MANSNAMN M Att ena a Vv "Mina. barn och-andras RE ungar ” i — Tänk vad den Molly är tokig ed 'sina 'uschla ungar -— hon har; SS rent av. för sig, att de små 'rackarna är-ena. riktiga -änglar! - — "Men. så är det väl "med alla; — "Prat. strunt! Jag t. ex. är” - något av mina barn skulle visa. en| ” dålig sida eller hade något fel'så/ Iskulle' jag minsann vara den första både att upptäcka det. och erkänna; I k | : H rättar: CK oi Jag var ut på: en promenad, of idå jag plötsligt hörde ett ilsket bö- i i i é le bakom Jande En noshörni kom. fusande -Han vild av raseri. mot "m Jag såg mig ”otalket 8. "På. 100 mer > ters håll stod ett tri id. Jag rugade - mot- det och 'gjordel ett jättehopp « 2 mot en 'gren,' som sätt fem meter över. :niarken. .... grenen? ” i H — Hur gick, dett. Fi ck av tag i I : — hor peth Men” jag Inte upp ie tel ade ned= ck Jagi den, - Dt CA St går när : jag: var ” Lat] bilen blev jag ihejdad äv el polis, som antecknade mig därför NR jag . .. skullé Ha" kört 60; km. i tirbnien, a 20 minuter; ; " Min fru är ejer träd) ss "våra pojkar, Om någon ne mot” nar uppfört sig ia, får ha : Lä Men. är. inte get, Nitet fö strängt? dan, så en i atällstt.. | föräldrar får ta ställning till. «| många "som ' äga bådadera..-Men :| ännu mer i' gymnasiernå och "de | -. "skolorna..”sker . en. stark |; . > "| högre H gallring. Dessa "högre: skolfor= Idå betydligt större utbyte avs satt : | fråga ”sig;-, vad kan jag” göra för . till: att bli så: dugliga som möj g t. ål, inte 'så där förblindad, inte. Om! Mano ns som! varit i Afrika bet Jag vände mig > Jag 'Kade-ju bara varit ute lägga sig utän Kvällsmat j-hon bär. "in maten 8e- - nan äta den på pling” TYYTYTYYTSSFEFI FEPTFI FYTPLNRRPG NF s s . M FYR YFFF-TV VA FIFFI FFYT TV I v VTT TT IRI | TIDNING PT VYYVTTFTVTYTEYTFTTY YYTYTSTYTYYTYTYYVTYVY YTYYVYSTYYTVTYVYVYYVYVYYTYTVYYT YYFYTYYTTYYTYYTYN Ska våra barn Tv förts: ätta?' - > Det "är en fråga, som många Man : kan tala Omi praktisk ” och teoretisk begåvning.” Det" finns då". det : gäller, att fortsätta stu- dievägen från - folkskolan ser det ut som om många mena att, det är den" enda möjligheten för deras barn. Folkskolan: Loch re: alskolån samt gymnasierna ar- beta 'på olika sätt. Vårje svenskt barn skall ' tillgodogöra" sig vissa kunskaper:i folkskolan vare sig de vilja "det eller ej. Det är. fö- reskrivet i' lag. I realskolan 'och mer är avsedda för. studie- begåvade: De' praktiskt lagda hå ändra; . möjligheter att utbilda sig. Det ser-ut som öm att börja i'realskolan blivit "én modesak. Och med tanke på de oerhörda kostnader, som staten: har för den högre: undervisnin-' gén,: är det: ett samhälls- och statsintresse "att dån: undervis- 'hingen i första hand tillgodog res av dem den är avsedd fö ge sina barn den bästa möjliga händer" det att' de alltför ofta ö- verskattar. sina barns möjligh ter att tillgodogöra sig den hög- re undervisningen, Det är där- för på tiden att'den praktiska utbildningen ”"tillerkännes ma, som den förtjänar. sammanhang är det värt att tal Förenta Staternå som exempel. Där kan en kvinna, då det gäller hemvård ' matlagning och skol? kök. - bedriva högskolestudier på dessa "områden, ' .... : En förlegad ståndpunkt: är det i allra högsta grad att ge. -under visaren skulden för att barnen, inte kunna. fortsätta, - Man får komma "ihåg, att. det ett: barn saknar av. begåvning och fallen- het kan inte någon annan plocka dit. Det kan vara. smärtsamt att få "bevittna, . att ens egna och kanske andras. barn inte .mot- svarär de "förväntningar "mår ställt. på dem, I högsta grad o- fruktbart är det då att ge ändra skulden / för det. ': Det hjälper ingalunda upp saken. : Man har att, hjälpa mitt och: andras barn” ligt? Föräldrar" och” undervisare ska försöka hjälpa "och förstå varandra. Det gagnas bäst bar- nen, one och vårt. sam . ”PROMEN. AD”. SSR SR RNA Åka cykel är en 'sport som Lill- prinsen uppåkattar och under soliga försommardagar ”: mån "ofta. sett "honom komma ”, kring Haga” slott.' - Hishult - N:a Össjö m.fl byars sjösänk” : ningsföretag hade i går årsmöte under ord förandeskap '. av. lantbr. Henry Persson, 'Jännerholm, . Till sty- relseledamot omvaldes Henry Persson, 'Jänneholm, Artur "Nils son; . Tormansbygget och, bygg- hult. Suppl. blevo Nils Nilsson, N:a Össjö och Petter Håkansson, Tormansbygget. Årsmötet beslöt ']åta : upprensa hela kanalsyste- met/Ärån Kornhult till Tormans bygget och Smedhult. Till en- r troprentr antogs Anders Svens- Det är en mycket naturlig sak |; att föräldrar och målsmän vilja |: utbildning, Men i denna strävan |= derä i . NM plats strålade solen över Sveriges mest. ekonomiska kossors ryg a. N9 gar,: samtidigt som den lät sina. varma strålar skind i kapp: med: rgö första stora: djurutställning .. konsu lent den |." plats i vårt sätt att se och bedö- |; : I detta | "här| > susande på sin cykel i parken imästare Ruben: Svensson” Smed']'. ien för: Falkenb lent Erik 'L; Larsson, Och ki ledni hade all att ski. av Hlantbruksut > ekonomiska kon öbprlade sina, Portar för allmän heten' redan kl 9 på tisdagsmorgo= nen och: vid den tidpunkt-då lands- håde : eh. mångtisenhövdad / skara bänkat sig kring den gröna planen framför. visningshallen, le "ekonomiska kössor- na — omkr g 160 sådana fanns att hade: Thorstorps' för- nämsta 'biffdjursstall även skickat några "representanter. Vidare fanns många möntrar från hushållnings- sällskapens ”” många ;; avdelningar. | semineringen med ”illustrativa . be- skrivningar på vad .de kan och gör och. samma var” förhållandet med Mejericentrålen,; RI gsfabrikanter ”.. i : + Plönningeskolan ”. hade. en trevlig . monter med. granna fotos illustrerande” arbetet på så bruks-'. son hushållsskolan, lagda och väl utförda, Det förtjänar kanské' .att' nämnas” att ”korisulent ich hans gelikars, kan- ske män: borde tillägga — humor gett en viss fläkt" åt det hela; Det mesta gick i; en slående humoris- tisk stil, sådan som man 'sällan ”är van vid från : utställningar av det här - slaget. > Uppslåget med Elias Sehlstedts dikt Kossan; som” i trev- | lig text. ock: illustrationer” prydde > AA "Dels visade hän "sig som en initiativrik” och förnäm > ningar "och dels: konomiska koss hövding ; Reitér. Johånsson gjorde |. sig : beredd "att . hålla .öppningstalet |. Kristineslätt'” -glorde ; reklam för in- | skapåre.. fenheter;' som” här. göres; som vii häshållhingssällskapet "skall. bedöma hur; vi, skall lägga upp husdjurs- aveln i framtiden. Korna: intar :en Stor roll i-det" svenska näringslivet.” De" kommer också att. behålla en betydande : plats: :Tiderna förändras emellertid och vårt jordbruk med" | dem.” De- senäre årens utveckling : med ”, fortsatt ' rationalisering och mekanisering : har "gjort att korna kommit något i bakgrunden, Bris- ten på arbetskraft inom jordbruket ; 3 här bidragit. härtill. Men vi får inte glömma » våra "kor. Denna visning lär avsedd att framhålla kons bety=.. delse" för folkhushållet: och jord bruket. En av dagens viktigaste frågor är. : . skall erhålla mera kött.” ö Särskilda s.k; biffdjur har. prövats bur: vi: och. försöken .' med : dem "pågår i Brödalt. Även om: några definitiva. resultat inte föreligger pekar. ut- vecklingen' på att köttproduktionen | tillfredsställande kan: säk ins” Den” ekotiomiska andlige pappa konsulent Erik" Larsson 4 samspråk med utställnir gens : beskyddare "och stödjare nets hövding Reimer Joh ed 40 procent, "Falaren gav under gott'och väl en timma en av sak- Uppgifter späckad framställning av tt." ämne. Tyvärr : gjorde- rvissa Bltustilka" missförhållandeti ” att det han:. hade "att säga var: stundori fa svårt att + uppfatta för åhö- FIRAR vi: | > MALMÖ. (rr amg | " Rinmordet : - foktfarande. ter >= lika ävlägset sin lö: : ” trots tatt viksmoräköminissionök > ” änäv har folk:i: Småland. söm oförtröttat : arbetar: era Hi . . slåtningsmetoden. Hur som hörts är Om alt rip skatta, siffran ' 5 I princip. ej Bilar : detfa slags sätt att Iösa mordgåtor; Vi, samtal” med "TT: på tisångskvillär berättat landsfogden : att ;sta€spolj sen, kilt. då riksmordkormi nen äv energin "att döma 2 on all rhöda"på att få tag på mördaren. Fakalla, har” bildligt tal 4 är -att Broakullamordet & och "då . kommer, i bakgrunden: för viktigare saker, inen med några 3 riksmordkommiäsionen värit, och kb oo nejd” sedan de sju andra” å åtej . h, tre i taget, :döttrar till den ekonomiska: kon själv, d. v. 3. de s.k. 50-tonnare,' som särskilt .ut- valts inte för sitt sköna yttres skull tan rent av för sin ändamålsenlig- het.- Varje syskontrio fick sin lilla presentation med en kortfattad för- kläring av mjölkmängd, fetthalt och tar kalvningar;hos modern; Detta "allt som närmndes om” deras hä ; De- leddes «av sk lent'Nils Korkrman och omfattade asserna I,.IV och VIL :' 'Husdjurskonsulent ;. Nils' "Erik dråg iom " avelsurvalets ” "officiella tedel och. efter di ation leddes juverstinna kössor fram, | : di Härjedalen men ”réste älkÅ Nilsson, Kalmar, höll sedan ett före- | ha rn) ” "Då Sveriges konsul i Briti Columbia,: Olov: Hanson, f . kort tid. sedan avled endast. dagar efter sin 70-årsdäg, hädé ” ett märkligt livside fullbordäts; Olov. Hansson föddes i. VTänpäs fika, ; redan i ”19-årsålderni, » wv:sdjuren:i: klasserna II 'och IT : följde ' jen. 'maskinmjölkningsdemon«- stratioh efter ett inledande anfö- .rande äv. professor Ivar Johansson. Senare följde en -visning "av Hal- lands Seminförenings Hurcentral på Xristineslätt, fånge Jaa, , kvällen: samlades man till ge middag på Strandbaden." fv Tal ala ärnd i Köinge, som ocku- ”;'berat en "brevlåda överträffas 'gla- a sdeligen "av Ven talgoxefamilj i hAbäld, meddelar lantbrukaren, Ar den” undre bilden” puma, utställni med det: djutmaterial, som finns i- landet, : | Självklart är. att a när vi här talar om den ekonomiska kon så syftar : vi mest på mjölkproduktionen. Det är: fråga ” om ,; avkastningen; om fekryteringskostnaderna'" : arbetss och annat.som bestäm" nämnas : att. även Fröding vat .re- presenterad med: en vers'ur; tt av sina alster.” i Av "de: olika möntrar och plan- scher som fahns att beskåda fanns säkerligen mycket ' att 'lärå för ge- mene mån : och. för Hallands och Sveriges ' lantbrukare" i" synnerhet. Siffror och tabeller är i"regel trå- kiga och: törra saker, men den vär och illustrerat dem på Den ekono- miska kon blev den sortens andliga föda både lättsmält och nästan åtrå- värd även för: sen "lekrrian, US renska, norska och doriska Hör gor vajade muntert för vindén' öch muntert spelade Falkenbergs blås- kår "under: tonsättare Sven' Båve- uddes ledning. i väntan på.att lands- hövdingen skulle' förklara; utställ- par a $i en framför sina kossors' bå. | onch inte haltar fots fonvon och de flestå hallär Visningshällens' . fasad. var lyckat och drog många låder från första | k d dagens : besökare, För övrigt: kan gen. utställnings Ds bestyrare ordnat | mer ekonomin, Inte minst gäller det emellertid . djurens ,mjölkning och juverhälsa. Hushållningssällskapet har fått sig förelagt betydande upp- gifter beträffande kontrollverksam- heten. Urvalets inriktning är därför en' viktig sak. Det gäller nyttovär- det. för djurägaren. : Vi” skall. ha klarlagt avelsurvalets uppläggning. Det: är. bestyrelsens :och min egen förhoppning att denna visning skall hjälpa oss till ett ekonomiskt avels- urval. sv var: iteln I på ett föredrag, som ”agrö- h nomie -, licentiat: Sven Holmström sedan höll. Föredraget fick emeller- ningen öppnad, 'Detta gjorde han > kd fd. sö tid en betydligt vidare uppläggning ga djurskötare Tar igen! sig i kal muntert samspråk med den evigt fir ände, kontrollassistenten." Flic" körna ville inte tala om sin, Rrmn men adressen är densinma: som "gens I nei uppgår: numera till omkting. 1601 h: inn känner till den dinsåa flie- N é inne Titti: rö "Göteborg, : som, tillsammans: med: den lokala te närfirman Pw åstadkommit dek och kom' mest tatt handla om Jjord- 1: brukets ekonomiska förutsättningar å del Fk 09; ned det: ni 2 ager def åtta vägg. igen! => r jatt. familjen Nilsson inte. har nu och fr de mycket. stora' förändringar" som. det svenska jordbruket under: se- nare tid genomgått. Det har varit mycket besvärligt för jordbruket -att fylla behovet, av; arbetskraft. Bris—| ten "på "kvinnor i jordbruket här medfört ;- ett ...sen'< familjebildning; Ålderfördelhingen är mycket oi delaktig. inom" denna befolkning: grupp: Över. 50,000 jordbruk i lan det med brukare .i åldrar över. 50 år saknar hemmavarande barn, , Talaren " lät.; också" kolonner; av, siffror marschera fram för att visa, d hur: mekaniseringen, skridit fram, Ar..1939 fanns 17—18,000 . traktorer 3 i "landet, men i'dag har. vi 80,000.| Över 100,000 ladugårdar. hår försetts! Talaren i at. kunnat nvända sin brevlåda på fyra år: Men vad gör. man inte för hyresgäster som. man trivs. med? han begav sig till pro tar där: hen:-åv provins sagt” "vildmark, "att" prute Etter ' några ” år där ”bögav; har hjulåågare, ” énsåm i: vildmörken med iitet privlant och étt ge "P British: Columbia verkad blygsani skala och sedan i st 1916. blev hån" vicekonsul '$ Röperk hela: Polish. .Cohimbiar » Olov: - Hansen", vår ledamv av. 1 2 PITTSBURG eva Reuter). + Dei Då 1" dagar” gom stålarbe- a00800”2 .arbetslösa 7 och -1ett än) produktionsstopp, inom "en. del am- med. mjölk i ik " södån | mycket god 'affär. Minskningen! av arbetskraft--sparar mycket . stora belopp. Fodret som "sparats, är 'ge= nom hästbeståndets . minskning. sä- kert ' värt. 100: miljorier' kronor: om året. Genöm "mekaniseringen sparas |; årligen andra utgifter på uppskatt-. ningsvis 860' miljoner kr” om' året. Men :'mekaniseringen kan försätta landet i ett prydsamt läge i häns/ : delse a av avspärrning.- s Jämsides härmed . betydande omläggning" av! "produk= detta Hang nämnde tal. först och främst oljeväxtodlingen. . Det skulle -inte vara förnuftigt att minska en odling som -denna, Smörprodukti fdr ri-28, dron. mindre re kriget, men ger em 10 proc. större produktion, Detta bet: ”-r att produktionen i -. I förhållande till arbetskraften ökat n, Hasslarp mot en ersättning Vv ; 22, 000 kr. Arbetet skall vara i digt 21 okt; 1953, Laholms Tidning - ortens tidning. d FYTEETETTTTE ARAAMAADAA . enligt nu. föreliggandé preliminära |” och aret 30; 000 järnvägsmän - har ställts :- utan. arbete, Stålarbetarna gick-i' strejk -den: 2. juni :då -högsta domstalen 7 fastställde :' att president Truman. inte hade rätt att låta sta- ten överta stålindustrin, : Rekordtaxeringar : av storbolagen, TOCKHOLM.: (TT): v. storföretagen i Stockholm hår uppgifter bl.a. enligt nu verkställd ö lig ." "inkomstskatt, taxerat" belopp: Som: vanligt - står” L främlingen av bilar ha lagts; omtalad 'Papan som " berör] anlände till: Göteborg kund nämligen på tredje; sidan ditsatt lapp med; texten: ska fredsälskande ryssarna; '; täxering, över.4 milj. kr till stat byinnda: flygplan: pedskjutna .' jav f de "Låppen "var effektfullt Hderdd : ver en'ledande' artikel ur Pravda + Fred: i : Europa, : fred -åt Tyskland ne särklass "med 200,1 "milj. kr, vilket r bolagets hittills. högsta taxeting. "BELGRAD: Nio personer:omkom sr a . som därmed pastorat gel och åska, gom i måndags ktäll under ett våld: oväder, med Hal "| drog, fram” över 'Vöjvodinarolrå "kdet 5 i Jugoslavien. a? - a 5 ok a Hishult Sparbank - emottager Insättningar till högsta" och - utlämnar lån” mot. gåta] härd. ert] ränta. Sparbössor. . Rikstjänst, ” > Öppen varje helgfri onsd- och. tid kamreraren tel. 2 oråf. 42. nas, "Vänd Eder med förtroende till 20SHUÖTS SPARBANK, rdag kl. 10—2, Tel; 1 , Postgiro: 28 4862, AADAMADDADAAA, SYYETYTEVYVSTVITYYTTVYTY ST um AAA NYFSVIYTTETTTEITY dagar&” ävbrott' hår. tré- man 'från i oavbrutet arbete i Växjö med c oms PARA AAANA, fr H
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.