ö. werYYrYP? X LAtory MS TIDNING "Liten" "hämnd . att han” ade, lust” klass I, sök. skattefritt. ” ens detta blev honom ' förunnat. Nej, 5 vara «'. milla så, " kilade iväg öv -bakom” disken; "och hoppade Jupp på: stolar, >smålog. Ena cfbgäster upptog "red . liv'och- Tst. en vild jakt efter råt- tan som, så. småningom blev" ihjäl- slagen':"och' begravdes i parken utanför.-Den” stillsamme mannen satt kvar och bara log,-Men-nås : fr "skattefritt: fick han i inte i i alla Kd i inna Fet ”deln har skickats till friherrinnan e Leijonhävfud med Töda tulpaner. d "även skära. "lämnade blommorna.” utbrasi ”herrinnän > ”förgrymmad;.' — Men jag hade-ju bara: ber. len bukett Töda tulpaner, + Jä” men” chefer Skickade med. . En I skyltade sedan en nn fång tid Tlbalka med ett nytt. slags En" kund;"som kom .in; dej 2" Ingen: av" dem” köpt locka" har kommit: igen för ale kö ' på mer;; n hb ar . Men» Inte mn någon: vadar dl klar. het +— tvärtom: har författaren 4 1-med '7 sin! 'stora > förebild Sinclat; ; Lewis: en förmåga: att. " avsli ja aina, medmänniskor, : som " skulle” verkat" chockerande - -om . den" samtidigt inte, varit så fylld av inlevelse, Man ' frågar” sig” Ör nekligen"'. många: gånger” —-kan sådant hända bakom kulisserna, let. X "gripa. ” SANS LES ASIEN NASA V AA NÅ ANNA NÄRMAR NÄ ASA MAA AM AA HAMAR AKS FAN KNÄN AN RAN FN JA År färskilt 1: Hollywood: och T-vissa författäre. och teaterkretsar, Svaret. som! författaren ger. blir :.J2. Och man får.nog. acceptera . detsammå; Men det. hela. har bli- vit .fill.en. hård, uppgörelse med bådg Hollywood ' öch ett tidsskel de oth den stora författarens öde och förnEäring 'kar inte "annat än Att "det Ihteraltid är så lätt att'stå $mot-drinkar och an: dra :rgifter 4 stämmer nog, men fektiskt är det lite .vkl mycket av: den" varan .för, svensk smak. Men '.boken är” ödrhört intressent tfonskapas Folkpensionärerna: Jmed en. Tsäker "förare vid. ratten ; I spelade på örgeln,. Då sedan sta. s | kyrkbesök i i Det satt en stillsam herre på å Rattkafé i. . Stockholm härom 'nat«' ten, Han var utan tvivel något be- »Törd av sfarka drycker men inte "mycket; I varje fall inte mera än ill "en: flaska Men inte servitrisen, det ska inte . sa mannen och "tog Upp. en råtta.ur rockfickan, inte en vit råtta utan en riktig svensk soptunneråtta som golvet. och sprang > Servitrisen. skrek 1 högan sky Den stillsamme” mannen, satt kvar och” "Av ren” artighet" hade” blomster=-' n miska, Föcfalar "kulturella, huma5 | Z vilkas lösning: d i Haton på Trevlig. ”Areté s ta. dag' för Laholms Folkpensionärsförenings >, med. strålande väder ;och med dito hu- mör: "samlades . resenärerna, Re dan kl; halv 8'på morgonen kom Velnges ; "stora , fina. turistbuss öch en glad, spelman som förste Passagerare. När alla platser var beslagtagna styrdes kosan över + | Växtorp till Örkelljunga "där för- sta anhalten” gjordes vid sjön Hjälmaren” "Nästa i Hässleholm; där” den "vackra. kyrkan” besågs under", det. kantorn dagen till ära den; besetts fortsatte resan till Kristianstad,” ängen här blev ' det "Heliga Trefaldig: hetskyrkar” under en "vaktmästa: res" .ciceronskap.' Genom: hans vänliga tillmötesgående fick vi ta del av:en liten historik över kyr. kans tillblivelse, . som påbörjades år .1614, Han. visade också '. ett antal: .mässkrudar ' av olika mo. deller. ; TT - Efter "besöket i Kyrkan dråcks Kaffe" gemensamt Vid långbord i den ' vackra Tivoliparken. Däref- ter fick. resenärerna fritt dispo. nera ett. par timmar för. att se sig .. omkring; 1 staden och den storslagna. Pärken med fågeldam- mar” "och blomsterprakt! 1: det Oo ändliga, i N'Sedan” blev "det sämling. igen för ". återresa" mot ' Laholin över Bjärnum, "vit Jö och Markaryd. | Här ”gjördes sista upphållet för dagen vid "Fornminnesstugan, där filien, resenärer gratis fick' gå - Och” beskåda detta trevliga museum med dess verkligen. so vä terna” med sång och musik; trevlig ' farbror, sjöng ochYberät. tade roliga visor och historier. KL, '.9.30: på kvällen var alla glada :' och -: välbehållna hemma igen, '- Som” , avslutning -, på” den trevliga dagen sjöngs ”Du gamla Du fria”; och "ett hjärtligt. tack var: alla ense :om till Laholms stad, för det anslag som beviljats till detta högt uppskåttade” än- damäl (för att glädja de" gamla. Sa Analfabefismen världsproblem "För någon tid sedan togs inittad fävet tin till upprättandet av ett inter. ” t för råd. "Uppgiften blir att genom vé igt 'forskni l med= | veka i strävandena att höja lev hadsständarden. i världen "och där imed'” främja " Förenta ' Natione sociala” verksamhet, "Åtgärden ä jett led i. det internationella. freds-! larbetet,. sådant det numera bedri- ves. : Stormakternas politiska me-l ningsbrytningar står > självfallet. så centrum,” men. -runt 'detta "centrum, grupperar sig en rad frågor — eko=' 1 "den "ena" eller ändra riktningen ckså måste: läggas, i vågskålen; där ”fred väges mot krig: i För :dessa” icke-politiska frågor har FN till” sitt förfogande ett antal! fockörgan; och' det nämnda" initiac' fivet riktar 'uppmärksamheten' mot ett av dessa, Det är organisationen UNESCO,' som "tagit initiafi. na framstår i i dag som en fipnell', nödvändighet; ' Frärst ' ger hom.' radions och pressens utveck-| lipg finns som aldrig förr möjligher, ter" till, ett sådant samarbete.” Or pi ”ganet för detta” sög i vårt Jand” är 'Svenska UNESCO-rådet. "|. I Sedan” starteri 1946 har UNESCO. s bud. a, net gat sin Vv Till en” "början "anmälde sig ”pro- blemet or återuppbyggnaden; Kri- get .« lämnade efter sig inte bara sönderbombade bostadshus, kom-! munikationer ete,' utan också sön-' 14, fort. -bibliotek,". - museer 'etc, ' Visserligen "Saknade "UNESCO pekuniära' för, visättringar att' delta i denna" åte Du. som (kör motoreykal per och inte: minat den invävda Ak: | ldrihgen är eu. stark - häll ljuddämparen” på. ' +] -:enom att företa nödvändiga th inven- teringar och undersökningar, sam- olika ” ans ningar och i- > Hrislanstadsresa lemmar blev. år den T juli. I en för uppfostran, vetensköp 'och kul= [. Det' intellektuella” och. AR , =r gjort en betydelsefull insats ordna ' överhuvudtaget st si na för att'ge kulturen nya chanser ide krigshärjade länderna. En annan uppgift är att under- lätta" de" kulturella förbindelserna över gränserna. "Mycket kan i det fallet göras via film, Press. och ra- dio Stor betydelse har 'det också haft att! UNESCO i på. många” sätt medverkat > "till fredliga förbållan- den i:det: vetenskapliga samarbe- tet... För att: neutralisera valuta-, svårigheterna har UNESCO bl'a. utarbetat” ett system,"$ mi möjliggör bokimport i viss utsträckning. även till länder med svag valuta, ” Det + "tidigare . nämnda: initiativet faller närmast -under, den del av verksamheten, som rubriceras. som mänskliga”. och "" sociala" relationer: Den” vetenskapliga” forskningen: tf. ex ”just..den sociologiska, betyder oerhört mycket” i arbetet för: att] höja” den” kulturella "och sociala världen, särskilt i de underutveck- lade: lärderna, > som erbjuder” ett erbjuder sig na- turliga samarbelsmöjligheter” med andra > FN-organ, såsom. . FAO; ; | "rlächälsoorganisationen soch” in- Genomförandet av internationella sektioner förutsätter att man får olika åtgärder att kugga in i var- andra; Hälspvård €'e Blir effek< ning beli&rokar inte derr konsten). Därigenom” kan" räan skapa én idel kultuxella : och « sociala : förutsätt. ; demokrati,” "även bland folk'som ännu inte” "fått Prova: vare sig det ena eller, ändra stats-" och pbygghad, men organisationen ” gå "tätt "intill -fiendeplanet, självt”. Planet beskrives som > Tingformågt' raketställ kring två situationer: "öppen och klar för aktion: Rak t ETT NYTT REAJAKTPLAN som är n > verkas nu av det amerikanska flygvåpnet; Nå Planet: kallas-' "ock kan enligt sina: tillverkare ”spåra, upp . GÖTEBORG (TT): smälandskräfloma Hela mellersta Smålands kräft- H I 5 bestånd är i allvarlig" fara. Krätt- EA oa ) sl pesten” "bar spritt -sig till ' iden” ena N och ma se SL KAN YI KUMMA LA a - jordbrukets” Produktivitet? ” fråkar Jordbrukarnas ” Föreningsblad. och kunna leta upp en erida kräfta. gen får man nog se” sig om' . Kräftor denna säsong, sov t hade snabbt. "= | Samtliga ansåg tan heli kan iah "4 stället beväpnat med fjärrstyrda projektiler's som ”avskjuts” från ott planets nos. På bilden ses PStarföre” överst med nosen stängd, ” I under imed densömma | Unger; som 'de: tydligen. fö med” champinjonerna, : i inte även ide kronobergska - vattendra- Tio" fall av akut svampförs giftning har de senaste dagar. Ina behandlats 'vid' lasarettet 4” Lund, De” insjuknade behand- ' lades med atröpin och tillfrisk= : sig ha Plockat men i stället har det äv allt ”attvdöma' rört 'sig om' den : inycket giftiga tegelröda: ”trådskivz 4 Fem av patienterna kunde ikmor efter poliklnisk vård. 2 gör: en liten analys i saken: > ""' Vad först produktionen boträts far finns det säkerligen förutsätt. ning att öka avkastningen i växt. : odling och husdjursskötsel, ' "Mex delskördarna pr. hektar är ännu inte så höga att de ej genom ökad efter |: gödsling; bättre växtsorter o, dyl, ; sv | ;kån förbättras, Särskilt torde avs ' > .-kastningen kunna höjas betydligt ” i våra vallar, Även djurens” pros '. duktion kan säkerligen drivas upp ytterligare. Framför allt' dettas" mjölkproduktionen;' Men]. ningar all t är mycket låg "+ Men vi. får inte. glömma bort, . att åtskilliga gårdar nu ligger ka ska högt uppe på produktionsska- Jan ' och, att ytterligare stegrikg kräver Proportionsvis större' upp=" or” : offring av produktionsmedel, Vi- dare” förtjänar i detta samman. ' hang beaktas att bristen på arbetså kraft och mekaniseringens utbred- «1. ning ' innebär 'ett incitament till produktionsminskning, som delvis neutraliserar. ökningen .. genon: bättre sorter och raser eller ratio= nellare brukning och skötsel, "Men man tar inte tillvara st darna- lika noga nu' som förr, fo! sätter tidningen. ' Man plöjer. heller i inte och sår i alla vinklar och Vråry, " och det. är därför inte säkert iatt 7 produktionen: i: äxlat Den stab itet som den" amerikan- ska ' ekönomin "har ” "uppnått: under de senaste 20 åren gör det osanno- likt att en svår despression åter kan Svepa fram över Förenta. . staterria, säger. en: & USA:s. mest: framstå- ende' ekonomiska experter," profes- sor! J. K "Galbraith vid: Harvarde famarbetet mellan ”pe- har' UNESCO" Sörj,. öch el i New: York Times framhåller. "Professor, Galbraith efter en studie :av: de ekonorniska' fram= fidsutsikterna att ' USA "inte: behö- ver "en. : .>Ffustningskonjunktur som den nuvarande för: att upprätthålla | sitt" välstånd. ;I< samma mår. som chouvialstiska "6 omdömen ” om + det den" att stiga i så hög grad attjin- gen behöver oroa sig över kommu- ående att... Förenta | egna landet 'och: en därtill hörand nédklassning av "andra, 1. ex. ”ary- fiender"," blivit en . viktig punkt på dagordninge; startade vi: för övrigt sådana" rens- ningsaktioner "redan På 192 let” 1: "det z internationella Kulturella öts de'mest tlemen: tära - och : de. mest , veten: apligt komplirsrade | "angelägenhet av de'stora "världsproblemen':ä är hur analfabetismen ' skall kunna avskaf- fas i inom rimlig tid; Inte minst in. om .tlaturvetenskapen har under; de senabte årtiondena "sådana framst Här uppe i Norden |” staterna är. på väg mot en depres- sion,” ”Det råder emellertid inget | USA” villigt skulle vore det pris vi måste” "betala för fred”, fortsätter Galbrait! 4: Den amerikanska, ekonomin vilar Hu på en fastare grund'än vad den gjorde. under 20-talet och i "början att det inte kommer ' att. inträffa ännu' en stor. depression 1 'USAT:n: 'v Galbraith bemötte uttalanden söm gjorts. i' andra” länder "att Förenta gjorts' framför” allt för bekämpändet av de” stora" folksjukdomarii; at varje möjlighet till samarbete för utbyte av-'informationer och-prak= tiska insatser måste utnyt UNESCO:s 'seh beredelserna; atominstitut”. Nr 'en oerhört viktig fåktor i det fred- liga” främstegsärbetet ” 7 Också "på betsområde läggs: dén, ena Jilla åt- gärden till. den andra i arbetet för att ' skapa ” gådana "förhållanden i världen; att freden kan stabiliseras, mlig session : med - par= Jamente fick” Mossadeq stöd" "deputerade. Två röstade” på Ahmed Ghavam Sultaheh och en på Ente- zam;. "vilka också kandiderar till pösteri, Tio deputerade Jade. ned si? ett Pen efter sin av- gång] "kan sålunda ' Mossadeq ”vara säker” "påsatt Schahen ”kommer' ått uppmana hohora”att bilda en ny re Schaheh väntas kalla honom till 'sig så" snärt råajlis” talman 'of- kan inträda, vor tat inte'skulle' 'upprätthålla'sin ekonomiska: "ställning i' ;en fredlig värld, och att dess ekonomi vilar på en ”erkänt ostadig” grund och ' Argumentet att. den stora ameri- kanska. försvarsproduktionen”; och de. de. militärhjär |: den -amerikanska » ekonomin. kan lätt -avfärdas' :skriver prof: ;Gal- braithi För att någon "skall kunna io” en”, sådan sak; tillägger han, åste; han också . tro att det. inte har förek it några handlingar mot: västmakterna "och; framförallt, att det: inte" har skett Ma: det - faktum Vattriden" amerikanska |» upprustningen hittills” betalts ; med ; Skulle uppr produktionen! och: srsseläterllngen |. så skulle den ha finansierats genom lån, . | tär förklädnad "och att' vi har blivit |- så foglig; att vi'har funnit oss i en bluff" fav sådana proportioner” | > Som "skäl för sin uppfattning att” någon allmän ekonomisk depression inte mera kommer 'att inträffa, pås pekar. Galbraith att de flesta av de olyckliga omständigheter som före- låg i början av. 30-talet pu” UPå '30-talet sjönk” jordbiukspri | « serna mycket kraftigt "och jordbru- karna 'måste följaktli "tetellt tillkä hrnagett” parlamentets beslut,” inhemska ' och ”utländska'' markna- | venta och sjunkande kas. 2 motsats. mot för 2 år: sedan 'skulle. fackföreningarna | nu vara i stånd att förhindra könesänkningar i'konkurrenssyfte, framhåller pros i jor brukspr ser och inkomster: skulle” -motver- = staterna råd. - inom landet. + Gal |sumera mera av, sin. årsproduktion regeringens prisstödspro- ä "VÅR ALLIANSPRIA LINJE i uta aa "inget 'svaphets=". = . I tecken," "skriver > Sjuhäradsbygdens , Mt Tidning (bf) i polemik med. dem" som pläderar ör anslutning till At=" lantpakte IE det” nu aktuella konflikten. med : Sovjet | om de nedskjutna flygplanen har vår regering visat ” ett ; bestämt uppträdande; " som kon- ständigt växande ; befolk de insatser av privat fessor: Galbraith, ”En b na” mins] le vara, ett viktigt led i-åtgä oden: ekonomiska jr Ar öv eng om att motstånd mot såda- inigar av köpkraften skul? tal. "Enbart vad: betr; bostai finns) det, , väldiga. brister att. för” att: hindra: depression”. sionen. på: 30-talet. En: grundlig analys, av S den: ekonomiska utvecklingen. visar | ;' men:har: tillkommit för "att! stödja - någon invasion, i: :Bydkorea,', efter- | vidtas, såsom omtottunde byggnads: program: och allmänna arbeten; av det/slag som bidrog till: återhämt. | ningen efter den. senaste. depres- | ing . och den tekniska utvecklingen även-i fortsättningen kommer :' ”att' kräva kapis dshus |. fylla, Hl Lika litet, slutar. Galbraith, skulle freden medföra att! de hundratals miljoner människor i andra länder som" strävar” att nå en' högre" lev- nadstsandard inte' längre behövde kt. sinnade folken. Vå-. ra möjligheter att: säga! ifrå och med > fasthet hävda avår Posi jon blir: inte mindre därför att vi; dessutom eniga: den alliansfri linjen är den med en "stark: försvarsvilja 'är fill! - gångar, som inger respekt utåt. De har vi inte råd att mista genom '”ut>, ; | rikespolitiska äventyrligheter, En nyss på 'londonförlaget Ha- |: milton : utkommen: biografi ; « ryktbare. lord: Duveen, . "> ders ” största konsthandlare; soma I” avled sjuttioårig år 1930, har"re” + dan” ställt. till ;sensation' på, "marknaden. 4 Författare . . Behrman;' har - tydligen : lyckats |. spåra upp ett ämne som är lika. då alla! tix F genom att till" spekulanterna Tätkända gamla mästare.” m korst till rika USA-hem, teriet 1 ” Paris; en' byggnad: ; aktuellt och "få "tretton år efter det biograferade föremålets, bortgång: Men så” 'var ; också Joseph: Duveen,' Baron iof . "på den internationella konstmark-- "naden, och en 'omskriven doriator;| t äveb.| ; Richeli skydde an inga "medel, Han” uppträdde hos; yankees. som .den store show -shannen. En gång lät han riva: en -Hygel' av det franska marinminis> tid, ' och så "lät "han. Eg regeringen ' om” intet tiden. att brorasa' upp det ofog "bedrivs: med fuftbössgr å ler- "genöm att göra rät "från. "sitt egej. lilla" konstgalleri.” Dettå' een visste att det lönade si Efter att ha läst Bel 'derhäftigå bok-kan man: gott på- står att lord :Duveen: även var ”Ve= satte? Joseph:-Duveer gar son till .en holländsk Könsthandlar re, och strategi, ; "Han vägde - helt. enkelt "två fakta mot varandra öch hand- lade därefter: i Europa fanns" det |” ''en uppsjö på gamla mästare och i Förenta ' staterna. "fanns « det ”en uppsjö 'på miljonärer..S Duveen "utifrån > sin > lilla konsthandel vid, Oxford Street.:i "London sitt fälttåg —: det blev "ett: av. konsthandelns' mest lysan- ide och -mest framgångsrika; Sjut- ”tiöfem Precent av samtliga' tavlor |: åstadkomna av italienska mästare och som sedan hamnade i.ameri= "kanska miljonärshem kom dit ge- händ de: då hövligt: - ; Rocke | hade? > blev ai g förstås” - : konster var: faktiskt gamle" de: honom en -förmögenhet,. om= - "kring en miljon dollar, 'meri Du- ini slår på stort. Han "var också” en > utmärkt Psykolog. Då han under- med Rockefeller om in- z köp. av tavlor till ett sarimanlagt "belopp av 'en milj.. dollar, tveka= de miljonären 'och bad om några + dagars betänketid; Duveen' invän- ivetvis kan jag &: föll" till föga” för Duvéens "kos: ig att | na och dessas omgivningar; "där ett. svårbemästrat : ; okynnésskytteé”m fe dessa ganska farliga vapen! bedrivs; huvudsakligen av pojkar: méri även åv' 'mindre nogräknade Vuxhå; 'som funnit'de tystlåtna vapnen: väl, läm= svaga? smällen: från en, luftbössa förvisso minst” lika +”diskret” från? att med dj uid teller. Nyt Hen= 1y' Ford, Duveen'lJämnade + När: konsthandlaren sedan i 2 gång sälja, svarade; Ford: ' ”Jag ' v.får så 'vackra- "reproduktioner .nom:' Duveens mell . var också Duveen som dikterade |; och män, sådana som; " Rockefeller, Morgon,. Hearst och otaliga" fläskmiljonärer i. Chicago --lydde'utan motstånd könsthandla= rens "från "Oxford "Street diktat. ' Själv /sade Duvéen en 'gång;. att i hans framgång i i USA främst. hade > priserna, : Det I upplopp i går, och då polisen ill pp” med "pistoler och berott på att de 'jonärerna' tyckte "om tavlor" i så . brokiga' färger som möjligt före- ; ställande vackra, rätt så mulliga | kvinnor. Denna sm" kunde Du= veen' som tur var: tillfre ställa naden; Brandkåren ingrep och dorna .var obetydliga; Polisen | kades så småningom återställa en ka- »'talog över dyrbara” reproduktio- |! ner. av gamla, mästare « till. Ford. - uinte varför jag skall betsla miljo- ner. dollar för original,” om. jag Och”rmerå' blev. inte av den Duveen donerade: stort til Brit- iska muséet och fick; som belö- ling. Jordvärdigheten. Då han dog H Beväpnade med” köksknivar 7 gjorde : närmare tusen fångar i "fängelset I Guelph gas, . satte de eld på fängelsebygg- as DN AE Re "ville j inser gra- | fv jaldbart vitt. "är ”fasanetni mest Iitsatia och i'villasathiftlen: : öch ytterområden pågår årets I ständig - -åderlåtning av fösdrsmmi som -|trestar, starar och mer ell I nyttiga småfåglar dödas el skjuts 'säkerligen 1” bétyd'ig omfattning än't.-ex, Kråkthälarsas d sony snart lär 'sig att vara” "på sin” ”. gick tår- ska. en : lyc- | kvinna. dömdes 1" går ”beskovitj ord in don för > i- Sydju spionage rukar. sätta på sensttorskl: wöOr föserreres ideer PADI IR EL SS kd PORS RISIREL PRI KSIV PI AP ARL ÖRA Ad korgar iolms. Tidning är oå gersättlig om 'anhonsorgan i i sö SAP Rp SOA PIR RET i ka ödra Halland 1. PRESSEN. RR NN . avkastningen vid åtskilliga besäitt-' " väckt sympatier överallt bland de => TEE ESE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.