. 2 lige Ande," bära alla” inom! 088 "tt gäller”att rationellt och. ekono- medvetande om att något: är| miskt: lönsamt : driva” Jantbruk;. ” gott, och, vi känna” 085” skyldige Hån tillhör: den unga: och mo- att: dernå typ av jordbrukare, £ . EN Ae Fr VYvYTYYVTYTSYYYTYYYTFYTYTFTYFYTYVTYSTTT TVP vv vyvvevvevevYrYYYYYYVYYYFYYVYYYTYVYVYYYYFTTYTYFYYTY TT TY? z - N a - . rördäden" ev saia Tel Mike N län st maj "41052 . ” "Av Kyrkoherde 'oLoF "MÖRK, , : St, "Harrie. : "Icke av eget förnutt otler kraft utan genom den Helige Ande. > "Pingsten är den Helige An- " des högtid i kyrkoåret, ' Den helige -Ande, det är Guds ut- "strålning mot vår ande; det är Guds inverkan på vår" Själ. så Ne som solstrålen bär til 088 S0- ' Jena ljus, kraft och värme, så "bär Anden till oss Guds ljus, kraft. och, värme.: Därför, talar artid uti naturen" ser solen. kasta ' sina strålar. över ” skog och 'mark och sjö och all- ting -spilar, växer, lever och E jublar ien mångfald av färger Xx och former och toner 'och ljud” då” 'se vi Gud Faders härliga skäpelse. Vi kunna beträkta den och beundra den; vi kunna 4 studera naturen och få bra be- tyg 1 biologi och vi kunna till Xoch red göra 'os8 upphöjda fö- reställningaår om den, som -står bakom allt detta. Men ändå stå kalla och : oberörda inför ho- nom. Vårt förstånd ' och vår fantasi äro "berörde: men' icke hjärtat, Bli. vi däremot: gripnä vj av vad vi se, gripna så, ått sjä- klen överväldigas av tillbedjande "andakt, då ha. vi ej blott sett Guds skapels& . Fadern själv «här uppenbarat sig för oss, en stråle av hang härlighet har fallit in i vårt hjärta och -vid- rört vår själ. Den strålen det är Anden, Icke av eget” förnuft eller kraft utan genomf” der Hé- le : ÅR Vi gärningar, Det denna Gudå,, skapelse 'och.: gö - 5 Hpphöjda tankar om: ho: | P än | got-så Jågt, & nu i: denna härliga] gö unna "betrakta. Ckså a nom, som! skapat det: och" "dock legio och".en del: höns finns. in- kan 'han stå främmande för 'osg te— undantagandes” ett. vac- och vi ' kalla" och . likgiltiga; för kert "varmiblödigt: 'avelssto ' med : honom,; Vårt förstånd och vår|ett Sött. föl,:som vi möter i en fantasi äro berörda. men icke hage intill vägen. Men - varför Att. bo soni ätt svin, aller: le- va som .en gris — känns ”ut- trycken . igen? ”. Det. betecknar något ytterst förnedrande, nå: ör ett besök Hallands 'stör- sta: ”fläskfabrik” så får ”man i någon mån sin "uppfättning om. Hur svin skall bo, reviderad. Ty forna: tiders .”grisastior”, där de stackars" djuren. "ofta stod upp till buken i sin' egen svillning -> för att bli feta som det sädes :— är äåbsolut. tabu för den ”moderne' Symuppföda” ren. KAR "Vi "nämnde "ordet flåskta: brik”, och kanske inte-lantbru- karen' Walden r Agård”. 1: Eldsberga gillar? ordet, .' Men man : kalla” e 3,000 (tretusen "SV ädlas från 8 å10 veckors” gris: kultingar - under fyra: månader till feta slakterisvin? Här pro- duceras . ju. fläsk på löpande band : och här är: svinskötseln driver till sin absoluta ratio- nalisering.” Och något. överord är, det säkerligen” "inte, när man konstaterar, ' att hr Kähler,j nior är Hallands: störste :gris- uppfödare och att han värdigt går i faderns fotspår när. det som hjärtat. Blir däremot. vår själ hår: då hr Kähler inte några gripen äv kravets heliga allvå är, kor och.varför finns. det bara så att det går dss genom, märg | Erisar ? -Vi..ber: honom : berätta och ben, det medvetandet: ”Så- lite om : denna. råtionaliserade dan bör:jag, sådan skall jeg, drift och snart får vi lära oss . sådan måste jag vara, så måste | en hel del om grisuppfödning. "Jag handla, Gud vill det”, stå vi: där: skamsna och: fulla äv härm raot Oss själva, för att vi ” ické äro sådana och icke göra . SÅ, då ha'vi icke blott sett Guds verk i samvetet utan "vi : Ha hört Guds röst i våra hjär- tan. Gud har själv trätt fram för oss i sitt heliga” majestät, vi ha stått inför hans ansikte och Han har hållit dom över oss, Icke vårt eget förnuft 'el- ler kraft utan den Helige Ande har kallat oss att leva, som Guds barn. ägnar och bnstår,” I evangelierna läsa vi Om vår Frälsare Jesus Kristus” öch i kyrkan och annorstädes höra vi om honom och hans verk. Vi läsa öm hang heliga och kär- leksrika liv i världen, om hans offerdödi: på korset, om hans uppståndelse. "Vi kunna flyk- tigt skänka hans minne vår be- undran men på det "Hela taget stå rätt främmande. och likgil- tiga för honom. Vårt förstånd och. vår fantasi äro berörda om frukten av.J esu Liv, : uppståndelse, ,. att syndare få förlåtelse och bli Guds fria gla- då barn. Även detta kunna, vi betrakta' "för alltsamman.,. Det sysselsät- "ter vårt minne och: vårt för- . stånd, men vårt hjärta 'har ic- ke någon del däri. Men blir det så, att vii bli gripna av Jesu| heliga liv, så att vi ivrigt ön- ska: ”O Herre Jesus, att jag vore Dig lik, och än mer, går|. "det dithän, att vi bedja: ”Kom, Herre, och gör något med mig. Gör mig av nåd till en god människa och fräl!s mig från syndens skuld och makt”, då har Herren Kristus trätt in i "vår själ: råed ljus och värnie och kraft. Hans Ande har gri- pit oss. Blir det klart Tör oss; att det är just oss, som Herren Kristus ' vill frälsa från synd och död, känna vi oss vissa om . våra synders förlåtelse och alltför både kor och svin och annat. Men det främsta är, att man genom specialisering kan dra- ga ned en hel del fasta. köst- nader. Om jag räknar med vad korna. ger mig pr tunnland, så blir det 5 å 600'kr. pr tubnland brutto medan enbart en spann: målsgröda 800—900 kr. Och då skall man också tänka på allt arbete, som det är med kor, mjölkning och dyl: Det har ibland 'sagts, att jag men: det eliminerar jag genom att jag får desto mer svingöd- sel, Inte för jag vet om den är lika .bra, men bra är den i i alla fall, > Specialisering drar ner : = >: kostnåderna, : : Hr. Kähler' anser, att det blir liten omfattning : med 1 dagens läge ger inte” får. någon kogödsel, Några sugg har” jag in te. längre uta köper alla gri- sar vid 8 å 10 veckors' ålder och? sedan. göder jag. dem. tills 16: blir :: lagom ' feta; ungefär nä de äro sex—sju' månader; Pr: "kvadratmeter . stallutrymme i får jag ut: lika” mycket för en- bart: gödsvin Om - man "räknar jätant.över — fast smågrisupp: födarna har: haft ' gyllene itider nu, På sommaren har j jag unge- fär 1200 "svin på engång :— siffran 'sjunker något under vintern — och i år beräknar jag kunna leverera omkring 3000 svin till slakteriet. . Praktiskt sommarstall. Det var ju ingen dålig siffra av. kärlek till Gud, fyllda « av kärlek till nästan och villiga att tjäna och gagna andra, då ha vi inte blott hört och läst om Jesu försoningsverk, utan det är fullbordat på oss själva. Icke av eget förnuft eller kraft utan genom "den ” Helige Ande. ”Himlafaderns rand är "utsträckt din. själ... Frälsarn k klappar på. Han öm- mar för dit väl Nådens helge Ando. . vill störa din därför uppfyllda av glädje och 10, 000 säcka fodersäd gå går. åt b pr "är hos Watdeinar. Kähler'på Ågård i Eldsberga". i liga ufrymmer! har tagits i a Mu hönshus :på andra våningen ”stallängan, ävsett för 1000" höns, har till: hälften tagits i: bruk 'för' de ållra' minsta .gris- kultingarna. Dessutom -: har -hr Känhler "två stycken sommar- stallar, som användes åtta må- hadet' "på ', året och som. står toråma ara utider de "allra källaste vintermånaderna... Här finns 'det kättar på bägge sidor darna”” för de olika kättarna: Här. "har grisarna sin ”avträ- I | degplats”. och denna" använder dé-:också>snällt i mycket stor |." utsträckning. En gång om da- Ben. gödslas hä ut och det går till på ett mycket 'enkelt'-och praktiskt ' sätt, Kättarna > stän- ges tilb.och så rkör en traktor med en-skopa igenom hela gån- gen och-det' hela är klart; Vid | varje -kätte' finns stora. foder- automater, .som, fylles en gång eckan -och.- som "sedan: står sig i. en' vecka” och" mjölk öch vatten distribueras -genom rör- ledningar. På" så” sätt :har en två. timmars arbete. om dagen. med att skö åa: 400 svin. I. : sommarstallet' ; finns det inget: strö men: att. det « är, en: vå ja "och? ”grisar nér sig” allt för bra av: värme lika' lite som de tycker : om '-kyla:-' Och när det blev som kallast för. någon tid sedan : fick - man 'provisoriskt sätta ih element i sommarstall. arna för. att.de inte skulle ta skada; .Det gäller. att få dem att trivas”. öch växa till så 1 fort grisar: går "det väl? åt, Ihassor mé foder? > i 3 Känler, : Omkring char . med - spannmål, ligen på” Agärd, köper jag och" Som. pro iceras på gården går till svinen. Lantbruket "drives för ' sig! och svinskötseln för sig. För svinen finns: två man anställda, en. huvudsakligen på magasinet och en för skötseln derbetör.” Nn | är majs, men det "kan mänrinte: få så mycket man vill har. Det är Svenska Spannmåls: d ;en" massa” minder- värdig” svensk . svarthavre;' stoppar. : Iman - ielt - enke säljningen' av majs: Prisre atio- de” vara fri: prisbildning ' efter födervärdet - "samt : större till- gång inte minst av den .Orsa- jämnare” ”föderstater, Man bor- de "sätta prigerna så att det Passar och det: bör inte. vara så, att Spannmålsbolaget skall med,". Känn Som priserna förhålla, Sig, så är 'majsen det billigaste. om man nu skall räkna i fodervär- vända annat också och allt kö- pes helt och blandas och ma. les här” på gården." De minsta [odsarna får inte majs men se- dan har vi det med i fodersta- ten till 50 proc. Men när majs och fodersäd malts, så blandas Salig är du, om du vaknar, ” och Date et finns” massor äv. svin övertygar vi oss snart vid: om en :ganska: bred: mittelgång |: och denna stänges av vid än-|- - mycket.. För övrigt mår de inte i främst majs,” "konsumeras år-V och "de : klärar'. allt; Några Fo-| ch 4 när de så” ibland | nerna Mellan svenskt foder och | Majs är inte riktig och det bor-|' ken, att. man' då kunde hålla | bestämma ' vad” vi skall foäral. de. Men givetvis" måste vi 'an-|- - Eiglaha, : En mycket liten del av de mineralfoder, hömjöl, som. inne- håller A-vitamin samt vitamin- foder... Hömjölet. gör vi själva, | det är .dyrt att” köpa och: ge- nom att mala: det' "pårkvarnen |: sedan höet torkat; får man. ut mer av vallarna. NA '10,000 liter skummjölk åt gången från Småland, "Har är” det med skum- mjölken då?” i — Det ' får "jag inte någon från Halmstad," ty' jag lévere- rar ju inte någon mjölk. I stäl- let: köper jag sådan från Små- land, - närmare ' bestärdt :Ljung-]' by mejeri och då får jag tank- vagnar om 10,000 liter åt gån- gen. Men det finns bara mjölk- överskott på somrarna och: på vintrarna ' får. jag ingen. Men det "är. lönsamt att .använda skummjölk ; bara. så länge den "kan köpas : :till rimliga . priser och det går lika bra att blanda det! nödvändiga äggvitefodret.i fodermjölet. -Och det går brå att använda fiskmjöl, köttmjöl: : d stället; för, skum- Jä "mjölkens. förträfflighet "IMen då får man också gå in 1,200 grisar som finns på Agård även om den går att ersätta, io Det har. klagats på att ket är för fett, — Det är en enkel sak att avhjälpa, man behöver bara ta grisärna' så : "mycket tidigare, för 'att”' premiera. det slags fläsk ' man vill ha, : alltså ”ba- confläsket” ” på bekostnad av de fetare" grisarna. Ävenledes. bör då de, som sysslar med föräd- ling ' av: svin: gå in' för: den längre och smalare grisen, som ger . just.” baconfläsket; slutar hr Kähler, >: Och vi tackar för den intres- santa. inblicken- i: en modern svinuppfödning,' som man får gå. en' bra .bit söder: om . Hal- landsås » för "att finna någon make. till. Men någon konst är det rakt inte att produecra så mycket svin påstår åtminstone hr:-Kähler..-Man. skall. bara ha ett system i det hela som .hål- ler,;, så: -kan man få fram så mycket man vill, : Men fullt så enkelt är det nog inte och det Rymdstation: inom räckhåll ha på papper för sista halvåret 1 + Den.uppgörelsen innebär en: »kost= "], nädsstegring'med omkring 1 kod Sd d Statlig | hundskatt? t t liga företagsdemokratin inte hunni . så långt, att sådana synpunkter får . verket att utnyttja den fasta kost- "ser som - möjligt. Tjugo miljoner-är | exempelvis tidningars spristävlingar Den ekohoiniskat utvåckingeob för med sig ständigt nya kost- nadsstegringar för tidningarnas . framställning. och många har . begränsade "möjligheter: att få kompensation för densamma, -. I onsdags träffades uppgörelse mel- lan Tidningsutgivareföreningen och Tidningspappersbruken om priser jon kronor fram till nyår. För på den samlade svenska nyhets- pressen blir det kanske "inte så levt summa på varje tidning, men:de är dock ytterligare en belastning i .den. hårt. tyngda” utgiftsbudgeten, som inte kan förringas.. > sc kt Den som har klart för sig a pressen. verkligen kämpar med sr ra' ekonomiska problem, finner " därför "upprörande när po: mannar " förbundets : ordförande, "inför. pos männens' kongress hävdar; att post "verket belastas med subventioner É ”vissa” tidningsutgivare. Skånsl id Dagbladet tar emellertid, honom Yi vik örat: : : ”Det räcker "alltså inte med- att posten fått höja tidningsavgifterne med hela 56 9 från i fjor, och de räcker inte med' att 30 7 av a tidnings prenumerationspris går ti postverket, som tar in över 20 mil- joner kr på :tidningsrörelsen. Nej, det är klart att om brevbärarens synpunkter skulle läggas till grund för taxesättningen, så borde väl en tidning som väger ett hekto betinga ett betydligt högre porto än de. 25 öréna för ett brev på 20 gram. Tid- ningarnas nuvarande. priser skulle in!e på långa vägar räcka till” eris för att betala postavgiften! "= . Det är nog en lycka att den stat- ett avgörande inflytande på sköt- 'seln av statens affärsdrivande verk. [' Givetvis är det dock affär för post naden för en brevbäringstur till di- stribution. av så många försändel- pengar även i inflationstider. Men både miljonernas: antal och brev- bärarnas ' tidningsbördor - lär :. väl komma att minskas nu,' när post- avgifterna hjälper till att knäcka ryggen på»den ena - småtidningen efter den ahdra och när större tid- ningar; finner i det billigare att så tan 'Tilk:detta vil vi. endast till ga; att vi med egna ögon sett, hur -fillförta' postverket; massor | med pengar: genom de tusentals" svärsi brev, som; bruk: bli resul .. Den - första rymdstationen -— '-liknande en artificiell måne ' och bestående: av:'en sorts jättebjul med egna rörelser — är inte läng- re bara ett fäntasifoster, Inom tio år och med kostnader på omkring ”- 4 miljarder dollar vill direktören : för den amerikanska raketexperi- ”-mentstationen 'i Huntsville," Ala= bama, doktor Wernher von Braun » bygga detta underverk... Modellen och de detaljerade planerna visa- ' des för pressen i konstruktörens laboratorium för några dagar se- . dan. Doktor von Braun meddela- Ge, att de små notiser, som under de gångna månaderna stått att lä- + sa i pressen och som berättade ori med apor och möss bemannade ra-. keter ända upp till. ;världsrymden, inte heller bara är journalistpåhitt, utan de redogjorde för de med: "vilket nu drives med. raketerna I det” andra -"systemet, När /rymd- skeppet, har tillryggalagt 500 km." har det kommit, upp till'en höjd! på 59,7 km. och då är det: andra systemets raketer fullt utnyttjade och, uttömda; Nu löser sig också .den andra kroppsdelen från, Urymd= | fartyget och faller ned på jorden. Vid denna punkt av resan sättes , det tredje raketsystemet i "gång och”' detta: består .av fyra reak- tionsdrivnå' "motorer. Också dessa . motorer tömmer sin energi "efter . bara några få minuter, men då är hastigheten :av rymdfarkosten re-'' dan så hög, att den i det närapå + lufttomma rummet kan fortsätta . på grund av sin egen tröghet. Ef- . ter: en. fart . på 20,000 km. har rymdfarkosten -nått : en 'höjd på 1,700 kra, och fortsätter med ' eri stor "' vet ”N ge-l. skan skjutas bort från jorden utan men och med: en kraft, som för ”nomförda experimenten. Det är; kostens 'avstånd. från jorden och . nu. bevisat att levande "varelser i. ighet av 27,750 km, Då är far- den : egna ” hastigheten lika stor ' som jordens dragningskraft, Den höga : hastigheten . är för rymd- ; dem ut över jordens atmosfär och över . gränsen till jordens drag- . ningskraft, d.v.s till den sfär, där en ny balans kan nås mell raketens egna rörelser och jor- dens dragningskraft. i : Det: nya och hö dsväck e inte längre kännbar, då det på denna icke Jängre finns något. luftmot- - stånd. Se Nu börjar emellertid rymdbas= sagerarnas "egentliga uppgift: att någon rymdstation. på "jorden och sedan transportera” den med' be- iärining ' till världsrymden, dant företag är nämligen enligt | von Braun för all framtid oge- | omförbatt. Han vill i i stället skic-; . med doktor vor Brauns planer är )' . att han” inte tänker färdigbygga |: Ett] + bygga ry ionen, Och detta kan de enligt uppfinnaren väl ge- nomföra, Flera liknande raket- "plan" kommer fram. till samma ', . ställe 'och för” med sig. byggriads=" "Materiel," i huvudsak. plastisk; : massor som nylon och andra, Uti ' Tustade på ett lämpligt sätt, vil-: ket doktor. von Braun i detalj h leg 'Ymdstationén: skall” Upprättas. Och "dessa män skall sedan där i H "rymden Bygga. "den station; söm ” blir; jordens sandra, "måne. + Vv a : rt. som. en: medelstor. skyskra på; omkring 150 meter, och bestå - Ende av-tre med varandra. sam- — manfogade raketplan eller rätta . te sägt raketsystem. Raketen skall avskjutas från jorden med en be- gynnelsehastighet; störte : än. den : redan praktiskt "uppnådda hastigheten för. raket- e fyeplan, d. v. s. omkring 1,000 kro; "i: timmen. Genom planets kraftiga raketer. vid en höjd på 45,6 km. ovanpå jordytan når häs- "tigheteh till 7,950 km. i timmen. Vid denna purkt har det första » raketsystemet fullt förbrukat sin . kraft: och. «löser sig från fartyget, "punkt, ; som; inte ärj: nen; med ' omkring 80 kilometer" ir diameter 'och försedd med tekni-/ kens kända och för tillfället bara, s jordens dragningskraft v: : ken på rymdstationen eller inom" ”rymdfartygen verkar, måste des-:' sa befinna sig I ständiga rörelser kring den egna axeln och utveck= : la” en” sorts gravitationseffekt. Rymdstationens yta blir ”nedåt” och ' rörelseaxeln ”uppåt”, vilket innebär att människorna måste röra sig "med huvudet mot axeln, . öch med benen möt "ytan. fv Från en sådan rymdstation kan” enligt doktor von Braun varje punkt på jorden kontrolleras, var= för ett krig på jorden — sedan - rymdstationen har byggts — il praktiken är fullt uteslutet, s En, fransmän 3 som bott” länge i lät. slutligen naturali- Sera sig. En av hans forna lands- | män förebrådde honom och sade: — Vad' har du egentligen 'vun- nit på att bli engelsman? '— Slaget vid Waterloo till att börja med, det med kli, . äggvitéämnen, Tidningarnas” utgifts- ökningar". Ekonomiska problem av allvar- lig karaktär hopar sig för den svenska tidningspressen, skriver es dr H, Wiedesheim-Paul; To- | strikt "har under 1951, förekommit >» rande vårdas en det | ”striktssköterska ; är endast 13 nya fall "av den skriaride brister på” £ för kroriskt sjuka vårdas: al) « till ett antal upp mot ”tienter tillhörande denna" k. - värd utökning av personal betsbörda, . framhäver behovet av våra ” tagande "tobaksmissbruk och tand. vi förstörande sötsakskönsumtion, hos ; >, Postmanhaförbundets”sefförste är nog mer än. lovligt enögd i sitt betraktelsesätt. av, de; relationerna mellan tidningspressen och | postverket, Provinsialläkarna? - Sötsåksmissbruk; svår platsbrist så i åldringsvården - STOCKHOLM ': ; Provinisaläkaren” i Torups. är rup, " påtalar även 'i sin senaste årsrapport till . » medicinalstyrelsen missbruket av sötsaker bland bars pen, särskilt i tätorterna, : I årsrapporten från Oskarströms distrikt framhålles behovet av fle- ra vårdplatser för kroniskt sjuka, Varken i Torups eller i Laholms di- något enda ' fall av könssjukdom, Provinsialläkaren - A, Svedberg i Kungsbacka. norrä "distrikt påpekar, att ' på ålderdomshemmen fortfa er'SO) rätteligen skulle höra " "hemma vå hem ' för kroniskt sjuka ” eller sin -nessjukhus, Från Knäreds distrikt framhålles," att ytterligare, en di- a Önskvärd för med Placering anta ' distrikts. d Knäred. är men av bety- nhetsgrad, : distriktets "södra del -i Hishult. Den vak barnmorsketjänsten visserligen önskvärd ligt. mindre angeläge i Provinsialläkaren : Yng Halmstäds ' distrikt noter EN ; tillbakagång "av tuberkulssen I fjol" Av köns. | sjukdomar har anträffats: 9' fall. äv skåndder samtliga. under Sommar- på distriktets samtliga ålde hem, Detta medför hl. a, en & ens ars - Provinsialläkaren i Fal distrikt har intet att anmär åvseende å hälso- och sjuk hans "distrikt, medan hans i Getinge distrikt dr E, Linder heter för kroniska js uka, den Mer aktuella frågan - hans distrikt, Bristen på sådana vårdplatser zöj sig alltmera märkbar, Här har ma, nog ett. av sjukvårdens svårast problem, säger han. Provinsialläkaren A. "Rappe i el - i Varbergs distrikt konstaterär till. born och ungdom. Hallands ' Nyheter, . Tidningen Av provinsialläkaren i Viaseds 8 fortsätters == Na - . ” ; ae N : rd ; ? 7 ; prenum: ätt gi kö ört Livet, många geri- let fall egentlig mera nedgång, Hadstillstån Had av! 732 000 er. ne få Nyggnadstillstän 50 proc, bas i ategori | med: Personer tdoms. betsförmedlingen,. avse. .bötsmärknadsst mit avlämnad Ikenbergs Platserna endas urka med |? tighet.. ' vården i i kvinnor ökad kollega belssökande. meréra på L7N "också inte hundarna mörtat ÅA Kommer säkerligen .hurid&gärnå Antalet tskänkta :; valpar :: av ' särskilt i tätorterna, iskor en plåga genom de skallet från alla hun- dar, som av sina ägare lämnas utan le Hundhållandet tror före- a gen vara en starkt bidragande orsak till den låga nativiteten, Tu= ventalg unga familjer förena av sel r lighetssköl en hun Petr barn, heter det. En' statlig hundskatt på t. ex, 300 kr pr vu ;h år, förslagsvis utnyttjad för på= by ad av barnbidragen, skulle föerisco hälsas. med största till- edeställ ida kretsar menar tällelse i. vi föreningen, som tillägger att den arbetar” för att. djurplågeri som” ratusentals hund; utan Ål söka skydda medborgare, ut- gatta' för daglig terror. från oupp- fostrade hundar, ' Föråldrat belöningssystem. Enligt ett kungl. brev, av år 1786 utgår belöning med upp till 2,000 kr åt den som upptäcker falsk- myntare, Denna gamla bestämmelse statskontoret kunna slopas är för i cet ihällan ligger i att bund=-' lar hålles i fången- anser och finansministern har nu tills ställts förslag härom. Förr ansågs —. tt farligt myntförfalskning vara e angrepp på staten såsom sådan och t. o. m. dödsstraff kunde förekoms ' ma, Numera synes det i hög grad . tvivelaktigt, om" falskmynteribrot- .svårigh ligt" motiv för”att brottsbekämpan. det skall särskilt stimuleras genom utfästelse om obligatorisk belöning. Ären 1865-—1903 synes ett 40-tal ärenden , angående belöningar. , till and: ; täv. "falsk "ha behandlats," mer under 'de senaste 20 .-åren har, statskontoret endast” | behandlat åtta, därvid belöningar Utgått med 9,550 kr, Det m ta av har gått till polispersonal Då polisens medverkan vid Talskmyn- tares upptäckande självfallet är att ' betrakta som” tjänsteåliggande tyc- ker statsk et, att poli: insats-:i och för sig inte bör föran- leda satt han blir berättigad till - belöning..." >. Skulle framdeles. inträffa fall av falskmynteri, i vilka allmänhetens medverkan till brottslingens upp- ,| dagande . erfordras, finns ju möj- ligheten att utfästa särskild Bbelö- - ning, tillägger statskontoret. Brottsligheten alltjämt stor. : Polisstatistiken för första kvarta=' let är nu klar; den bjuder knappast på : några glädjeämnen, ty antalet ” Drott som kommit till polisens kän- nedom . förefaller - inte att minska. Jämfört med första kvartalet i fjol är mtrvärtom att notera en ökning av talet stölder, rån 'och egenmäk-=" tiga förfaranden, ”vidare av bedrä-" och förskingringsbrott, anta- av skadegörelse etc. Det är och fosterfördrivningarna som visar Ifråga om mord, dråp och isshandel, våldtäkter och > brott mot annans fj rihet, mm. håller sig. br e rattfylleri hö 'ottsligheten' på Öga - nivå som för ett. år. Bygermdsverkamneten. bl : nden tillstyrker att” : ;-Nsarbetsnäm. en erhåller > : bygge. > d imbyg; ? Spenshults AB: Sennans Tegelbruk amrmärtork d. för tillbyggnad kattas till :20;000- "kr. : lad landet här senaste året äger SOM aNvisats äv. ap. :konstaterar' ar. tyrelsen i nu till k, årsberättel. är - nära: hälften av dd Dock. > de. arbötssökande” Fd nedan antalet ar- minskade, ee ålderi år Cosring i. Ullared, åvdelnirng för Pöjliöheter till bad Pistriktet.- Hollovskolons vid hav ter öra "detta, orm finansminis' sköld tar för gott ett uppslag från en huadskyddsförening i huvud- stadens närhet, Drevviken, om förandet. rad. utgör -tillrjicke' en endast sedlighetsbrotten . i Sennan, Kostna«: råda bot mot det. ; nödig tillsyn ävensom ' - framträdande tendens. till ' me so NA | H [d ha
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.