fl : "Dagens . namn co” "Solen går upp kl. 3 56 och ned kl. 20.22. > ER "Morgondagens namn. , "oc HALVARD. : Solen går upp kl. 3. 54 och ned Kl. 20.24, - "Dagens dikt: Allt av kärlek som: världen Har, " allt den av godhet rymmer, : - allt som: blott i -vår längtan var blommor, när majkväll skymmer, (RAGNAR JAÄNDEL) 2 Fr Dn lyckliga” ost, då har en vanhan stackare varit uppe en halv» om Det skulle -vara intressant - att få reda på om Mars är be- : bodd. N Da a X Ja, i all synnerhet om det funnes några lediga Nåningar där. ; Den kähde ju isten och på sin I Ne tid Sveriges utrikesminister, Eiljel i Löfgren, glömska. En gång när han satt på ” tåget på väg till Sundsvall för' att svara i en stor process,. upptäckte han plötsligt att han glömt sin kli- ents namn. Vid nästa' station av- + sände ' han ' ett telegram: till sir kompanjon i advokatfirman: "Var heter min klient? + Svaret :- kom 'honom': tillhan"” några stationer - längre upp: se Klienten heter Johansson och € Kan religionen avskalfas' 2 > Av GUSTAF LANDIN - NY Der YTTRE GANSKA o- betydlig ' sällskapskrets, inom vilken olika åsikter var företräd- da, hade just för tillfället slutbe- handlat ett ämne, I den paus, som kanske var välbehövlig, sade en radikal medlem: Låt oss behandl jande" förföljelsetiderna. Det finns sannolikt 'inga idéer, inga trocke- kännelser som av sina bekännare och förkunnare krävt större och blodigare offer. Denna ståndektig- het in i döden visar vilket mäktigt grepp kristend kan ha'om frågan om religionens avskaffander Det torde väl vara upperbart; att religionén är mer en börda för fol- ken än en prima kraft i livskam- pen. Låt oss yrka, att man ägnar sig "mer. åt. religionslös kulturell upplysning, lyfter folket kulturellt och förbjuder ' allt kyrkligt opium. Sakta i backarna! manade någon, Vore ' det ' inte logiskt att. vi först gjorde klart för oss begreppet" re= ligion, som är både mångtydigt och mångsidigt. Det finns hart, när ota- liga definitioner på religion. ' För Nathan : Söderblom var religionen upplevelsen ' av det heliga: ”from är den som på allvar håller' något för keligt”. För andra kan” religio- nen vara känslan av in, hela personligheten. Den som för- söker avskaffa kristendomen har Påtagit sig ett sannskyldigt sisyfus- arbete, ett fruktlöst evighetsgöra: De. stridligheter som den svenska kyrkohistorien noterat — bortsett från reformationen på: 1500-talet — har i stort sett endast berört det religiösa livets ytliga skikt el- ler mindre väsentliga punkter rö- rande läromeningar och kulthand- lingar. Allt tal om att' avkristna svenska folket bar befunnits vara munväder, i AN. BÖR INTE DRA förhas- tade- slutsatser - av vad som kan ske i framtiden, sade den ra- dikale Många av for- tillhörighet till en. översinnlig värld, där :mänsklighetens högsta ideal är förverkligade, -' Moses - förkunnade sitt ”du skall”. medan Jesus predi- kade ett ”Iljuvligt och glatt bud- skap”, Religionerna år många, och var 'och en fordrar sin förklaring, har sina egenheter, Men vi kan ju inte" rimligtvis granska hela reli- gionshistorien eller religionsfiloso- fernas olika. meningar. Med dessa antydningar vill jag endast komma fram till ett förslag, som begränsar ” - vårt samtal, Låt oss formulera frå- gan så: kan kristendomen avskaf- fås i Sverige? ' oa Naturligtvis kan den det, svara de den som först yttrat sig, Sven ska folket är redan i stor utsträck- ning .avkristnat. "Massor hyllar ju mer ellér mindre utpräglat mate- rialismen. Men när materialisterna går' så långt, att deras livsåskåd- ning endast omsluter. de materiel- 1a' tingen "och all idealism uteslu- tes — då vill jag inte vara med" längre.. Ty en materialism, som ute: sluter "alla andliga" värden, skapar inga personligheter. Den kristna läran kan vi dock undvara, ty åt- hundraden. före Kristi framträdän de fanns det ju stora, ädla person- ligheter t. ex. i de gamla grekiska och romerska rikena; Alla. känner: vi ju grekerna Platon och Sokra-: tes, romarna Cicero och Augustus. Gajus - Octavianus .m;' fl; Låt: oss. alltså frigöra .oss från de" kristna dogmerna, kyrkan med: allt vad därtill hö vär . bekant för 'sin store” Dn själv. heter Löfgren tta ””Kulpen: nan med Copy- .. patron är idealpennan för alla som skriver utom- hus och önskar ”, dig mot zegn "och väta. CazanteradeCo, 'kolpen« vor och patroner leg Sv. pat or 184597 , , skrift, bestän- 3 Även frikyrkan naturligtvis. - JEN OM -- RELIGIONENS ": vara eller. icke' vara torde 'för närvarade inte vara aktuell,” Det är ju ingen mening?i att sätta i gång ” en avkristningsaktion när det inte finns något mera allmänt religiöst intresse hos -vårt folk, yt- rade en: annan röst; Det är mycket nog . ändå som : upprör, ' irriterar människorna 'i nutiden: Kastar "man in:även- religionen, som en stridsfråga i den redan, alltför högt upphettade andliga atmosfären så blir villervallan baras;större': och vinsten "ingen. ' Låt. oss: vänta tills igiösa frågan blir aktuell.” igt”dagsviktig... Dän I som: frisk luft och. lika: :be- , Religionen är alltid en hjär- angelägenhet. : Vi :' kan inte undvära kristendomen, ty, den är liksom invävd i hela: vår tillvaros vävnad, Även ur negativ 'syn- punkt: är kistendomen "aktuell från tid till tid... Detta -såväl när man strider mot den som när man käm- par "för. den. Kampen, för och mot kristendomen ' har. "pågått i .snart tvåtusen år — > och under tiden har de kristna - -sanningarna oavlåtligen vidgat sin! inflytelsesfär, ” fa N Här har talats om, att kristendömen. iDen.: tanken hy. Redan vid dess första frarn- trädande i handlingslivet angreps den: inte endast av enskilda ' per- soner utan av: makter och heter; Men den genomlevde: både som . många kritiklöst säger sig tro på, och den kristna : na tiders religioner: har mist sin makt över sinnena utplånats i folk- medvetandet eller övergått i andra former. "Gamla mäktiga : religioner med stort inflytande på folkeri och deras furstar har' gått under, Det- ta kan sägas om Egyptens och Ba- bylons innehållsrika och: av : hög kultur uppburna . religioner. De minnesmärken som står. kvar: dan. årtusenden vittnar om. det r ligiösa - inflytandet i gamla tider, ande artikel. detta aktuella > spörsmål. t Dessa gamla religioner är inte all- "deles utplånade,” ty; fragment "av dem har. -uppsamlats . och... införli- vats . med. nya. areligionsbildningar. Gamla -- Testamentet - har :: en .:hel del.stoff från de babyloniska tros- föreställningarna, ' Men : deras ori- ginella, fasta byggnad är dock" ra- serad S "Men ' något båabyloniskt religiöst stoff ingår inte i kristendomen, in- vände. någon, ru Om Gamla Testamentet fått ma= terial från Egypten 'och : Babylo-: nien, så är 'det:ju möjligt att nå- got därav kommit nied i' Nya Tes- tamentet, Det behöver ju inte oroa någon ' när. även. kristendomen en ittas av pågons sannan. YDEforrttida gre nas s bimmelsevd Zeus, . är get g dakretsen; kan vi bekanta oss med, i Hemerös dikt- - verk Odyssén, och Tliadex, men det är ingen som” dyrkar” dem. . Även det Gamla: Roms gudavärld;"; ä också grekiska gudar och gudinnor. gästade, gick /sin ' tndergång ::till- mötes, ' Kristende > 'w' gjorde ; sitt intåg i Rom och i sinom, tid. restes där . en påvestol. Och 'mannen i 'den stolen .söges vara Kristi ställ företrädare på - jorden! Men” deh kristendom '".. han, : företräder - mycket olik Jesu enkla odogmat ska lära, ; Man kan fråga sig om rigé. har den. ursprungliga ”kristöri- domen.” Jag, som närå nog är:en antikrist, > njuter. dock iav att. "läsa Jesu tal öch liknelser. De är alla som klart käiivatten, men jag hör den första martyrtiden och de föl- ; murken, smolk i källvaltnet - kanske till att minska intresset för kristendomen, ' och jag tror verk- ligen, att skall intresse för kris- bort i ett tomt fjärran — då blir här en ny statsreligion, kanske den muhammedanska? Ellér -sovjetrysk gudlöshet? ET VAR. ETT LANGT TAL du höll, hr kverulant, sade en av. de äldre med lärarblod i åd- rorna. Ditt tal var i några avsnitt ingalunda -klart källvatten: Jag kunde: inte dricka "den dryck du bjöd förrän jag silat:den, befriat den från smolk! Men du nämnde sovjetrysk - gudlöshet, ''Sovjetrege- | ringen började sin reformation med att skilja kyrkan från staten och dekreterade ' fullständig religions- frihet. Därefter bildades ”folkkyr- kan”, 'och oppositionen mot. denna bildade den s. k. ”levande kyrkan”, vilken erkände kommunismen som en av Jesus förkunnad lära, Rege- ringen blev alltmer religionsfient- lig " och 'motverkade all religiös verksamhet. Samtidigt gav den ökat gudlösa propagandan. Slagordet var Marx bevingade: ”Religionen är opium "för folket”. Medelpunkten i "Detta bidrar tendomen fortsätta att liksom tona |; utrymme åt den: antireligiösa och |: i Prins ”Bertill, till: Sjöhistöriska muséet. fått Rd rom! 3 usblå Volkswagen- cabriolet," efte: SR med sin "der. of. Ugglas, lämnar Sjöhistoriska” Museet i motorprinsens nya dörkapten Pe- Yr: att 'ha invigt museets nya. | marina avdelning. vie t «Vid den ceremoni den 28 april, jord levde” där , 2 eästens- för den antireligiösa pr De gudlösas förbund”... Målet är att utrota'de olika religionerna inom : Sovjetunionen: ' De | gudlösas > stora i framgångar ': berodde i hög grad på att den gamla. ryska kyr- kan var. religiöst ' och moraliskt prästerskapet okunnigt och' religionen, 'vanställd av. grov igion, vad namn den än hår, som blott är vanetro och endast: berör tillvarons yta, är lika kraftlös i i livs kampen som vidskepelse. o som kh de ikraftträd Detta förhållande ;lade ” äv fredsfördraget mellan För ”renta” Staterna och - Japan" y ' rade presiderit . Truman bl. i ”Denna stora händelse skänker Förenta ' Staternas » ställelse. 'eftersom vi så. samarbetat med Japan för ä dess - välstånd hinder i vägen för en demokratisk itveckling inom, landet och inne- ett hot mot världsfreden, "efter- ym jordbrukarna” understödde de 'mäktiga : militära juntor som lova= de "dem" nytt lånd som 'skulle' mas: genom aggression. 3 De”. amerikanska | ockupatlons- | främja: dess , framåtskridande: Hr fn Den;” < vittgående” joxdrefor som genomfördes under ocku. : " pationen är en av" de åtgär- "der ; som . haft. de . mest. gynn- ”sämma "återverkningar på I: - bedömning. Men den religiösa av- "vecklingen , synes . inte ha kunnat helt genomföras. Ty i den nya kon- stitutioneri: av '1935 har folket: fått frihet i många stycken. Det har fått rätt att utöva religiösa kulter :men samtidigt frihet till antireligiös pfö- :pagahda, Detta tyder ju på att gud- lösheten inte.'förmått genomtränga ” folken inom. den sovjetryska unio: nen. Värken: enskilda eller ett. helt folk kan: i längden": andligen Jeva på enbart negationer...” "i De sista talarnas röligionshistori- ska bidrag är. värdefulla, men det ' är fara värt att vi alldeles kom- mer bort från: den fråga vi skulle diskutera, påpekade frågeställaren. Vi har fått veta något om religio- ner;. som bestått. genomstiderna-och om religioner, som. gått under in- om vissa områden, Nu till vår frå- ga: kan kristendomen avskaffas i Sverige? s : Tillåt mig svara med « ett tanke- experiment. Vi antar att” svenska regeringen och riksdagsmajoriteten beslutar : total avkristning. Stats-- kyrkorna stängs och ':prösterna får tillsvidare - leva på statsunderstöd mot att de sköter ärendena på pas- torsexpeditionerna, Alla biblar kon- dem man Jyckas' gömma. Religions- strängt : vittgående ä och med förta hälften av 1800-ta-: let, ty. även” husandakt förbjudes och stränga , straff stipuleras. om tet : färgad. litteratur förbjuds; och redan, ' utgivna ; religiösa, : : böcker samlas ihop” av polisen 'ogh /brän- nes på' bål, kring vilka man dan- sar till den nykomponerade ”Guds= förnekelsevalsen”. " Somliga " jublat ver ”befrielsen”, andra gråter, i lönn över: förlusten, Svenska fol-: ket var, och ' skulle, förbli totalt-åv-' kristnat.-; Nya ' stränga : lagar ' skyd- dede all antikristlig verksarihet.”ö- Men: var. med : allt detta" svenska folket verkligen 'avkristrat? ; Det bör vi fundera på, sade nå- an, och & : besvara" frågan näs- ta gång vi träffas, Met fiskeras och brännes-— alla: utom | man överträder. förbudet. All Kris-|: : pans "ek isk I Japan har på Förenta Stater- nas initiativ -under, de" senaste sex: åren ” genomförts ': en jordreform som, saknar. motstycke. 1944” vär endast: 32 procent” av de: japanska |5 jordbrukarna 7; självägande, medan återstoden "var arrendatorer,” Nu|£- äger”. 67: i procent : av de japanska bönderna den jord de brukar.;:: i Der störa - jordägarna - atkrävde mycket; ' höga. arrenden” ochi på kraft inom" j fällig "lagstiftning var ”arrendeför-, hållandena 'mycket osäkra och. är- rendatorerna var ofta utlämnade åt jordägarras godtycke. De japan= ska : jor "som | redan: na var. fullt : på det klara. med ' sammanhanget mellan Japans ' antidemokratiska tradition och det förhållandet att "väldiga | | landområden ägdes av: ; privatper- | sonér eller familjebolag som arren- derade » ut -jirden; mot. skäliga" är- renden, I december 1945 beordra- de därför general: Dougläs MacArti hur” den ' japanska: regeringen: att Pvidta sådana åtgärder att de-som br kar den; japanska jorden. får fogenhet.; ätt till: gällande priser a upp all arrendejord.i e sto- ta jordägarna. ålades”att ' sälja” all jord de ägde över" en viss areäl Lagen stadgade ytterligare att'reé- geringen skulle utbjuda den så för- värvade jorden, direkt till arrendä- torerna. i Nära 2 iljoner hektar jor: | På detta sätt i: den japanska -rege- fihgens:ägo, förutom 600.000” "hek- tar i nyodlingar, : Det mesta” har "sålts till över! 4 miljoner jordbrukare, De får amortera siria skulder. tillstaten:.på .30 årimöt en ränta av 3,2 procent, Endast 11 "| procent.;av. den: odlade" jorden: i (1046 |, er jobanieka regeringen. be=/(: ' PPENEN 3 SÄKERHETEN FRÄMST- har i varit riktmärket. för regerinfens. . halva - »skattesänkningsförslag, mes: : nar Skånska Dagbladet (bf) och varnar för att det kan bli ett tvärt slut på det nu rikliga tillflöde av av | statsinkomster, ” Kollegan: "är emellértid " inte främmande för 'att' en " ordentlig. skattesänkning hade varit högeligen: önskvärd, 'men de budgetära synpunkterna måste. dock våra avgörandet” a eV . De' partier I som: står fs reg ringsansvaret måste ta hänsyn Kn finansiella fakta även ett valir. Oppositionen - har det betydligt lättare då den utan hämningar kan fria till väljarna; Den kräver på samma gång stora skattelätt.- Intresset att spara på statens ut-> gifter är frånsett allmänna 'dekla> rationer så gott som obefintligt, eller vad skall man säga om att' högern" och folkpartiet enbart på ecklesiastikdepartementets > : hu«= ' vudtitel yrkat 40 milj; kr i öka- de anslag? Detta trots att eckle= siastikministern - höjt utgifternå - inom sitt område med 173 : milj. kronor, Med en politik av detta slag: blir.. som" var. och förstår möjligheterna till skattesänkning i begränsade... ..« Just dett Hade oppositionen ' krävt större återhållsamhet på. ut= gift na. 'än vad : äskar, så bade detta rimmat med . kraven På . stora + skattelättnader, Dess. överbud "gör :det- näppeligen inte, Därför. kan man heller jäte ta" oppositionen på. riktigt allvar när | den dels vill sänka statens inkoms= . ; ter mycket kraftigt och dels gen - röst: öka dess utgifter. '. Den: attityden är! :minst: sägt tve tydigt: : ; Dagens : Nyheter i im. fl, folkpartis :: organ -en artikel i den socialdemos ” kratiska' "tidskriften : Tiden (ill" in= täckt för' att partiets radikala kret=" sar'y vill ha fart :på: socialiseringen, almar Läns Tidning” (bf) my att så länge. bondéför= | +) bundet s sltior i regeringen är 80 liseringen lagd På; hyllan; :' Bondeförbundets "närvaro - i " regeringen är en : borgen för, att. | här." omnämnda - radikalise ' ringstendenserna "inom socialde . mokratin : ej kommer att effe i tueras. Vi kan ganska - bestäm påstå detta,' eftersom. det. är själv; fallet, 'ått ett; fortsatt samarbee” ' -- med" bondeförbundet i regerings." ställning 'ej är tänkbart om social< demokraterna försöker att smuggt la in mera socialism i regeringån "är för fullt bindände.: Det är 'punkt för punkt" utsagt, under vilka former ' , samarbetet . skall äga rum', och :bryts de formerna, så är det ut smed samarbetet, +” A Är det så att Dagens Nyheter." i , tillägger Kalma:" Läns Japan är nu ar "| har. mekaniseringen av det japani ska :;: jordbruket gjort. avsevärda i framsteg" 1942 "fanns. blott 569' av de: små japanska ' traktorerna:" bruk; nu är antalet uppe i. 11.000. 1. Trots dessa revolutionerade: fö ändringar i:den japanske jordbru- ll i ratifikationshandlingarna europeiskt: : till: Unescos generaldirektör, "1. d. utrikes: - och undervisningsminis-" tern, Jaime Torres Bodet. Sedan :den 5” hos Unesco i Paris. representanter |" för bl.a. Belgien, Danmark, Frank- rike, Jugoslavien, Schweiz, Sverige ' och Västtyskland . för > att. : planlägga ibland predikningar som råkat. få ; KONSTUTSTÄLLNING UNDER BAR HIMMEL har öppnats på Victoria Embankment Gardens i London. Här se vi miss Anne May, i s färd med att hänga några'av sind tavlor, Vi få hoppas att vädret , "blir vackert så att inte konstverken regnar bort. Malte . [Bort a med : äkta ju förr dess "hellre säger kommers- kollegiet. Intill dess olika” ärrende- avtal för vilka markegång fortfa= rande erfordras, kommit bort måste dock nos. officiell prissättning ' på jordbruksprodukter bibehållas och då kammarkollegiet nu framlagt ett förslag till förenklingar i 'marke- finner sig k - . böra hos ut- tala, att detta förslag kan godtas som ett provisorium i avvaltan på institutets fullständiga avveckling. Iol Militärt SR . Offi :-Hal- |atomforskningsinstibut,” .. vid "ett. europeiskt Detta Kar kommit: till stånd på"initiativ av Unesco som ett led i denna orga- nisations strävan att: samla" med- lemsstaterna till'samarbete för :så- dana projekt som de: enskilda sta-' terna inte har, råd ätt genomföra siet skall3 man i första |! hand bedriva sådan forskning som avser att ställa atomkraften i "den fredliga produktionens ” och' sam- hällets tjänst... Under 'första ' året kommer. man att arbeta i grupper ide. olika medlemsstaterna, bl.a. har " Uppsala; erbjudit : sig att ta emot en grupp På tre forskare. Det egentliga institutet "som — till : t sitt förfogande kommer att få 'med ska institut jämförlig ut- lands” regemente, fom genomgått kadettskolans vinterkurs och i år kan vinna inträde vid krigsskolans officerskurs, har fått transport till Hälsinge regemente, Civ: . uträstning till förfogande, : rustning skall förläggas endera. till Genéve, eller Köpenhamn; England och : USA har'lovat ' att medverka a : bygden ökade” jordbruksbeft rekland,” Holland, Italien;|: Jterande ' gen :mellan 1944 och- 1950 till :6,2 - miljoner, . vilket” ”ilnskade istid soc : otid angripa bondef : atomforskningsinstitut RE regleras av det: internationél teavtselt;” Detta” avtal; som: hu är i: kraft för tredje året, har under- tecknats "av ':46 länder, däribland [fe Sverige. Avi de stora vete-expor- länderna '. deltar Förenta tv Canada, A lien” och Frankrike, - medan Sovjetunionen och Argentina, valde att stå utan? för. : . Enligt avtalet har de tre s exportländerna följande kvoter. för 1951—52: Förenta Staterna 6,889,000 ton, Canada 6,290,000 ton och: Åu- stralien '2,374,000 "ton. "Av de" 42 importli iderna' har. enbart Stor- britannien :- en importkvot av 4,781,000 ton medan. Västtyskländ, Indien och Italien har de närmast största ” kvoterna. Sverige -här -en importkvot av c:a 75,000 ton, son redan är fylld: för året i och med ått Sverige köpt omkring 35,000 ton från 7 USA och, 40,000 ton från Au- stralien, £.tev genom att ställa tekn! ker och' viss : a y. Exportländerna förbinder sig att!; en Ean "dominera. dardkvalité vid en "bestäm densisk utskeppningsharr mipriset fastställdes för första" året till 1.50 dollar pet bushel och 'skulle ' sjänka till" 1.20 dollår efter tre” år: : Värje : land, , sor. undertécksiat t Javtalet; har fösträtt : 1 förkällande . till sin kvot. Export- och import- ländernas 'röster: är. alltså ;tillsani«. mans precis lika rmånga,'v; talar den. amerikanska 'regéringe farmarna skillnaden mellan prisat på den ö öppna marknaden och Thakdo mipriset enligt avtalet. : H "Det 'internatiopsiia veteavialet : har varit värdefullt genom sin | pr stabiliserande verkin.. Detta frå gick tydligt i synrierhet efter korea. krigets utbrott. Ull gick då upp 150, procent och rågummi 450 procent - medan vetet. gick upp 'endast 20 > procent. Avtalet har också medfört M den fördelen att importländerna. produktion på de ekonomiskt frest lönande ' grödorna. 'Vetearéålen i Västeuropa är nu mellan . 1,200,000 och 1,600,000 Mektat mindre ä före, - nader och stora utgiftshöjningar. | MISSNÖJET INOM SOCIALDE:' Dn MOKRATIN : är, ett- kärt :-tema 1. et den folkpartistiska pressen, Nu tar > : och folkpartiet är ängsliga för socia— vt Tidning, är det ganska ologiskt att pt d har kunnat inrikta sin jordbruks=: "" . v se of 3 i > N + kI ASS SIRSASS SA OCEAN män sv AS NDS Sör AA AA PARAS AL I KSSS LSS SAR SA KA SLLAI AS SS SAS NASAS SS 2 ASS Zn KNAKAR DIRT or rn rs FKA PL ESDP or ik Kd VA AKS I NSL LSADS KKS NSTSSILSSKÅ SLL DLRLLLLAS.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.