STYYNVEPSSES EVIL YSSYYYNY ET Y TTT På YvEeTtYTVYYYYYVV FT, Re RV r:FN-styrkörna på Korea gendral Ja e8 . allvarliga i orpligheter. Van. Fleet ses här. Sstågnd å senaste tiden förekommi ung" Salomo”; yttrade: -”Du -late;. gå: och» giv. akt på my> ran: och du -:blir vis!" -" Forntidens Vi själva” är. dock än. mer i "stånd |» » att. -beundra och: förvånas; över de kloka: djurens .levnadssätt,.. sedan en : mängd " forskare , klarlagt och utforskat: deras. liv. "Man ' kan sä "bildas VN behålla" samma proportion på hjäl E mu,” borde "de" ha; kunnat 'kerskrivit” om. en fantasi-vetenska- "pare; som sysslade /med vatt, draga' jupp' och ”förädla” myror, 6 "man lyckades till sist draga .myrart; som var större än en, ll. ånget vär allt välj nien när myrans'; land finns det, myrör herre spekulerade "på 'att släppa de håller. slavar; men "de: monstruösa. myrorna ut 'i'det'/fria I södra Europa.” "blev' Helgonet förfärad och- dödade: Maeterlinck är: Det: kan man "att det måste finnas vissa ledare i Fes Ven a > | myrsamhällena, som de ändra my-, Vad har nw forskarna genom tål-" rorna . känner" igen : å ä ckats lista ut "av | och gärna följer: myrornas samhällsliv? Jo; först'och | Lä. " främst-ått myrornas sätt att "orga nisera-'arbetet, deras Jagar och de-'; ras ; samhällsbyggnad ” förbluffande ' påminner . om" ett” mänskligt sam-= "hälles sätt att fungera, .;; "> "Ett myrsamhälle består som, be. kant ” av. drottningar: hanar, arbe tare och slavar. Men. drottninge förmåga dtt lägga ägg: och dä . A öka antalet innevånare i stacken" : ANNya drottningar framkomma, MEN + en främmande stack, där, den na- + de är i ett försvinnande fåtal gent” tyrligtvis genast, blir måssakrerad. "emot antale + arbetare, En del av de? Klippes ytterligare en led bort från nya drottningarna behållas kvar” i] antennerna, förmår myran inte hel- ” stacken; andrå flyga bort. Vem som” jer känna 4 gen någon av sina käm- " "böstämmer antalet: drottningar i enl rater i he nstacken.: > I. et stack vet man inte -— i små stackar'] = sf finns bara ett par, i större 'samhäl-” "Jen (upp till 50... Filosofen Maeter-' ; -lifekttror'att det i samhället finns” emligt” råd, som "bestämmer ] "dessa bch andra vitala frågor, e. överflödiga, drottningar- | na och kanarna är flygfärdiga, be- | ig upp i luften, där”de' kan' bilda riktiga moln. Parningen] bildar, nya Ira : hittas av, myr- arbetare samt släpas hem. till. resp: stackar för 'att..bl äggläggare:”.. drottningar som vill, bilda "ett nytt är. lägerkommendanten general "Boatner,.: 5 att:én myra kan fasta! | tösintryck av” Amerika?, ägg, vars lar. |] | Per: Just det; när: det äller s som'.vet att organisera arméer: och | företaga sanfallskrig, :Demest in- telligenta myrorna drager'ut i krig ot mera medgörliga” raser -för:att röva” slavar. "Alla" slags krig ' före? kommer: ;-. stormanfall, gerillakrig, av "den" åsikten, ätt t ndra - är tämligen : klart... De:vet "nom lukten sora de känner varann (de är ju' nästan blinda). Hemlukt- ; sinnet är 'säkerligen förlagt till an- NY tennernas ;; främsta ” spetsar, vilket -är: ingålunda "deras "ledare, 'hon är ; genom försök ådagslagts. Om dessa are genom. sin'setsar klippas bort inträffar det rmed+nämligen att myran inte längte kan hitta hem, utan rent av traskar ned Om de vill-ha hjälp måste de /'så- bör görås, OP Rika LET Vissa myrarter idkar både jord- nog alla' sett hur vissa myror an- vänder" bladlössen 'på våra äppel- träd till mjölkkor” eller som hus- (0 ,; dag-på högmässans;isom I jar finna lång "och (örsö > korta 'tidea 'med' att a av or på | skorna 'och att sitta Öch ligga na ora skör N " bä N s > I käkår och kan bita ihjäl en fiende « + bänken. Fröttnar till ät och ut | om så kräves, nan de kan” inte . &— Kan du inte betal ter Anna, så vi får gi kar, där de födas och "vårdas ömt, stöter och blöter dem tills de får en gröt som de kan äta. vän ker för- . h på ).. Myrorna måste ha all föda näs= tan flytande. -: Visst 'har de starka - Å fall inté myc- « ilken mat 'de beh det. anses . Då + H vå : on tager och | ;Vvanligare | : 'gofem varv) De skulle. allt .hun- dan” göra. (Paus. och: eftertanke). : Men de. e ju de förstås, att dom "Att myrorna "känner igen var- | : som "fick låna en våg från: gran- att babyn vägde .el-- j åtminstone vilka myror som tillhör |: i dess "egen stack, + En del forskare lutar åt den åsikten att det är ge-' + .”Flygande'körvar” | fannada töslgd Sedan. ' någon ". tid" tillbaka” har 100,000 irländska korvar :varje väc- | ka sänts inéd' Aer Lingus och KLM från "Dublin till" Manehester,' Kor-' varna — det rör "sig om 3,5 ton'— transporteras från fabriken så snärt de kokats och: de "är . fortfarande na Lorentz, båda kända lands- + bygdsförfattare,. var förra "året - « samtidigt 3" Amerika, - De be-' : sökte -i'stor utsträckning sam- : ma platser och mötte samma - människor. Men: de träffade... + aldrig. varandra. "Nu råkas de : på -landsbygdsfolkets :riksstäm- mor i Sollefteå, "2 ET > Per Nilsson-Tannér kysser che- valeriskt på hand. Har han förres- RÄ ten” tillägnat. sig i det ,manéret i Jämtland. eller "Amerika? Hur som helst behöver, vi så väl lite iupp- mjukning av våra umgängesformer varför det är angenämt att Tannér föregår med gott exempel, varifrån seden. än kommer, Det är klart att han och" Anna ' Lorentz 'måste tala om Ämerikå när de nu strålar sani- man: Båda reste över för att. hälsa och språkar om. Am ; oc Per Nilsson-Tannér och An- 2 als eri k a dd : ock onåd Per: Men samtidigt måste lands- bygdens kultur ha ett eget ansikte, Anna: Absolut, Stadskulturgen har, ett negeransikte, detta sagt utan att a mena" något ont om de svar je Per: Man behöver bara färika'på något sådant! som: Olof Lågercrantz försök till omvärdering av alla lit terära. värden,' Den där positionen att tro sig veta och förstå mer än är ren så har den naturligtvi drag som är äkta; - . Anna: Och vi på landsbygå inte heller tappa bort vad: sön är äkta'hos oss." . -,. . siliekee a | : Per; Stadens kulturvårdaret tog'i gångna tider hand om lanilisbygderis kultur och gjorde den till en mur seivara, Vi. måste få den greppet. " För . min” personliga del, måste” jag säga. att jag är glad.ati jag kom tillbaka till landsbygi > Annar Min lycka är att” ig " kvar -där,' Jag tackar: Gud".för”” jag varit bunden, Ju mer mån resör | och : upptäcker : i : världen? -judmer förstår -man”att det enklaste är det-|zö som är störst: selv. : > Desy Kallberg. Bieflunde gel Nga Tack VE i Anna: » Jag .vet ju att jag aldrig får råd att göra en sådan resa mera, men def är skönt att drömma om. . : Per: Vad'var annars ditt j Anna: Hos människorna: mig framför allt vid deras'cho: vänliga: uppträdände. 4 te jag efria, tet att vara människa.och göra vad an: vill " har "dom; kommit långt. Demokratin ; ha: ij : ) $yrat: folket.” f€rAnnar: Jar: d I i många hem.och hade: det, Db ) nadskultur, på: landsbygden:/ '; Och 'så förenar sig: Anna och Per i en lövsång över Sverige med våra gamla traditioner” och :vackra i» för att + undersöka om. "for därmed. ej "I de för Hall: oda rt Hallands -åker "Upptaxeringen i i YrYYVvyrevrrv vener y TE YvevYYYYTYTYYTYYYTYYYTY En enti-kommuni isk nordkoreans] aggtråden för att undslippa fångli öda fångkamraterna, rigsfänge + söker här. ta'sij ägrets.fasor bland de fana. Att fly över taggtråden är en synner-!| men vad som helst är bättra. än att bl > 4 sidan, tycker den flyende. se | . rd-har näst iu :högsta:medelvärdet i riket || - E, Lindeberg «; och prof. M., Näslund; "sm Ave. finansministern' varit. tillk; Ilåde I : jämnt; likformigt taxerade; konst "efter... undersökning av, förh ländena i Hallands. län, att > delvärdet, per. hektar åker åkerns daxeringsvärde.' k Tiga anser sig kunna ge sin anslut denna granskning och. till mäns, > Irol] När det” gäller skogens ; taxering "ligt - berednt ns förs ' slag ökat från 1,555 till 2860 kri7 eller med 65 ;pro : delvärde är hö: såk- . kunniga. De" överensstämmer" dötk ej" helt "med vad som "| föreskrivits för: andra: angrätisande län. Hela. denna” fråga borden ha | närmare bearbetats, en uppgift, som vå grund, av tidsbrist får anstå, till granskningen"””av ' prövningsnämn- .| dernas beslut och tjäna till ledntfig vid enik taxering.jyIcke 5 + t nderstiger” arealen; enligt” | riksskogstaxeringen med 3,700 hekt- |. svärdet . per: hektar. har nfört med föregående allm.fas-|7 ghetstäxering Er:41945 "ökat: med minst” med ' hänsyn. till växlande förhållanden -; har ". de ”sakk; ed e samärbete' bland annat mellan" or- ganisationer 'som' SLS och ABF, tendenten, Denna granskning char; i stort sett godkänt beredningsnämns dernas förslag, ' De: ändringar som 2 Å se sg Ben HBT STOCKHOLM. oe j -Lantmäteristyrelsen har åtskilligt att invända imot det "av; 1946 års skall uppfylla; byggnadslagens, och den ' Ila t dspolitik ond : RCRIEESP HAREN en framlagda ;förslaget till: åtgärder :i vatten=. och ' avloppsfrågan,.. Inte utan "en ' genomgripande överarbet- ning kan förslaget accepteras, mé- nar styrelsen. Den av sakkunniga angivna målsättningen bör, förverk- ligas”på låg sikt, men'för att kun- na läggas till grund 'för.: ett ak- tuellt.: > handlingsprogram. '. måste Ringwayflygplatsen "utanför Man- chester. Några timmar senare” vär-. mas de upp på nytt, denna. gång emellertid 'i.' fräsande runt som ri” Midland Att; myrorna shar något slags språk: har” inte.' kunriat: fastställas. lunda iblänt raga' der ; önskade d hjälpen ' med sig; tills ärbetsplatsen och svisa 'genom, handling" vad som '] dock" inte "detta "samband; kommit På kort. tid. har. dessa . | korvar”: blivit så populära att fab- denna : målsä pre- ciseras, oe Na a : De sakkunniga har; i olika sam- manhang berört. vasfrågornas :nära band med bebyggelsepl i en.. Enligt. styrelsens : mening". har bl.a. anförts att en av. de gorna 'i.så stor omfattning -förstikall" :;J3 erforderlig mån befattat,sigr met problem, . Detta, torde varit fallet tidigare, m punkt, : VINN RE 98 - I' betänkandet har de såkkunnisp/ ga' analyserat orsakerna till :attava=f4.4.' frågorna "inte lösts "i" större utejo sträckning ' än” som skett, : erinran, lantmäteristyrelsen; - Härvid han? mats är, att landskommunerna inte; den: samlade”; bebyggelsens? ; ik anser-att så inte längr« landet, : Numera : torde : till” klart uttryck: vid” utf av, målsättningen och :de' framlag= da" lagförsl ; För att ) riken ": knappast ;:hinner tillgod 1 Å fterf ; . | ternas” strävanden ' på de” plan= : ""] och böstadspolitiska områdena" inte "| skall "motverkas .. måste . möjlighet | . ":| finnas att vid utbyggandet av va- | anläggningar för” befintlig "bebyg- | gelse ge den för utveckling avsed- bruk "och boskåpsskötsel: Vi har djur. Men det finns mnyrarter som håller andra djur, t;. ex. skalbaggar, : i de föra in i ”stall” i sina stac- .] ligt " lokaliserade "| förtursrätt, Enbart det: förhållan- I. gengäld ger skalbaggarna' en. söt ”J vätska, . som myrorna tycker 'om. Jordbruksidkande myror avröjer on |. plats : där .-ett dem behagligt gräs växer, de skördar gräsfröna samtl'. "| mas såsom"! varaktig bör således "| ett lösande av va-frågorna på sätt | utredningen föreslagit enbart skul- ] hållande, vilket statsmakterna i an- målsättningen -bör därför innebära da tätbebyggelsen och den lämp- av; de: ”hindréd' Ffön ; va-frågornas "lösning :vara iden. ret striktiva' hållning, som 'betingas« arbetsmarknadspolitiska:, skäl, det att viss bebyggelse kan bedö- inte leda till'att denna med hjälp av 'statsmedel förses med..va-an- läggningar; Särskild; försiktighet erfordras ' beträffande sådan” min= vi Rubbestad, Ödeborg, ock 'Ivat "Jo hansson, Mysi "Till öplean i styrelsen omvaldes hrr David Ol5= "i son, Värnilands-Nysäter, Yngve Pas gels, .Bräkne-Hoby, Herberi Her- : 0, 'Asige har .:skoBsmarkövärdet sökt dyr mini re tgnnart . Mellsträm diod SAniga, | med: 59. proc. till: 105 kry; i Hasölövs 5 SN tbil Bil MO [med 38 proc. till-I12:kr,irälvsåker]] öch"Veddigé med-.33,xesp,. DA rikden;, turiga ”lastvagneri dc. REL ”den'sedan startade, körda :+å skoögstillgången har:i. Älvsåkér ökat i med + ej: mindre”: än "181-proc, i Sällstorp "med. 167, Ås.135, Veddige 1, Eftra, 45,- Söhdruni 37 och Asige ” Sällstorp,” Veddige” och Älvs= fäker synes bero, på att vid 1945"års taxering: 'skogsvärderingsinstruktio- inen ej i tillräcklig grad beaktat'be- stämmelsen "att rel, skogstillgårigen Endast, undantagsvis får sättas läg. 0,2. VE år inom, 66 minuter på' sjukhusef i Weymouth, M h setts, Modern, den 27-åriga fru. Mar rion Manning, är maka till. chefen! |för. ett. bussbolag I-stadeti, .” Päre ri Våra. blå busslyktor Få duger ej i "Tyskland mderrätta vår. regering "om : att than : vill slippa "se" blå lyktor på 'venska motorfördön under: färder å vägar» och” gator. : Der å. färgen, är. nämligen , förbehål- under :" ett ”års' tid” har statistiskaj ; centralbyrån. inregistrerat vid sin.” - nu .. avslutade -undersökning väv) Aödsorsakerna :1949.;. Detta innebär en.ckraftig” stegring, gentemot ti i gar « år, :aålldeles särskilt” kraftig &X pa ch" våttenbyggnadsstyrel- ön av: kommunikationsminis« ptern hörts 'i saken, 'framhåller . ätt 1 blågäulyktor ; här i /-Iandet : sedan +, Många: år' anbragts' på” bussar och ATSen; Jastbilar: för att. upplysa .vägfaran= m att ett större fordon nalkas; ekniska bestämmelser om yrkebmästiga trafiken är det före- skrivet;'att bussar skall förses med lykta. zom--vid-' mörker” eller -dim-' Jma hålles tänd och ' visar blåvio-: lettssken-framåt, Utan dylik lykta blir alltså buss i Sverige inte god- känd ' för! yrkesmässig trafik. - För eft undvika det” påtalade 'använ tyskland gällande] Å.: Man återfinner de fles- ; ta självmördarna bland gifta; både”. män och kvinror.- Märkligt nog:är' självmorden stalrikast..under..som- i marhalvåret ,med'; kulmen i j Det mest, valda. dödssättet är häng. ning. och strypning, .varefter följer ., skott, gift och-dränkning, 1 ' Ifråga om Hallands 1 under ; årét sanmänlågt' mord, "19 på landsbygden: och '6 i : på M relsen nw underrättat vederböran- och 6 kvinnor, Av de levnadströt= äre väl lokaliserad bebyggelse, där le bidra till att konservera ett för- dra - sammanhang . söker ' komma tillrätta - med, .' Preciseringen av i Ho Brunsberg, Långtora. Till represi tant : i -boridepressens förlagsför> ening valdes statsrådet HjUR Nils-q son med riksdagsman Ivar. Joha&s-: son, Mysinge, som ersättare, ;. ÅA förutom ' ett bebyggelse skall vara "och Elis. Mad LÄS ANNONSERNA TVAHOLM VET AMANDA A AN AAAÄANAS KAS ARADADAALAA, PEYEVETETYTVYTTITITSITETTIVIVVVT TEVE SVYTIVTITTEVEN PAM MAA BAKA ÅMÄSADA. ta var'sammanlagt 15 node vs de tyskar önskemålen, - - . Även:. distriktslantmätare ning Hernestedt i” Skellefteå norra distrikt har hos. regeringen "över- klagat ..lantmäteristyrelsens beslut att förorda biträdande är tare - Sven Bergentz, ; Vänersborg, hbr haft tävlan i rotfruktsgallring 11) ;Folke Agrell, 7 Tråslöv, 90,75 Pp, 2) Erik Svensson, 9 Träslöv, 89 På 3) Gunnar: Johansson, Nosa hen FIVETTETEETTEVT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.