genast svarade: : mek rs EXIS, : Solen gtr upp, Xl 3 40: och ned kl. 20.55. 2 , . sig och skriva sitt nu- mera berörda verk ”Rättfärdig- igörelsen geriom ; tron” — vilket han, länge haft i'tankarna'— behövde" ban en del.arbeten om den frireli- slösa rörelkon i landet och sökte . jä dan skul upp en framstående. Ifrikyrt koman för att låna böckerna. Frikyrkomannen, som” Jä. kände, | Jaan. linodlare .- i. (Forts. fr. sid. 3) ' ten torde, också ha visat att vi här ha de bästa områdena för odling .av spånadslin. - Hela .. östra - Sverige upp till Hälsingland ' får. däremot - på grund av. det förhållandevis tor- ra vår-' öch försommarklimatet anses . vara mindre lämpligt för odling av spånadslin, Linet blir |: här ofta för kort och medélskör- darna därför låga. Detta fram. går också av den av mig före-. na återgiven tabell har skörden av repad halm pr hektar som 1e- vererats till Gimo endast upp-' gått till i medeltal för åren 1944 -—48 ' 2,528 kg. pr hektar mot 3.406 till verket i Laholm. Be- tydligt högre skördar kuhna e melertid erhållas. Sålunda är det icke ovanligt att man i Skåne har upptill 5,000 kg. halm och 800 kg. frö pr hektar. Beträffande: förutsättningarna i övrigt för. produktion av linhalm 'av hög kvalitet här i landet skall "endast framhållas, att dessa nog under själva vegetationstiden få anses” ganska. gynnsarma, men att den ofta' alltför rikliga .ne. derbörden vid: tiden för linetg ryckning och torkning i många £all ' medför :en avsevärd kvali. tetsförsämring, . Denna torde e- mellertid ' åtminstone 1 'södra Sverige kunna ' avsevärt motver- 'kag, "dels genom tidigare sådd 'och täta, "ogräsfria bestånd, dels genom :-mera rationella . bärg- ningsmetoder, förhållanden, som redan äro väl kända och beakta- de av ledarna Vid linberednings verken, Genom rätt förlägga lin- odlingen - till: slättbygderna, där linet snabbare torkar vid regnig till Fabian "NW SN gal åa sårom författare av + dylika böc- ker, frågade tveksamt medan han: pleckade ” fram" arbetena ur sina e' bli giöst? Värpå den blivande" författaren gr PLN & vv sr j ipn ” kop Nald N öronen ' på” gräbbarnas "Vår väst- kustbo ' båckade'': tillbaka i-rena förskräckelsen.' En ung nybakad löjtnant ' fusar: fram och” skriker: Vad gör bi karl? Går ni tillbaka i stället för framåt. Vet ni inte att : ni skall titta fieriden rakt i ansik-= . "resornas tid kan det vära äl. att: erinra om Nitar-] 'i Pelles " semesterresa, ” Den första har gjorde: Historien visar hur skiftande. synpunkterna kan vara. Tåget hade stannat i Tomelilla, : Pelle sträckte sig ut genom ku- :| tilltalande "utseende," v odting; än--1 skogsbygderna, böra > bärgningsskadorna kunna väsentligen -reduceras, > ot "I den förut omnämnda utred- ningen. . gjordes 'också beräknin- gar rörande .linodlingens lönsam- | het, : Härvid kom ' man, med: all reservation : för; den osäkerhet, gom - vidlåder :; sådana kalkyler, till det resultatet, att spånadslin 4 i. Skåne, Halland, Småland och Hälsingland genomsnittligt taget gav bättre nettoutbyte än vilken som helst 'grödå av vårstråsäd. I Nettoutbytet' blev mell,' 55 o. 169 kronor. större än av för området bästa stråsädesgröda, Och dessa relativt : gynnsamma resultat ha skilt höga, Lönsamheten bör där- genom . att" skördeutbytet: ökas. Detta." -bör också "vara. möjligt. Om ” man ' -blott > tillämpar :. de resultat . : beträffande sortvalet samt linets odling och gö tagna utredningen. Enligt i den.. »—väl "att "märka — erhållits, | trots att: skördarna ej varit 'sär-| för: kunna förbättras ytterligare, na LONDON i if” ve Canterburyprästen dr. Hewlett ” Johnson, - Storbritaninens ”Röde " domprost”: —' känd: och ökänd fö; sina politiska klavertramp och al livliga” -.sympatier för” Sovj ch ..dsss olika ”freds”-aktioner -— till hör nu: med sina 78:år de” mest 'förargelseväckande förgrundsfigu- rerna; Sedan han-.nyligen anslutit sig till Nordkoreas och olika. kom- munistgruppers. . protest mot den " MERA "bakteriekrigföringen” " Korea, ' hår" den röde prästen ytterligare råkat i skottgluggen för "engelska- folkets "vrede,. och; krav har ju." också höjts att frånkänna honom prästvärdighelen. Emellertid har. ärkebiskopen i: Catiterbury, 'dr "Fisher; Johnsons. överordnad, upp- repade: gånger förklarat; att ärlig- . heten ”i-:dömprostens kristna. anda inte. kari. betvivlas: Detta har dock : Doktor Hewlett Johnson, - den rike röde domprosten | [lorer, prästämbetet 'i villasamhäl- let nära Manchester, där försam- mare sittplatser i tredjeklasskupé- nå de bez stod av. miljonärer. Detta ämbete innehade Kan i tjugo år; under vil- ken tid «hans enkelriktade radika- lism bara växte. Han skrev här för tidningen - Economist artiklar om bank- och finansfrågor och i åt- skiliga artiklar införda »i socialist- tidningar krävde Han bl. a. bekvä- erna, han'kom med uppslaget om en's. k. socialkredit till: förmån för de ” mindre: bemedlad, folkl. "Jagaren Halland, c om sjösatte: åa! Cötaverken den 16 juli, blir den svenska flottans tredje s, k,. larid= . . skapsjagare. Egentligen är Halland "> én titveckling av våra första Jandi” skapsjagare, Öland och Uppland, men "man kan samtidigt betrakta" ord: kan skillnaden uttryckas så att Öland-typen konstruerades unde kriget, medan: Halland i alla” ”ava och så gjorde han ett tag Propagan. da' för klädesreform, - "Hans efter-' middagsmöten för bärn, som utspi- sades med-en. myckenhet te jämte jördgubbar "med [tjöck: srädde blev även ryktbara, =. AN "Dr Joh eg täck re blev] Englands förste Ilabourpre- "ej hindrat . ärk sk satt vid skilda tillfällen desavuera Nr klan< dra del frågor. Enligt" Church' o! Englands stadgar . kan. dekanhen ävsättas från sin- post endast då-»han' gör: sig skyldig 'till--brott-liga handlingar, och hans blotta sympatier för Sov- - jetunionen" räcker inte till: för att > ge -honöm avsked på: grått. papper, —äve för Englands präster gäller miä "Ramsay" MacDonald, Denne utnämnde honom år 1924 till dekan "i; Månchester och år 1931” kallades "han = till: sitt nuvarande röde” dekanens sympatier: helt och . hållet" till kommunisterna och han tyg. Förresten reste han själv ner till de kämpande” republikanerna i den: garanterade. friheten "att -i:tal och ' "skrift få uttrycka "sin. mening. Är-; kebisköpen: i Canterbury" benen lar den fö d ästén ; Spanien och. var fed om belägrin.." gen i av Bilbao: tidigare + "hade han insami tt tiotusen. pund för att: | med 1 mypor och hån" har: byligba : med. "glimten is ögat yttrat: följande: "om "dr! Johnson: —- Om; han" k .hemma-och utövar sitt” "kall, då öns” skar jag att han: vore bortrest, men; «om han T. borttekt, d brukar. jåg "fabulistiska Uttalarldens "skull Den Worker böabstyräne + men han är bygga : Få slägsképp” -Söm” skulle, av Francotrupperna r kringrän 38 gjordé dr” ; Johnson sin första "resa till: Möskz, a. och: upptäckte då'strax att Sov=. ket måste, betraktas Åol kristendortens fäste. At han poli= röde domprosten. jock”ärkebiskopöll” | inte medl tiet, Han föddes som. &ön till:en inycket rik b 1. ei "Mans som den. väl, ledda och väl ge- nomförda. på -detta' område kommit till, så borde + åtminstone 1 södra Sve. rige: medelskördar av ”repad I” halm. hektar "kunna Uppnås; , går. dar med jord "lämplig - för Iinod- ling" samt .om nan ' övergår till att.använda de nya, : högre” av. Kristinalin), som numera stå" odlarnas förfogande: MÖR > En: annan mycket" viktig" utsättning för. linodlingens upp. | rätthällande här i landet är,” att | kvalitetsfrågan allt framgent äg-'| nas den: största. uppmärksamhet såväl av. odlarna, som berednings- verken, . För. -odlarnas del gäller det framföi allt" att få fram ett in samt att bärga ett; alltför nederbördsrikt klimat; Atskilligt "' kan dock. göras för att undvika” dé skador, regnen funder: bärgningstiden kunna för- orsaka; En 'sådan "åtgärd är re! lativt tidig sådd; en annan an. vändande. av rationella . härg- ningsmetoder, -. Vidare ha vi linets behandling: i ”beredningsverken; vilken bland annat bör: syfta till att.få. en stark, :- icke ' klibbande tåga av Här åter- står ännu en del att göra.” Man har "dock anledning antaga, att man "med" förenade krafter' skall kunna .komma "vidare. Jag .tän- ker härvid icke. minst på det Fsamarbete, som förekommer mel. Jan verken och linlaboratoriet på Svalöf; . vilket redan visat sig mycket fruktbringande; : Jag tror på den svenska lin- ödlingens framtid och 'dess lön- samhet, Det som nu göres från sida > för att inherisk linod- : blott 'en ringa försäk- i ”ofärdstid; slutade prö- fessor Åkerman , Sitt föredrag. Och; hän/' avtackades: dels med . kraftiga. applåder, dels: äv. ord- föranden, ;.: godsägare Bendz, som "poängterade att -man fått m ånga "goda fingervisningar. : . Ogräsbekämpning - i lin, i var ämnet: för nästa föredrag, som. hölls av chefen' för: linla- boratoriet” i "Svalöv;. ”dr' Kåre Fröier.! «Dr. 'Fröier, prodögjorde Å sitt föredrag "viktiga? nyare re- sultat av : oOgräsbekämpningsför-. sök i spånadslin, utförda i sam- arbete 'mellan linberedningsver- ket i Laholm och linlaboratoriet i Svalöv. Som känt, har man på grund av spånadslinfiberns käns- lighet mot kemiska medel' icke många dylika att välja på, tills- vidare ”” endast ”4K—2M-typen > försöksverksamheten | > på ;.. minst .;.4,000 ken per 2 kastande sörter (Margareta-- öch | = r 1 "Tyvärr. ha vi hör i [landet under bärgningstiden ofta ; chester; och redan: i:mycket unga . år väcktes hahs'sociala' medvetan- de Feritonårig lärde” han sig: mes » kanikeryrket: & söm: :enkel jobbare” i ublicsrade”, "också ett” det "vänsterradikala; Independent. Party, :Obergende ; arbeta - derade bäggé ämnena; Unge” John- ; årslön: Efter föräldrarna - en stor förmögenhet, och hans få 10,000 purid, Hans bok -”Tke. Socia- list Sixth) of the World”, Världens socialistiska stås Sovjetunionen = hår översatt: till tjugotvå språk, den här utkom= xemplar,; så inte” € har. den märk-: i lige mannen” "misslyckats. Som; ku- imhas, att dr. ämbete I Cariterburs,: Under dit”. spanska. inbördeskriget gick den', blev hädanefter "ett: Moskvas verk-:- ietunionen och;Kreml i själva + Fver=: m den sånna : Väresa, » öm: han. . verkligen" ahråg ; Stalin vara Kristen..Och dr Johnson. | - deröfficerare i och : 245 man” ri il dubbeltorri, 2 st, 57-mm,; luftvärng-. sta? hustrå- efterlämnade. åt hönom : edel > det är förs: måit i 19: upplagor: och 'enbört iUSA' : den är en efterkrigsk | Hon. Vad detta betytt ser man bäst: båda jagartyperna, "Medan: Öland - här. ett deplacement på 1,850 ton stahdard -har . detta 'på' Halland. typen. vuxit till: 2,600- ton, Dett; på övef 3,000 ton, d. v. 5. ungefä; lika "stor, som våra äldsta pansar. . | båtar. ' Halland blir 'därmed' efte våra förhållanden ett ganska sto, örlogsfartyg. Det kan ' ha sitt tressé' att: "nämna, att : stadsjag;: åom - vi har rätt många av, ha deplatement p på något mer än. 1,000 | mellan Holland och vår första. j gare: Made; sem levererades från England år 1901 och som, hade ett ktändiga utveckling mot allt större ” fartyg :" förefaller. . oundviklig socka den: ont, De stora” fartygen : blir "dyfå, ilk Rå "många enheter; Om vi .vill; att! våra "örlogsfartyg" vid en eventuell: hävda. sig "möt: en. modernt frus motståndare: är. det: dock ”nödvän- tå, att, Hållandi -typen fyller. alla rimliga modern!” jagare.r, Halland. får; längd av-.J21. ; meter” och. bredd blir. 12,5 meter; Besättningen ; kom=' mer att. uppgå till sammanlagt. :290 män, hämligen 16 officerare, 29 åkap. i Bestyckningen: kommer ” "att "I bestå 'av 4 st, 12 crå kanoner i två I kanoner i-torn' samt 6 st. 40: mm, luftvärnskanoner, Allt artilleri/blir n i av." Bofors . setläste 15 kunna -ahvändas Halland som én helt ny typ. I få' or man jämför storleken på de: innebär att jagaren fullt rustad blir: deplåcement På c:a 400 ton, Denina. | givetvis på både gott och” konflikt -skall. ha. någon. utsikt att? krav,som: i' dag: kan" ställas på sen 4 : farten, => blir effektivare- och mer ]konsekvent genomförd än på någon rt e nt när. Carlsson bakom. Längst upp Skrovkonstruktionen bygger i iallt väsentligt på öland- typen. Halland får sålunda visst pansarskydd för delar och blir i övrigt hel- 5 etsad. Den vattentäta indelnin- gen — en 'jagares bästa skydd näst tidigare svensk jagare, : "+. åga' : om inredningéstandard iommer Halland ati stå på toppen bland världens krigsfartyg. tokiallt blir sålunda jagare: icke. blott ett" effektivt och ligt krigsfartyg; utan också TE på. våra kryssare: väckte år "sedan" stor” uppmärksamhet. £12 : om; tornen på Halland blir ej rägra Sår 1 allä avseenden. mycket ' modern. ålunda är skrovet praktiskt taget helsvetsat; Det. har: delvis byggts f-sektioner, .den måtod, som ameri- 'Hallendshertigen pring Bertil med götaverkschefen din, K. a: Jan. ceobson närmast 'och Götaverkens styrelseordf. generalkonsul Gun« - - alla kräv å S midernitg kommer ; landshövding Ju ohansson kanarna med sådan framgång : tills lämpade under kriget.. Den; Blör= sta sektionen var förskeppet, som vägde hela. 23 .ton och som icke placerades och svetsades fadt på sin plats på skrovet förrän den 2 jull” i år, dv. s. blott två veckor re: sjösättnihgen, STA - Efter sjösättningen. återstår minst ., ett'års arbete på varvet innan Hal= land kan vara klar att gå på prove” neri. och. bestyckning" monterad in på sina platser, Inredning och -ut- rustring . skall göras klar, kilome-. tervis” -med.” elektriska kablar rörledningar skall dragas” För Götaverken blir: detta Blvét= vis ett omfattande och krävande ars bete; men” istort sett blir, det inié -|' Värvét,'.som :bestämmer.” levérbis. & | tiden utan. vissa 'underleverantörer, vilkas" leveranser” har; avgöratide ' betydels för det fortsatta" arbetet ', "Tdre märkliga: Aj a ingen går här "ännu ' ett steg. lärigre utan att konstruktioner gjorts .mer: skompl ad'i-det' att en stor del av' am- hormonpreparat;,. a pen; d. vis: dinitro- br ex.: stirpan.: = Vidare: kan: män blott använda dessa två typer av preparat i små "doser, > ilket ofta |: gör effekten på” ogräset för liten. De "allra senäste åren har man hu börjat pröva 'ut:b.1.a n d- ningen 4K—2M och DNOC i olika proportioner, bl. 8. här. i Halland, och på Svalör derat "dels verkan på linets'vik- 2 tigaste 7 "ogräs, dels skadeverkan |” på linfibern. Man har då funnit, att... »dylika” a osmbinationsprepar åtag = "skada"! len med? rent: jAgroxoke ré, De: RS också: den.göda' prakti ska. fördelen; att de äro flytande lä Sörutnänstycken = a (te ex. rent Stirpan).: Talaren., Påpekade,: att)s iombinationspreparat lay. godalr verkan kräva: torr väderlek strax efter besprutningen,, De rena 4K —2M-preparaten kunna ju där- emot; utspridas - även. på våta grödor med. god effekt. Forsk- ningen på. Kombiiationsprepara- tens "Område : Å förtsättås, då dessa typer.otvivelaktigt" måste -sägas innebära ett gott framsteg ch stu-|- ven idriFröiers: föredrag be- lönades med ;kraftiga applåder 'och”hr. Bendz: framhöll, att, bo- i b 5 jutn; 1 automätiskt: matas” ungefär, som bandet i er kulspråta; ltatet är en må skötthastigheten. Bofors hya ske tiga" 57 -mm. luftvä gör-på Halland sin "debut i isvi flottan, Förutom artilleri” köl Hallant "som-kom fram under, kri- get, ochk--med så stor; framgång al : är åsltagarna | voro: så många: 'att' hälften må- det : så” en gemensam; utflykt är : föl 1 tidigt” efter höstvete och' höst- : Trots” det myckna”reg- märktes. knappast :rå- göt tecken :på ligglin och mye- ket: lite ogräs, Det hade - -be: bprutats.med P46; å: berätta” de han:även lite -om kalkoner- ha, som finns f.n: till ett antal av 2.500:st.: Från. .Vallberg körde man så: igenom .' Fredrikstörp' och Månstorp där tiden: dock; fe stannade ligt > sätt ' demonstrerades av konsulent Gustafsson; Sista åä- halten . blev -Brunskog, där dr Fröjer visade 'att. det går att det"inte ger”Bå gott resultat. Och' därmed var en trevlig” och främst i ogräsbekämpningen hos |: gtvande dag till ända. : =>! hälften på” Stadskotellet;, blev'| i hågon- särskild gödsling ing ahtts | odla lin” på lättare:jord om än |» AT medati bilen "endast- - kunnat lgå de allvarligaste konsekvenser! nträffade i går kväll i Slöinge. Erp bil;-h hörande + fått Befriade Pojk” från ioclohol- befriats från Asige, rammade vid” järnvägs=- stationen. : sex stycken. cyklar ch”. kölliderade' slutligen med stationsbyggnaden. Ingen. män. i Personbilen var på Inge «station. : Enligt ögonvittnen framfördes: deh med hög hastighet, en kunde inte stanna utan körde över sex cyklar som stod par- kerade vid: -stationsbyggnadeni” Dén iderade "slutligen "med stations- "två små stenar, söm pojken på: Rår. ' got sätt lyckats föra långt. upp fee näsan, Den ena stenen, som var näs, ra.20 nm. lång, kunde ganska”, snart. andra stenen, ' som var rund och mätte. endast 7'å 8 mm, i diameter. Denna sten var omöjlig att nå med vanliga ena sida fanns en liten tillplattning" 'som gåv en mindre öppningumellan stenen och Näsväggen, ig sen egen. .Cyklarna blev d: j ck obetydliga : hel Gpbdelåts” kän. arbeta "oberoende av varondra. ölandtypen ”och-, ;. skillnaden i i eendet mel- äxelåtföm: "Det: blir ”rer. -ombord.. med en.”sammanlagd "effekt av nära 2,000 kW, som skall i den: erforderliga ström” las” å 5 tur var fanns. det vid otyckstit let | körning med fordon des ner; brukar i vanliga; fall säm- gruppef med ungdomar.; Söm vidtog. 'ditför genast : ärder för utt) stoppa vidare ger nu "detaljerade uppgifter om; svinstarrimen i de olika” länen, 7 I enom ehuru" "med stör svårigheF — föra in en mycket smal kateter, soin: se- dan med en:tångfiskades. frarige- nom munnen ur svalget. I kate' ng - nedre ände' fastsyddes:' ”en'kdi : n'” ärtas storlek, som med: instrus mentet ' drogs tillbaka genom svalt ' get och i näsgången tog: med. den härt sittande” lilla stenej oj slut ålagt "Västra Karaby Föråmuh" villa ålagt kommunen att göra - deta men . unen tycker att. det är; ohe= : med en sådan yrkesman på bygder och har-i stället månader tilbg0,490. Att hålla hus- t ta'en sotare Som brandstyrel- Ja tre doms ; gäves sökt rättelse i stojsinsfanserna; Fv hållsgrigar tilldrar sig inte samma : iniressé "sor för. några. år sedan; tur. Under denna tid skall markis Na kunde: läkaren . sen godkänt, Kommunen har förs ',3 2 fas bort. Svårare blev det med-den > > instrument, . men på ndöss.' att" höta 1,000, Kr för. att den inte 2 Tevwv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.