"dom sår vyvrevYrYYrYTretYTTTYYYYYYTTYTYY ENN YTYEA hä : Soleri "går 'upp-kl 330 och ned kl, 20.56. ' ; SvAnna: — Jag beställd, dom hårda, 5 Majoren: — Det är ar d nog. Har kokerskan sagt, att:de är hårda? cd — Ja hon. saw. 2: 1. Rent språk har jag | sagt! ; to Hon sat: Du' kan slå dor” 1 flinten på : gubbstrutten utan att söt flicka, söm har filmat myc. "ket hos Hal Wallis på sisi Iden. Hon. Kar. ett. "glatt: humö ; och hoppas I på tillfälle att få sa denna egéniskap för. b [LONDON tAEP) le Det brutala mordet på det and. 'ra ' världskrigets kvinnliga - mäss .-terspion,' den: polska grevinnan Skarbeck, +- soni "under: namnet ; Christine, Granville blev: engelsk | " medborgare, 'har med" ens dragit "slöjan från en ”gyninér; igen tragisk "levande exempel på hur, falsk den - allmänt "spridda uppfattningen '& är, ett ryktbara spioner. alltid" kläs i dyrbara '. pälsar och storknar av briljanter: och>all. världens: glans. - När: Christine: Granvilles. våld- ” samma död blev. känd, publicera- de". världspressen långa artiklar -om den mördade kvinnans ena- stående -- modiga bedrifter under det / "ändra! världskriget, då. hön var:en av de "värdefullaste. kraf- » terna på den allierade sidan i den' sega heriliga kampen mot nåzis- men ; och: gestapoväldet, Hennes förbluffande sätt. att lura Gesta- po, att” undkomnia, från ' nazifällor, "att inhämta "dyrbara informatio- | ner. har skildrats i dessa artiklår, Man har inte heller glömt Bort hur hon ensam på farliga skidtu- rer över Karpaterna trängde 'in f det tyskockuperade Polen och" be-, friade > hundratals : krigsfångar, . VärldSpressen här” också tagit ad notam den -, imponerande ” listan över .; de "ordnar: som tilldelats henne, : vidare. berömdes hennes | önhet och hennes mod och man mindes nu, då hon fallit offer för en mördare, hennes lyckliga barni . dom som hon tillbringade hemma jämnt ;en, annan: tillvaro.” Grevinnans' öde var ett: visserligen ES en döl på heune själv, som aldrig förmådde sig till | ' att utnyttja sina krigsbragder för | ätt ”armbåga sig fram i yrkeslivet, Men det är ett faktum att hon in- te kunrat, fina en. anställning » värdig , . hennés personlighet — tydligen beroende på att hon var. "utlänning" och inte talade engel- ska som en infödd britt. Som en- kelt biträde hade hon en kort tid "plats på ett varuhus i London :— tills hon avskedades därför att "det sades att hon inte: hade varit nog hövlig mot kunderna; När hon så sökte plats på ett hotell, blev hön avvisad. därför att hon inte 'var - gift! ..De. manliga hotellanställda "räknade - .hog - en hel del ogifta, Slutligen” fick hon "sysselsättning . soi 'gårdersbiär på ett litet ho- tell i en förstad till Löndon, Där= "efter blév hon stewardess på er” båt — det var ju ;under en av » sina. sjöresör på tjänstens vägnar - som hon lärde känna sin mördare, irländaren Denriis "George Mal- downy, som den gången var hen- bk: - nes 'chef, Han gjorde livet lättare F för henne, men då man begärde att" hon' skulle : putsa toaletterna, I vägrade hon och förlorade plat- sen, Allt större fattigdom skymde Å hennes. liv, och irländaren ' för- följde .. henne svartsjukt.: Mordet "Syns ny vara heli klarlagt som ett svartsjukedrama,' : Tragiskt nog Ufidö hon dö för mördarens dolk "Just vid den tidpunkt, då" framti- den tycktes ljusna för henne. tin . förläggare hade just erbjudit hen- ne ett större belopp, om hon ville örat arsenik har en fat g ; angenäma tankar. och karnske:t. som! inte Nyåker” "vara mindre" bes 3 tecknande för Christine Grånvil- . les £ i I leväsdsomständigheter, Hön : fick inder sina senare år faktiskt "leva i i stort armöd i "sitt. nya": "fos- i terländ, som; hon gjort” så många lysande, . tjänster. Detta berodde | I Halmstad. Bredvid tuben disponent Torsten Svenäng. ” med a ÖR AE trä H dag sätter man -det gärna i saniband imed,; hästskofarnas Juren- + drejerier eller ännu värre med t de kärlekstragödier.. Undra därför:på-att det väckte till liv mindre Stockholase Flås taga för, en tid sedan | flera artiklar upplyste gneri kan vid sk ang! 1 allmäl flera miljoner. "kronor per Kn, ökad impregnering skulle dessutom kuhna lösgöra ytterligare en . miljon - kbm, virke för export, vilket be=' tyder cirka 200 miljoner kr. Det . är alltså ett betydande ekonomiskt. : 0, im.” en smula ”hervositet. när till Bryssel för att tala med henne «om : boken. I grevinnans handväs- - ka fann mån efter: "mordet flyg- ;- biljetten" till ;Belgieri 2 V Pregneringen här? ”spörjer. Har påminde, däzvid "om; vatt” 2087 var samtliga Partier | Aktuellt till olympiska spelen hår Grönköpings Weckoblad' samlat en lör. för Ol i 7 klargöra den;&venska” preg Sens sut-. Vi saxar den elakaste' biten: > För att. kunna '; för - utlänningen: i | - Oj : [vind ="La springer 'svedico "habat postras hoppers' habent, kurzas på=. fare" behålla bollen. = Las antago-:; följer här Iklaringar, |. Den svenske: lämpliga ”bortför=" öpären hade niot- contrapust, Svenskarna : hade för ga skor — Las svedicos habant troppo . minos pedaltodralos, - Våra hoppare har för korta ben — Las . Motståndarna lät ej våra spe-. jnistas' non permis nostras kickers. Vu - höger mot en sidogata. Motoroy- "blev: v fullständigt Fönderivasad. SÅ SL LALL FE ibehalten la kloto, Ut m I = Ja domo avel ed domären! en tyst= edan sa hennes dag. Fyrtiotreårige IAxel Richard- - son från Lönna' och 29-åriga frö- ker Yvonne” Ericson från Norr- äl, skadadés allvarligt när de- ras motorcykel kolliderade med en tysk” "långtradare på månda J gen. . Polisen i i Flensburg förklari de att.det bägge svenskarna försök-, brak I Pr en." Årets Prisuppgörel- se "på jordbrukets område” ligger helt i linje med: 1947 års riksdags- beslut. Detta oaktat har framför allt "slutsatser, etta man på de' ferå. år "som gått sedan: denna enighet” kring. jordbrukspolitiken |. manifesterades' i-den'svenska riks- dagen: glömt "bort ”krigsårens”. av», spärrning och knapphet på” jivsme- del, Detta' anta inde är: "nog riktigt, äl "inte, 'soni. hr "också Påpekade, "löftena konomisk ;- likställighet och sa för jordbrukets folk glöm”: mås "bort samtidigt. Sådant” vittnar all försöka. realisera" vad alla” "sade "sig vara sense om 1947. Fa CE: : Eliassön | sysslåde ven med åståendenä" om. att jordbruksupp- görelsen missgypnat , småbruken, Han erinrade .därvid omy-'att mjöl- komstkälla; och. att årets ' pris bättring på denna produkt är unge— fär lika stor: som he mjölkpriset vis-har vi sett betydligt lägre pen- ningvärde, "nu. :men frågan "Dessutom : ' sade; hr Eliasson; att dordbrukets framtid i i väsentlig mån 'beror på bondeförbundets fortsatta inflytande; både ' ifråga om jord" om” ”att” man : aldrig / menat” riktigt | mg joe tår sig" för att . ”är' säker: på ken” är småbrukets- förnämsta in- |- skötta "jo dbruken Är "inte : möjlig skvärd; egkriver” dem, som vill en hastig utrotning av småbruket:i vårt land. 'Men' så d selsättning i 1 febr hariahtalet. ans fö Hallands ; förenings > ine bör. hä. en viss erfarenhet på om- rådet. ; ö i Skogsägareföreningen im- pr gherar nämligen .& i; 7 tällda «arbetare: (exkl; -permittéra" r Proc. För, manliga, arbetare stan- ifjol vid 0,3 proc. : .kvinnliga uppgår ill 4,6" bro, "Den ; "Kaninerna trivs stora ta länge: någon vill. snö härda vi vore det” "ett ingrepp i | förmena dem: detta, fortsätt, legan, och tilläzge "Det är klokt at att utrota. de små byarna - gårdarna." Alldeles "särskilt " skogsbygderna behövs småbru: "karna — och har även existens- möjligheter. Det' må vara att in ga andra åkrar" blir: ekonomiska "+ att." bruka "1 'fortsättninger än tillsynes -"ihorm: de flesta industriz grupper, främst-:inom-läders=;;hårs I yi VE befinner. oss utanför impreg=- tad å verkmästare" Gustaf” Osbäck , vid Yeriigsverket vid: skogsägareförer: sina . En vän | ; om bur farligt för hälsan hos. människor och djur. det. boli= intresse ' för landet, att virket im=' ;från krigstiden,. Captain. Andrew. ; denimpregnerade träet är. Sädant användes ji ju numera i stor. om- Ppregneras. Rent oralt kan sägas att = ; de förmedlat ; fattning både i' tills stä É m, m,, vilket gör det halländska virket i regel inte är. » ” "förläggaren: hade inbjudit henne mmer: ; beröring med det, "= (NED av så god kvalité som exempelv, det . småländska, Genom impregneringen, blir emellertid dess motståndskraft; '; betydligt bättre." "Tag exempelvis.” ven under . tryck och kan"ta emot upp till 35 pro- -av'sin egen volym under pro- ceduren, Därpå : forslas - virket ' ut "Toch staplas upp i brådgård. Gi- vetvis måste den personal, "som har händ om älva. impregneringspro- ke. annat utsatt virke och jämför. livs! längden ; mellan impregnerat. och nr rottingsfallväks oktan ha Heller inte”. kuhnat, konstateräs "ge nom ; att: djuter slickat på :stolpar,i: Sjockhölms- Tidningens i en: rubricerade . frågan "är ' väl ttyatt” "besvara på rak” arm, ; är emeller. tid: Betydligt, billigare än" kréosot- metoden, och, ;dessutom.;-blir. virket mycket. renäre, och lättare. att hand- faller därför att: vara synnerlig: missvisande, I varje fall känner io "och: gummiindustrien.” såmt' textil- dustrien,. där den uppgick till c:a Proc. Ökad Sysselsättning Hoteras ; anlöj i' Hal Den: stora. -impregneringstuben är tom för tillfället, I staplar runt oms. SN Rent har, det: sagts,” att de värden. sora bevaras åt landet genom att det i ins kring ligger alldeles färski: rat virke, En stapel har Nyss tagits ut ur tuben och: skiftar. i:brunt, Längre bort ligger” lednings- och stängselstolpar i grönskiftande färg, Dessa är riktigt: färdigfixerade -öch klara för leverans, Den bruna färg- "främst inom tex äl "industiiön. timfö Änsterna inom industrien 'ha stigit. ger ligt med "11: proc; :.dem" där: maskiner kan das.” Men” stenröjningen har ":gjort . mycket, och: den fortsätter och: kan fortsätta tack vare de meka- ; niska: hjälpmedlen; ” En tendens” » ätt' avetå från att lägga. " produktivt arbete: på dé ”åkerjorden för ätt”i ” att det ur: Sroduktionssyrpunikt.. är "fördelaktigast att skogen ä ' böndernas "ägo," Om man, vilket " det inte finns 'anlednirig till, inte kogskonjunktu-'| . Fernå i framti la, är det in sättningar' för småbruk' med. en: någorlunda” tillräcklig :; skogs-; areal» cr Och den komp teringen bör föke ; ined: skog från. bolags: och sronoskogar, > Och det, kän: också. No på I ätred- kommer ' med” ost applysning ord, ätt lån ter. man ordet. vänster behålla äs gamla valör, står även hö rn utan tvivel i fråga om folkomröstningen ; äm! olitiken. och vs dl lingen: i "stort, Med tanke på . vad som 'sig i riket tilldraget haver på jordbrukspolitikens' område ' under innevarande år och hösten 1951 är denna erinran inför årets val'syn= nérligen välmotiverad, Kanske 'ré- | tar den en del, men i så fall är det deras eget fer rd Passfriheten / J mellan. våra > nordiska" länder är förutom sina praktiska konsekven- Ser ' för såväl resande som pass- kontroll ett otvetydigt utslag fav nordisk samhörighet, Samfärdseln. dyer gränserna främjas och folken kommer närmare värandra, bör "'särskilt noteras” i: en - ia då misstron "gröt mellan "nationerna och håtsådden flödar ymnigt, Här i Norden litar" folken på "varandra; Ingen: rädes: dolkstöten i. ryggen från . något. bråéderfolk. : Detta är ett faktum, som är väl värt att re- gistrera,...ty det: betyder” oerhört mycket för, samlevnaden, att vi hy- ser "förtroende för: varandra:' och hellre ". river ” » skrankorna ' mellan länderna än bygger. upp nya, Passfriheten ,'är ett verkligt. u slag . av 'äkta. nordism, Den bör kunna ' bli "upptakten "till ett för- djupat. "samförstånd mellan Nor- dens följe. - folkp rtiledarei tilll vänster: om sociäldemoktater> 4 för vuxna män, :med 13,2. proc, för wvixfia kvinnor: Emellertid är här vid: att. märka, ått vid undersökz fingstillfället, en "rätt stor del:av fc hunnit tillämpar. tet gällande nya det torkar på. ytan, d. vs. under de ; närmaste ' immärna, efter det lämnat tuben; 2: bäck. Vi har. nämligen massor; med tonen : har: virket: nämligen innan | Tand, står eniga mot länets lant; kaniner. här" under, virke Då livnär: sig på det frodiga gräset, som finns här och var mellan stapå larh; . Och inte har jag sett att "dets I tagit skada av impregneringen trots att - de '; säkerligen många "gånger kommer i beröring med virket 'all- deles. omedelbart sedan vi kört, at ve de Hill" torkning. s ir — Men för att tala allvarligt om saken, så har vi under de tio år..vi sysslat : med .denna arsenikimpreg- . nering aldrig haft något obehag av Å densamma. r. Och 7; vi; har aldrig ] hört att ågon, Kund haft det heller alt "trots att: vi: 2 väke led. massor med: "landets: samtliga redovisar : fö : " sade”: på att inskjuta, att, det int var: meningen att riva sönder eni by 'och att staten stöder det mindre ol orden men ' stödet är tillfallet . småsté. tinder fara d, som med stöd av x 1947: års iksdagsbestut” om en. heterna skall bli elva och det. : denna'3 för- No Vändring, av ' Boarps ” struktur ' som, kommit” lantbrukarna ; att : Protestera: å det: kraftigaste I Boarp man inté van vid att digheter och för altni -sit- ter i: Jönköping- och. bestämmer var gränsen. skall gå mellan Karls- sons. potatisåker- och grannehs havs refält..' "Men jr. nd "strävar Sverige söm bekant skör. satt” få bärkrafz er hela landet och H ; Sedai "äistriktslantmi tare : Thörd Belfrage; : som gjort. upp den om- "I stridda.: regionalplanen, + vitsordat”: det. göda förhållandet, i, byn” och lantbruksdi Magnus Wieslan= der påpekat för de upprörda dok brukarna att förslaget bara. Sö en ve a |'Men man måste i föreskrifterna: no; ; själva” siktig-uppstår givetvis viséa' risker: Men: sedan virket. blivit fördigfix= | den i träet. Som exempel, kan näms nas, att endast tio procent av are senikmängden 'lakats ur små im- pregnerade träklotsar, som fått ligga i rinnande vatten en månad, Detta betyder ju, "att det. är ytterst svårt net int" betyg åt högerh. Men det må' rlåtas, om inte alla ha si a | gau pskattning av ordet vän=- SD . går alltjämt :i många erat är "arseniken oerhört hårt buns 7 stoppar s svensk” möped: "Folk som plånerar ”utlandsturer pr cykel med hjälpmotor VET "t Cykelfrämjandet, där man £,.ö. res Pga; Wckade ingripanden v och var i länet fidigare, fick, sin: uppmärk- | . sämhet, riktad$på'. förhållandena” 1 | YBoarp, då en'av. jordbrukarna på dei mindre gåtdarna anhöll om 'att få förvärva stödskog: från". en, När" dan "har ordnat med. en särskil att lösöra några större: betydelse ur det? impre; rade träet samtidigt som” "detta I b en'; bestämd: : skiljelinje mellan konservatism. och radika- 'lism, mellan höger och vänster i svensk "politik, låt vara' att den= J.och att ahdra arbetsförtjänster, sak belägen, kro k med motivering . mopedsektion, Man kommer nämli. att: jordbruket. ej. var - bärkraftigt. gen inte längre ä än till tullen, eftérs som mopeden i Danmark, Norgé och” hehandl. denna i . na. skiljelinje :- ibland går mitt| 5 kan imot träförs igenom : folkpartiet. " Det finnes långvariga" ver an ! + ingen . anledning att "låta också "dessa ':v politiska beteckningår drabbas ' av. värdeinflation, "såsom + herr Ohlin önskar. : På koriser- : Vätivt håll: räds man "inte höger- " näåmnet, Och - Jåt vänster vara vänster! : ju olack är ärldens lön! Thte ens -Ohlins, - försök att radikaliser' höger inför årets 'val tas väl upp Töpregneringsprocesset tillgår" så, att det virke som "san behandlas forslas in i impregneä Denna lä där efter. på luft så att vacuum” uppé står. Tuben fylles ' därefter . med impregneringsvätska som” dränker : kraftigare jordbruk, frien den vann f Cykelfrämjandet, Ingemar: Wall nades. En f) I Finland. som Jätt imotor= syfte ”aft' skapa "större och bär- | cykel; ” omtalar :generalsekretérarén inte ' alls - gehör, Hos boarpsborna, ' berg; Cykelfrämjandet-har. skri vill ha byn som den är och? t4ill - granhländernås - mynäighbter.' som känner det som' en. olustig |och till den internationella turists y framtidsutsikt att gå och skörda organisationen för att få enhetliga; på andras åkrar.” » I bestämmelser; men ren räknar inte .-- : Det ..''var . en . upprörd stämning med att saken'kan klaras förrän till tom mötte landshövding Olle Ek- nästa sommar, - bloin när ,denne, kom till Boarp'i Nästa folkpartigiv i valrörelsen', träet under 214 till 3 fimmar. gtsen för hela lantbruksnämn- te köra om långtradaren på hör ger 'sida just som den tog av åt keln kärde in i långtradaren ock AAAND Bbl SMG Int AS SI HS RSA, nns UA y 3 3 VALDE UNGA (USA AA AA sådant . virke: som lednings-' dehl ve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.