FEL SSE AA YYver MAAANAAA » Av Kontraktsprost: Bernh. Sal- i : vist, py Erie Skara stift, : T Heliga Trefaldighets. dag. ” > ”Sannerligen, sammerligen ” sä- "ger jag digt” , icke bliver född på nytt, så kan hon icke få se Guds rike”. : Så . löd Jesu ord till Nikodemus,|27 mannen som kom till Jesus öch |- därför var på väg mot” Guds? Ti- ke. Han kom om natten”. Han kunde ha. valt en mer passande »tid. Javisst . Men — han kom och kori, till: Jesus. Det. var hu- vudsaken. 7 Ty därmed tog har de begynnahde stegen imot: Guds ”rike.. Och han blev inte utkas- tad. ' Han fick ett samtal! med Mästaren, som helt visst ble; jäv. nom. Det ligger mycket i detta, | som . kan: bliva oss -till lärdom; | uppmuntran . och - hjälp. Alli- " jämt finns' det människor;” som 1 sitt bröst bär en längtan till Guds rike, De har ett behov av |. ledning och klarhet ' över. livets stora fråga om Gud och själen. Men de vill inte -blottställa sitt. inre för andras ögon, Kanske " hör du till dem. -'Tänk'då på att det finns en väg till Jesus även om” ” natten, Den stilla bönens .väg står "pen. "Låt bönen bli ditt: hjärtas samtal, då du' blottar. ditt.inre för. Mästaren - -— frågar och lyss nar, Du blir inte utkastad.” Det - finnb' én' väg till:Jesus "också ': i det fördolda, Jay just dä i : Jésus . viskade. icke Nikode- : mig någon bekväm” genväg Hl " Guds: rike,', ”Oni en. människa "icke bliver. född på nytt,.så kan "> hon icke få se Guds rike”; "Det " var ett förunderligt, ja, nästan ”. anstötligt.. ord, ' Nikodermus rea-: -gerade' också våldsamt, Hur ' var, något: sådant möjligt? . Hur: ;kan " eti' människa födas, när hör är gammal? Mås - tyna' bort, och dö? Hur 'kan det bli tal om en: ny födelse för:en gammal? Skall: den gamle" åter "gå in i sin moders liv och födas? +: För många .äv.oss är. orden födas på nytt? och ”pånyttfö- delse” "religiösa ”termer”; som vi,vant oss vid och som väl där- "för merendels ej framkallar: riå- . gon större häpnad.;" Men själva "saken är dock alltjämt densam- må, lika aänstötlig, Jika oförståe- lg, lika. radikal som: en. gång, för Nikodemus: ; Så. pass står dock klart för envar: yi behöver födas på hytt. ”Det som” fött är "kött”,' ”Förgäng- 'elsens Jag sär. det underkastat. Det hjälper, ej att bättr det. ånytté delse är ej 'ensakt av: mänsklig. ansträngning och bättring. av kulturutveckling ock' framåt. skridande.' Det faktiska skeen- undan sönder all tilltro till imänhiskans egen förmåga att skapa ett him "melrike. ”Det ; är fött av kött, "det är kött? Räddningen ligger. liga"livet.: ”Det: spra är fött av anden, : det är ande”. Det harlj framtiden ' för sig. : ; Det är oåt: komligt för. våldet; Om kärleken. än måste! blöda, så. segrar den ändå till sist. Och sanningen le=: Inte ens atomvapen förmår ver, 'mäninskan; Det: som, är fött av . Anden, det är ande, som inte nås av förgängelsens och ; förstörel”: Men ' än "eh ' gång: vårifrån | 3 - skall. det andliga livet komma? |s "Kan det ej skapas genom mänsk liga: raftupphåd, så måste” ; det. komma: från ovanifrån br Gud.: Så är "det. Den nya födel- sen. kommer, från: Livets: källa; från Gyd; som, genom Jesus Kri banat Oss en- väg. till Guds Låt oss" därför 4 "tacksamhet - och troitaga emot och följa slut- | oc orden i Heliga ”Trefaldighetsdags : ” evangelium: ”Såsom. Moses "upp höjde ormen i: "öknen, 'så måste :människosonen bliva , upphöja, | för att vår och en som tror skall .« I honom hava evigt div; ” "Amen A0:årsgåvan. : til döva barn?” : "Postgiro: 9019 52 Stockholm « "Stalionsgatan 4 B Tel Namnanr. ”Slakteriet” ef terfråga fastighetsförmed sor ADAADAAMA Ac Om 'én människa |" "mitt.i ensamheten, . I vara nedlal "Jarl förviss I god söm någon. Då han dessutom | Olympiska höjderna, "Men "de mo- / blicerade rapport hittat en siffer- fav produktiviteten 35 ' procent. "IDen ligger i alla fall: över. pro- samband: med ”besudring -besprutning av" åkerfälten; drar fram över bikuporna. , Att det inte är någrå småsaker det ; gäller! förstår man av att.ska- dorra "på utdöda samhällen eh- "nordvästra Skång beräk- nas till 60.000 kr. Hur är det då imed "den saken här-i södra Halland, har det varit någon bi-' död här? Laholms Tidning stäl: (er 'frågan till sen känd biodlare och. : expert; .” maskinist Adolf Holkert :i Skogaby.. > För: södra . Hallands kommande” har det "inte" varit Irågan” om någon bidöd, -åtmin- stone än, förklarar hr Holkert. Jag har några samhällen i Påarp i Trönninge förutom de'som jag. har. hemma, men jag har inte! märkt. "någonting och ej heller. har jag: hört taläs om hågra an- dra, som fått sina samhällen förz, störda,” Men på annat håll har jag . sett "sådana och jag; måste [BOKLESTASTIKMINISTERN | HÅR UTSATTS för én nedlåtan. de Kritik av ”Kulturdoktorerna' i Dägens Nyheter: och Handeistid-] ninge Tidningen Trollhät- tan tycker, att hr" Persson kan koitiken från dessa” höga an dar! med: knusénde" ro: L 'son! härmare; men det skoölinvig-] 1 ningstal, - som blivit föremål för. inte .mycket - annorlunda ' än : vad dylika; tal brukar vara; : Varken Hildur: Nygren -ocH före "henne hr: Weijne och knappast ens nu: 'varände - landshövdingen :-: Georg Andrén; . som vår - samlingsrege- ringens. ecklesiastikministér, var mycket ”originellare än Persson i Skabersjö, när de invigde skolor. allmänna talesätt om, skolans ber tydelse ::-Och 'undervisningsfrågor' över huvud taget och”det är just väd statsrådet Persson har sagt; Dum är han ingalunda; Hade han fortsatt. vidinågot universitet el. ler någon. högskola” är det. myc- ket troligt. att. .han' blivit kanske | | t.o.m, lärbverksadjunkt ” eller kul- turdoktor och kanske han sedan fått skrivä i” hågon tidning "och ande" i fråga om sina medmänni: kor, Nu blev'han bara "agronom; och skötte sitt: jordbruk [1 Skabersjö, för vilket! han för- visso rv IBd, behövde någon stu- déåtexåmen! Nu hör, det ' till hi- störfern: Att. Persson i. Skabersjö är en” av skaparna av, Svenska land: bygdeäis" studieförbund, vil ""Orgånisation> utfört - ett gi- antiskt” arbete för att höja .kul- fen på landsbygden. + och det en: ". kulturgärning så Fre > å varit” rätt aktiv-vid tillskapandet av. vår po rärreform. i egenskap av meritlista. som kulturminister in. te är alldeles. utan poänger, : kolinvigningstal : ger näppeli-. Ben: anledning” till utfärder i de tiverar. inte' hellér ' hånflin från ör och Nicentiater ' som” rå nässig” jämförelse” ifråga om ef- textiviteten mellan jordbruk och Industri, ; som . tidningen anser | motivera att Yrationaliseringspa. follerna. "för | omväxlings Skull riktas åt andra” håll." Instituet; "redovisa" näml- gen produktivitetsökningen inom industrien under. 40-talet : till 23 Procent Pr. arbetare räknat och 18 procent pr-individ om hela Personalen medräknas, För jord. bruket: är motsvarande stegring Om "reducering görs för ökade niaterialinköp” "av olika” slag stannar ''siffran vid 25: procent, a Auktivitetsökningen inom» indu-]. a småttingar, strier.Dej äm . a. t- vore "tacknämligt om id Fm ER still? Sveriges: alla de, som i.dessa dågar i ar. Jäpening till. t.ex, prissättningen Vr brukets produktion häv- dat tt rationaliseringen går för s[ sakta.:.och att konsumenterna måste med argusögon följa ut- vecklingen inom jordbruket, ville lägga dessa enkla siffror på min. net ech komma underfund med . at aet MPponbarligen - finns an- AAA AMMA AAA ARA, Ro OCH: SJUN. VÅRADE AVSÄTTNING SMÖJLIGHETE rönsvånan PRISER GÖR ODLINGEN, FÖGA LÖNSAM. : | pan blir r också förgiftade och dör £ e& É vi känner - inte: statsrådet Peré- de. upphöjda andarnas : kritik, -är] sg Det'blir vid sådåna tillfällen ofta|ly, tycker vi föltiskt att hr Perssons | iden ingen, nekt; en. södling” T sekås Horkt ändå: i ADOLF HÖLKERT/ : Allra . värst är ju bepudringen av rapsfälten. Många, "bin blir förgiftade ute, på fälten men. allmö het örkar de med att flyr medi'sig Spå” 'kroppert "och både ungbin” soch larver hemma" i ku- |” befruktad av nb och låta]. bli bepudringen eller också' pu- dra och inte få. der befruktad, vudsakligen" önedätrered k kring Fladi ch Skottorp medan” ext blommande dee H "eller a under dessa. Då kommer ju igif- tet på, blommornä "och bina får man vara försiktig, :så "skulle jag vilja.. rekommendera alla, : att tar på kvällen” sedan ' bina "skriv: En att biod-. på ganskä' stark: tillbå- kagång : Å "södra Halland" även u de” "avsättnihgsmöjlighetérna honungen, MN som. ;.orsakar detta. brukade; honungen. alltid följa. smörpriserna men nu har å ler. nåj ra tiotal” ören. | landet på Ho- kilt? .rapsh ung, och | degng: jär inte. så br som le. börja blomma. Och aldrig asså lite de skadas, så ger! mer ohhsson i Laholm ger 7088 "J ändå; | Där får ingen annan hå några bin-och där har vi nu Vvarr' dera; :30 stycken, : Och i nästa veckas skall vi dit med än fler, slutar: den - store bientusiasten "| Adölt, Holkeft, ” i 08 dra. områden inom svenskt nä- ringsliv, ” som förtjänar att ob. Serveras .med allt det kritiska i tresse man 'så gärna ägnar jord- bruket, därför att detta är kraf- tigt 'statsbundet 'och av den an-| ledningen . ligger öppet På ett helt annat. sätt än livet i övrigt. RLF.-tidningen' Som "i detta sammanhang diskuterar tenden- r insyn serna til en vikande" konjunktur "terna, ' anser att en visg ”nedtoning av konjunkturen måste ur jordbru- my Men då har de"giftet |" i dessa" fall. Men, vill LS -| som. synts en smula. på sidan: om härngs” |Dödsskott -var :zolyckshänd I BORÅS (TT) . v borgs regemente. den. 5 november i fjol på en vid övning med skarp ammunition såsom gruppchef tjänst- Börande värnpliktig .- Chrysander Wäffedes: i. huvudet: av ett skott i en kamrat och oniedelbart av- i Borås. "Aklagaren" yrkade ansvar bå "dei "värnpliktige ' som avlossat det: dödande" skottet i första "hand för : vållande till .annans död. samt "d andra hand för tjänstefel- bestå= ende isatt svaranden av. 'oförstånd -&ller oskickli; het åsidosatt sin 'skylz dighet att. följa . order om eldgiv= ] Bing. "mot visst mål Rätten : :fann latEren olyckshändelse förelåg grun- dåd, på en missuppfattning från isvarandens sida vilken icke -kunz- "de: föranleda ansvar? Atal ogilla= GÖTEBORG (rm). vi fa Fiskeristyrelsen ; "tillstyrker. ; utredning: om . . erforderliga t mot förorening av :grund- vätten i vattehdrag sjöar. och andra, vattenområden i enlighet med vat tens: och avl else” : » Den tragiska händelsen vid "Älvs- oi led: Har handlagts vid, rådhusrätten | ” = Om. de fria nationerna . glömmer ;oss' i" dag blir dom ; våra. olycksbröder i morgo » E talarstoten på. Sänga-Säby står en grålockig professor med . mäktig panna och kloka ögon. :> :Han tolar vid det första.'stora > esthiski. Jetiiska bondesainmän- = trädet i Sverige. Publiken ber. står äv baltiska ' jordbruksre- -pregontanter. som kommit från” h da över hela världen; ':i USA, Kar nåda,: Australien, : Sydamerika, Nya Zeeland, - England, Frankrike; ' Sverige finns omkring 23,000. oster och 4,000" fetter; Många fler, har Dasse rat vårt land men fortsatt till områden som - liggar mifidré nära Sovjetryssland; De landsflyktiga her sik plikt att va arna, de.fria nationerna. I = att de fris natio- "samvete; ;. - samvete,.; ska vakna "snart och att khjälperi kömmår: till våra folk, som utan eget fel är utsatta för under- gång bakom järnridån; betonar den Iettiske ;'professorn;” dr - K. Sträu. bergs, Stockholm, Om" de. fria” nar "slag. 1 anslutning | LD velsen att frågan öm överflytt- ning av tillsyningsavdelningeri vid fiskeris styri elsen: till: överväg vatt GÖTEBORG. (mm); Åtta ynglingar. rymde på" onsda- | Stockholm, | känd. 0. > Virsbo; Lund, Estlands 038 I dag. blir: de Hr Kongressen |” märks för övrigt från Estlands sidå > "advokat E. Pang, heralsekreteraren, ; jur. géneralkonsul 1 England, doktor. V, mänsklighetens b Raud. och "agronam K; Lukk, Dan- mark, Letterna företräds" dessutom åv. direktör P. Kalins; : Estland; Lettland 'och Litauen har! ungefär samma historia; De är över- i geni från Fi De ha- u på torsdagsmorgonen, inte fäts :och "mån tror. nu: att de följe " med de fickor "rån som slagit: Kålleredshemmet, : - samtidigt försvann 'därif: fem” flickor, söm rymde från Kål-/| Av de leredshi : LAS Reuter) + : » + Den; åttoride tomexplosionen i vår: ägde rum i gryningen: på. torö= dagen, : Ljusskenet som: kuride. ses työligt: på 1005 kilomet: verkade: vara mera of gefärgat än vid. (idigate aillfällen.: Möjligen be- rodde. det: molnen :. som klart inte; iv blixten. : av typen Thunderjet. ”störtade TU däg]; på "en brittisk. motorkanonbåt mellan Tex- el. och. Den. 'Helder. Både, planet och "båten! fattade eld. Kantonbåten tros ha haft en' ber sättning på ferhton” mari. Endast, en skall ha: blivit "läick jördbruket en oerhörd utveck- även. i spetsen” ägande ”jordbruksländer. : Bönder- nå" har. i. århundraden. levt. i liv-! egenskap :och' slaveri Efter förra ' världskriget. kom” det störa ögon- blicket / då v de" blev självständiga stäter och "inträdde i;Nationernas. Förbund, , .Agrarreformer genom-1 fördes 'som tog sikte på att skapa självständiga bondejordbruk. Under de tjugo fria år som följde genoin>- Pörtörer-:av förnäma jordbrukspro- dukter... Näringslivet. blomstrade,” Bondepåttierna” och. "deras repre- sentanter kom att inta. en. marke- rad ; ställning ” i park «och ling, De baltiska "stäterna -blev ex-|. ] tera? länderna : bakom : rn det. Han var den förste premi ministern - och . den” sista lettiske denten, ' Även ' han för- ” irysk fångenskap: oe det. Flertalet äv: bonde-" $ ”orgänlisationernas ledande Person- i; "har deporterats mördats t. Bara några få bar lyc- kais fly: Andra finns: kvar i bem- d Ihoder där medlemmarna är liv> De” har inte rätt fal en an- hån. Deras lön” för arbetet är yt- | tetst ringa: De lever! lifsom"” andra safbhällsgrupper i ärhod och stän- dig "fruktan för nya" "deportationer. :De:» baltiska: ; bondepårtierna har alltid haft. konservativ "och krister . karaktär. "Flertalet av deras med- r protestanter, Betecknan- - att agra: arkongressen inleds med gudstjänst. Denna hålls på est- niska ”av "kyr! oherde Särg, Göter I ÄT sitt tal "till de församlade : framhåller. denne "att "det. är viktigt far flyktingarna” att vårda sitt språk a &i ltur.: Det gäller 'särskilt' Ån äldre att hålla » detta arv ss säd till sådd, ger os ilsignar vår rättfärdig-" Sås "sammanfattar kyrkoherden | och geméensaint sjunger man på est- ' Vår. Gud är oss en" väldig "en . svensk psalm: som har gamtnal "hävd ' även på andra sidan, Östersjön. ! De Baltiska områdena har ju un» det: "gångna sekler. tidvis hört till Sverige: Detta har givetvis satt sina spår i kulturen”och bidrar väl till att: balter och skandinaver har så ätt förstå. varandra, Ett faktum är satt de' baltiska flyktingarna ut- omordentligt' väl "kunnat. anpassa sig' till. svenska förhållanden, Man finner "dem inom alla yrkesgrupper |7 sorh' intellektuella och arbetare in- om Jordbruk och industri. I detta sarkmanhang kan nämnas att deras meillemskap i svenska fackförenin- gar säkert inte varit utan betydel. se för. att stärka de antikommmunis-- tiska krafterna. Balternå” är: inte "ensamma vid dennå "kongress om : att represeri- järnridån. Med" deh förenar sig tålesmän. för önder : i. landsflykt från 'de öst. r' regeringarna, I Estland hade bönderna som :ledare Kotistantin Päts. Han blev den est- hiskå Fegublikers förste" president. Såniman" " méd många andra" de- pörterades i han; 1941- till > Sibirien: Sedan dess: vet man Ånget. om; hans öde, .En av, Lettlands. stora bonde-: ledare vär. Karlis » Ultnanis' som | grundade det lettiska” bondeförbun- (TT): olén Tödar var dag sén snart en vecka ” från " eri ' oförärderligt blå ' himmel över ett otroligt blått Me- delhav'. över goda och -mindre gon: da, över arbetssamma och lata på Azurkusten;” . Temperaturen går in« . te över 24 grader ens vid middags-" tid och nätterna & svala men inte” kyliga ' "De lata: än ' så länge i ) Sabotage mot Rivieran! . anser man vid: Cote dAzur att nobelpristagaren Alexander Fle- ming ; gjort. genom upptäckter av . penicillinet, ; :som nu ofta får ersätta -; solkonvalescensen - vid Medelhavet, omtalas, i denna feserapport.. : från Sydfrankrike. De kraftiga 'prissänkningar, som pressen” ' talar :-'om, "tycker sig Tr stark är inte” på gatan inte 'ha märkt många, , det ä är mellansäsöng och an-; talet ”utlandsbilar är förvånande” litet; några röda. belgisk mycket av, men man hop äs M. Pinay kall, Iyckas. z ett och annat brittiskt, schweiziskt, hölländskt "och G-nummer är vad. sde stora centra i Monte Carlo, Nice, Juan-le: Fins. och Cannes, Men "också .- där . ser lyxhotellen : 'ut.att våra avfolkade och orsaken är -— enligt en hotelldirektör i Cannes — att 'sir- Alexander Fleming uppfun- nit penicillinet och därigenom be- gått sobatåge 'rnot Rivieran. : Förr "ordinerade" .: all ' världens läkare människor « att bota. sina: krämpor med: en månads Rivieravistelse, nu klaras konvalescensen: med några biller.i Den engelske / nobelprista- gåren riskerar säkerligen inte att eå dag få se sin staty pryda något torg i Cannes eller Nice! Allt ens ligt tidningen Nice-Matin, Le "Det byggs och" det repareras e- mellertid' ivrigt och" energiskt här nere. Man kan inte säga, att hotell | .|-len och villorna överallt är så pryd- Is, liga. i denna slösande underbara alla" är olika, Det finns intet av stockholmsk ” sovstad '-över "denna bebyggelse. Man försöker dock. på många håll. att gi husen" tilldra- gande inför "deriZå ansvällning av tu- ristströmnien, som väntas då sko- lorna slår igen för sommaren. Men man” bereder ' sig uppenbarligen på |. hård ”koskärrens om sommargäs- I Nice-Matin kan'man också läsa senaste” nytt ' om kampanjen' för natur, Gemensamt för dem är att | francens försvar. Så här lydér rap- porten för. dagen från Alpers Mäå- ritimes.. Sedan slutet av mars har mjölken'. blivit 15 procent billigare, |] ; smöret fallit "med 18 procent, osten med - -mera blygsamma . 10 procent och sockret. :med cirka 2” procent. Kalfet"' har” inte stigit, grönsaker och. frukt har; fallit avsevärt men" dessa varor påverkas förstås av års- tiden, -fårköttet har fortsatt ner ge- nom :import. från Nordafrika och man hoppas' att detta får en gynn- sam återverkan” på oxköttet och kalven. : För textilvarorna. foteräs' en 7-procentig 'prissänkning och för husgeråd,: hushållsmaskiner 0; d. värlerar sänkningarna mellan 5 och 25 procent. ' Läkarna. har kommit överens om att minska" honoraren med 75" procent," och annönserade höjningar : av biljettpriser. på bus- sar. och järnvägar har inhiberats, långt--den. officiella räpporten. larinen. på. gatan vill inte kännas vid att något blivit billigare, hans tro: på. Monsieur Pinay är snarast otro, den: vackra Antoinette,' som serverar på det lilla familjehotellet, säger att det hela 'ä är skoj, men den praktiska 'affärskvinnan från Mar- seilles " konstaterar. lugnt, att vad man... uppnått -är + att priskurvan uppåt "stoppat öch kanske" vänder. Hon gillar en Pinay som lyckas, och det gör kanske de flesta. tid - "blå : sommanhimlen över våra | : gula vetefält, säger han stolt. os | längtan & är stark, Hän talar med in. ner. polacker och slovaker, svenskar: sekreterare, doktor Karl Lindegren, många anförandena blir det god stämning, Sammankomsten har ar- tigt nog hållits så gott som helt och hållet på svenska. Men inbör- des talar man gärna sina hemlands språk, Det är givetvis ytterst be- tydelsefullt för alla som lever långt de borta. från” sin: hembygd att någon gång få upplava en: samhörighet som denna, Man -brukar' ”uppmärk. samma den flykt ngpsykos som ofta För, det :svårt för de Aandsflyktiga att: samarbeta. Konkurrerande or- ganisationer från samma land be- kämpar inte sällan varandra. En aktuell" tendens tycks /' emellertid vara att. man, söker: komma fram till allt bättre samverkan. . :; man 'starkt medveten om vikten av att hålla samman, inie bara de som bor i ett visst land utan alla parti- :O. E,. 8. I vänner, oberoende av var de är ropei: ka staterna: och . Rysslånd, ' Av; fyssar lever ju miljoner i för- skingringen 'i de mest skilda delar ;- av: världen. Flertalet flydde / vid! evolutionen, Andra åter- | igen en liten "spillra "av desså hemlösa, | Utan ett fritt Ukraina in-": Å get fritt Europa, anser en ståt- ig, brunögd ukrainare, Ukrai- utgör en fjärdedel av Sov- - Jetväldet. Det har en domine- rande 'ställning inom den ryska : sc jördbruksproduktionen och: är Tikt på järnmalm och andra ' viktiga I råvaror. Befolkningen ä är : »'' stor: :; som... Frankrikes, ' Landstiyktiga ukrainare på alla "håll i världen inväntar den dag HA landet ska bli. självständigt, ''. nor Ukraina finns för övrigt ': ckså en livlig Partisanrörelse, :Ukrainaren : bär ' en . blågul. agga på rockslaget,': — Färgerna symboliserar den N SE En vitryss har också kommit till -bondemötet. "Även' han är från" en del av. Sovjetväldet där frihets- tensitet om kampen mellan materia f och ande -och 'sin tro. på andens slutliga seger: ” ; "På kongressen framförs hölsniny. gar. "också från” landsflyktiga rumär- två > bondeförbundets : parti. :' Bland / föredragshållärna och från högern professor Elis Hå. stad, De berättar var och en om M sina partiers utveckling och bety- £ delse i dagens Sverige. ” , "Vid middagen som följer på: "de B "i Blahd > de: baltiska" agrarerna. är |. ' f-kpartimotion, i vilken Cd onde när: det gällde att fullföl- rt Mr att:i oppositionen ' inte. ; förlorat i 'samband "med" det :senaste ;' "världskriget.' Även i Sverige. finns + "| välte, Han fördes” svårt skadad 61 från; Sverige," Kanada; "Argentina, '- och. soo kult . iu le vg PRESSEN JORDBRUKARINTRESSENA or om folkpartiet verkar hämmande på . . detta partis yoppositionspolixik är - Y av ett r te Dagens Nyheter (fp) för: Folkpartiet har "visserligen av att i den parlamentariska dig I:bssionen' särskilt starkt ha 'un- uterstrukit de extraordinära 'kon= junkturvinsternas > ;karaktär . än " lördelningsfrågor; ” tanken pi 3) könjunkturvinstbeskattning väck 42s i riksdagen först genom 23. skogs- .. € ' speciella problem" som s! 7 isterna utgjorde berördes. Men” 1 'sasynen, till jordbrukarintresse=. ri inom ” partiet verkade denna : politik, - Oppositionen ber fått: föras främst från press "> s och. dé. "stora arbetstagar” sö a sanisationerhäs sida. Det a "ir'e gjort att den förlorat i tyng "In det har inneburit en för- itning som gjort att riksdagen i He mån förts åt sidan i fr. ”ekonomisk-politiska. debatten, at > det viktiga och: uppmärksammade inte sagts i parlamentet, uta I . pressen och Ån organisationsleår, - ningarnas uttalanden; DN tröstar | sig emellertid med, enom att folkpartiets I riks- . dopsmöa med anknytning till jord- bruksintressena utgjort hinder” äd riksdagen, = > Re a rlingén” av av dessa fölle- partiets. riksdagsmän - får stå för. DN:s egen räkning, Vi föreställer oss : emellertid att sådana folkpar- tistiska riksdagsmän och ' jordbru= kare: som . exempelvis Johnsson -i Kastanjegården gotlänningarnas Alsten m.fl; är föra trakterade av den, s DEN ENORMA POPU: ARITET som Snöddas vunnit med sin ”Floj tarkärlek” är - utan' tvivel ett in- tressant psykologiskt fenomen, Kal mar "Läns Tidhing (bf) söker en -' förklaring; till detsamma" i' att eh'. massreaktion uppstått mot den s s, k. ”negermusiken”: Å "..Helt säkert ligger det i i allt det-" ; ta något av masspsykos,” något av -' den hypnotism, med vilken den flöjtblåsande' fakiren tjusar sina ormar. .. Vi skulle dock: tro, att det, för att så väldiga folkmassor, r som" det.” här 'ovedetsägligen är - fråga om;,' skola vara mottagliga « för dessa psykos; fordras vissa i förutsättningar; > "Dessa förutsätt- horor ningar har radiori, enligt vår me: ning, : skapat genom sina. under åratal dagligen :' återkommande” " timslånga program med nerermu= sik: och annat amerikansl: oljud, . som : issa anspråkslösa eller, . modernistiska kretsar kallas mu= sik, Enligt vår: erfarenhet är : svenska' folket så totalt uttröttat på. denna 'slags underhållning att det” nu äntligen er : Den teorin är kan te tig: På visså håll lär” man” jut m. inställa bröllop när Snoddas i" antågande med :sin, -”Flottark lek”, ' Sådan effekt har vi aldrig hört den” amerikanska: "jazzen med föra H TÉ, Nossebro, kom, på onsdagen = "under en traktor, : som - till torsdagar avel > där han På > P torsdagen, vled, I entralstyrel. "sitt. verkställt; organ i Stockhölrsi, valdes" då, alot Ne medlemmar från USA; | Nya: Afrika, England och yi ;2eeland, — Ni representera r a bondeperet er ur. från: länder. + som cs bara tillfälligt under ätter doktor Kristers. den: . kets.', välk . De - som ” drar med! sig Btändig ” ökade "13. som ner medför påfrestningar, inte är lyckliga, ARAADLAANARISAAA AAA MBA A y Ab AARAANR AA BAAdAAAs, s FYSYISYTTTVTTTTETUTYYv Taholms Tidning är alltid främst med ökals lära -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.