;. oh f oe > barn” och. ungdom, INN HAYFAARHIF AVLA F4A SÅN REON AYAG a Ä | ; De |: : IS > NY vers vroas or Fr NA At Nera Fra rer ar > M M F Cördsgen” den” säd CR NE | | på "LAHOLMS TIDNING 3 7 ” NM sa | Ryagårdens flickor Sjö inget problem - Fo Ra > bilisterna .som' ger dem lift skall hållas efter, ! N " Ljungaskog .— det namnet har, inte någon vacker klang " våra bygder." Det. sätter man genast i förbindelse med" rym- ningar, ” bilstölder "och mycket - annat ofog... Men nu finns ' inte Ljungaskog längre . ödh, man kan andas "lugnare i Örkelljun- ga och trakten däromkring, all- .deles +» speciellt.”bilägarna..: Nu har. Ljungaskog bytat namn och heter 'Ryagården. - "Men, "säger Örkelljungaborna;' nu : har vi x "+ fått en massa galna och. liftande töser i "stället. Men är det. nu så: "förligt med de liftande töserna och vad. är det. egentligen som händer och sker och har. skett på den be- ryktade "anstalter inte. så långt från södra Hallands gräns? Den ligger inte längre bort från våra landamären än att det kan in- tressera '' oss , - sydhalläöningar och. när : vi - därför. för” någon vecka "seden hade möjlighet att i sällskap! med vännen Hilmer "Svänsson i "Våxtorp. göra. ett mycket : "intressant besök på > Ryagården; så passade vi givet- vis på. Och vi blevo också mot- tagna med den allra : största vänlighet av. rektor. Harald Hansson, som. ägnade" oss mest en hel” eftermiddag, mv - Innan vi gav. oss. ut på en rundvandring i anstalten, som : ", egentligen är två,' dels det gam- la. Ljungaskog, som var avsett för pojkar, dels det gamla flick- hemmét' Sonestorp,. som består i sitt ursprungliga ; skick, 'så ber vi 'rektor Hänssori berätta om bakgrunden”? "till? "dessa" "anstalter, dess klientel. och:" "syftemål : och nns ju alltid en del " eller.-annat "sätt: kommer i kon- > flikt med--samhället; säger :rek-: tor; Hansson, rDet- behöver" visst ” ära på "grund av brottsliga: gärningar. eller sedéslöst lever- : flikter. i. "hemmen; som gör att "barnen: behöver tagas om hand för 'Skyddsuppfostran. - Men irn- nan det” kommer” så långt . har man en lång väg att vandra. « Det är. barnavårdsnämnderna, . som i första hand skall ingripa " och: först” när derås” resurser tryter, kommer 'vi med i spelet. Det är socialstyrelsens': skolbyrå; som ' efter en grundlig utred- ning : föranstaltar . om -'vederbö- randes ' intagning:. på en ung- domsvårdsskola av. ena' eller andra slaget efter ansökan, av barnavårdsnämnden. : + — Det finns i Sverige för närvärande 23 ungdomsvårdsi skolor: med c:a 950 platser mot ett 40-tal med 2000 platser för ett tiotal år' sedan;' Orsaken till "nedgången : är "de: förebyggande åtgärder, ,som' numera vidtas. " Skolorna . äro'', differentierade efter ålder och "kön. Det finns sålunda ej' mindre :äri fem rena : skolheri.: som Östra” Spång för Yngre pojkar. och ett på annat håll för flickor- med andra ora äro de” Yögre pojkarna svårare . att fostra medan flickornas van- arter i allmänhet" sätter in först med Puberteten, / För! "lite större barn" och "ungdom ' har” vi. -så' yrkesskolor- na, även de differentierade efter ålder, kön; begåvning, psykisk särart. och mycket annät. :- För de bäst begåvade flickorna' har V vi en skola vid . Vänersborg och för pojkarna . Fagared i Lin- dome Men de allra mest svår- skötta flickorna, de' som ' inte kan anpassa sig "med kamrater- na "eller på” andra . anstalter, dessa, kommer nu till Ryagår- den medan motsvarande Pojkar finns på Lövstahemmet. Vårt klientel är sålunda synnerligen utsorterat och i enstaka fall på > gränsen till ' sinnessjukdom men jag will särskilt kraftigt ” Poängtera, att de ingalunda äro hopplösa, Det är endast tre på två år, som måst skickas till Ua sinnessjukhus och i fjol hade vi ialla fall 50 nyintagna. Vi skulle kanske passa på och inflika, att Ryagården bara ägt bestånd sedan 'den 1 april i år då flickorna överflyttades' från 'Skarvik. 'och . rektor. Hansson följde . med, O.rsaken till om- . ändringen var att såväl. Skar- : luren, : vik som i Ljangeskog. Bones." men allt för nära varandra. . Viljelösa flickorna i : . besvärligast. : — Visst ' är - det ett 'oérhört tålamodsprövande” arbete. att handskas ' med flickorna .. men det går i allmänhet bra, försät- ter rektor Hansson. > Klientelet i. vissa fall kan :de bli 24 innan de släpps ut: Sämsta "prognosen" ha de ' slappa," hållningslösa och : snälla" flickorna," som ' säger- och amen” till allt. De sköter” de lika viljelösa när de kommer ut :i' livet : och följer "lika lätt alla dåliga. impulser. De obsti- nata och viljestarka kunna vara mycket svårharterliga, men har man ' bara :lyckats vänja: deras vilja så brukar det gå bra. Jag har ett. sådant fall i en flicka, som nu är utsläppt och står un- der vår kontroll. Hon hade. ett fasaväckande . : humör ”:råen ” vi lyckades vända” det" och nu är hon.: förlovad ' med en "snäll, hygglig och ' : duktig arbetare. i i mellansverige. Duktig. var tösen och .det blir säkert ett” bra äk- tenskap, : — Man har” ofta klandra oss för att vi inte.straffar' flickorna när: de.rymmer — "men är det så säkert att straff : vore 'att föredra! Som t. ex. når en flicka väntade ett. . telefonsaimtal från sin "moder, som hon väntade sig så "mycket av. När så modern äntligen . ringde. var hon stup- full- och bara. skällde: och: svor . på". tösen. Skulle man” straffa "I den flickan' för ätt hon slängde "sprang > till ” skogs: och gömde" sig? ., : '—' Om "nu en” Hi ka” svär, strejkar och Fymmer, så är detta kännetecken - på” att: något är tokigt i grunden och då gäller andra ord” modern” läkepedago- gik. Att straffa dem. vore -det- samma som om man körde ner febern på en sjuk människa utan att. veta varför. -hon har feber. - — Orsakerna —,ja, , tyvärr får jag nog konstatera, att det i de allra flesta fallen ligger i dåliga hemförhållanden. - Det" kan vara fråga om ” skilsmässobarn eller hem där föräldrarna helt enkelt inte”äro vuxna 'sin uppgift. Ofta kan det vara våldsamma .kon- |. flikter med: modern, svartsjuka gentemot - fadern . el. dyl. som utlöser de. dåliga" sidorna. Ett annat exempel har vi i en flicka som .blev våldtagen vid 12 års ålder — kan sådant leda till annat än besvärligheter. : Men jag håller” gärna" med om att anstaltplacering ; inte., är något ideal — men nog är det bättre än att ha dem drivande "vind för" våg och infamt påpassade i storstaderis djungler. ”Bygdens karlar och bilisterna värst, Ch — Men — och här skulle j jag faktiskt - vilja taga fram. stora släggan. — problemet med. tö- serna :är 'inte 'det värsta, dem klara! vi nog, fortsätter rektor Hansson. Nej; det”stora 'proble- met ligger dels'i bygdens karlar som ” springer . här omkring på nätterna och visslar, och försö- ker locka ut: flickorna och dels i bilisterna, Vad de förra be- träffar är det allra: besvärligast med karlar i: 40—50-årsåldern. Men nu 'börjar jag att få sam- man en hel del namn och 'bil- nummer, och en vacker dag kommer jag att lägga fram detta, Allra värst äro: dock bi- listerna och nog är: det mindre lyckat, att lägga en sådan .an- stalt alldeles, intill en rikshu- vudväg. Men nu finns ju bygg- naderna här och vad skall man Annat göra? — Men betydligt , svårare än flickorna" är' det att sköta det ansvarskännande svenska fol- ket, som parkerar på vägen och far upp flickorna och sedan när de blir ertappade sätter upp ett synnerligen förvånat ahsikte — se, de visste absolut inte att det var flickor från Rysagården, iltorp "lågo ' pojk- och flickhem-. här är mellan 14 och'21 år,: och" ja bra på" skolan, men sedan äro det ; ati: komma: bakom ? skalet N och ställa ”ållt” tillrätta >: med] - " Rektor I Men en man i Klippan." hoppas jag snart/få inför domstol. Han tog två flickor med sig hem” i bil och lät dem stanna hos sig på "natten ' och "körde! dem : till Kristianstad sedan. .'Men' tack vare beskrivning på bilen” fick vi, tag på honom. Eller vad sägs | om en -annan med' mycket känt namn, : som : tog "en flicka .med sig... till Hälsingborg” där” Kan bjöd henne; på en' braksupé' för att nästa" dag ge henne biljett till Stockholm sjärhte hundra kronor. Vem skall: man .klandra — flickorna (eller de" fina? her- rarna? . — "Men génorå Barnavårdsla- gen har vi möjlighet att komma åt . dessa", . herrar, som hjälper flickorna: "att rymma... Det » kan bli dagsböter, men, i svårare fall fängelse" ' upp till .6 månader, Och jag kommer inte att lägga fingrarna - emellan: när: jag” får reda på 'sådana. "Att den forna bekantskapskretsen "försöker komma "kontakt med. dem"”är kanske inte så” "konstigt men värre är det när den ” ”välan- passade” allmänheten patrull” Ett. teportage om hur: "Ljungaskog” omdanas. till: möder skola. för ficko — Som jag "förut - "sagt':så få de. vara högst 21 år när de' tagas in och vi kan ha dem till 24 år, de "på "olika" sätt, bl. LA, permission under längre” eller kortare tid och då ser man hur de sköter sig. När de kommer in äro. de i. allmänhet synnerli- |, gen negativt inställda mot samr senterar för, dem samhället — men så småningom brukar det ge med sig. Då får de komma ut men i allmänhét: ; först-ung. ett år efter intagandet. Detta beslutas av ”anstaltens styrelse efter. mycket ingående" diskus- sioner,,. — Kan vi undvika, att "skicka en flicka tillbaka till sin gamla miljö, . exeripelvis i " Stockholm, så gör vi det. Men det är inte alltid detta går. Då är. risken Jatt hon ändå sticker till Stock- holm och ”går under jorden” och då" är det i allmänhet värre än” om hon' får vistas. där .un- der" uppsikt. Men många: kom- mer. ut' och får platser .på olika håll: "Många ' blix' glädjande. nog bra gifta — för dem är väl. den stormiga Perioden slut, och de anpassar sig bra. Hur många, som blir - goda "såmhällsmed- borgare" —- vad” man nu skall lägga i det" begreppet — vet vi ännu ' inte men. en.. utredning bland "pojkarna i samma predi- kament ger vid handen att det är ungefär drygt hälften. Och det finns. inte "någonting som talar emot att siffran inte skulle. vara minst lika bra . bland flickorna. sa -— Just nu har vi 90 stycken utskrivna ' och under ; kontroll och av dessa sköter sig de 75: utmärkt medan några' trasslar på olika sätt och resten driver omkring utan att vi säkert. vet var de-finns, Men det är ändå en förvånansvärt god siffra när man betänker, att det är i alla fall de värsta och mest vanarti- ga fallen, som vi får hit. På Ryagården har vi just nu 40 flickor ;' men efter ombyggnad 2 » | expeditions-' men” skall här bli plats till 60 stve| » ken. Många års älamods- ; > : - prövande arbete. : Där har vi nu bakgrunden tull det - :som "händer och! sker på Ryagården, något. som folk ... allmänhet har mycket. litet 're- " da på. "är helt enkelt att återföra des- "sa flickor till ordhade förhållan- "Avsikten med det hela den: från" det oordentliga' leverz ne, somm de. flesta fört. I de alll era: flesta fallen har de levt på . kaffe och cigarretter och hängt på skumraskcaféer, "företrädes- "pvis i Stockholm, och de 'större städerna; mest. både nätter. och dägar. "Vad gör man då på. Rya- gården för att få det dithän? Det är givetvis inte en sak, söm gö- res; i: en handvändning.- — det kan taga många år av tålamods prövande och kärleksfullt. arbe- te att få det dithän .— men för det mesta lyckas'det. Medan vi pratar 'om detta tar vi samtidigt en liten tur på Ljungaskogs lo- kalitéter. Här är ingalunda fär- digt än. "Man arbetar för fullt på att omändra de lokaler, som pojkarna tidigare använt till att passa för flickor; ::':t4' "I'”' en + byggnad raktiframför ; och. matsalsbygg- naden : håller snickare och "rör: läggare "på ' för fullt. "Här i en gammal" 'elevförläggning skall skapas.” en: - Specialavdelning, som "rektor >.Hangson hoppas mycket av med. läkarmottag- ning,' "sjukrum;” irbetslokaler och. elevrum. Här” skall de 'oro- ligaste , "placeras och genom att ha . dem” i sämma ;byggnad där de har sitt. arbete. hoppas. man slippa några”: ;rymningar.: och dessutoni 7 spara : personal- att vakta dem, Två tidigare verk- tadslokäler, pmbyggas till sy- problem, > "En :,; miniatyrgolfbana” . visar, att det finns” möjligheter att för driva fritiden; Det är just det- ta, som”är problemet; arbetsvec- kan är inget : problern.' Den :går lätt” och ett exempel -på vad flickorna ! 'sysselsättas med ser vi i handarbetssalen. "Här finns en förtjusande utställning an- ordnad av.« vävda,” "broderade och handtryckta dukar, kuddar, vävnader 'och 'annat,' något som visar på både flit 'och' förmåga en | duktig ” lärarinna. "Det "är Sckså ett .' arbete, .som verkar lugnande på dem. "Och oftast får de. nykomna först" ta itä med sådant, Hce nov Om ..de : förstås inte föredrar att. hjälpa .. trädgårdsmästaren. Ty Ryagården har 'en' synnerli- gen ' välskött : trädgårdsanlägg" ning och vi' kan. snart' konstate- ra, att här finns jättefina toma- ter i' växthusen och mycket'an- nat ;: i ”drivbänkarna — allt för mycket: för att- använda själva utan en hel del går till avsalu: Här är det också lugnande att gå — för övrigt är en lugn:och jämn arbetsrytm utan jäkt med mat och sängdags, på. bestämda tider. den" allra bästa- terapin hävdar rektor .Hansson.: Sålun- da: stiger: man: upp kl...7, äter frukost och arbetar mellan 8&— 12 "och 13—17,30.: Efter "middag äro de så fria till kl. 21. och tyst] på avdelningarna skall: det vara kl. 10. here . Men även i detta är det: hela differentierat. och ju bättre en . sådan ”: utdelats. — it allraänhet der :- med 'kaffedrickning” lika- sig j - Permission ärtrek- torn ganska njugg med men har Ilicka Sköter - hon vara: får bara tre flickor vara!fria: rett par. timmar! på lördag:oth sön- dag — så gäller det att vara till: baka på minuten, | I annat fall "åker man :neér ien: avdelning gon permission för. attigå nock dansa i Örkelljunga. utartillsyn. beviljas inte . tröts att; män spår står att'det-är förhållandet, 2sä ger” rektorn. Och ; ' hittills flickorna” besökt. ÖAR dansa. endast Fen. gång. -Men folkdans, har man varje.torsdag vid skolan och lite högtidsstun ledes, när det är födelsedag! :eI- ler ” ”muckskiva”: nät e någon skall: utskrivas. ” Och-,bådernfö Men vad sysslar mardämed: Trädgårdsskötsel' och .köpsthant verk" har vi redan: närmni : och : här syssels del.;:Så har rtian skolkök i 5 = nad; bageri, tvätt -och-hemvård-t Däremot förekommer ingen läs- ning. arinat :än frivilligt perköre: respondens '— det inteHektueHåd underlaget 'hos flickornaf räcker inte till, ; Avlöning -får ide fockså och :det. "sker efter ett! visst: ängsystem ;'så. att de isomsärd allra duktigast: kommer: upp till: 2 kr. pr "dag. Skulle detrsåivara] ätt någon flicka' får" ett: raseri- anfall och slår sönder; saker soch; ting, 'så fåster mn inte” så tort avseende" vid den "saken. Men | hon får ; betala” vad: der kostat BR n yikes- : hös' flickorna” och "fram för allt” z a RER SE för - ”n där det är mindre friheter» NåZ i natt | vagrden, har. ett. s Ae P ” | kanske + | Men till närmaste telefon är det |' är. betydligt närmare, mrRARNTAN APR annen oftas söm” m'SJ:s | Banvåkterna har. med 'sig ” enklare ' brandredskap "på ner; "Denna, banvakt; är utrustad "med skumspruta, yxa STOCKHOLM i jul, sa « Ett tåg har: em vacker.s sommar. dag ångat. fram genom en skog. En åtund senare . kommer ban- väkten” 5 Qkande : på sin dressin, 1 sligt upptäcker han att det TV) er i ett. buskage, Tack vare latt. han kommer så snart efter tåget och på sin dressin' har med sig både, yxa spade och -vatten. hink kan .han genast kväva den eld, . som ' annars skulle ; ha "lett till. en svår skogsbrand, Kanske ; han .t.o.m,: en. brandspruta ed... ,sig, och då är: det ännu, lättare. för. honom : att; klara si- tuationen,,: i, Räcker, inte sit. detta 2 är. det inte långt : till. närmaste tunna med vatten," som ; sjust: med, tanke på: en: sådan här situation: har. ställts "ut fvid banan; - -Om: elden: redan» spritt. sig. så att han :inte'kan' bemästra den jälv,: vad ' gör han dä?. Det: sär långt: till ; "bebyggelse: "SJ: placerar däråligen ; :under iden varma; års. lideå "på tnänga håll..ut”-telefon- flickorna .: skola :: transporteras ned . till; den. andra avdelningeri för” att: arbeta" :eller äl J Sonestorp har. man placeratrdels de yngre flickorna, 'dels de nå- äldre," de Som -har den åtörsta .Här ; på « . Sonestörp tfinnsrdet också. en'smodern:: smaskintvätt: tvättar "man inte” : bart åtiöig själv utan åt många andra fån- stålter. ; > samt: åt; allmänhete: Vägg i vägg med: dennacfinns ett ; modernt. -bageri.. där,sfyra flickor äro - sysselsatta: under. ledning av en bägarmästare, Att det är gott. bröd, 'som; man ba-. kar" här, blir, vi snart? övertys gade om "vid en kopp kaffe: som £.: ö. "smakar utmärkt. Och vi. tillhandlar oss. också..en; del kakor med" hem. Men, utrymmet räcker. snart; inte, längret utan vi. får "sluta. Innan dess. är. det dock ett par frågor, som;,yi gill ha klarlagda, och det gäller, hur, stor personalen. Är ggg fan — Den är faktiskt 34 fusken och "det "tycker folk; här, kring : är " alldeles förskrägkljet, omtalar rektor, Hansson, Menyi, denna siffra” ingår rektör,' bok- hållare . och .kanslibiträde, 'av- delningsföreståndaré AVLADE socialkurator), " psykologassi- stent 'ö. sjukvårdsassistént, på de 4 avd. finnes husmor” och Sonestorps fllckhem, som nu Ingår som en del i Ryagårdene RNE bttvakt: så Vitt] 2: ekonomibitri ct H gör det ganska invecklat här på got lugnare elementen bland ;de, km ky det" "skrives 7 aldrig om" i tid- —Ibesöket:: | kesläraré,..på på r och iIBanvakt på dressin fungerar egen: brandkår. 0, spade, apparater med” vissa mellenrum utefter banar, | N : Även eltåg kon vålla . Skögsbrand, ol en . Cnistor från ånglok är sanno.” likt en:vanlig orsak till många bränder, Någon verkligt effektiv gnistsläckare - på loken har ty- värr "ej: gått att ' konstruera, Men det. är inte bara ångloken som uppträder som syndabockar 1. dessa” sammanhang, . Det kan börja '. brinna även utefter elek- trifierade linjer,: ""Gnistor ' Bom bildas vid bromsningen kan näm. ligen också vålla bränder — och, så finns det” ju passagerare "som är så obetänksamma att de kas: tar ”ut -eigarettstumpar genom fönstret: Statens ; Järnvägar mås. . te därför vid alla sina linjer räks” na med att det helt plötsligt kan börja” ob rinna” utefter, banan . och . i Särskilt noga med brand. beredskapen. >» måste ' vi givetvis vara". vid denna: "torra, och 'varma . tid på året, säger: överinspektö- ren för bantjänsten vid SJ Bengt tip :fDet. 3:sOm KRyagården är att. valla . SOM, Pro- | duceras.. i ”låntbruk; trädgård och jannat skall "bokföras, sålun- da även det som, vi älva kon- umera.” Sålunda” köper! vi” en | el förnödenheter! öch tjänster I Jae O8S sosjälva.s : | n ga Ziftorskor”. Kömt i Der a är väl besvä it ätt få tag. på flickorna sedan 'de Tiftal? = Det ä är ju fallét ibland! men de liffånde” "flickorna jälvmant "hit" igen” — ningårna.. ' Men får man bara klärn + "på" rymningen "med det- saärmima, | så är det. inte, farligt. En natt: vid: halv fyratiden gav sig fyra” flickor åstad men jag] fick genast reda på det. Det var att'hoppa i kläderna direkt över pyjamasen ' och : sedan: patrulle- rade” jag 'med vår -jéep i fyra å fem” timmar ' fram -: och ' tillbaka på: vägen; Flickorna hade :för- svunrit in ;i skogen mer fick genom. min och ' mina -medhjäl- pares . patrullering aldrig ' en chansrvatt få lift. Efter: fyra timmar kom: de två fram. och efter ytterligare” en timma de två-andra.”Då hade de frusit så pass;k skogen att: de voro nöjda med att komma hem" igen, :slu- tar rektor Hansson. Mycket an- nät här, han att berätta -men det får "nog för denna gången. | : Och vi tackar' för det givande Förvisso -är. det. ett | Jutomordentligt >. betydelsefullt | socialt arbete som 'utföres här a | , | [på :Ryagården' där många stac- ar Ia kars flickor återföres "till ord- nade förhållanden från de sned- "Vägar, som de oftast utan egen förskyllan råkat" in på, Om än det inte -:lyckas alltid, så sker det: dock så pass många gånger att det mer än väl rättfärdigar de» stora . kostnader och det myckna '. arbete som för deras del.lägges : ned på Ryagården. iVi. får väl också hoppas, att rektor , Hanssons maning till bilister. och annat "manfolk att aniet Under vår ånad har: Vi svett” av. det: eldfängda Hjolärsgr et. längs banorna och |samtidigt. :; avlägsnat jlöv, ris, torra. kvistar, djung och Javär. Sedan placerar vi'ut tunnor med ; vatten: Och; ;ruskör, Dessa är sär- gilt; ; viktiga vid 'starka' stignin. ' gar på; sångdrivna linjer, där ans läggs också ut vid naturliga vat. tensamlingar Intill banan; tg 4 - Telefonerna viktigt framsteg; . "Börjar. det sedan: brinna : utef<” ter. banan; måste det givetvis va” ra "sörjt för att' branden också snäbbt blir upptäckt. När det är torrt och. risken för bränder är 'stor gör banvakter eller i de- siktningsturer på. sina dressiner, Spade, yxa, hink och vattenkan. : na och många' gånger även små brandsprutor har de då med-sig, så "att de själva genast. kan in. gripa, ' 2 Ett ' betydelsefulit framåtög i beredskapen är de telefoner” "vi inför i allt större utsträckning,” säger .. överinspektör '” Danielson «., till : slut," Vaktstugorna ibland På ända till en mils:' avi stånd "från varandra, Men: på somrarna : :sätter vi numera upp telefoner på stölpar även mellan ” vaktstugorna; Banvakten strax tillkalla . förstärkning från at närmaste station, eller — vilket betyder ännu mera — man kan därifrån "sätta sig i förbindelse med på landet skogsbrandfogden eller i. en stad :brandchefen, Skogsbrandfogdarna har en myc- : ket. god utrustning, och :det' är ' viktigt att de altid är redo att rycka ut, : so LITA INTE på några så kerhetsanordningar då: du skall ' passera en. järnvägs. korsning, — Håll . tilräckligt låg hastighet, : Oskyldiga offer för krig - och "katastrofer : behöva . hjälp. NU. Hjälp oss ett; . hjälpa! Svenska röda kors; . AMAAhAAA er - set — 7 Postgiro. 200 800, ras 'ställe " banarbetare täta -be- -' ligger ' kan sc . . . FA . a . SÅDANA SADASAAA. Py N MAÅAA N II TEI VIS OTIVSTVIFTISE VE VIII TEVEE VIVSEIVI FIRST TI TIT SEI TIS FI UVTEVSVUNEEITTE kåda. Anka NAAAA AMASSASAKA ANI ANADARA, år
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.