es Tr PORET : dagen; ” närmast Ka a bk avd aspträr . måste. stanni "YYYYVYYYYYTYTYTYTYTYTTFTYV | Måsiängen den 23 juni 12 3 . VYFTYFTYVTYTETYYYEYTEVTYYTYTYYVITEVTTVYFTTEYVYETYYTTYRYTYYTYYYYYYTTETYYTTYVYYEYYVYYYTTYYEYTYVYVYTYYYYYYTYYYYYYTYYYVYTYYTTYYTYVYTTYTY TTT YTV YT YY Två midsomrar i södra. Halland Jag > mins en midsommarnatt på Lagans strand för cirka 60 år .sedan. - Bygdens unga män samla sig i god tid på eftermid- ty midsommarstången skulle :siras' och ' viras- med björklöv ' samt behängas med kransar och vimplar innan den restes. Runt omkring den skulle ljungen ryckas bort, stenar bort- plockas och ojämnheter i mar- ken. jämnas till. Sittplatser. runt banar / "skule iordhingställas ger nom "att "pålar" slogs. ned i mar- ken på vilka' bräder sedan skulle spikas., , .; she Midsommarkvällen ! och natten var: detta år rert äv idealiska vad vädret beträffår; tHinilep vär " molnfri,.. vinden . . hade ” gått till vila, björkar, bokar : och, ekar . stod orörliga med sina grenär, - liksom" om de lyssnade! efter nå- got "ovanligt, men .det; de: hörde |! var. 'ju inget ovanligt,. det var Lagaforsarnas dova brus från de ännu icke utbyggda vattenfallen. . Solen tycktes icke vilja gå" ned I timinar gömde sig, varinorra delen av himlavalvet så ljust: så att, också natten endast blev som "kring: kyrktörnet, sinä bon ”och' så hördes" kvittret . från: några" svalor ;som. tycktes leka. ”Fa-fatt” eft, dagens ' ar- bete med att matå, sina ungar, N - des det” klingande i iljudet. från bjällerkons.: :böällräy;” oc ; -kringbyggda : sbond- gård :hördes det: kräarrände. -Iju" |: « det från Porten '; som stängdés- fört natten. "Asplöve in > skälvde " tröts - Över; lågt, Jiggai nde gärden, bredde-'sig . en jus. rök=1. . liknande : dimma :y och -så snart -spelmannen.--spelade :i upp” och . drog de första" stråkdragen'tyck- te man sig se något röra siginne - i dimman.:Det vår älvorna som nu också trådde 5 sin midsommar: dang. iu . Några "medelålders- 'och" Idre > personer :hade ; kommit: till stär des ' som: åskådare; De: ville : uppliva sina ”egn . domsminnen. Sign: kom att avlyssna ett” samtal föellan tvenné /av dessa åskådare. Den. "ene tyckte" att jordägaren aldrig borde ha tillåtit” att” resa mid-: sommarträd.: på sin mark; ty: "dans är synd. Den andre hävd: de att det står icke i bibeln att dans är orätt — utom den dän- sen omkring guldkalven -— Och när Gudasonen berättar om den” förlorade ' sonens- hemkomst ' så - berättar. Han : också -om ' att: fa- dern utom gästabudet. även :an- ordnade : spel och: dans, :och det " säges icke att fadern gjorde nå- got orätt härvidlag. - . Och för övrigt, när” kalvar, .:lamm,- föl- ungar och grisar dansa, varför skulle" man se illa på 'att unga mänskobarn på årets, längsta och vackraste dag av pur glädje över - att leva hoppar; omkring, på en grön äng, stundom till en mun- ter sånglek, blott icke. sprit kom- bineras med dans ty då blir det hela fördömligt. Sign. lämnar nu : detta' spörsmål till vars och ens Kva RB bedömande, öd : NN så "ett annat midsommarminne ' från ett par. år ännu tidigare, också detta från? Sydhallands | ' skogsbygd, där ett bröllop skulle » stånda. Brudgummen, var: nyli- gen hemkormmen” från U. 5. A, efter 6, års: vistelse, där.. Bruden hade under" tiden: varit i.sitt föräldrahem och här hjälpt till med olika” .sysslör”. inomr , 0 utomhus; Flera 'giftermålsanbud hade" hon fått från: präktiga uhga "män här i hembygden, , ty- hon var; både. ung, vacker och di tig i sitt. arbete, men. hon var "trofast mot, sin ' fästman " där borta. dj i Amerika, det hade hon lovat hbnom innan han reste och det löftet höll hon. Han hade inte sagt hur länge han skulle pli. borta, '€ endast det att han a där. så länge tills han kunde köpa en någorlunda bra gård i hemsocknen o Hd var"inte lång ty gubber : årsåldern; / När; pa att” ha. allt för hög skuld på den. > Nu var han som "nämnt hem- kommen, gården var redan köpt av 'en släkting till bruden, båda parternas. släktingar hade kom- mit tillstädes lastade med för- ningar på brickor och i korgar. Brudparet ' såg lyckliga ut och det var de säkerligen också, He- la naturen tycktes vilja göra sitt allra bästa med frodig grönska, ljus och fågelsång högtiden till äta, Brudgummens svåger. som också. för. några år sedan hem- kommit från Illinois var den förste ' vid middagsbordet, som höll tal för brudparet och. sign. ininnes ännu att han hade lånat några 'örd av " Löparnisse - i Värmlänningarna, ' det där, att han önskade nygifta många pen- går, raska pigor”och drängar, bord, skåp, stolar, -' soffor och sängar, - får, kor och, hästar på gröna ängar, fisk i i gar gu barn: . Nåja detta" sista” i i fullbordan men det blev. i alla fall' en rätt. stor. barnflock, som och tju- a [lever än i dag öch som det har blivit”: bra > folk. av — har blivit affärsfolk. - Efter" -middagen:'') m Hora . | gästerna i samlad trupp ut: vången för ' att se på grödan. 2 | Spelmannen” gick -i'teteh och spé de; äl sta i slutet på det förra ärhundradet na och så började båda rycka i tömmen med fötterna, ropande hit och ptro, den' som först föll i backen var besegrad oth någon annan fick rycka in i hans stäl- le. Efter detta började man ”vän- da hö”. Två män lade sig på rygg sida vid sida men med hu- vudena åt motsatt håll, den ene kastade upp högra benet, den andre likaså, benen hakades i varandra 'i, knävecket och nu gällde det för den ene att. vän- da den andre." . FNu började det närma sig sol- nedgången och toddybordet. stod dukat i en lövberså i trädgår- dens ena hörn.: På några pålar nedslagna i” marken hade man spikat brädbitar.” som utgjorde bord, på liknande sätt hade man gjort sittbänkar omkring bordet. Sign. : hade, fast blott en-liten parvel, fått äran att sitta bland de' vuxna . männen vid: detta | bord. Försiktigtvis lät, man mig blott få litet. varmt vatten med ett par tre: sockerbitar i-glaset, men det var'nog för att tillsam- mans med ångorna från. de vux- nas ” konjakstoddar åstadkornma 'Jatt jåg ramlade baklängés från bänken:— som 'ju'var- utan rygg il stöd — ned i en :bakomstående nässelhög; Lite vär: förstår" hur : det gick med ansikte och händer i SS och jag var inte se'n att tå till , lipen så mor måste komma och hjälpa mig på benen. H "Sedan dess. har jag haft en viss respekt för 'spritvaror -och isynnerhet ' .toddybord. — Snart glömde jag dock mina smärtor ty . en ung fru bland gästerna med . en utomordentligt vacker sångröst började sjunga sån- gen: : Välkommen, välkommen du : klara, du stilla, du ljuvliga kväll, nu låta vi sorgerna fara, du gör mig så trygg och så säll, Ja, så gick det till på' den t- den då det inte fanns flygmaski- ner, bilar, traktorer, el-ljus, el- spisar, elektriska tvättmaskiner, kylskåp, badrum i lägenheterna, diskmaskiner, ' olje-eldning för värme, kassaapparater i affärer- na, skrivmaskiner, telefon gan- ska sällan, radio. Blott en per- son i hela, socknen ägde en cy- kel. Det fanns ingen kämin eller annan: värmeanordning i kyrkor na, I visså-'städers kyrkor kun- de' sittplatser få köpas. Köparen erhöll nyckel till: bänken 'ifrå- ga. Adresserna på brev som an- länt under veckan lästes i upp på predikstolen om " söndagarna. Skolskjutsar, ” fria måltider för barn 'i skolornä, fri skolmateri- al, ålderspension för. alla, ”barn- bidrag vår okända saker.” "Och ändå — nöjen Behövde man icke köpa, tråkigheten på landsbyg- den hade man aldrig hört talas om, "men väl om tråkigheten i städerna, ty dä började man få köpa nöjen. NN låde "en" gammal gånglåt på sin på fiol: :Omsider. kom mån "till en backe som naturen én. gång i ti-, den häde. dänat som en jättestor? ättehög. ” På” den gick man upp och .. på” -högens krön d bru- dens. far... upp bruden: Ildans och: sedan överlämnade. här bru” den: till brudgummen == > dansen Så f ställdes' mot , bröllopsgården,: så vår, det: en gammal sed”att' man skulle: "icke! gå eller:springa ned!" för-högen, utai' mai la nedför den: an "skalle: Tul- CA ,uhgdomen bdersoner. "trilla öranledde skratt, ör inte; minst när:en äldre; iman slog som hon. gav sin de; kom ner. +. N 5: Varför färden "ställdes just till derina bergkulle'. berodde” väl på att: enligt: sägnen - bodde 'ortens trollfamilj här öch det gällde i- synnerhet för nygift.folk.att le> vä" i vänskap med dén, ty det kunde: de ha. mycken nytta' av, > Hemma :" vid bröllspsgården a rann en bäck och en. del av de id" månliga bröllopsgästerna. "bryd- de sig icke om, att gå på 'den lil- la spång som ledde över, utan tog sig för att. hoppa över bäc- ken. "Det gick bra tills en'äldre man" skulle göra försöket: "Han hade glömt att en 60-åriing inte i allmänhet hoppar!så bra. som en" 30-åring,” "Följden. blev att han hamna mitt i'den dyiga bäc ken iklädd sina. bröllopskläder. Alla” måste” , skratta, ty: lustigt såg det. ut; men hans kära äkta bättre hälft, hon skrattade inte utan tog honom avsides och tvät tade " av honom samtidigt som man | hörde hennes straffpredi-- kan : över hans dumma, tilltag. "Framme -vid 'bröllopsgården på 'en: jämn "grön -gräsmatta bör- | jade så några 30- och 40-åringar att "hoppa. böck. "De hoppade | ” verkligen bra och den som skul- le hoppas över behövde blott bö ja huvudet och så ryggen. något Å ch | litet. Så rätt” som det var ropade en -80-års gubbe — liten till växten: Se. upp, nu :kommer jag! Alla uhdra hur det skulle gå för gubben. Han tog sats som de andra men hoppa 'inte alls, utan « sprang - emellan benen bål mannen | - den - -långbente . :unge-. som ”stod bock”. ; -- Härefter, började : man Stämja stutar” som gick så till att två män ställde sig på, ett visst av- 'stånd: ifrån varandra hållande i var ' sin ända av en oxtöm. .En th slip= del av fömmen lades om fötter- sd » Jag såg en. tron va att :i: himmelen; oc år den” tronen. sålunda : kan. ingiva. bävan,: så - är deri, säte för myndighet: och stå' "sin risk. ”De > tror; skall bliva: fördö det är ett. maktens, la; myndighetens. ord. Oci satt. av, nåden .. frälsa för intet, trots all. din brist: på förtjänst.:!zoch din. ovärdighet,- eller "måste du bliva: fördömd -för :ditt:;upprör och ”. för... ditt förkastande” äv denna: nåd... Därför besinna "di, och betänk, vad om är bäs göra. Det är bättre, att.du an- tager nåden till att. härska för dig, i dig. och över dig, än att bliva "evigt" fördörd, ”emedän du "icke ville frälsas genom nåden. :Besinna -: detta, säger jag, ty: nåden regerar :nu,' den härskar. och utgår från tronen. Du vet ju, att det. är farligt att sätta sig emot,: förkasta, förakta" eller misskänna dem, som hava myndighet.” Det är myndiga än emot en, som har makt -:och myndighet., Om -”en konungs 'vrede är ett' dödens bud” (Ordspr. 16:14); om ko- nungens vrede ”är såsom 'lejo- nets rytande”. (Ordspr. 19:12) vad är då Guds vrede? Och att förakta nåden,. att vägra att mottaga förlåtelse, att- icke vilja frälsas från brott och från straff, som äro bestämda för förräderi, det medför stråff re e idigare : än'' vanligt. Den” förtsätter dock” till sed- vanlig"; tidpunkt, : : i der som” nu befunnits" s att den skall ändras. | Vad vädret” beträffar” 'så har :| helgen :' emellertid - hittills varit - blott: lagom bra. Kallt. har: det Vårit: och" regnat har:det. gjort, "Jag. tycker: faktiskt att det vo- bättre, om” våra påhittiga amanacksreformatorer : lämna- dé : almanackan stället reformerade dret:- " Lastbilägareföreningen i La- holms: hår... utvidgat rörelsen med ; en .: grävmaskin. skall... godstransporter svsutan: grävning. Lastbilsägarnas' gräv maskin är den första i Laholm och det är därför den får he- dern, äran och gratisreklamen att. bli nämnd. i den här'spal- ten. Om droskägareföreningen, hantverksföreningen, köpman: naföreningen, lejonföreningen, idrottsföreningen, isyförening- en och andra föreningar efter hand . skaffar. sig. grävmaski- ner, bör de alltså inte göra sig och stor Brinnande vrede: "Men att mottaga nåd, i' synnerhet när det” är fri nåd, nåd som härskar, ' nåd från tronen, . "hu: ru saligt är icke det!. Hans godhet är såsom dagg på grä- set.” H . Veinge, och br Arne Karlsson, Hr Bertil Martinsson, Veinge, med maka "Ingegerd, född, Viik,. —. LArssoD; Veinge, Veinge; med maka Helen, född ' -IAHOLMS TIDNING "4 : mycket väl. påpassade — "gäst. Inom under långa tider ; igare NN noga. räknat : den 5/9, 1939, "| det men då lyckats smi «llisens finmaskiga garn, I det; "att "én börjat och: följden u ler hade 'otur:” samma dag. Kom. till. Stockholm .hade :vise- 5 ringstvång inträtt för: schweizi- ka. vår. nuva- , delande kal nder för, . den , kalen- 5 "åånigl; «1: fred: ochi :|na'i Norge, Datimark, "Tyskland | "| och: Holland "— nystade, fick d I fram en fantastisk sabotägtök; Denna dock. inte -användas för bättre att: tala: emot tjugo- o- besvär med att ens' begära 2 t ligornas .uppgift skulle tikta'sig " Ett kapitel om Ernst: Wollweber och' en”f tastisk : hot. nen; inte e heller bjälpte det I myc- ket att den svenska polisen på- så skulle han säga: Det var bra pekade för honom att andra med av ligorna, både i Sve- som även länkade in > Sverige i kedjan. TS -” 2 ra Den 18 maj 1940 tog bevakningen vid Ottebols. Jjäm- vägsstation i Värmland hand, om, två flyktingar, en man ock 4 ån kvinna, som samma dag illegalt tagit sig över svensk-norska grän sen, ' Mannen legitimerade sig med ett pass, utställt på danske undersåten Fritz KolléäriÖkvik- nan med ett norskt, utställy på Gertrud Wink. Mannens , Pass var försett med inresevisum tjll Sovjet, ” utfärdat . av ryska .be-= skickningen i Oslo, beri tar Bo Hansson i ”Industria” "rige och utomlands, utpekade honom som ”Chefen”. Nej, sade .Wollweber, jag skulle bara kon- strollera att. organisationens ar- bete gick oklanderligt. Min upp- dragsgivare " kände jag under namnet Maxim Petrovitch. Det var han som gav mig order, ut- om i några fall, då mina direk- tiv gavs direkt från Moskva, Att värva medlemmar till li- gan i det fredliga Sverige blev ingen lätt uppgift: Urvalet må- ste ske med stor försiktighet — risken » för provokatörer måste man "alltid räkna med -— och det fanns inte . så många tänkbara kandidater, . -:." Kommunismens ställning i Sverige vid mitten av trettiotalet var inte särskilt ly- Det var ett fint kap, söta! si? litären i' Ottebol gjort." ”Danske medborgaren Fritz Koller”, | Ket- te i själva verket Ernst; ber, en: av den internationella kommunismens stora namn; chef för en över hela Europa spridd; kommunistisk : sation,' jagad. av polis liga länder, ' För den svenska säkerhets lisen var Ernst. Wollweber ingen ny” bekantskap, även öm detta var första gången som den, hade | Dels hade man: hört talas,om. ho hån ' hette Hans - Koller, schweizisk". medborgare, ; 31/10 1898 "(rätta datu; oktobér, samma år!) oci ha genast. skulle fortsätta. flyg- > resa hem till "Schweiz. Mey Bolt rr sande,' Dessutom var mycket störa: kraven > De kunde inte” räkna ned” att få någon ersättning för sitt. far- ga” jobb. De måste varä ; absolut pålitli- d och bösitta stort mod. . "De skulle blint-lyda order och utföra alla -ålagda uppdrag. Den: som förrådde organisa- ionen:' fick tå Konsekvenserna” att bli" "likviderad. Till alla dessa krav kom ytter- ligare. ett — och det är i sam= laihanget det inte minst intres sänta'— de förbjöds att tillhöra det' kommunistiska - partiet. ' Var ol de ” redan : pårtiahslutna, måste "| de går ur; Part t fic Sy prometteras." i É Hä vTvärs” igenom alla" lögner och tt undanflykter "I benhårt fast: vid." en sak: det "fanns inga; som helst; förbindel- höll = :: Wollweber ser !. mellan" det: kominunistiska | partiet ir "Sverigeyoch 'sabotageli= denåi ”pårtiet; :medi av) Emst Wollweber. hörde, ind ES sig" förrän i Ottebol i Värmland. När Wollweber var få de "svenskd' säkerhetspol allvar "börja ; nysta i. den jätt härva, vars första tråd "dep fått |. i nyporna några år tidigare, Och allteftersom de — och kolleger-' nisation med förgreningar”: ö hela, Europa. och. förbindelsetrå- dar långt borta i Fjärran. Östern; en genom ; Kominterns general« sekreterare Dimitroff i Moskva 'styrd liga av fanatiska körimu=t; nister; - som svurit att IA dö för den heliga saken: a it alla ;' till buds » 'stående kämpa mot: den: inte: tage: mot fartyg, ägda äv fascisa] tiska stater eller At last" till kraftverks-, ' j 'och andra sabotage och neutrala stater; Ernst. Wollweber var, en. fö da i konspiratören,: "uppviglaren och sabotören, - Redan.i: början tisk - riksd men vid'nazismens ”Mack nahme” tvangs hän, - liksom SONARA fly. Fram till.mitten av trettio talet.- uppehöll - han. sig .huvud-i sakligen i Sovjet, men omkring 1936 -blev han. ”handel: i sabotage”. Hans uppgift upprätta sabotageligor I I, länder där det överhuvu aget fanns en möjlighet att.göra” så; mot : fascismen i alla dess fi mer, Senast 1937 var det” Sve ges tur. att inrabgeras' i denna av -30-tålet var han komnrunis- hå 2 å Ty kläbd; Sh många andra. kommunister, . att]: i Kominterns:="> exekutivkommitté;' riksdagsman Sven: ”Lasse”. Lin= ; senaste är; "en; uppgift från. én ledande; ska: polisen uppgå [roth. .skullé vard svenska 'ligamedlemmarna. Han hade i i början av år 1938 medde- låt både ordföranden. i' Norrbot- tens.partidistrikt och den kom-: munistiske kommunordföranden Luleå :att han ”fått i uppdrag att 'spränga båtar” och att han, önskade dra sig ur det farliga spelet. "Men ingen av de båda le- dande Norrbottenskommunister- Ina försökte hjälpa honom att bli |! fri från" uppdraget — och 'natur "ligtvis' gick de inte till: polisen |; med "sina upplysningar. - (Dir stäiktsordföranden ; bekräftade edermera : vid... polisförhör att samtalet mellan "den 'vankelmo"- e- sabotören och , honom själv räm):” Det var. för övrigt "som redan 1936 fört. sam- orsk,, förbindelse med > Han; häde. gjort det. d orden:..”Den här. mannen "för, att. organisera illegalt han MD med tiden ett 20-tal — måste : naturligtvis många gån- ger ha. funderat över vem eller vilka, som . ytterst stod bakom > | organisationen, även om de se- nare 'vid -polisförhören — av lor jalitet eller åv andra skäl —in- te värit vidare villiga att gå med på funderingar i i den riktningen. Alla hade de tidigare varit par- tianslutna, några av dem hade kedja av | ke gelänkar, "= <. É Under alla de u upprepa e polis) förhör, som hölls med: Wolhwe= ber förnekade han, att hair! själv stod i ledningen för organisåtto= Pirin få detta” "nämnt i tidni För det lyckas inte. ; Sompmårvädret har” just dj kämpat på regeringssidan i span ska>inbördeskriget. Vissa 'med- leminar” "av ligan utgick -också från”att ”Stalin stod bakom job- bet”. eller att det ingick i Ko- mintern-arbetet. En annan med lem,av ligan förklarade inför po ” lisen att ”när det. kom så högt lupp som till frågan: om Wollwe- bers" chef, 'så svindlade det för he jäm”. En polisrapport berät- "Igjort' hågon glad, men I fär att er ”sabotör då han och en fall:: Glad midsommar, =>, NN Anpan; medlem höll på att för- | : Pelran rd ett 5 k. sgröngbälte = san t dansk ligamedlem;' Alberti: Hans ; de: Om Stalin kunde se det N gjort, pojkar!” . : Sabotageligans "Uppbyggnad" i Sverige följde det klassiska sche + mat i minsta. detalj varje: en= > skild medlem; hade minst ett j. täcknamn, det vimlar av' förbin- delsemän, . hemliga gömställen och fiffiga igenkänningsmbtoder, ' De flesta breven: eller medde= Tänd "medl et skrevs med osynligt bläck, ci- tronsaft,'. löksaft eller fenolfta=' v JJeinpulver, . Undervisning meda: s | delades och anammades :i sabos ning. av tidtändare, :vägminor; brand- och sprängbomber m. m,: + Många av medlemrmarna hade fått lärx visste de att ”kött” och "fläsk" betydde dynamit, ”lapplunivar” tidtändare, fjälla medlem"o. 5. vi. 3 Språkbruket var inte. alltid vac- kert men tydligen ändamålsens. : Medlemmarna "skulle arbeta ligt..> Vu . ex allae "av fri vilja 'och av. politiskt ide- : NON illa skäl. Pp fö Den man som fick i uppgift tv sz att leda fältarbetet i Sverige var: norrman. och hetté, Martin Rosednl mussen Hjelmen med täcknam-.: riet. Nielsen,: Han startade sitta medlemsfiske i Kiruna, 'som då - var" ett - starkt kommunistfäste v. Och det dröjde inte länge förrän ub -] han fick napp. På kroken. spratt « lade "en ovanligt fin fångst: en." skicklig " mekaniker som. fick täcknamnet Sten, en amatörtel- niker av hög klass, Han skulle.' under de kommande åren. bli'en: , av de allra" värdefullaste, med= lemmarna: största delen. av' det ... i sabot terial.. som ligan SN dess systerorga: nisatioher andra länder använ de sig av vid framförallt fartygs. t säbotageén . : härstammade 7 från.: i Hans” "händer. ”Hade inte. skrigot 1) 1 Kommit! "emellån; ' "hade ”Sten” . varit i Moskva och. gjort tidtän- dare, sade” MWollweber vid ett till. gån.z Samma 'bedyrånden möttel ss, vo polisen från” dåvarande: : ordfö I, i Kirunagrup=, Pen," Inger. äv, (em.-var-tekniker, Deras. huvudsakliga uppgift blev att — antingen tillsammåns, med Sten eller, var och:en på sitt, håll ? stjäla” dynarnit” från: Loussa= : ra-Kirunavaara "AB, där alla : tré 'var. ahställda, ” Men de an-" vändestock -oftå som budbärare, « + delsemän”och e av | Fabotagematerial. Alla: tre" hade .; åriga arit 'partiahslätna, | in under en Der förbin Vi », dessa, tre, va det, ”pltså ”Sten” .som: var. "ledaren: Han behövde inte tubba de andra två till medverkan — alla tre, visste ” | från början vad de” gav sig in på och ? vad ' organisationens, syfte var: att förhindra Erigsmateriel- leveranser till Sovjets; fiender,.I detta ”program” ingick också, att genom" sabotage spränga: tyska och ;:andra. ”fascistiska”: fartyg - som gick med svensk malm: till ” Tyskland.: Så: långt ' var dé alla”. med. Men ”Sten”. vär, av svagare virke än de ändia två, han ville , inte på några villkor vara med På. att. göra" sabotåge' som: var riktat mot. Sverige.»Tyrganska "snart blev : det. närnligen fråga därom: + idén ”var "Wollwebers, som redan efter det andra mötet. med ”Sten”' framkastade tanken . på att Porjus Kraftverk, som ju svarar för” strömleveransen .till . bl.; a.. hela Malmbanan, skulle sättas ur funktion. På så sätt skulle” imalmlasterna.: inte. köm- ma fram till Luleå, inga" ”båtär Iskullé kunna" avgå till.Tyskland,' och” det skulle bli långvarigt av> "3 | brott i krafttillförseln- också för de svenska behoven. Men ”Sten” sade, nej. Han ville; inte . vara med på sådant.; Och . Wollweber fick låta planen falla, både den ' gången och när han senare tog upp :saken med andra, "> -' : '”Sten” hölls igång med smicker om sin tekniska skicklighet, och på hans flit fanns ingen anled- ning att klaga. ww, Praktiskt taget allt sabotagematerial. som -orga-” nisationen använde,” tillverkades & av honom; bland ånnat vid at- 3 tentatet 1938 mot det polska At-$4 lantfartyget m/s Batory. Me- | ningen ' var "att brandbomben q skulle springa just innan farty-& get kom till ”Gdynias hamn. När 2) den upptäcktes var det i sista55 ögonblicket: . .-tändaren innehöll sju lager av papper och sex var genomdränkta av den svavelsyra som skulle utlösa bomben! At= tentatet utfördes av ett par dan= Forts, å ”äid,' nr J tage- 'och sprängteknik; tillverk :+ . sig ” chiffer och alla " a NN at da RESET TETTTEESYFTTYSTTTE : SA q . NEFFFIA FIVVYFYTTSYETTVYYTN SMR NA AAA ARA MA MAkk SAMBA IRAN ARSARSSI NA bk A ADD KARA SLA LINAS DAMSAAAA é
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.