Fv "Vad jag öbskar väl, "låt det som en vind > A från själ till själ! Låt det dofta som'en KOIKyeR of en: fattiga NE : + ee k anhöll henne för okysk nakenhet. frispråkighet, —K mal en gång, ett foto, : om om jag inte fått mat:på länge. en ni: har i. fönstret - - Pusen: t att "bli rik”. jag inte sälja upplementet" på. samma g? pa Supplementet?.” t vac Javisst! > vo : Vad skulle det heta' då? « vid — Kommentarer till 2 ätrafflac! En.- rd läppsmink, "promenerade nyli-' gen: in i ett garage i Menmphis och yrsökte göra personalen intresse« - Polisen Jag har intet att dölja, säde: ” hon.” Jag vill, gndast säga dem san=> i Femårige.: Kalle, som- vå hemmet "> > hört talas om kalorijägare och vet i :wvad som” menas” därmed, sin tant, som: inte hi ” Precis, -—' Hör du, tant, si hälsar på ill de slanka äger Kalle, du allt .bra tjock, "ska du inte. bli | alorijägare? : Tanten, som är van vid gossens: jo men ja har varit Ann Så du tro. Du skall, där jag är så smal, Värpå fotot plockas fram. ' Kalle hetraktar- det. eftertänksam, s så sä- i åka! marknad Pojkliga samlade = i 32:meterschakt|: : "Pplv enskedepojkar, av: vilka två "greps" på torsdagen: "efter: en vi ”motorcykeljakt i Norra: ”Bagarmo: där å stora.:: byggnadsarbeten ”pågår. Män har enligt DN tidigare misstänkt att - de: kommit. över . sprängämnen, men inte sprängäinneslager. i " håde livsfarliga tänhattar på sig, "Symptomen : på att” "världen ber finner sig i kris är tydliga för var och en söm: texten i en. uppsla- -gen tidning; krig och rykten om krig, hungersnöd och valutakrän-. - gel, .skolpojksgräl i i världens” topp i gar, Mén vad” är det "dagén -hörde én av. vak "skött, - - Man "lyckades" då. få tag i tre spojkar, . medan ett.par; andra försvann i :skogen,'.En timme se- hårg hördes ett nytt skott och. då kastade sig överväktate. Robert Ro=' bertsson på sin motorcykel och ef-; ter. en livsfarlig körning ' genom den/ oländiga terrängen' var han | ifatt pojkarna. . Sammanlagt: sju pojkar. samlade. han. ihop, och de återstående 'två kom upp ur ett..32 : meter djupt schakt, som är sprängt” i'skogen ner till de stora :under-'] ” för? dordiska kloaker som i går fram: uns! rö som "ger: ”debern : AA > ånlinarad ofrånk ig ondéka I mul med: tekniska framsteg eller Hilfälliga, övergångsbesvär astän 'svaret hör till vi dens. mänga tvisteämnen, finns det en -ktets av lakttagare; där en påfal-' . lande enighet råder,” » Människor | : - Sod; i' världsmissionens.. tjänst korämit i” beröring med folk:och enskilda jorden - runt," har ' över kvar i födernedalen 3 märker ändå. på nya myndigheter och frihets- -inskränkningår - att " den «- forn .stamgemenskapen är sin kos. Ochj! ..Så' sprängs. själva. familjen, - Fler; och fler av dess' medlemmar tvi gar - den hårda ekonomiska ”nö är till. mogna: "inbördes Kärlek; gemei i "skap, : trygghet, : rättvisa, ; fri glädje ärlden ropar efter, I den menin- gen) i har världsmissionen lösningen på problemen, Men-lösningen kan inte. genomföras: ' oberoende ' av :-drön, Där den fattas, felas alt. : I dustris och 'köksregioner.'. Där 2: Det: frå erY= > OCh (KOKSTeB101 gades inledningsvis "om -en'.; fientlig, omgivning följer d då t gamla ” nas dec ond natur; eller historiskt betin- .gade svårigheter är upphovet till kligen ä är en'ström av självisk- het som rinner genom sekler och "köntinehter och sveder markerna. Men forsar 'den inte vildare 'och vilsnare Än förr, därför"att de ; finitiva.. och totala sammanbrott: Absolut ingenting av det som bar; genom: skräck och fattigdom där: . hemma är; möjligt bland stenhus: och främlingar, i ' Ett "folk . på drift; alltså, uta ledstjärnor. . Zuluerna har” sin särdrag, den sydafrikanska ras "Politiken likaså." ' Men till" sin .ek. givit. oss: till fördämning, 4 brutits igenom? Där den krist- allt. «spårat samma: or: grundd: är > den faktorer och rhött nästan Menlies ka. reaktioner: på situationen, ny vägar” "välja zulufolkeV/ IN or a En av: ik var | + ,.sker det' alltså i över- just i färd med att' skära av: stu=; bintråden ' till, en. tändhatt,' vilket varit rena självmordet, I schaktet hittade vaktmannen i: en låda fem kilo: dynamit;; som hämtades "av radiopolisen,” Pojkarna" vär:i åldern -11—13-år. Då' det är troligt att. de även tidigare kommit över tänd=' hattar; och kanske; också ;dynamit; en n, att Vvärldskrisen” Speg- "onödigt: att säga. det =" var inget " paradis.. Det: var. ett stillastående |” samhälle; primitivt i alla” avseen- dens ”Uikomstmöjligheteinä”. var . få och 'outvecklade: hackebruk på kullarnas sluttningar och en-bo- ? [Bakslag i Amerika. för: svenska: ölet: NEW YORK. (TT: New wYork-firman Beverage Co, 'sc svenskt exportöl merikan- I len, har; måst: avvecki ötsel, som: egentligen var mera, tidsfördriv och "prestigesak än verklig: näring, Gräshyddan; fastän. välgjord" i sin art," kom s långt ner' på listan: över : mänsk- ”lighetens husbyggarbragder. Öch andetron, ; :sirad visserligen ' med - dans. och fest, var . andefattig” och. sbenomsprängd. av: fruktan; och ; misstro, Dessutom” var den en'av nderlighet, ty man befann sig på blott a Jänge man i hälare). och klan. Malmö 'Förenade' S enligt! DN" up; till '650,000- 700,000 kr: Firman har fått öl från] Sverige för c:a 100,000' dollar men: inte betalat "något. "Meningen" vär att. inkominande likvider, i. första händ skulle ändas att fi i en förlust. som I: totråren,' farsoterna j—1 - å är inte export; från S älla & står av-ett hårt och torftigt liv. " Ähdå ver det ett fasttimrät säm- hälle; där var och en på pricken a Därför: gav" det .trots ska ölet; Detta har också skett.men "obestånd till; följd av dålig "skötsel; i "Amerika och. exporten ' på USA skall. fortsätta men "troligen koms mer det att ske genom; ett nytt för ”retag. taga pengarna och dra klabbet, ra en reklamkampanj för det sven- - firman” Kar : efterhand "kommit: på É Det svenska ölet. anses inte dåligt | ' ale Arygghet och" gemenskap, Li- allt "hans stad med dess. fabriker, dess pengar och varor,; tempo. och -hövudorsakerna : till” livets” oför- . ättigheter, sina ”tillbörliga']- ” samtma i hela Mika, och i Indo: esieni, Indien och, Kina.; Fråga den ä ökänd någonstans; irdpa; allrahelst ny 7 himmel och en hy då bara Gud skapa, Vi rldens nöd Jikgiltig passivitet; skapar nya möjligheter och nya | Jä; alltsammans ting som... ; vänta" den 'dagen: i. för] é [Ulf Beerndt och Anita Persson. en- VR PRETen ” IEMMILJÖNS BETYDELSE för det unga släktets fostran är fö- sig . mot vissa tendenser" syltange till att” nedvärdera de. kvjunars Eomhällsinsatser, som .i första heiid' ägnar sig åt hemmets skötsel och ene fostran," Dr -Pehr Hentik Thörngren har bl, a. "gjort sig till , tolk för 'en sådan vppfattning I en ABF-debatt för. en tid sedan, och han får också be: ked. av. Sk; Da 3 blads-skribenten: Lyckligt ter sig detta inte; och ven med insikt om att den gifta > kvinnans, yrkesarbete . utaniör i | hemmet kan vära nödvändigt bå- de" ur allmän o privat; : ekonömisk, synpunkt måste mån + dock stundom fråga sig; om det inte åtminstone: i en del: fall - : en. tendens "av i flykt "från. hemmet,. som -. årbets= : plats med .heltidssanställni; sådan :. tendens ”traktas som beklaglig framför allt tyutspruckna mäs: 7 | fusiastiskt flagga för: våren. ned s si lg ktet vorkäs - inte av uttalanden s£om möjligheter. och "nya behov, fram- '£teg och. förfall; rotlöshet, oro,” . kvinnan ; och hennes insats... Ur Hur ie: eagerar.' :zuluernä? Me fientlighet - "västerlänningen är vår olycka. Vi ” måste” hävda oss i och. värja vår » Också religiöst; om -nöd- värdigt." "genom att. modernisera vår. zulutro med :' kristna tankar "och riter;-Eller.med k -Vilket : c lägligare än sången om den fatti- ges. och förtrycktes hämnd på ut-= "sugaren?, Eller med; ivriga försök att erövra ”d H egimer har under det 20:e' / århund- ädet, givit upphov till ett av de mest] fruktansvärda problem mänsk- eflyktingarnas :: tidsålder”... : Ingen fvänldsd är-obekant med flykting iciala Med att sedan fi X Nästan: monotont : åt | sta världskriget 100 "miljoner mö orden, = nationalism, :; synkretism, I i kommunism, sekularism, i skild- "ringar från :världens alla kanter: :.Det kan knappast. 'vara annorlun= daj + eftersom od t pringer ur samma. kris Mitt i. världskrisen. står: vå missionen, , till på köpet medan! :svarig: i någon. mån för den 'om- välvning som tycks Vara åtmin= stone :en åv” krisens "orsaker. Ty iz, den nya tiden understundom | "in ben: missionärs gestalt; och'/ e kyrka och skola var dynamit samhällskroppen. Och ingen a ångrar det, ty. den kristna kyrkan ? Pansion; "och "den därpå följande Aror” 'inte. på "någon : gammal god ir sk ”p ka ot ti Men nu är fråga d bety. [sovjetrys a” framryckningen mo: I Byktingar: Långt; tal "personer; ”som ko azistiska statens våld 8 milj. män= iskor': som "krigs-" och koncentra= ionslägerfångar och som tvångsar- [betare. De. flesta repatrierades till "Efter ' det att” man ”utomlarnis och, särskilt i "Tyskland "sat in gång med forskning i dennå sak har lantbrukshögskolan Tåtit ut='- -'föra orienterande' undersöknin- : "gar, med '| pröver.- från” ett” "järnverk, 7 bl” . backaverken, Hellefors ' bruk,” ' Riddarhyttan, Åker styckebruk; och Svartå bruk, viika visar, att en del slaggprover varit full-; ständigt värdelösa som kalk< ”ningsmedel,' medan ' de "bästa : hävdat sig väl vid sidan av de ; vanliga. .kalkslagen.; > ” > Detta ' betyder, . att några all-' männa rekommendationer inte kan ges. om goa enes lagens anväl ningen bör. i varje "enskilt fall fö- regås av undersökningar av: slag- gens' kvalitet. De goda vérkningar: som i'vissa fall erhållits synes kun- na motivera en inventering av till" "främst Ai : Oxelösunds " järnverk, igvesunds bruk; Förs- 14 "Jen jämn dch god verkan. 'Från' ut nn, men "ännu, sommare ligheten skådat — vi har Kamnat il gärning inte ett uns mindre värd än kvinnans i förvärvslivet, och + i har hön med tanke -på att det är lyckligast: för. hela familj . främst "barnen" valt. att gi vsgärning : ; innanför : hemmets r ;' med: den risk-av före sonten; som det till äventyrs en. an tt Ämnas, satt. det ligt: den omtänksamme dr .Thörni ; gp judiska | tlykti gproblemety somm” eh tid "vär. det : allt "överskuggände. 1 Centraleutopay i ser man nu inte så Emellertid” fins” det 800, ,000 judar” i de "miohåmriedänska änderna och ', 600, :000. dT | källa tll än vinnomajoriteten försvinner s så sakta Sveriges” folkmängd” uppgick id' slutet av 1950 till 7,04, 030. : , enligt de: preli i "resultat .:; från =: folkräkningen "samma, år. som nu föreligger. och” som "återges i statistiska centralbyråns ' nya publikation tatistisk Tidskrift, Sedan 1945 iar folkmängden: ökats med : "| uppväxande". släktet-'och' för. dess,” fostran. och karaktärsdsning. ' Ja, det arbetet väger kanske: i. det: toch Det. stota” xportprisfallet har tydö n -börjat; säger. Finanstidningeh ”. Jå till att. k egiets exportprisindex. för mars visar en nedgång: med nä våra dagars Sverig är omkring proe.” Det” rot..av. invånarna gifta och 47 var återstod 146 milj. sådana ”displaced a ipersons”, + som "inte :ville 'återvända ju il "sina: hemländer, vilka 'nu be= hå r Inget i gap, er NR av: Sovjet Det a dessa flyktingar genom Inter? par tioriella +: flyk ien QRO): Denna -har i dagarna "upp- tnats lösts efter att ha lyckats skaffa nå- got över 1 miljon displaced Persons j Kr bus. har ny: itkomstmöjligheter i andra länder, BL'a. har i USA placerats och” evangelierna, i 1308,000,”, Australien. 179,000," Israel d 7? 'Medgi tt :132,000, "Canada" 113,006, I Svi som; gödullagsmodel. "mn förutsätts ning härför är emellertid, att,den är/ så lättlöslig. att” dess .bestånds= gbara för "växterna; ; allt . detta "goda. finns som möj= hår? placérats- 4,280. . lighet — har världsmissionen,' den [ et aktuella antalet Byktinkar .-kristna kyrkan” örmåga att om- europeiska länderna är fortf sätta det i praktiken? Kommunis- "rande "stort; - nästan alla länder: är. men har ett effektivt Program, |”Hyktinsländer”. " Exempelvi "men. kan” ”evangeliets lösning . av. » Frankrike 390, 000 flyktinga ::världskri vöver: huvud: taget "av '160,000.. spanjorer), ruk och Oxelö sunds järnverk. ' Sleggen. från :Ox elösund: här för övrigt visat sig h ländska försök 'anföres, att slagger s som "haft mindre tillfredsställande |: verkan under första året, givit bätt- re resultat Flera forskare anser, att den mer« | försel av slagg jämfört med kalk> |stensmjöl och bränd kalksten, mås- "med te hänfö till”. en speciell effekt -kalkbehövande jordar. + |hos slaggen,: vilken har sådan. ke=. ER redogörelse för ken: har | misk att möj äv prof. 'G, Torstensson: och agro- nom" S, Alvelid lämnats'. till lant- bruksakademien,:-. Till. en ; början De Copy- patronerna” ” st > Copy" patron : er tydlig Skrift med "hälf: "ten av det skriv- tryck Ni måste använda med .« med en, vanlig 'patr Be" aåt få en "äkta nasta gång! erinras, 'att vid utvinning äv jäm till speciella verkningar .kan före- ligga, :BL as'synes slaggens. kisel- syra ha den' effekten; att växterna blir, mera motståndskraftiga' mot Man har också fun- genom "regellp tillsättes: kalksten eller kvarts" som Ta bild. di ämne, MM; gen: "har" "hittills ej "funnit någon, egentlig | användning” 1 vårt lånd "utan" ligger vanligen lagrad 1 järn- brukens slagghögar som 'ett”värde- nit, att gråfläcksjuka på havre. och andra kulturväxter motverkas ge- nom tillförsel, av : masugnsslaggen, | - vilken som. regel. innehåller man- gan. Prof, Torstensson och agr. .Al- velid håller före, att om våra slagg- tillgångar skall inventeras, denna löst. och hindrande avfall, Då 'den' innehåller - avsevärda k kalk (år: 1948” användes” ca: 0,000: 1on kalksten vid framställning / av tackjärn), ki det ligga hära' till handed att. öka” "utröna, slaggens & ändbarhet i Jordbruket som ”er- ing bör. med 1 av :' Det är Kristus och inte missionen ng av expottprisindöx kan väntas, ver 15 år, eh man ändar att: Fö äs; andel” av. folkmängden, "Hår ökats. från 57,2, Proc, 1945 till 60,3 Proc. "vilket är högre" än” vad 'n gonsin. tidigare registrerats: i Vi t lands statistik; De ogiftas ande) i dörnå. reter en motsatt, utveckling och: Här. Ae gått: ned från 341 pr 1 i 20;I 6, "procent. kande" "exportprisernas "försämrade 9 tas bli neutraliserad. z > Inte ; desto bär". talighet: äv 1,00! innebär .'en. övertalighe äv? «mindre "bjuder? försiktigheten att kvinnors per. ”1,000 7" män, Denna rtalighet'- för" kvinnkönet”. örelsevis obetydlig och har fö ö te. varit så ringa "vid någon före | gående folkräkning. År 1810 'upp- övervägande .delen.;- av. det. stora löverskott,- som Sverige i fjol: realiseras? Två tusen år av kris-' :825,000 (därav 300, 000 vångsförfl; ten "mission "hår ' inte. förhindrat <3de), England 260,000 (därav 124,000 vare sig vår egen tjds eller gångna; ' polacker), Tyskland 150,000 ((värtill seklers konvulsioner: 275 914 milj. tvångsfö > Något; ganska mycket, beror på 'och interzonflyktingar av tysk här-| misstag, : olydnad,” otro. 'Världs-,' komst), Italien 75,000, Belgien 55,000; missionen måste ständigt lära om. I vår tid framför allt detta:-under - en, epok då. västerlandets " expan- sion, störtat världen i kaos, och då "likaledes från västerlandet impor-) ”ferade "eller "influerade. skenlösi ningar erbjuder sig, får det krist- na mindre än nå frarastå' somm" västerländsk vara. fland? 22,000, Schweiz : 11,000,. Hol- | Jand 10,000 samt Danmark och Nor- ge "vardera 2,000..IRO har under. 4 år. "kostat över. 400 milj; dollar... :.:.| . Officiellt — betraktas, inte: som flyktingar' de. som' gjorts hemlösa "I till följd av axelmakternas neder" lag, , men denna - grupp har dock; flyktingkaraktär. "Talrikast är: del: tyskar som förflyttats från av Po-' len övertagna stora områden. Allt. som skall möta folken, «=. (.vv.n - Men det viktigaste att minnas då man "begrundar världskris och : Å är att ;k men 'inte 'är ett, om också över- , lägset, alternativ: till ismerna. Den "arbetar inte på att lösa världskri- "sen; < 2 den arbetar. på att bereda: ..marken för. Herrens. återkorst; >. Evangeliet: måste .predikas över> -allt,+ lär..oss Bibeln, och sedan skall änden komma, Däremot har flyttats när-. maste åren efter kriget. Många har därjärhte ”frivililgt”. lämnat. sina hett i de forna tyska områdena i östra "Europa under trycket av den nyad fegimen, och har därmed givit upphov” till en flyktingström. ' som t pågår. Det :UPpges, att an-/ talet 'sådana "i! uppgår flyttäde | :' Sverige 43, 000 (mest balter), Grek- 1, som: "allt. beräknas 3 milj: av tysk 2 hå ; gick -kvi: relativa övertalig='| het till 1,099, år 1900. till 1049. och. försvinner. 1: själva' verket får en . 1940 till. 1.016. 557 <. viss risk. anses föreligga för att ut- jygeklingen tar, en ännu Seypnsafr dv 2 Sckualpropörtionen - "utgör "ett "underskott i "1952 ligger "inom glesbebyggda områden försvagning (907:1,000) .' Överskott”av kvinnor är. "ställningen." : särskilt utmärkande för de större, städerna, . i. synnerhet Stockholm. Kvinnkönets vövertalighet är dock kraftig" tillbakagång i. huv d 10- och-har nu gått ned-från-1,204 år den ” upptar ”"åldersgröppen” - dock 1945 till 1,163 år 1950 per 1,000 män. alltjämt en jämförelsevis I låg andel Överskott av män k Detta fr d ta "mindre än 18 län, H . om + han sätter "ålders=- » "Av. särskilt intresse är gruppens - numerär i» relation till. ionen bland vuxha' ogfftä per<| hela. folkmängden och jämför. det Bland. dessa' påträffas nu-|på så sätt erhållna relativtalet med mera ett betydande underskott av:| motsvarande uppgifter för äldre kvinnor". (887:1,000).; Kontrasten är tider. År "1870 kulminerade 'ålders- emellertid i detta hänseende bety- gruppens '. relativa: - numerär - med dande ; mellan tätortörnas befolk-"|.341 proc. i av folkmängden men ning, som uppvisar övertalighet- för: sjönk därefter successivt med når - kvinnkönet" med. LÖTS kvinnor pr; gon återhämtning 1890 till botteri- 1,000 > män bland! ogifta; personer läget 20,4. proc. 1940 för'att sedan över 15 'år, och befolkningen , inom | åter stiga till 21,6. proc. 2945 och ; åv den svenska valuta Nn I oäkta Dö e > fö för .Gud inte lovat seger åt kristen- "domen i «meningen -att den - skall érövra. världen från kommu- nismen eller . vad det vara må, till 136 milj. "Antalet ökas. månatli-: gen med något tiotusental, därvid Berlin är 'en av'de värst, tta slaggens kvalitet och av resp. verks möjligheter att utan. alltför stora kostnader finfördela slaggen till. lämplig partikelstorlek, t, ex. genom anlitande av redan befintligt liga kalk- ttningsmedel för de vanlig: sm Ä kiselsyran, som ingår I Krossverk. Met Part oyggda.”. med. ett så | 23,4 proc. 1950." .. a betydande: kv 16 t' som. |, Ald 639: "kvinnor per "1000 män inom en pågot mindre andel av tätorter= nämnda befolkningsgrupp. I Stöck- nas befolkning ; 223 -poc.)- än av stad - är kvinnaöverskottet k särskilt stort bland'. vuxna ogifta | områden (24,5. "proc. Av. de. olika ligen 1,374 kvinnor pr] länen uppvisar Norrbottens län det . Därför har den inte ett s. k. effek- |orterna, .. l holms: tivt rogram. Avsikten med] ' Man kan i dag räkna | med: här- a ! predikan. är, att. väcka tro hos mare 124 milj. r rångsfar | '. människorna på Kristus, . Många i Vä "Medtas de r Å 'säger hej. Men där tro väcks, där | flyttade. och därmed avsevärd hedgång sedan 1945. blir antalet" bortåt '12' miljoner. högsta relativtalet för antalet barn | under..15 år, nämligen 30,8 proej "' medan denna” åldersgrupp omfat-" 1,000- män, vilket - dock innebär en kan: "under " lydnad och villighet att ära av Guds ord av allt'som : 7 sker, ”histori Arons f frukter Tyekland och Österrike” måste Barnén - under 15 år har: 1945. vökats- med sinte mindre än tar blott 20,2 proc. av v huvudsfadena 202757 "personer "eller 14,6 proc, folkmängd. rt le som måste be= ' : med < tanke - på det uppväxande ; och". dess . fostran. mota rringar eller deklasserar : hems - DN samhällets ;' synpunkt är: hennes > ; gren kan innebära: men. varom ', I meningaria. kan vara mycket de=.,' lade; så bör hon veta att hon inté - ipå Tånga loppet tyngre än. de allra - 506,87; 3 effekt på det svenska bytesförhål« : män Lok 3,537,166 Kvinhor, vilket lärde till utlandet delvis kan; väns .. ade ' : di sin byteshandel med utlandet; i år <skogsvaruområdet 2 gummi; Detta innebär att dé" sjuns - NN Ev H ölav. terms of tråde,' att 'den alldeles |" Y. ; under såväl den; senaste ” som den : 2 uppen 015 år upptar ” 000, medan -undersKott före- Jans: med” utlandet med” "åtföljande SETT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.