåskådnin-: - dad Iivsåskådningsäsbött: ett" själv > till exempel - bland - kristna" ; bekännare — som förmenar att er sådan debatt mera kan bidraga ti alt. riva" ner än att bygga" upp Själv får jag tillstå, ati jag endast till er' del har förstått iivändnina . gar av. sistnämnda slag, "Om ni gjorde förfrågningar”, + säger den en« elske”. litteraturhistorikern. C.; 5. -' s Lewis, ”hos hundra persöner som har "upphört att tro. på kristeri- domen;,'så undrar jag i själva ver: ket hur många av dem som' skulle” befinns - ha ' blivit övertygade: om ' Är det inte så, att de flesta männi-.. k 3 2". Jag få att något i samma stli skulle kunna” pekade här på den grundiö de svårigheten, då det gäller 'att un- dersöka :det' religiösa bildningstill-. ståndet eller -att. över huvud sbilda sig en uppfattning. om den jinom Ina äv "utomkristna ” religioner" och av: ateismen; allt. har' tydligen följts med: lika stor: spänning, =..- - Men här gäller det nu; söm. suck, "ett folks städse pågå ningskampen:, man” har: en. känsla av 'att.i många: fall de tigandes svar skulle” ha. gett. det största "utbytet. i De. .sista' årens. svenska , kulturde- |; bött har ingalunda jävat denna Tor |: Andraes mening. . Inte sällan har man. "mötts; äv, en ny ton 1: denna debatt, så snart livsåskådningsfrå- gor" tangerats eller dryftats, mérfa som en för reteelse. främst inom. det. fria” och frivilliga: folkbildningsarbetets me- ra traditionella : former, Jag väljer min utgångspunkt så. sent" som år 1942... Då skrev rektorn vid Brunns- viks :folkhögskola filj-d:r' Alf: Ahl- berg tre artiklar i den av en studie-: cirkel: inom. Arbetarnas Bildnings- förbund utgivna. tidskriften. Studies högljudd," frän, intol Ne än' på länge. Jag skulle ua sä- "skilsmässan mellan kulturde- - batt och .debattkultur har på sina | I tenderat, att: bli alltmer defini. SER? ””Hälsan > tiger still”. Däri hade förvisso Geijer rätt och med honom: Andrae: Men kanske också ett an- nat fenomen bör tas I betraktande: slöheten: kräver sitt, Många männi skor i vår tid gitter inte tänka på livets: stora frågor, ännu mindre ge sig i. kast.med.att grundligt debat- tera dem, Sysslandet.och pysslandet med utvärtes. ting, tidens hets och oro tillika; har dragit intresset bort från det inre livets problem; En andens' overksamhet mitt i allt jäk- tet! Hans. Larsson har i sin. fina essay, .om. Ibsens. ”Peer:. .Gynt” nå= got väsentligt att säga om den sor- tens. passivitet, tröghet, lojhet. Ja; nog måste vi räkna också med den- na: faktor i idet femmanhang, varom det nä är fråga. , « "Men det finns” en annan fråga att beröra, så viktig, att 'cm vi hade 'tagit..det här :riktigt systematiskt, skulle vi ha börjat med det proble- met, ..Vad menar2vi" egentligen med en ? livsåskådning? Jag frågade en bibliotekarie: > Lånar ni ut många | böcker -.. som - behandlar" livsåskåd- ningsfrågor? Han hade inte så lätt att svara. Hade jag däremot förhört mig: om religiös: eller filosofisk lit- teratur,:' hade han. kunnat ge di- rekta siffror. En livsåskådning gäl ler: å "många ting; för att citera Gösta" ” Lindeskog: '. livets: mening gott och ont, moralproblemet, ödet, viljan” frihet och. bundenhet; lyc- för de" nya vägar som öppna disponera JOHAN NILSSON - ton landshövding. + Gävleborgs urand. prolgakor” ordf d - obe: : tohn Bergvall r ordf a. Kungakommitten. 1982. Nu ie i H , I Axe Alzelius, juUtieråa ord & Hogs . Rudolf Anderberg, riksdrgsman (urdi + Svenska lands. kommunernas törbund: Can Asbess Anderson. diuek: ”tör, ordt + Stockholms, studslultmakuge; klon Anders Jändshövding + Uppsala län; tan: Beck-Fius tferberte. preses I Kung Lanthruksakademien; Fhorward Berk. ”guw tandshevding + Kronobergs län: Huding Berg Stockholms UPPROP: ee HANS MAJESTÄT KONUNGEN fyller den 11 november 1952" sjuttia är och finskan att. på denna : Hans nogtdsdag bringa Honom en' värdig hyllmng torde vara' allmän” och uppriktig Undertecknade . hålla före. att den lämpligaste formen vore bildandet 'av' en” tond, avåedd ati etter Hans Mualestäts "eget beprövande dispuneras för att' befästs och främja svensk kultur. ” Hans' Marestäl omtattat vår faderneärvda andliga odling med levande Intresse, allsidig och diupgäende kännedom om våra kulturskattes..; Han vet vad som kräves tör der makthållande' och förkovran och Han har vunnit intim förtrogenhet" med "våra ”torskares;' törtat- faresy och konstnärers strävanden och arbetsvillkor; med 'den vidaste överblick över kulturlivets mång" "skiftande domäner förenar” Han Iinsiktstull förståelse såväl för, de omistl Ba värden vi tagit. i arv som” sig! mot framtiden ant Vi vädja därtör till alla dem, som önska hylla Haub Majestät på Hans "sjuttioårsdag, att ”bldraga tl i ee Fö bildandet av "Konung Göstat VI Adolts 10-å Arstond för svensk "Kultur" : för det avsedda ändamåtel, Det är vär övertvgelse att ingen "gåva. skulle varä Honom käräre, . TAGE ER ANDER i « Blutsminister ordt.. + Kungakommitten 1952 3 8 orda. jkongakorminen. 1952" SM AtH ifrån /ungdomsären här. Han har 'törvärvat en » vid: "att av Hans Majestät tritt ” . AUGUST SAVSLNOM i +. er tål ska arbetspivaretöre ” dr, ordt 1 Stockh — godafigure. ordt . Liljestrana I proteas Jemien bit Iundb län; Adott Lunder rätten: forsen Lö Jrcar Lävgrem "lan län: Georg Amen högskolors -borgariåä:” ordE rv Manbea Bork. NM ginst Bexop i Stockholms stift; Beitotk, ärkebiskop. ordt + Svensk ' rakmajor ot övel kommendant; i prdt 4 Publemtklubben; i ”bnnund, tegerinpståd, : Harry fule verkat” direktör 1 Sveriges Köpmahnulorbund: Yngve” "2. den: Gunnar Brinck, bverse, rikshemvärnachel -Niqws ! Curman, td riksanukvarie preses + Kungl ” hét$. historie och antikvitetsakademnién; Gunnar Do nielen. landshövding ' Stockholms än: frittor Domö sandshövding + Skaraborgs län: Gustat Dyrssen, Rene Rol kaberg. Önte Ekblom + Jonkopings län. Bo thetuna "direktör, v ordt + Sve riges rikidrotikförbund: Bernhara:; Ekström. hemmans ågare. ordt + fökstörbundet: löndsbygdens": folk; brikol "|: ht dr ordt 4 Sveriges, 5 "> jandstorbund, Kna bweriöj; direktör. ordt + Svenska "bo försäkringsholaga rikstörbond: Bertil. Fattems tands . hövding 1 Blekinge Vän; Erik Fust mkadapsman. oral. + Svenska lundstingstörbundet; tenmnmmng Frunsen; kt. 0 Gustat Borgarmim h. ordi arbetsorgun, Berit Kuvelberg, verkst. direktör 1 Sven. "rektor I Sveriges. gruswatförbund;. Yngve Larssom til. img stadskollegium; Gösta Liedberg; , kw Sveriges tuntbruksibörbund; : Göran Voseberg.. lundshövding I Kopparherks län; Gerhard « Nilsson glösmäntare” ordt Sveriges homvorks. och mngen; Emar Kördel, verks. di 4. presea 1 Kungl Vetenskupsokas. ' erg, randstluvding |, Västerhotiens Ht regeringsråd, ordt. + Regerngs- en, undshövding I Jämtlands län; Inbövänmng. tt Norrbottens tläp; bt unnar verkat; - NE 9 nana direktör + Handelns Vitter. "Norbyv direklöj, v tedaklor Nylandér. td. Ionashövding;' v--ordt " Svenska söm särtörbondet, Por Nyströms iandshövding I (EöLenor ae i ach Bohus lan, Kari tohan Olsson, Orensa ib frar Perisan, stataråd och ehet för Kungl” arbetsgivareorgamantian; Johannes. [i ordt:1 Sveriges körförbund; Erik -] grann, ;b och åel 4 och mycket. annat. Faktiskt är det lättare att ge besked om studiet av. religion -och = filosofi än av livs- åskådningsfrågor, "Ytterligare en. svårighet. ligger om”? ism och kris- Ttendom”, föranlödda A - B,:; F:s studierektor genmäle;, varefter följde inlägg bå- de; av. Gunnar :;Brandell; "och'; Alf Ahlberg samt, i skriften: ”Huma- nismen vid. skiljevägen”-> av bis skop Torsten Bohlin, den svenska kyrkans” "då främste äpolöget. Hela denna” strid "blev: erkligen upp märksammad och: följd i vida folk- hbildningskretsar, säkerligen mera än 1950 års i och för sig helt.-visst.be- 30]. tusdet sd En strid som: föreg med | blanka vapen. kan -inte . våra till skada, det- bör : även : den'- kunta medge, : som inte" bekänner. sig. till någon s. k. konvergensfilosofi, in- riebärande 'att alla åsikter; ä en skenbart: mest motsatta, närmar sig: varandra och mötes till sist, om ' de oryggligt .följes uti sina, yttersta; konsekvenser. Nej, här gäller en dast att' rätt förstå Torsten Fogel qvists: kärida 'ord: .”Så länga, det” finns" tänkande. människor; finna” : det oliktänkande”, Utan att ge: kall på det som för oss själva frå ligtvis alla de nya -synunkter som kan . anläggas ". på - det : studerade; ämnet. Mycket tror jag, att ett rät bedrivet. skönlitterärt studium. kan betyda-;" härvidlag. '. Hang Larsson hade nog rätt:-”Mer och mer kom- ; mer" säkert; den! sköna litteratureri att förmedla filosofisk syn på livet. Den olärde gåtor; bildat Ma ät Y 2 S £; Xl klar id ole gor är emellertid en. ganska. ny fö- retéelse;" "Ännu" ärbetsåret ”1942— 1944 var endast” i02 sådana cirklar rapppörterade, av vilka ingen enda I: inom de' profana 'studieförbunden, För förra året fånns ingen motsva-T rande. specificering, men i filosofi och "psykologi : var. upptagna” 591 + cirklar av. sammanlagt 25,553, mot- svarande 23-24; vartill emellertid ' oss alla; Dj gens huvudådra' springer mången. städes, allestädes, i dagen. På: dikt ningens område går. den mäktigt Til slut ehdast det vill vn Ev demokråtiens namn "fortsätta "att värna om" människovärdet, må vi då se till att hävda detta grundvärde" också i vir livs » åskådningsdebatt, ' och :dettc ; också 7 när vi. möter idéer. och kom” "många - livså redovisade "under Föbriken eligi fattning. Vårt största studieförbund, |. ti AX B. F, har inte kunnat, lämna några : "exakta ” siffror i fråga om sina cirklar'i detta ämbe me medi delar, -'att det bara är” några styc- LL I ken, kanske ett: 10-tal” varje: den: näst största" studi iise "Sörhoppninget," att. vårt folk: :bildningsorbetes' "fortsatta". nén, Svenska Landsbygdens Studie- förbund; har livsåskådningesirklar- na” ökat från 4 under:arbetsåret 1945—1946 till D4£ wider 1949-—1950. Sveriges > Kyrkliga Studieförbund |” nådde kulmen sistnämnda” 'år. med inte 'mindre"-än 678. sådana "cirklar. Motsvarande siffror” var för-Städie” 5, skolan 71; God rordens ö rbund 34; Frikyrkliga". Studieförbundet 24, N. » Medbor T;: Os Studieförbund 19, "Svenska I. Alli T "Studie- där: att även om man, sig” till att se' livsåskådningsdebat- ten..:som ” en folklig. angelägenhet, närmare: bestämt som en folkbild- ningsfråga, är det inte utan en nog- tidsödande .; undersökning förbund 11, Liberala Studieförbun- det 9, K. F,U. K:s och Kl Fi U. M:s Studieförbund 4 tycks stå i centrum” ör studiecir- Lelfolk debatt; är möjligt att se probl ur alla de" synpunkter, som" Tätteligen . borde:" anläggas... Sål har jag Gunhar': "Hirdman: ””Humanism "och istendom”, Torsten Bohlin: ”Des (inte. mäktat med någon utredning. om: det ' inflytande; som förskriver: sig från: press, film och radio, Än- dock ' skulle: det vara. en: oerhört Jockande "uppgift att. något: utreda de" trär En sb olmetidning batt med profanhumanisinen”; Paul Lindblom. och : Georg-;Landberg: Humanistiska perspektiv”: ”Erlånd "Tre d och. Al, Ahlberg 'Humanismen"”. ” t anledning tro, 2 i: dessa ämrien erinrade: i. höstas i till en. : uppmärksammad 7 7 debatt om kyrkan och: pressen,' att tidningars na: griper in: där man "minst. anar, skall gå ' en verklig expansion. till mötes. Det är" mycket, som arbetar oss i händerna. Här: "bara. en: by! EN. STOR TAKTISK fi i pågått 'i -Paris,; där. general hower lett en. ”fällövning > på: paj peret” i det allierade högkvarteret sämarbet NM med” generaler” och: de: finns där ingen annan förkun: nelse, når” fram; De bildar:de flesta och: mest > intresserade ; läsecirklar' som; "existerar. En folktalaro. kany när, hän, ärd "ropet, - samla . tusen] personer, kring sin talarstol och. eh fatt; ex kan; när Åsen.; ex. stal .best' sellar. i "Men. ichert: Aviutd + Alvsbörgs läm & - Hroktör bv: Sversger ardl 4 Svenska Roda Korset; Giusat Yeter gren. verkat mil. Sartustean ti de justilteråd, . i Industriförbund: Ragnar : Mattan,” Stenmarck; » cådman. tar iu, ordt ' Prikslörbundet Sverig ningenr Are Strand, vice, lena ardt Nila "n. Märta Stenbeck. tortakårere Gusiat 1. Svänska sparbankstör 1? Landa . Ordi Lohan di Ma - hövding 1.0: ; "hövding I Vödetmenlunds ER kabinettskammarherre, ordt, i. H "portförening: Kerstin Hetsegren. | + hederspresident ; > Hönbera,” direktör, ordf noll" von Hedensiam «Sveriges allmänna. ex -Ytkeskvinnors' Ake Hovgardt, Inndshövding 1 Götländs län; am fd EN fedureförertm : Höglund, Orgarråd rr Svenska stadslör ' bundet rele Axe Höiar, noneralirektör och chet” v preses. + Ingenidryvetenskaparkadennén, .. vare: Gnustat dersandr. bunkdirektor. "or t Svenska cd president + Kungl: Svea hoviatt: sanktoreningen;. sär kina så Homan umverstetskansier: Lari inneds.+ > Ivar [enghem: t ana a Srem 1 Kun lands: n Undén.stale dte råd och chat Ci Kungl. ”Utnkemdepariemente: Sven” , riksförbund, Kuben f.d. yrkesinspekirnis: än; Axel Westling; samarbetsförbund - Mer Westling, Jandsh ' Wikluna, tru. ordl .- tiksförbund: Altan ung Valter Aman kmanue för Kun öäensson. landshövding a Kalmar ' tandshövding” +." Värmlands län: övdng I Kriktiunstads län; Gertrud > 1 Sveriges : vningsdog ö ;om; radion Häromåret fick vi Nå Hills, .en i radioserie föreläsningar me olle Skall vi säga" Bekähnelser | envisas under. den. gemensamma , Tubri- största och viktigaste. Föreläsnings+' Vad” jag tror” på", även ut; verksamheten” har, ännu inga, im: punkt! Enhetsskolans förverkli de joch. yrkesskoloväsendets; utbyg= 11 äningora ; kunna ga . cirkelstudier; möjliggöra et mera kvalificerat stu: dium inom vår fria cbildningsverkz: samhet, .” dédebatten til alltmer; unna bli När löser. rv: Så endast, en. antyden, om hur. ala: man dnom, atidra, grenårs. av. folk? betet . ägnar : samhet åt de frågor, .sora: vi måste : att betrakta som :' livets |- je; erna: Här. ses: general Eisenhoivé i samspråk” med stäbschefer, vid det. "av -10,000 : l Vid fö öcks dehna : serie överallt > blivit) "kände teatermannen' Olof Mol Vongt, ländskövding i Malmöhus direktör töt Ilänstemtinnens gen ord frekiör V Kooperati hövding I Västmanlands län; : presen F.Kungh Bidrag kunna Insät ställts till” förfogan H Hands läns. Colrad Jönsson: tänds tandshövding I Hu Ah ösa ul Musikaliska, Akademien: , tas å kontröllgirokonto 90 0 70. K K 952; de av Nilrinisltvets Gianskningsniimnd, . Senare: komma , särskilda kommitteer att bildas för Insamlingsarbetet Inem! Stockholms stad och sang Hin, ” ; verkat Torsten” Aström, professor förbi eimer Jol , Sve körs centsalor Stmön Oberg sbastorr tit. Crdförande +; brikyrkliga sanmarbetskom." dr Wilhelm ständige sckreterare. ing miltén;. Anders Osterling. fil. dv Svenska skademlone. i6, vilket konto. VANA AAA rv der. Karla staf Hildebrands' förk” , hur: uppmärksammad ökad. frekvi Den visar. lan? skllligt statistiskt material har” 188 sen ler: "skildring av sin' övergång tll samlat historikern och skal-. mera: me ör. den. evängellsk- sluthörsk huvud” el bokforin -med, en". AEA I blabla resultat > att uppvis som Hdnii (> tycks - ligga I ini och det Prunt- något: bättre. till, 'biblioteksverks folktögskolo na "avgjord frammarsch,” Ens te in” men "ekall inte trötta” e Mif gtället" en fråga: | En höra vid namn Herbert Lars- kon — svensk pappa? — i "Fargo, ; om ute.t svenska” bygder, har jag såmbeteh ' företer; på. flera" håll North. ädseln. I,eim' bil med Dakota; gjorde häromdagen. Dagen därpå letade han efter" sin & handskar I inne i bilen och tände ” n. tändsticka för att:se bättre, "Det blev för Larssons del en luft förd på fem meter. Utan hand över." skar. -- AAA AI AAAADASASSASANNANADADNAASADADSANANANDASAADAARAAADDIRAA AMA ANAAADADAAAAA ÅA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.