vvrvvveevervevvevevevvFEv FEFFE YYYSYVTY tervreryvyvvytvere vet tt YYTYTTYTTYFYFYFYY? yrYyvtTYYvYrFYäYYFV 7 » Gud i synd och värld och glöm- - mer sin Gud och:sin själ; Nej, " kött, Nu frälsning bjuds åt al- " bjuder Gud liv och salighet. åt' er ”Misericordia dormini”, 'som be- tyder? Herrens: barmhärtighet, , nelsen,-: 1 ge namn! öl fit :-Å500-talet bländ. ödsliga berg vev hd EVE VE VET EE VE EVE ET EIVTIVYVYY SV EV IV PFIA : Lördagen den: 26 spril 1952 ” I Denna söndag bär ett "mycket skönt namn, 7 fast många haj: "glömt: det -- numera; nämligen Herrens godhet. Och dess bild är” : den sedan martyrkyrkans dagar för: den kristna försa, lingen så älskade bilden äv den gode Herdén, Denna bild inne- håller i all: tydlighet. mången a Kristers hela ” -levnadshistoria: Förlorad — sökt funnen buren hem. 7 4 > Förlorad.'. Det. är icke bara |. | det, att. mången människa gör som den; förlorade' sonen i lik- "> som "vandrade bort i främmande : land "och" förslösa- de. sitt goda; hon går bort ifrån "det gäller också: det, som ”jul-]. psalmen : uttrycker i de kända orden: ”Och vore ej det barnet fött, Förtappat: bleve "då. allt la,” I: Herren. Jesus 'Kristus -Fas'alla. Prisat vare > Sökt. 1 Frankrike: fö; ett kloster, där: minkoardna. om kvällarna "ringde. två: timmar i en klocka. för att; kalla på vil- av: trätor; sprit,; fattigdom och; Begångna, vandrare -och på. 'den strykt.. Om. "tryggheten: "aldrig klockan” var. skrivet:. ;Errantes aldrig? fan Om "nätterna: var « revoca,: kalla de' vil baka! Samma inskrift; tår på 2 städerna, är. 40. proe.. från lan "I det, (Det var en föredragshål- irna ;till- mardrömme Vv unga förbrytare i "ator- lare på en nykterhetskurs som gjorde påståendet). :;Om det är.sant, borde vi te "då ta:oss en funderare? Harl. vi: gjort allt vad:göras. kan:i uppfostringssyfte?. Räcker" det att tala om vad våra ungdoms- föreningar. vill göra? ”Fordras växte i fråm: där '”nässlorna” blommar de” 'och gick i frö till näss- lor? ns "Trevande; vid väg. eller dike stod. vi. alla en gång..På" vad sätt. "uppenbarades : styrkan: för dén som segrade? Varifrån fick han, -självtilliten ? > : £— Det i barndomen inlevda; skulle våra. bårnpsykologer sä yi g beskydd. ne "skulle" man få hör från: annat: "håll." N i Men öm vingetderi fanns? Om. "barndomen :var' ett" helvete "och dagarna” en blir :: följden. na vittnade om. ” Vore: det: o- tänkbart att ;ge alla ungdomar denna mjuka. övergång från barn: till vuxen ?. -I väntan på nionde: skolåret 'en aftonskola bygg d på folkhögskolans prin; ciper..s;Den -kunde:-komma ' till bygden? som "en medbörgarsko- 18 med. föreläsningar :i : littera- psykologi: och socialogi. skola”, som. fröberedde 'de unga till: det störa ansvar de står i;begrepp att överta som ERE "I fostrare av ett nytt släkte: Un: dervisning' i den.svåra konsten léva: samman; ”En och en ju. människorna så bra”, var; .säger Strindberg; ” ”men kom de ihop så: slogs: de”; Kvinna ger; vid vigseln samtycke till sam- jevnad; -Båda. kontrahenterna In behövde: "veta. något innan 'om al samlevnads' rättigheter :-Barnet som den; "intimaste samlevnaden är icke, något som | a skoanide Som; skall --ledas'i och växa: till ängvar:= Vi:behövde - vår inneboende: "kraft " vi”än. hör: Btod vi att samma misstågens karusell skulle börja rulla 'igen.|..-: Vi var 'inte närmare med veten-|. skapen.. Vi vet lika lite om denl. drift 'som ligger som ett krav inom oss att: älska och lida; att ge. nya liv och" ängslas i gråt och smärta. ' Det blev så få. för- unnat'att- utlösa hela denna gi-j vahdets : glädje, så få förunnat att. berika -. sig. själva av den Vi. har varit' så. inpyrda "av skuldkänslor att: vi. förkvävt drifter som kanske kunde varit varje ung mors medfödda. Drif- ter som :skulle höjt oss andli- gen: att ge.i kärlek. och förstå- else åt-nästa släkte. Om vi-kun- de komma :så långt att vi som föräldrar: kunde godkänna [or själva: och: "varandra, se: våra fel och svagheter och-om vi he- la: livet kunde "få: lov att vara såsom barny får börja om igen och: försöka: lyckas, bättre nä sta Bång, om vi alltid fick kän-| > na: vi är åldrig framme, vi är "alltid P "vara lät äg,' skulle / det; inte att leva då? Skul- Je vi inte förstå våra barn bätt. re om” vi själva finge-lov att vara såsom barn, att utvecklag hela” livet? Detta är: ett; stort : forskningsområde, kallar en”. del senföddaä. Vår :skolundervisning tar. slut efter sju år till vilken kategori - Några. vill” gärha |! lyssna; jandra' gör det" 'motvil- ligt," rhen: > båda kategorierna skall..: fostra” barn" och ingen |: Statistik i-världen: kan visa” på att just. den ena gruppen : fick tade barnbarnen, då först för-| . : AA De: alla flesta sägner, "som berättas i bygden; förskriver- sig från äldre tidsskeden, Men i en- staka fall kan man ibland få hö ra”, ' sägenartade :' historier från nyare tid, : varmed avses tiden efter år. 1900." LÅ x Många »-av./"dessa' berättelser har: jag. direkt från de personer, som själva ? ”upplevt'!. det som de omtalat; Samtliga återspegla an- tingen' mera" sällsynta naturför- hållanden, "vilka" öfta 'setts..ge- nom: iden. .gaml - :blåfärgåde glasögon,'eller också 'kunna' de” förstås. genom 'hallu- 'cinationsteorien; Det som" emel- lertid:. ytterst sett har betingat många av. dessa historief är, att inge "der naturveten- erklighetsuppfattnin- gen inte' helt ingått I folkmedve- tändet, Men 5 mycket har den dock "påverkat "bildningen - att dessa :sentida 'sägner :i ett avse- ende .skiljer sig från de forntidå; det "mystiska" uppfattas' ej länge som; . väsenden i analogi med Alltså är : tron på t.ex troll. och tömtar, näck och älvor utdöd, men tron på det irrationella.och supranatur: listiska: lever kv andra för-' mer, Och härpå är ett flertal av följande :småhistorier exempel”. + Från Ön berättag att där fanns en gammal .hjulmakare,.:" som ofta fick'så många beställningar | : arbetstiden måste. betydligt. |- att . förlängas: över: dygnets 'senäre timmar. han ti gt e en morgon” "av, giymts ningar från grisar "utanför ; fön- stret och då han. ser ut får" han syn på tre stycken; som går. och rotar i åkerlyckan. Arg springer han då ut för att jaga bort dem. Men härvid förvandla de sig till ekorrar, som kvickt springa upp i närmaste träd och FT där. : el "En annan gång . får han. se en flock . kråkor gå och plocka på den nysådda åkern. Då går-han in efter bössan och slänger ett hagelskott mitt i flocken: Men när: röken: skingrat sig så får han till:sin stora häpnad se, att det är' de egna hönsen. som, blir vit skjutna, . i m gömmal gumma” betättade, att hon > en gång i sin "ungdom hade ”sett en hel stortvätt ligga utbredd :till torkning på ljung- en;.utanför Tygaredshultet..- In- gen - bodde där i närheten, och inte heller var där något tvätt- ställe. 'Men' gamla sägner om en ibland -stortvättande skogsnuva För Laholms Tilting byn, så råkar han gå "vilse. Efter att en stund ha strövat omkring. för -att. söka återfå orienteringen kom han fram till kanten av en .., ovanligt stor -mosse, Bäst som mannen står där och blickar ut över "det ödsliga myrlandskapet får han: se på himlen;; strax ovanför: trädtopparna på :-andra sidan, "bilden av den gård dit : färden gäller, Han går då rakt. fram över 'mossen -och kommer ia i lövängsmarkerna där han strax känner ' sig välorienterad igen. Och om en kort stund har rv :annen hunnit | målet för sin ' ärde eve : I kvällningen går han tillbaka hem ”och går vid. sidan av den stora . mossen. : När "hån ser ut, över den får han syn på små . flämtande eldslågor här.och var ; som ' hoppa från tuva till tuva. : Än' högt än lågt, än hit än dit ” fladdra de kvickt och lätt lik- som fjärilar över' ett blqmmigt . ” fält en solig sommardag... 'Kommen' ett litet stycke in i skogen får mannen sedan höra ' liksom ett ångestski därute från - mossen; Det är helt olikt alla ' '-'andra ljud och läten han hört i. sin dag. Och han känner sig rik- "> tigt. kuslig till: mods, och skyn- dar 'sig nu än mer att hinna hero. - . En gång skulle två -män från .Ekornahult gå i ett ärende;'till x Ekeryd,' Hinneryd. 'Det var en fortsättning på: dessa; Vad blev Han brukade - sålunda 1. da till :kl. tolv på nät-. ngre : : vågade" har! inte ; istället för -tjatét :om. 'synd' och skuld och skam. Prästerna 'ta-Ja lär:om:kärlekslöshet; tygellös- eftermiddag men de tänkte. taga”; Pärm "med bättre förutsättnin : vt natten till hjälp för:återfärden.' : hela Kristi. evangelium Och det:för. barn : till” verksamtock : positivt arbeta :ä särskilt" på. dagens” ”evängelium | > terna. > lämnar de nio.och' nittio i" fål- .. Ord; -. 6örg om alla, £ som oj . en enda”. . jorden, då: vill han : befalla sin om den gode Herdens Han Som län för att på fårofyllda” stigar böka upp det. enda; som; kom- mit bort; Vi minnas. ;Augustini ”Herre;', du” har, en. Bom. frågade” du blott efter :hö- nom" ensam. och. en; sådan. om: :Funnen; "Glädjens ed. mig, ty: jag Har funnit: det” får, & som |; så mycket som Herren, ty. "han säger i sitt "ord, att en enda människosjäl är ' mera” värd än: hela, världen,, Så 'se icke'vl: på människorna," åtminstone” icke på andra än dem, sota: stå. oss närmast i livet; men" de ode Herder, känner. " Buren hem; Ofta är den: herden” avbildad : med lam På sina.:axlat; som. Kan: bär. ver;, "En'' kristen vill: lägga allt: Guds "händer iden: tron; att när Gud får styra. då går-fär-]' "den rätt och" när, han, till: sist icke har någon fråmtid kvar pål själ i den gode Herdens hän- der, "Herren skall .bära honom |: "på starka : herdearmar : ända hem t till påradisets: od; mig bereder: Goänet blott skall följa »levnadsdagen; Blst.. Jag. varder upp till dig, - din bol ing. tagen,"”! ådanj.. Vv . Omsorg 'Omi var. och, en' av 088, 1 fullt spunnet: garn; som till hel- gon göra. oss och skarn'"; Fröding, 'Kan” vi äldrig.; äkögt komma: underfund. "med" det där Få svårigheterna ända, hem 5 ; något mera mogen: ålder. lyssna I till "Jinte-lyssne;:svarar man. Jo r.. till. synes ”oförvitliga och öfta' harmoniska, lyckliga män- n i.väven av: vårt liv ett-nyck- säger], ding och; singen: är. god; men bröder |; söm; kämpa i 'ondskang flöd'och ä | tes”<=.människornas + hetsgrad? Vem mätte den styr- ka'som'"bar: mödrarna över. de kens: utlöäning: i: detta” oändli- naden öch..på måfå fostrade”vi| he och upplösning. "När: "mät- lycksalig- rån ?:. -Föräldrakärle- ga- givande ;har. man mätt och nindervisat: om: den? Nej, "på måfå” praktiserade. vi: .samlev- barnet.:Det rr försöks. z Ingenting annat ar. en/produkt: av den” syndigä' samlevhaden vi. blev"så - gamla” att: liv än den 'andra. Hur kan man då låta: slumpen: välja” ut; vilka Bom". kall få: fortsätta: att Ån: perna: om 'samlevnaden.” som: har; h och fatta borde, ju” ” undervisas Den « svårast" att. förstå höga, och; ”åtora "kall = = att bli nästa släktes” föstrare,: Ingen är så döv att han icke! kan lära sig lyssna. Vi, saknar, bara sko- lan där yi alla skall få lära 055 Vik: säknar ”medborgarskolahn, - -] äktenskapsskol Vi. vill lära om" osg-själva,- om. sambandet 1: mellan kröpp och-själ :=-sam- bandet: mellan ; 088 och våra rektorer. Som möter” sina .tret- och « > Vi har gamla. folkhögskole- Klasson. Man hållet” ackra "tall änli; kommer säkert från j lan som lyfte och bä nom” "livet. int: dessa beprövade, tlnågot -ätt.ta:fastalp SVarfö blev det så. JE förunnat att vid I goda säd i samlevnadens Många. tusen, ville lygs hjärtat.: Bekännelserna” om” skö-| ä människors: : xbekännelser;: Vara! iden för det stod 'på Eg 'dsplan nästan alltid” sådana” på. tork ute: "| också. ”En- av. mina lekkämrater hålla "på "i rädsla för spöktim-' men; Men sedan: han väl hunnit i bostaden. hördes härvid alltid yxhugg och hammarslag en tim- mås. tid från verkstad igt ek morgon hörde frun 4 den gamla kvaingården hur det :så- gade "och spikade "ute. vid kvar- nen: Hon kom sedan att berätta detta för, bl.;a.”en gammal man ch gick” en. : regnig senhöst- Hans"skor voro otäta så att s"fuktighet trängde intill ay fvt han började härvid stort flyttblock, "söm ligger strax vid sidan. 'om "vägen: Enligt gam- å -hade:'det förr: bott stenen, 7 det hade -Han stannar lite se” 'att "där Tigger: massor. med Å tjocka 'och präktiga. lädersulor.' å han I böjer sig ner för att så "försvinna. de alla.” "som genom ett troll lag”. född . man". som: brukade utföra dikningsarbete i-knäredsbygden. Han gjorde under sin långa lev- na” många: konstiga. upplevel- ser; vilka: ha berättade och : : helst höll, Kan handen för "fram strax "ovanför : iträdtoppar- nar Ett' stort område” lystes här- r IT E på. arken. Då får han T t par stycken åt sig, ;. BÖRS Vr Pl EN 055 FOTOAMATÖRER -EMELL AN, ” : | oinåa Larsen hette e en "dansk | hade Elna sig bekant fastän "hon sade. sig inte tro på skogsnuvans existens. "Och när Elna. därför såg närmare efter. så. utgjordes den utbredda tvätten av endast spindelyävar. : 2 - Sibbalt såg man” ”sent en au- gustikväll étt lysande klot, stort som +. solen syns, sakta sväva vid upp som mitt på dagen. Meri efter någon stund delade" det sig ä två lika" stora" hälfter, dsom o- medelbart : slocknade mycket stark detonati 1 hördes. "I Elmhult såg man, också” en höstkväll,- en eld'slå upp från ett stenröse, Elden tilltog gan- ska fort och slog” därvid över på ett härstående" träd, som "sålunda en stund syntes stå i Tjusan, lå: ga. Men när man sedan på mör- gonen gick till ' trädet: så syntes där: inte” det allra” bäinsta ” spår När en man en gång på slingran de skogsstigar skulle gå till den ER i ce | dessa mystiska ” händelser; som SN även nutidsmänniskan kan? råka SS långt "avlägset liggande grann- Så länge det ännu var dags--. . ljus : gick det ju. bara bra att." : taga sig fram så här markledes, ” men sedari natten fallit på bör-' jade det bli allt värre och värre.” Till sist hade de'alldeles förlo- rat känslorna av var de befun- : no sig och irrade fram helt på måfå" bland skogens: träd. Men : 1så fingo de plötsligt se en Ijus- glimt... mellan - trädens” :stammar som från ett. fönster. De gingo strax ' mot detta :och : kommo snart fram till en liten Zrå rygg- åsstuga.: Efter, att de hade knac-:;.. . kat på 'och kommit in fingo'.de se en, uråldrig rumsinteriör och ett -par åldringar klädda i. såda- na” gammaldags. kläder :som de ” aldrig förut hade ' sett. Sedan männen "hade fått önskade upp- ”"Tlysningar om: orienteringen kun-; - de ; de, fortsätta "och" uppnådde: .. snart . gården i :Ekeryd dit de :: skulle..; Men : när. de: berättade . om det gamla paret i den gamla . stugan" iden. mörka skogen, då : skåkade:::man på huvudet och sade, ' "att: > någon sådan tstuga fanns: "inte : i: den skögen . och: ingen. som: ' helst nnan: Heller. ' Det ' sedda " hörde till > raden: av de. ;hade: ingen. skola att > kom; sor allt "hade; en siry= uppfånn "då: den teorién att han, - ma till.” Vi anser, fortfarande kande ; så Bång..: Vid « den. tiden hade;' nog varit; (uppe i; kyrktor. ja datt > en människa: pbfostran ; Het” och: "sett rakt ini. solen och : J är: färdig: efter sju: år i folk- sen kunde, han inte se mera. Var] -å - TI adjunkt 1 matematik och skolan. . Vi lämnar .ungdomär:], non fått denna wisdom ifrån vet ' fyslk vid samrealskolan i Enkö-|D8. ensamma utan. ledning mitt |f jag inte, men jag trodde "henne = Ping förordar rektor ende sökan- "den adjunkten vid samrealskolan 1 Båstad Lars Malmström, . ; er På "söndag kvält ger uppmunts ringsbrigaden en sånggudstjänst "i "Folkets hus lokal, Det blir ett tintressant :och omväxlande pro: sgram fyllt av kristen livsglädje. allmänheten" inbjudes att. delta "ga i "tecknad av.trr B. Al Pehrsson |” Axel Andersson, Herbert Hans ?son,” Adolf Nilsson, Carl Pålsson, » Hjalmar Johansson: Fritz Nils- de vuxnas hårda. omdömessfär. "| förnumstighet, "genast har de iloduglingens N Konfirimationsdagen. "Man hade "den värsta. pubertetsåldern. Kastar dem som halvvuxna in i Om-..de:. visar. klorna mot -all -stämpel : på: "sig, Hela. deras. väsen brottas med 'problern 'och man ' skriver tjoc- i: kar V böcker om, sexualitet och stängda drifter utan att fråga sig Om inte också andra käns- lor var innestängda. Hela män-!. niskans utveckling bröts ju av, Man. ville :ha den färdig på "läst fram”. Man var framme, man kunde: försörja sig själv. För några få. utvalda kom-en fulla efter varje bränning... Det var. , folk. som for. omkring: på marknaderna och" uppsökte: hem men också för den .delen och vi- dä omkring spreds ' laholmsgod- set också på den tiden; al ÄetA a En trogen kund som kom myc ket. ofta, kallades . allmänt för ”Kärlekaipågen”.. Namnet" hade han fått från sin bostadsort Kär- leken i Halmstad. Han var en stor, grov . bjässe som vi hade mycket ” respekt för när. vi var barn. I hjärta och grund var han |: den fredligaste av de fredliga, när' han. bara fick vara i fred. mjukare övergång. Den som de ” son, Malte Lindbom, > Erik : Pet-l judlierande folkhögskoleelever. > Han brukade åtföljas av sin ”fäl ;stekvinna" ” som han kallade sin som - höll och bockade Några : ör. BOSÉN och Hans maka. icke Jagvigda hustru. Hon hörde till en anhan. släkt av återförsäl- jare Högbergs.- -När denna fa- milj kom var det ' gärna ,ett helt läss för de flestå av familjen vår med; Sen brukade det komma en från : : Småland som . hette Truls. Det var inte precis några av. samhällets laglydigaste inne- vånare. de två förstnämnda, men Bosén förstod att ta den på rät- ta sättet” och" hade respekt med sig också, . :. Bosén: hade i i många å år en n dre jare som +: hette Kjellman, en stackars underlig, folkskygg va- relsé' som - helst ville gå undan folk. Han gick alltid med mös- blint: Nej, Kjellman. kunde visst $e imen hjärnan fungerade inte normalt på honor. Det var fe- let, - - På. den tiden. hade. de Testa gårdsägare i vår stad 'också lant bruk.-« Boséns ihade ett par tre kor och jag minns så väl att jag var inne och köpte: mjölk där i- bland, men 'deri största "affären vär nog en gräddkanna grädde som kostade 5 öre. Mjölken ko- stade 10 öre litern och fru'Bo- sén hällde alltid en bra 'skvätt ö- ver” litermåttet så - det var inte dyrt med den varan. es Fru Bösén var född Lundblad från Ängelholin och'en mycket duktig hosmoder. Rask -i vänd- (Fort. å sid, 8) dränkt Isigt, Bilderna b båtar som behöver Putsag och fes en liten översyn den - skilt linsen, ms 2 ae gr Ni själv ser inte "bra genom smutsiga” glasögon, och kameran kan inte heller se 'skärpt och tyd. ligt om dess ”glasöga” är smut blir: diffusa, töck. . PETS Det - är "inte. bara cyklar: och nig jas på våren; Kameran behöver |: dår och då, skall -laddas,. Stal in: bländaren På "största öppningen.:Och ställ . id. och" öppna även i i slutaren ”på ti on. Nu kan ni se rakt igenom: In tt om” och det märks ganska. lä t om linsen: är absolut .gBlås-" : I Fortacvå sid 8 . Öppna; . kameran: som, när den . +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.