SV ; lägst. oe Tel, 641 - Örkelljunga. ” orka Läholms' Tidning! Smedjegatan, Laholm,.;- Redaktör: GUSTAF BERTLAND ' Dagligt. nyhets”. och, än " nonsorgan . för Laholm: stad och södra Halland, Markaryd samt angrän- a sande delar av sydvästra - Småland och. nordvästra Skåne, , Toleföner: - + N Redartionen nonskontoret Annonschef. Axel > Larssong' bosta; anknytning. ::.s:: 299 Ann moprlser tr. 6. 9, den 1 jan 1952. "Före text 26. öre. ", Textsida 28 YI, 5, Särsk,' begärd - placering - å textsida 30 öre pr inm; ”-" Önskas: hyra, platssökan: > de och borttappat 2 23 öre + AT pr mmst a. -10:z Procents - förhöjning ". För. hänvisning till. oc svars: emottagande debi- teras, 50, öre,; : " första sidan. PRISFÖRHÖJNING "de > bitéras' med . 30: :procent "för" annonser'' beordrade med : petitartil, : -:r:s - Förlovnings-; <> lygnings-; ". vigsel. och Födolseannon- >. Ber, 6: 50 Jarener. ' Pronuntarationspriser 1952: . Nu v Holdr 28: halvår 18: en kvartal 8: månad 3:— "> Lösnummer 15 öre,” H - att ordna " ekiperingsfrågan. , Det, ER man: Jättast genom .. fr "Här hågra Prisexempel: Dambaddräkter, helylle; ' " ; hela:och tvådelade .. fr. 12:73 ;. har måycket att ”Undertecknade ha. överenskom- mit. att: bilda-ett aktiebolag, som |. som skall ha till: föremål. för 'sin I - verksamhet. -afi F; Hägerström: Aktiebolag .. och eriligt - bestämmelser. : digt upprättat: fö slag: till bolags... driva: fektionsaf- fär,- skrädderi” och därmed, fören. lig: verksamhet... > : Å " Aktiekapitalet 20000 öra -aktie' skall: "erläggas i.opo > kronor; "varav 500 kronor: inbeta-: lag "vid. bolagets ; bildande : och | « åtetalående 500 år älrefter, » Högst 40 aktie; . Konatittier. > Egenhlindiga : namnteckningar bevittna”. Ht un LT , Ellen! Kristiansion - : :' Kutigl, patent: i och - registre. ridgsverket haj denna dag med: , delat godkännande av: förevaran- de 'handling;+ v betygå 2 IR RA kula om se "kloratspridnin ng : Kloråt: "sprides åskronoparken Vallåsen intill" : Rollstorp;" Tru- Mindre e edstäljan;” Flintarp:' och” Bond- + åkra” med: början tisdagen” den nära Laholm, "ö dm: Cirka. 8 juli 1952. För” undvikande av bra” byggnader, förgiftning? uppmanas ” allmän | -sväxbnde heten'tillsé att inga kreatur in- kommer' "på kloratat område. Jögmistaren i Hällands revir, : .Namnanrop Slakteriet,- "efterfr; | = Krusbär äl salu. Tel. Bb Hishult; I Byster - Karin har sémester under, tiden UT-26/7 1952. Vikarie: "Syster Judith, Rän- neslöv, Tel; 118 Ränne ö flälsovår dsvämnd "Våxtorp SLÄP: ill. har ' möte å Petterssons Café tisd.! ”den:8. Juli kl. 19, 30,” NN Styrelsen. Önskas köpa | Siva,... d; » 127, volt, säljes i dar på gr. av flytt: ning... Svar till : Dammsugare”, Laholms Idag” > i fullvuxen, bortsprungen. | sZel 95 s Karup. 4 : köpes varje- vacka.- Nesken | Kör aldrig för + där SIGARD JOHANSSON > don framför dig. '-Var sär. ' skilt . försiktig: vid omkör- " ning, så att du inte tränger den +, du.” passerar H själv. blir frängd, Prenumerera. på Lr | | Se ter! På: såren” vid den” ibterna- "gjort sig ä skyldiga till Några: skador på bilen, hörde: -en stockholmare, n nte- märkas: De båda bil |lånarnd:r var onyktra ch den | som” +fört:" bilen väl märkbart om i: närheten. .&V. en järn: 3 gskorsning, Den du kör om- kanske väntar. på att, ett löd komma, , |öykomtimgar — många, av: :desså ; ligt : Några få är efter "det att Christofer Columbus :'- upptäckt Amerika kämpade en "liten trupp portugisiska ”caravels”'sig lång. samt fram. längs den 'sydameri- | kanska kontinentens invecklade, ännu ej kartlagda kust. I janu- ari "1502 - fann ' erövrarna' något som de "trodde" vara' mynningsvi. ken av en stor flod, väl inbäddad mellan, 'höga bergskedjor och spetsiga . bergstoppar, ' och ' så- lunda ; utmärkt ”skyddad "mot 0- ceanens "härjningar. Det. var en perfekt ” hamn, fydnen. skapad a'' händer till ”feen.: Den nya platsen kallades Rio de Jahefro (Januarifloden): "efter tidpunkten för." dess". upptäckt, | och det be. slöts. 'omedelbart' att len skulle bli” huvudhamnen, i" det spansk” portugisiska” imperium” som Ny- komlingarna ' : ämnade" grunda skriver. en förf. i ”Sjömannen”, Det första citadenet” byggdes på en smal landremsa och: kalla. des. San” Sebastians stad; . Däri- genom fick manen passande ka tolsk "beskyddare och) kunde. ä- ven ' celebreka minnet av dex spanska segern över. fransmln- nen, Men Spanien försvann snart ur bilden. Portugal befriades från det spariska herraväldet 1640 'och återfick sitt. tidigare oberoende, Tnvånarna i Rio ”cariocas”, [som de'kallas ännu idag — äg- - nade omedelbart den: Pportugisis. Ika kungen sin hyllning, och fick i. belöning" benämningen. San: Se. bastians : ”Muy' Leal Cidade” (mycket lojala; stad). Rio de Jac neiro, Hela invånarantalet var vid” denna tid omkring: 4.000 av vilka" bara 1.000 var portugiser, resten” döpta - infödningar och impoj te- rade negerslavar, "Trots detta'vär inflytandet coch' beslutsamheten hos detta "fåtal: tillräckligt stor för - att eliminera” spanska” förei trädesrättigHeter . och" göra - det Portugisiska" språket. och den > portugisiska kulturen” till det rår dande i; ; Kolonin” Brasilién, 7 : Den europeiska "politiken "för: i de "med: sig "omfattande föränd. = han: VI flydde i stor has Atlanten; Den- oansenlig: Chi O- bekväma .kolonistaden fick. un- , derkasta"' sig". genomgripande. för. ändringar. för. att: kunna: ta emot och pli säté för ett -europeiskt hov, ..Deas " befolkning steg till "fig ,000, ” dess handel blomstrade, fartyg ifrån all världens hamnar anlände,” "och hamnens" naturliga möjlighoter utvecklades, ; Ar 1815 ”? Wienerkongressen upphöjde landet. till konungarike,. var. Rio de Janerio ett. välutvecklat han- idelscentrum," ir "vilket tusentals” i latt:utviäg stadens förbindelse med; den! ö riga. världen, . I Men” dess: existens som: kungs residens var: jämförelsevis kortlivad, 1889 detronjserades och "| bannlystes kejsar Don Pedro och en "republik bildades; Ett år. tidi. gare hade. Prasilien befriat ” sina negerslavar, . en åtgärd som vann högsta, bifall blana alla civilise. rade: nationer, . men. som. nästan åstadkom. on ekonomisk” kollaps. Detta till: ljd att sjordbru- ket i "många pro ser - till ' stör: sta delen var beroende av "den billiga" arbetskraft som negrerna erbjöd, och under några: år: såg det ,ut som om staden, ”och even. tuellt hela landet, skulle: återfal- la i sin Mdigare ekonomiska o- betydlighet; sea . Den moderna sjötrafiken kom emellertid tl undsättning, Den första reguljära. ångbåtslinjen' som sammanband Brasilien med Europa genom en 29-dagarstur från hamn till hamn upprättades redan " 1851, : .och sju år senare sammanband den första järnvä. gen "hamnstaden ; mea inlandet. Ferro. Central. de' Brazil omfat. tade endast en mycket blygsam järnvägssträcka på ' den tiden, men det var det första allvarliga försöket att gör; ma resurser , ternationel handel, och Ferro Centrals : exempel] C följden snart av andra! | i "Idag är Brasilien en konfade. ration bestående” av 21 stater” och 5; territorier, Dess” "areal... är BFLG, 037 Han? > -— d.v.3, större än > Isom-är synnerligen ” efter en: av v världshandelns huvudstäder hela VSA. Det har 50,000, 000 in vånare, därav många med en blandring av indlan. och neger- blod, "Naturligtvis är Rio: inte Brasilien, Men Pprasilianskt liv, allmän administration, landets ekonomiska och finansiella insti. tutioner är centraliserade till Rio som är säte för den federala re- geringen, Och Rio ligger långt framom varje annan hamn i Syd- amerika när det gäller sjöfart. och handel,” Po on Bråsilien är: det tredje landet i Amerika med. avseende på han- delsflotta och tonnage, och det har . Sydamerikas ' största flotta, Det : har: 60 :rederier, med ett bruttotonage av omkr, 1 jå milj. ton;: Det 'största är Lloyd 'Bra- siliaro med 67 fartyg, följt. av Amazon River Steam Co, vilket huvudgakligen bedriver trafik på den stora Amazonfloden i:lan- dets norra del, och har 30 fartyg. Lloyd Brasiliaro är det enda bra- sBilianska rederi som ' upprätthål. rika, En nyöppnad | direktlinje mellan Rio och Kåpstaden: för. binder de två kontinenterna med varandra och förenklar. handels. förbindelserna dem emellan, . V Landets styrka är dess nästan obegränsade : naturliga resurser, Det finns knappast något råma- terial vare sig i mineral-, växt. eller djurriket som inte Brasili. ne kan visa prov på, De brasili- anska: Pampas boskap, - - och det gott om kött och hudar, Bra siliens bergmassiv. innehåller än- nu ej exploaterade rikedomar av järnmalm, magnesium, ' kvicksil ver och nickel, Och" radioaktiva ämnen sådana sorå uran och plu- tonium”. hår blivit en attraktiv tillgång i landetg export. Nu på sistone " har "man gjort. fram. gångsrika försök att "förvandla Amazonas vidsträckta skogar. till pappersmassa : sett” varuslag äl över hela världen "och som | kommer : att avhjälpa kontinenz tens Pappersbrist, : Ana dessa” rikedomar väntar i! på. att få komma. ut på världs. stor” del av dem kommer att. gå' över" Rios medveten: om: sin" uppgift, Rio de Janeiro är-en av de möst välor- ganiserade. städer mar:kah-:tän. ka: Big; och.-den är ren och" full av ' - förvånansvärt funktionsdug- liga "' | arkitektoniska verk: ' den är: vacker, Stefan Zweig, den berömde: tyske författaren, som själv levde". där som flykting, charmerande stad i "hela världen. ler regelbunden trafik med, Eu. | Tropa 'och Central. och Nordame-' hamn;: Och : huvudstaden! är” "väl Och | "ALLA. VÄLKOMNA, Numera behöver - man "inte | fruga fölk till simborgarpro- vet. Var och en vet precig vad saken gäller, nämligen att gim-' ma 200 meter för att få sin simförrdåga ': kontrollerad. en gång om året. Överallt har sim! borgaridén trängt igenom — 1 verk :'och ; institutioner, . på idrottsläger och i ungdomskur- ser, hos. firmor och korpora- :Itioner, -& klubbar och skolor, hos scouter . och nykterhets- föreningar, Hos. civila och mill- tärer.! sv: a Simbörgarmärket. är emeller tid till för alla åldrar utom för de allra yngsta. Man måste ha fyllt 10 år (eller fylla 10 år Simborgarprov. varje. daga vid Mellbystran > 1: H ot TILL PROVEN, 1952) ör att få vara med.-För'. äldre: gäller - att: simningen - "utan för- övning - 2 det är inte så. lätt ' att klara sträckan fom ven : samtidigt” ve såga att 200 metersimmet'/ $ inte ställer alltför. svåra krav.” : på den normalt utrustade. i : turligtvis "måste man kommit. : god- kondition till: simmet och -. aldrig bada med'full:mage | rim: :varje dag vid Mellbystrand : efter 'kl. 13; under: denna ÖX., ka; Anmälan sker:vid sim Py - gån till: gyrnnastikdirektör” nu > Hö dérhjelm, nn " södra: Halla (FOR OLYCKOR PÅ "Sol, sol och åter sol — kan man något ljuvligare begära. Och så mitt i semestermånaden till på köpet. Inte så underligt då, att våra ljuvliga badorter vid '' Laholmsbukten, - främst Mellbystrahd ”' och Skummes- lövsstrand- 'hade 'en. av. sina största ' dagar på många år. Den : milslånga stranden vid Mellbystrand påminde på sina håll 'om Flatenbadet utanför Stockholm där ju enligt upp- gift de badande brukar packas som: sardiner.' Riktigt så far- ligt var det ju inte vid Mellby hav. men nog räckte det till med folk vid. simbryggan.' Och lingen — den öppnar för honom sina . mjuka / armar, välkomnar honom med en stor och smeksam omfamning, fängslar honom. och ger ut sig själv oförbehållsamt åt sina' beundrare, . Kanhända är ingen stad ' mer -mystisk, mer heterogen, Man lyckas aldrig lä- ra känna den fullständigt. mo Vad det gäller de brasilianska sjömännen, så är det en sak som inté "undgår en. ; uppmärksam ut. lännings ” ögon... Majoriteten, såv nisterna ett stort antal sori tyd ligen härstammar från notdeurö- peiska förfäder, Nami som, Ani sen, kommer talrikt, ock? de en” uppfattning ' or här norra' Europa har haft att med utvecklingen" « av den. bras lianska ”sjöfärten,” : HM -Rio,, står inte stilla . för nykom: kar 'sedan någon tid skiftat = 1 lete.: Förr utgjordes' klientelet av. rucklare och annat folk. med trassliga : affärer, - Nu har den kategorin '. lånesökande- ' efter- trätts' av solida affärsmän: och annat skötsamt.. folk -med legalt kreditbehov, " Det «+ är. -riksban- kens” och affärsbankernas i: och för. sig "nödvändiga ' kreditåt- . åstadkommit omskiktning bland” ock jan Läget är faktiskt sådant att innehavar- na ' av ”svarta pengar” slickar sig : om munnen ' med tanke "på Iden högräntetagande Privatdis- [köntörens arbets- och skättefria i m. inkomster. ” Svarta: börsen har skiftat ' karaktär :; frå; ländsk” bäzår” tilll solgnerat? institut... : Det är inte 'små räntor ven mycket säkra, »Papper. ger. : En inom. köpmannarörelsen - verk- sam. .stockholmsk affärsman, som. behövde en tillfällig kredit på. 5,000 kr. hade hos sin, ordi- Sonitörbindelse. fått" nej narie . på "två månader, vilket motsva- rar "en" räntesats. på 60. 90. - De” privata långive; a av, oli- ka slag har numera icke intres- I g De" gamla” växeliyttarna irrar ta tillvara på" sig själva och sin ekonomi, och där de förr i värl- den kunde prestera ett papper med falska: namn — ett sådant ansågs alltid säkert — sätter man nu upp, kalla handen, 2! Den allt solidare .kundkret- sen hos även de skummare; pri vatdiskontörerna har medfört att ganska: mycket bengar til- föres ' dem' okontrollerade” kapt Je talmarknaden: Folk med”, privat förmögenhet "låter: gärna. "något | lämpligt : "ombud ”förmädla lån mot ockerräntor.” Det finns tia. "de ' som säljer gamla solida: och "inarbetade företag" för att få loss 'pengar/-—' det är bekvärna-. re : med :småocker är; att träla med ett handels" eller industri- företag. r Betan frn st > Även de. svarta Pengarna, 8 deklarerade eller emanerade | från häleri och diverse svarta börsverksamhet, börjar.” dy) upp i lånemarknaden. "De 'k. med, « tystlåtna : bulvaners hj göras räntebärande dock - hållas utanför?skatten; digheternas kontroll:'; Pässä sätt ; har svarta : börsen "än, ändrat. ka. raktär. " "Tidigare satte ' den of Varor. — "nu sysslar men; under kriget sålde: kaff, Badandet och trafiken 1 É" BÄDSTRAN DERNA ÖVERBE FOLKADE — DANSKAR D vt : | derut stannade .i backen ; och: . bako; dätför: omkring: utan” att kunna lt d k bankirverksamhet. =D SN omr För nd slog rekord ' "RIKSHUVUDVÄGEN, | vad :' som, inte räckte till” var parkeringeplatserna” — ty det var allt si och så med parke- ringskulturen, Sanddyner och dikén togs livligt in anspråk: för. alla sorters fordon — men vad skall de stackars gästerna långt " inifrån lånd göra när: : man" vill löga sig. Lite mera”” | M parkeringsplatser - elle inte j skada, -r - - Men badet var härligt" - dem: som 'hade'" tid att båda. Men den goa: värmen hade; Ju. också. sina avigsidor i brända ryggar och skogsbränder — ': den '. setare omtalad å annat : ställe i dagens blad. . Sommaren lockade. också till ' en. livligare trafik än någonsin och :att 'denna skulle kunna förlöpa - utan några - krockar. var ju otänkbart. Som vanligt blev det Östra Karup som fick än det farliga vägkorset denna gången var "utan skuld. Den" hände en bit upp. på. backen o-' vanför Östra... Karups. kyrka” och 'det var en- dansk motor. cyklist och Hans: fru, som bleve illa skadade,” FORS En norsk fästbil på på färs .:. lastbilen :kom en per-" sonbil från Veberöd, Från mot- satta. hållet kommo tre stycken ” motorcyklar i rad,. :alla med sidvagnar” På högra sidan. : Bix. le ökte komma fram mellan den”. parkerade : lastbilen: och - Nk men akning oc ru Hansen hade fått. en SodR Ere skuldran, varjämte bå-. fått lättare: kontusionssår,. . "Även i andra” fa allet var det. färd De + skapet, som vistats Up-> är hö acken, Stiga ut på vägen stadbi 2 fick en törn av Halm.. Sen: Han" slog i vägen. och ådrog sarg fördeg till Ängelholms 1la- ? > vilket : han: dock . ning fick . Plåstrad, . "Trafiken på vägarna i | var: re enkelt' föntastisk, o går ; gent: « 2 at. kan m man : Och de för: andra papper än. sådana FIrITCESTYTN kupor! SKupan! ger, skinkor. och tobaksv; NM Forts; ås inte. .ge sig. 1 » Ne $in beskärda del av dessa om.-- sig en del. skador... . sedan han blivit Oras t i - Årets 'simborgarprov. äger .vs 4 HH i SN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.