”YTH, i yreeTttYRYTYTYPTYSY TS NY erYveYvTYTYT ästty jänsteman ringde a ambassaden. i Berlin i ett . : avsättning + ligger ed, > gör inte mycket väsen av sig, var. i. annonser eller ahnan reklåmi Man kän: gråta över den värld” vi lever, sa” Andersson. "och ändå kar vi inte - ör "de :5,000 näsdukar så Pettersson. jälva verket var 51, iterade mig för, henne ". ställning på ö » Det/ stämde, AK INTE-MED "Me-döden :turar, nat för sat " lycksorsaker, f Menige Cornelius G. Knight stod omdagen inför krigsrätt för att : jan tagit bondpermission och om= z talade för "rätten att han gift sig d med. en kvinna som sagt att hon - var 32 ' år gammal. Endast några dagar efter-bröllopet, fann den 28- - Arige soldaten att hennes. ålder i — Jag gick fullkomligt upp I i Jim- ' ningen när hennes bedrägeri stod klart för: mig och visste. inte vad : jag gjorde, försvarade sig Knight, "Men" rätten var obeveklig och ömde honom” till 42 (dagars föns Min - lycka var fullständig så. kom: min bäste vän och förstörde alltsammans, ;. " .— Rymde han med er fru? — Nej, tvärtom — han presens, ågra immar efter € en bioföre» nu Wight dök en 'fa- >. der upg och väckte biografägaren samt förklarade att han måste ha glömt: ett av, sina barn i hioga. - den som” druckit - Sprit.” Det: här är "de" vanligaste olycksorsaker- |. : : g : vor med dålig ”sikt;?omkör” ning i trängda lägen och bri- " istande ' respekt för signaler + och. varningsskyltar. Mörker, : regn, dimma, våta asfaltvä- " gar och Iös' sand har ofta vi- sig - vara bidragande o- "Ding trollkari torn på den klippiga kusten strax : utahför derasyreservat. De frågade -— Ett -fyrtorn,' blev svaret. Här |; är-ofta dimmigt, men :nu:ska vi) skydda sjöfarten mot det, indianerna" gick ned och tittade på e. från avet. : ".— Ugh, så den ene indianen. Då- lig trollkarl." Ljuset " snurrar, kloc- kan 'dingdongar; hornet säger. tut tut - men dimman kommer i alla fall! - SIäktfö rhållände. 3 En herre kommer in till frisören, blår sig ned, och säger att han. vill bli klippt. Ta? ska det Klippas? ”.— Hur har han” "det då? Jo tack, han har det , : vid kanten av sin swimming-” pool. Hon liksom andre ameri- mit par indianer fick en daj sel vatt man höll på att bygga dag ett : ingenjören ”väd' man? höll på-med. :Torret blev” "färdigt. och de båda? - premiären. Då kom dimman rullan= |" | En: åkademisk folkbildare möter sim - pär där” kan. GENERAL EISENHOWER -och hans” maka hyllades - entusiastiskt. ; efter. Eisenhowers framgång i första ronden vid det republikanska | : med 110 :röster ö över. Taft. Här ses" gens alen med: sin maka och en stor” -blombulk ett som överlämna- i En av de lärdaste. män, som fan nits' i. historien, Erasmus: Rotterda= mus, har. i:hänförande: ord sj git ”dårskapens lov”; Kunskap" är inte detsamma: som. vetande: Det” finns en intuitiv form' av kunskapstilläg- nande bortom”: den ' ”beskrivande” vetenskapliga metoden: I motsats till det högmod det dlad sik: och korist' måste mobiliseras för |1 att tillfredsställa behov, som förut fylldes mom delvis andra: områden av. det” mänskliga livet, "Dessa ko- lossala, nya uppgifter är det av be-]ä tydelse att gripa sig an med'så fort som möjligt. "Anmärkningsvärt är; att Ingvar: Andersson även. . Upp- Ya Från: industriens ” och ; hant- verkets ' arbetärehem. samt" ” jordbrukarhemmen "rekryteras . numera i' väsentlig grad den , ungdom, vilken : efter -exame vid teknisk skola går ut i värvslivet - som-” tekniker olika slag, : Den Jandsomfattan- +: de - vi Hä tehol, EF fnomgått folkbög- eller fäntmannå. skola. > Genomsnitten .- för med student- eier realexamen eller) enbart folkskola ligger :något läg- ré, ver med enbart folkskola som un= derlag klarat'sig mycket bra i konc Tic kurrensen med. övriga, Utrednin-= EC elever, > 7. Det konstäteras också; att ele- 2 : teknöologförbunid & IR Lå He pe lå Eg AA a : rehbemmen sedan ett"stycke!; på ” 1940-talet : niumera bidrar ”-med 'det' "relativt sett störst: går till. en'så "hög siffra” som : procent, fastslår utredningen, ” lagts upp: av ”statssekreterar 'Per -| Åsbrink: och utarbetats: av byrå- chef" Birger - Arvans. : Som utretl- 'ningsobjekt har! man haft de uns der = 1913—48 : en les gen p sultaten i detta fall givetvis inte får läggas som -grund för 'en be- 4 dömning av de nås värde, redningens goprigening ansett, att det ur tillfredas lande bedömningen av examenerade hävdat sig på :arbett- , att de red re- detta ungål . UNGDOMSBROTTISLIGHEIEN "tydligen" ingen Skrisförstaolie, Tess. orsaker. ligger. djupare, och den har'i nångdubblats, skriver y (5). och. påpekar. vidare ue det är för "en ung mi sol: kommit" på--sned;:. att" wi. IN tillrätta” igen; 'Dessutor tsk.» 2 lika kolforri eri > på» I rökaclogförbundet har vid ut-|;. Yet. ser Ör framtiden::" "> söken: att "skapa: botemedel. 7 "råde, Ungdomen i gemen men faktum, är att alltfö ungdomsbrottslighetets oh: inte. känna sig illa, bi + mest teknisk: skolas betydelse erhål- genom konstaterandet hur de rat Hässleholms” tekniska skolas Javd ning, +: , vilka insatser: de gjört : 3 lir K Viktigt. att det tagit flera år att 2rbeta, "Genom att” skolan, fyller ” 40-år, inte hat' provinsk 80: procent; av. de; ”Hlifrågade är |. rksarima i enskild tjänst och öv- själ ga! rinom statliga "och | Probi fromtiden med problemet . svårare ” form : Detta” otinsers också sig öme Å form: av "ökad Tipset 1-för=" NNE fer var och Hk nns (2 av kriminalitet” mänal otjö änst rån di "medan "25" är aktär, har man rört sig: med;ele- ver 3 från? hela landet, ; Manfalsi tellekiet : lätt odlar, ; utmärker. sig den intuitiva. kunskapstypen. i. all- mänhet genom : ödmjukhet, Märk- ligt nog är det just ”den heliga en faldens”. representanter som. star- kast påverkat: den. andliga : utveck- lingen” i Västerlandet, täckt 7 särl de individualisterna, som; hittat vägen tll: "sig själv vid sidan om. de exi- de folkbild Det finns all anledning. att i kollekti- vismens tidevarv komma. ihåg'det- ta: faktunt:.och tar hänsyn till det "musikens fader, ' Hilding | framstående inländssvenska g, 60 år Med anledning: av " [sin 'bemärkelsedåg har han gjort lett; viktigt. principuttalande :om konstnärsmä ans uppgift” "och ställning' i 'samhället. Håns. ord bes Ikräftar vad "man Visste -förut:' att |- skälden';. och ; folkhögsk Arvid Mörner har i” novell givit en religiös "mystiker och; att "hans :imusik"är. uttryck, för en personlig fromhet som är ganska n på sällsynt i vår tids konstszapande. : : f allvär / pejlat:k »bil Rosenberg]. h akt. ”F r Det.E är ingen tillfänighet. att den- nä novell citeras just. av: drslögvar > | det. är, ) vil | koncentrations; parad med teknisk I; i I yrkesskicklighet, i är” avgörande" för |; ett - verkligt: konstskapandet.. De 'Uhga glömmer:lätt att varje sak här. två” sidor., Yrkesski gör: ingen. tonsättare; också fördjupa sina'mänskliga :upp- levelser, > Skapandet, är kontentan av ;Rosenbergs resonemang, är inte ringen av, cch musikalisk form finna "ligtvis”en i trädgård. Et: | jordbrukets "ingenmansland - : "Ett försummat område" sorts ingenmansland — är yrkesut- bildningen av jördbrukets' arbetare: Det är Svenska Lantarbetareför- bändets organ Lantarbetaren,. som kastar. fråm" denna. anklagelse." Ar den" "berättigad, eller. är” den en våldsam överdrift? ;ifyvärr'< ligger, det nog: en på portion : bister . realitet i. reson manget. Det ä är som skribenten s sär ger, "att lantarbetarna ofta får ta ansvaret för värdefulla :djurbesätt- ningar -och:' uppmanas ' sköta dem enligt. ' den moderna "vetenskapens senaste rön för att de skall ge bästa ekonomiska utbyte. "Men /motsvä- rar” djurskötarens utbildning de krav, som ställs på honom? I; många fall kan nog den',frågan besvaras]: med nej.;, Intresse för arbetsupp- gifterna "betyder mycket. på detta område, de kvalifikafioner en gedi gen ut bildning om djurskötsel och utfod- ring m; Mm; ger... "Förhållandena är enahanda , när det "gäller jordbrukets "maskiner. Utvecklingen har gått i oerhört has- tig takt, ' Lantarbetaren ställs -in- för mycket krävande. uppgifter när ban. skall -ta hand om invecklade maskiner, . De ;" skall funktionera perfekt; kanske under en "relativt kort tidrymd, 'då kapiciteten måste utnyttjas hundraprocentigt. Det kan inte maskinerna göra om inte ma- skinskötaren: behärskar "dem och dessutom vet hur de skall beband- las för att, inte förstöras under. de långa tidsperioder de inte är i bruk. . LÅt ' oss anföra ett. par exempel på maskinparkens oerhörda: expan” sion. Antalet traktorer. är i. dag . inge 80,000: i vårt land: » Det är 2 finter så förfärligt många år. sedan” en 1 sträktor var en sensation: i i . "10,000 : "skördetrösko i De flesta a av! dessa! samhällets > si [Ingvar Anderssonj'att båd men det kan inte ersätta |: r i: det. svenska, jordbrukets "Utgående. från de sekularisering . den: framhåller, en prestation” av; ganska || sällsynta. mått - att "jordbrukets ”ar- betare > gått " 1: land meäWäripass- ningen till denna WCveckling: " Men” ningsmi mannasköolan. gör, BE. för :en ”vibildning på "bred | as gen söm sig själv. Detta påpekan- i de, väger synnerligen stor” aktualitet i en tidz-då" Kravet på en: filssfö städd objektivitet lett till att: man ill rersa'bort ”människän ur LEGÖKNEKTSMENTALITET H Se iga' Peggy”. i helsidesformat kan "älskaren äv balypornografisk fitteratur beundra i ”Filmjournalen” [t nr. 23): samtidigt-som han upplyses om: att Peggy -värit ”ljuvt kvinn= i 'siha båda senaste filmer: men barirade girls: Filmjödsnåldn under ; årens lopp. hunnit” introducera som ” Tidni har det gäller djur-: och maski Kunniga ock intresserade? vares' handledbing k betsplatsen :är bättre, kombinerad med den "undervisning teknisk ex- pertis "kan mer menar , Lant- arbetare! | Klivit en” " öxpönent. för den -kölöre- Trade veckopressens syniska speku- lation i låga mässinstinkter: I mot- sats till -”Coctail” och liknande sals- ter fö söker" Filmojurnalens. redak- tion. emellertid måskera sina' upp- dragsgivarés profitbegär" med kul- turella fraser, Det det. som. är mår som" söker: sig till 1 skolorna. Deras ka + "Problemet & är så viktigt, att inte ' utan" vidare kan viftas bort. Jordbrukets årbetskraft 7 "minskar Hi s och de Neten- uirönens landvii skall kunna: utnyttjas. " "Det. finns ytterligare en sak, som Lantarbetaren påpekar, och im inan heller. inte kan förbisi sigt befinner. sig. allt; tarna längst. ner på löneskalån, Det kan framförallt de kretsar, | som ojat sig: så förfärligt över" den se- naste prii- och löneuppgörelsen vid jordbruket : lägga :på minnet Det inte: med” aldrig så goda "för yrk js in= om jordbruket” om inte lörien är så- dan, att, duktigt folk anser sig. na. "acceptera: den. : Även” detta är alltså” en "springande pönkt i "jo: brukets... fortskridande rationalise- ring... Ett ingenmansland, som ing- en vill och ingen: kan beträda, får | ekonomiska intressen”' 'I-samma nummer av. äskriften > där "Sexiga Peggy; står, "hittar man en ledare ”av' Arne” Sellerråark,: i Perssons värmlandstal och -beskyl- ler. 'eklesiastikministern för att be- "| döma 'svensk film. av i dag ur en snäv. .partipolitisk synvinkel, .. Vad han i detta sammanhang -har. att säga. ..om-: »”På "dessa skuldror” och ”Hön dar sade en sommar” är alltför pintel- 13 så ett försök att i. toner j. ”Lantbruksförbundets ni i filmerna] t ten var sålunda skånsk för 49 procent av de tillfrågade; 23 procent "hörde vid inträdet” i”sko- lan: hemma i' Småland, "Halland/öch Blekinge, 1 procent kom frän :hem i Mellansverige och 18 procent'frär' rland och Dalarna studierna har de tillfrågade. haft de mest skilda, examina; student-'el- ler :> enbart folkskol eller ett. par år, vid. folkhö läntmannhaskola; Här bar man, när det säller” "den iga . vid elevernas tekniska, examen, kon- stäterat;. att” "högsta genomsnittet nåtts av om grupp elever, som ge- - eller: eagle kri Ed re; törer eller kontrollingenjörer, I en- akild. tjänst sitter nio som direk- törer eller -fabrikechefer, 57.:är. av= delningschefer och 169 konstruktö- rer. Här finner män också 124 till« frågade, som här självständiga in- 'genjörsbefattningar, sju här tjänst som ”byggnadskontrollanter och 5 -. sor biträdande. ingenjörer, :,: Ya |; Av fyra elever verksamma i en- Lskild. «tjänst hade: två över: -2,500 nen "för två översteg 2,000 kronor: 1 i enskild tjänst - anställda - hade samina'år en månadslön: 2,000 kr medan” åtta 1,600 kr per månad.” le: elever; "som "utexaminerades. fö- tjänst. under 1949 nått en månads- lör, som låg: över 1,341 kronor,« AA betande ”konstruk= malt - också mor: per månad 1949 medan” atatlig béfatthingshavare och frå å 16000] 1 Saramänfattningsvis 1935 och är anställda i enskild] ; Inlåningen! under” första Vi let iår vid jordbrukets' på största som hittills förekomroit. institut. 'var 'rekordartad. ” "Ökningen uppgår - till . drygt 28 milj.,. sen Våräbbats särskilt bårt av jnfla-' =) tonen. är de: föreningar som. En "kategori. byggnerrar för i | pelviå inom Svenska Lähdsbykde Ungdomsförbund och men” är: Gäl på, det" klara. med; att” "ingdomss brottsligheten ' är... ett framifideproblem. ” . trycké t återföra ské avi vidriga omständigheter kat in på brottets bana; till ett bägdomforganisatlonerna skäll söka hjälpa till med detta via Hen verksamhet de "bedriver; i uppskattning. än: vad : märihet För, Skulle vi: inte ö 2 ovana tacksarama mot dessa sto Själva inte skulle vilja åta för gieniskt, för själsdödande; för förstå ' a ena hederliga arbetet är: fika $i och; ällvärbgt SLU -har Också: å : vikten. av. att fö Wiga människor, sorå- käns samhällsliv. Fäckt den tanken till Jå ; EE och san "all. som. utför. ett arbeta kom att det är "Smäätsigt, föl ödvändigt -som: det. a kommer de som fått ett yrke, dä skapargädjen, kan frodas: den. något fer Ui ph att "bygga e- har É många fall; > Central-" och jordbrukskassornas av kreditänspråken ha' medverkat; fn stannade vid 5,8: milj. En: ban. ö tydande förstärkning av 1 likviditet "har. alltså inträtt. Fö 15.30 pröc. "Under närmast. för eg fyra senaste kvartalen steg utlånins ö gen” med 825: och "inlåningen” mm de SR "kvartal uppgick ; ökni; 50,9.:' för. utlåningeri: och 33,6 milj för. inlåningen:: Detta ger ien god bild av den senaste, tidens stär<i- ka "omsvängning örhålländet' mellan ut-'och inlåningen met följande " förbättring." av likvic ka” centrålkassorna -' visar: att den” största kningen under kvartalet förekom vid Gävleborgs läns ce: tralkassa med :5 Å jer Mellersta Sveriges. med 4, Södra Sverige med 4 milj. fyra sista kvartalen föreligge: ning ' vid” "samtliga "kassor," Sötlra| Sveriges, Östergötlands," Mellersta Sveriges ” och + Mälarprövinsörnas' VETIgES Vid: Inlåningens fördelning på 'de: olle ln i].siefl [byggande a art Et av ide mera. k a "svårigheterna & j AN detta ock ch man kommer i i lande mda anknytnir el är: på längre många fall ligent för aft behöva I ö In- tressen "finns överallt, frågan. är N bara av vilken art. de är: Man kan knappast". förebrå "hr ' Sellermark hans okunnighet om vad de nämn-' da filmerna betytt för landsbygdens folk 'ock' det bildningsarbete: som kedrives i: dess regi, .Men väl mås te man féagera mot hans sätt att $stället för saklig upplysning pres-' tera ett ynkligt försvar för den ka- pitalistiska' filmgenren "i form" av ett häfskt "angrepp" mot en "man, vars ideella" syftning inte ens hans mest' envetnå partipolitiska: -mot- 58, 7 milj. till: une det säkerligen vara "eller stort; gagn att "Iokaler. n kunde di | "Utlåningen , vid > Södra. ha centralkassa > . uppgick 'under första. kvartalet i år till .61,4 milj. krimol [56,2 samma tid 'i fjol" Ökningen 1,730,000 " och för "de serfaste'fyf: kvartalen" till 5210, 000 kr. Inlåtijn? gen uppgick i år till 72,1 mi mot 62,9 'milj. samma tid i fjol; br gick till 4 tilj. och för de senast fyra kvartaler till 9,1. milj. kr. ståndare. vågar! dra i :På 600 -talet lejd hörrar frö jordbrukets” yrkesutbildning inte Bli. Den är "nämligen: ett väsentligt led tid. mot betalning fick: sak; vilkén de" varken, ROR ttératurf, mi åsk dnings studiv: Det. skulle | sedan december i fjol: uppgicktill- ningen sedan december. i fjol uppz):r slutnin; All då för" föreningslivet : Tan: dda > tir t oc den me stödverksamheten. > larlyg vid. Blenkenese Motorfartyget Hävsbris :av Stock- holm, på 1444. ton. fick, nåtten tilll: och; . orsakade en hel ide mate- älv: jriella skador. lertid ' fortsät iankenese. riyget' kunde amel "till. .Cuxhafen där NN ohjärtanev bör beviljas. i enå'e uf AA AAMDASAAAAANADAAA. BAKAN MO DAANAAA AAA SANNA DARSARA SÅ AANDAADNANÄANSARANANTADAAAADIRGADDANSSAADA ASAMAASARAA 1 AV FIYFEVYITVITYTYTSTYTTTV! NYFESEESTYTYTN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.