amana SVAN os NAN ITIS SYNT FST NVansaa nare oe NN PY RS ERT frirt rivtYevrvpyrepv Yrvyrfryeev LANOLMS TIDNING Nytd, flytt "Solen gå upp. ned kl. 20; AB, fa Morgondagens namn” Fö Hl 351 och ; , Bon kn go be 24 > KRISTINA ss Solen! går ; pp, kl.” 3.53" och ned kl. 20.43; (Eftertryck ;I den" gamla - goda tiden troddes Yet. allmänt att , det faktiskt gick "att tillverka guld av oädla metaller, såsom tenn, bly och liknande. Nu- mera : skrattar man ofta åt dylika antaganden. och kallar dem barns- | ligheter, men ;hur. underligt det än låter har de mystiska guldmakar- na på sätt och vis fått rätt. För den nutida atomvetenskapen är nämli- gen ingenting omöjligt, och atom- vetarna ” berättar ; för oss att det verkligen går att göra guld, men ännu så Jänge ställer det sig alltför dyrbart.” Konstgjort guld skulle bli många” gånger . dyrare än vanligt guld. och" därför lönar det sig inte mycket att begagna sig av den ny- upptäckta konsten. ': För några hundra år sedän trodde emellertid CC För alla ev. kn . Det var en. "gång en ung man, i . som på tåget frågade en gammal jude, som satt mitt emot honom, vad ; klockan « var; Den gamle svarade att den unge kunde ju titta. efter på stationsk guldmak att. de genom att ut- finna någon hemlig formel skulle lätt och ,Jedigt förvandla t. ex. bly till guld, a ; Under. médeltiden kallades ena förbjudes.). ), logi i en "gutdmarares arbete: Ma ligheter var: fördold i bibelns he- breicka text och andra ålderdom- liga skrifter och så gav men sig in ker. sor Det är klart” ätt körungar och kejsare " under -. medeltiden alltid hade en 'eller flera” lb och trodde t..o. m. att alkemins hem-| på kabbalistisk jakt i bibetns böc- " I r också tider och generationer; M rn rita Hedin Med tacksamhet har svenskarna t €x. noterat att slips på kragarna |" guldmakåre i sin: tjänsl'” Man in- rättade. väl. utrustade ' laboratorier och förs ristäder ! och var på sitt håll! väntade. man: att -bli den turligtvis :" fanns det också bland alkemisterna ' många" hederliga; forskare, >. som - faktiskt trodde :'på”. att guld skulle kunna framställas på konstlad väg. Emel- Jertid är. det klart att alla förhopp-' ningar slog fel, och. då tog de ored- liga. blutfmakarna bland alkemis- terna till . .ahdra hjälpmedlet: de förfalskåde” Proven och inlät sig på rena bedrägerier." :" makarnå för. alk dli: gen. därför att de i allmänhet var Det' gives” många, berättelser om kemister. Men .-när all tälla när nästa station, kom;' a ." Det tyckte den unge juden var ovänligt ' sagt,' så han undrade varför han fick det'svarét. - . Då sa den gamle, juden... : — Det 'skall jag säga er. Om jag nu hade svarat -kövligt så skulle vi ha k inte ' lyckad guld på kemisk” väg, lämnade de erfaren- hetens' område. och tog magi eller rent utsagt trolleri till hjälp, ' En alkemist' blev också äv den okun- niga hopen betraktad som en troll- karl; och. undergörare," : Luther: tänkte annorlunda: han menade att och då skulle ni ha frågat var jag bodde och då skulle jag ha talat om det och 'då skulle ni ha sagt att det var en; "plats ni inte kände till och då skulle jag ba bett er titta in och äta middag med oss en tag och då skulle ni ha, gjort : : det och träffat min vackra dotters och ' blivit kär i henne och. bett mej om hennes hand, Och det måste ni väl be- gripa att jag inte kan gifta bort min, dotter med'en' karl som inte (ens har en klöckal Sör Blind. häst vinner. " För andra "gången + år har den iblinda hästen" Uniak, fem år gam- :mal, . vunnit > en hästkapplöpning. Den här gången avge, hästen med segern - i Treml blay, ö hände det..8: juni i år i. Marseille: : "Äran tillkommer inte minst jockeyn Roland Reyraöd, som "leder "hästen . genom att klappa den vänligt: men bestämt ochidå-och då viska" små förtroliga ord'i djurets ö öra. När den blinda Uniak svar. två gammal, dd: - var ävulens, bländ- verk, = oc Självklart återfinner man i folk- tron en hel hop legender och un- derliga ' föreställningar om guldet ec guldmakeri. Sålunda” skall det bl.a. ha:trotts att. om man kunde kasta” ett "stycke järn, bly eller an- nan metall in genom regnbågen, skulle ' metallen i fråga bli rent guld, Enligt en gammal sägen från Alperna' blir 'all metall förvandlad till guld om” iman berör metallerna med, en basselplanta” Man trodde också en "guldmakare försvann spårlöst om det "går ' dåligt” för : guldmakaren att göra guld, mena- de man att djävulen kom och häm- tade "honom. eller, också gick 'upp i lågor, Efter. vad fu tshistorikerna be? rättar, försökte sig redan der gamla | egyptiska ;' prästerna på: gvldfram- ställning och: från egyptierna' och araberna kom den mystiska kon- sten :; ; Hill” Europa. via morerna och spanjorerna, I Tyskland .. känner man, namn på alkemister som ver-. kade 3100-; öh 1200-tblen, 'met ter namnet Roger Bacon på också 'häft guldmakare i -"det mest kända namnet, EN SG SR Vv AMEN FY > Satt tyst:bredvid Ganiffören o och tuggade eftertänks; t'på stigarr- cigarrettstumpen: - När han närmad ” bröt L. tystnaden." 1 '— Den" som nu vora en liten; mus, sa han”. : — Varför det, undcade chat - ren lite förvånad. = För det är det enda som min adressen ström, Pares "Imed vilket man ”ovillk JP hustru är rädd för — sa' Lunds: srett" kemiskt preparat, såsom guldmakare redan på. SN sö Tösräntalla ur. Idmak Al en gick till väga för att lura sina "uppdragsgivare' och göra "troligt att de verkligen kunde göra guld; i > Ett vanli ep var ätt 1 ex. begagna en smältdegel med dubbla bottnar, i vilken, 'man ' hällde smält metall. Sedan kastada alkemisten några ”hemliga pulver” i den smäl- ta metallen, rör om" så kraftigt att dubbälbottne: "gick sönder . så blandas med ' metallen ' :ovanipå, och hokus pokus. hade man en guldhal-d. tig métäll. révisades ännu på 1700-talet: en hästskosöm, vars. ena en. älkeniist ' örvanidlats till guld. ind ingen mindre än stors jäv" Toscana" egna ögon. ödckså ett skriftligt intyg om att han sett guld en utföra förste att få konstgjort: guld.:. Na- : duktiga , "och. att” det smälta "guldet" däri kunde | sand; singel, : ringsiärn, men var. sjuttor. är be- tongen. Vissklkodex för - gentlemän . ; + Herrarna .i USA brukar inte: så sällan visa sin uppskattning av och sin beundran för en vacker kvinna, scm "just passerar, genom att vissla så där elegant och gillande. Många” damer i sin tur är -emellertid inte |” riktigt nöjda med den tingens ord- | ning, och det-har förekommit att] de. för närmaste poliskonstapel:an- mält den visslande 'beundraren. Nu har 'en' amerikansk ' domstol , på grund av en dylik polisanmälan av- kunnat sin salomoniska dom: gent- leman som nöjer sig med att vissla ehdast en gång, uttrycker utan tvi- vel sin uppriktiga beundran. Om damen som orsakat visslingen kvit- terar . med : ett leende, får: gentle- mannen vissla en gång till. Om da- men däremot ogillar, får visslaren absolut inte upprepa sitt tilltag, ty i så fall liknar det en förolämpning och berrn kan få polisen på halsen! vx Sénaste ryska” undret - " Budapestiidningen Szabad Nép rapporterar från, Moskva att sov- jetbotanikern Rincin har lyckats att odia : ett underträd som bär olika frukter i tre'på varandra liggande våningar. Trevåningsträdet bär: ci-- tronfrukter på de lägre grenarna, nmiandariner på, de mellersta grenar- na och apelsiner i den högsta' vå- Idel. underverket.” Sedermera visade det sig "emellertid :att. guldspetseii på hästskosömrnet 7 var ditlött — det Hade sedän överdtagits med en järnliknande färg, vilken smält bort ”guldbadet”; ochså Ayckades ar kemisteh' övertyga "den" förnäma Icke alla 'guldmäkare slapp hell na ”guldmakarförsök i" Minchen framställde guds ller åtminstohe var nära, att "lyckas; fick han både kun- och, hög lön, för- de" framställa "guld; och detta” pre- parat: kallades ömsom 'De Visés Sten och ömsom Livselixiret. Detta var den röda tinkturen, med vars metaller till'fött guld.” Sedan fanns det också eri'vit tinktur, med vilken det skulle 'gå' att' framställa” silver. Held konsten: att-göra' guld 'skulle. alltså bestå i att. framställa: eller skaffas det nysshämnda livselixiret, Her vad det nu olika sätt för att få fram. livselixi ret, men, alltid gick "hemligheten .ut :att' koka. och "destillera eller upphetta i vissa hemliga ingredien; fer, ” Detta var enligt allmän upp- fattning saker "som; drog. mycket långt ut på tiden; genom, månader om; år arbetade guldmäkarna träget 'sina.. omsorgsfullt -- tillbommade verkstäder och alltid var de, ”myc- ket nära lösningen” av de stora gåtan. : . Lb enlig) et. med, medeltidens all- männa" uppfattning, bedrevs, ökan- det efter öden I vises sten” med till” hjälp av , en rikt utvecklad magi, 'mah, sökte försäkra sig om bistånd av naturkrafter och andeväsen £e- nom besvärjelser” "och andra magis- Då" planeterna sattes i förbindelse med ' vissa metaller” och då 'stjärnornas gång antogs påverka allt jordiskt skeen- de ingick det's även en hel del astror | hjälp "mari "Kunde :förvandla alla |! självklart. -« Avringt hos: ganlisterna . Följande "historia om förloraren : general de Gaulle. gör f. n.' ron- den i nationalförsamlingens korri- :'dorer," Strax . efter : brytningen : samling?" försökte' generalen för-" gäves att per telefon komma : kontakt med gaullisternas parla=? inom de Gaulles ”Franska folkets !- il, kr Jyckes v med det, medan ade m, ibländ” med | greve- tiden gick och det blev uppenbart skinnade”. ilrån efter äkningar. på ec många - runt, under” si-1- ? äv” att han |" krona och Höga ämbeten: Men när | ' den sovjettrogna ungerska tidni V sbyggaren: Ja, hår ar : cement och årme- " ningen. : Sovjetbotanikern Rindin, |- SAGT: ock" OSKRI VET Friheten "förbinder " ej människor, klasser och f blott utan a dessutom är det tillåtet t'o, m. . för damér ”att gå på restaurang i bara shorts”, men ingen kätlarz > mästare " tar > väl ' illa upp om ' shortsen kompletteras åtminslöne med en liten solsnikb, - > Däremot är det ince "tillåtet sti - dansa i bara shoris, ”Svenska d+ Tr som trotsar det förbudet får Ar inna ig i att hovmästarna diskret kommer '-fram :och ' hälsar från direktionen, att man -ogärna ser att! damer dansar i shorts”. - 3: Varpå” måbända : den svenska ” damen lika diskret ber hovmäss]” taren hälsa. direktionen tillbaka, att hon vägrar att ta dem av. sig, Det hedrar henne. mos fortgå så länge som spelarna -fri- villigt: böjer ' sig för reglerna, så är. en fri och på samma gång : fredlig och, ordnad gemenskap en- ”dast möjlig om man har gemen: "samt aceepterat vad som är gott "och ont, ätt och orätt, Al Ahlberg” + Förresten klagar jag inte, Jag behöver varken knacka ster eller "smörja tågaxlar, gallra betor, köra "buss eller leva ett friskt liv i tält.” Här passerar dagligen små lem- meltåg av frisklevare'i alla åldrar, Cykeldäcken smetar i den putta; rande asfalten pressade av hundra - kilo grunkor och sjuttio kilo man. Är en' panamahatt på en friskle- "vare en styggelse? : Förmodligen, ty unga personer med tjockt hår bär 'yllemössa och "medelålders . personer - med naken skalp! bär |. ingenting. Insjukna bröst flämtar I Ver 3 bevekande över små kullermagar, | t2ES 'öppnas ,som ' till nödrop, skall: snart I med nya: och ” mera. överraskande” od- lingsresultat, - "sång men gör föga lycka. Efteråt stegar. två stadiga flottare Frama fill podiet: och ” pianisten. -— Var är han som sjöng? - — Han hår gå Då ska vi tt. Pån å a in'en igen för > vi ska kasta 12 . la' det för, "men sparrisbenen roterar utan . nåd. Det blir kondition ellér dö- den, Rekreation kan man Inte kal- sen Claque'i i 'cHT" omväxlingens skull med/ alla vanliga skönhetstävlingar har. De Långas' klubb i Denver, USA,-nu valt inte bara den stiligaste .kvin- nan bland sina medlemmar — dessa får Jov att mäta: minst 1,80. m. i ftrvrmplästen — "Utan även, den res- "iksom' schackspelet endast kan p3 på krogarna i ”H-fors, och HN FÖR os I HELSINGFORS. De svenska Jemkamporna har nu an=" tt till sin förläggning i Tavastehus och här ser lagledaren Wille N Grut på när Claes Eonel, skjuter. - : belysa ec geno ”Kort Köksmästaretalan att bru= "ka" vid "Ja-öl och Bröllop, på lan- det” är titeln på ett litet häfte, som man funnit. i Harplinge. Skriften, son är "tryckt i Hälsingborg år 1825 utgör, som titeln. anger, en serig tal som brukades på' den: tiden håls has vid förlovningslester och : bröl« löp: vv SER mer SRA Meningen ' med denna bok har tydligen varit den, att. den som fått på sin lott att hålla något av de i boken förekommande talen, skul- 1e lära :dem innantill, Då det i'des- say» bröllopsfirandets: dagar, kan haj". sitt, intresse erfara vad man på den tiden:;hadé "att söga ett brudfolk, tillåta :vi. oss "återge följande: brott= me: och 'hederlige Männer här församlade äro! . Wi på- minna oss nu den vise Konungen .Salomons. ord uti hans Prädikare- boks. 3 kap, så lydande: allting has | tid, och allt det man före- er " Himinelen : haver sin "Wi mäste 'nu nyttja "tiden i dog med” mycken: förnöjelse, "vi hava vunnit det vi åstundat, vi hava tills 'börligen "helgat Sabbaten, "vi: Kavå bevistat gudstjänsten, 'vi hava hört Guds "ords > tjenare 4 Ägtenskap | saminanfogade. -Wi 'äro ' sedan: av Brudens' kära Föräldrar I detta hus väl.emottagne,:meå mat och dryck i all: härlighet fägnade och plägade; 'Närrden !- unge Tobias, hade haft bröllop och hållit sig gled, sade lent Rafael: nu är: tid; lig ste. Dej sköna, jä he- t gammal, blond och ståtar" med. en PE i Eldsvådor förorsakas. ofta av. barn, i Dessa uppkommer”. dels av 1 delse, men mestadels på Kyss "henne har hängt « upp sigl;- ån | "7 grund av rent slarv : vt Sonia 'Smevik, .hon .är..18 år Ja | ligen" tiden använda till att tillböj Jigt Erkänna 'det myckna goda" som | och 'sist börom vändas; åter går, till den» mig ute ver, så vilja” också 'vi bas nka att det mi är tid, att: allden' och "alldehstutid ler kan ske med edergällning,/ "i "så ied: "tillbörlig? tack=+ måste det ske” sägelse med -hvilken wi både först $ dhet: ursprung; och "käl- | att enda ' resultätet av 'guldmal | söm all:g 7 stora "penningutlägg för. fur- reh,”' slutade: det SA trons: på. guldmakeriet ändå irots allt "höll i. sig genom" århund- cirkulerände historierna” öm ”lyc- kade" resultat: för, en eller 'annan Guldmakarna visade på torg och öpp de :då. styrde: om. itt:det. sblev. ett synligt. resultat i förm av guld. är "Pa okritiska åskådare gjörde sådant ett mycket starkt in- Aryck;.. En guldmakare. brukade för. det. guld "han: ”tillverkat” byggt ordentligt "redogöra ,' för” var ' alla dessa kyrkor fanns. Ingen har. bit- tat dem... ca. as ”kreditsida uppföras, att-åtskil- liga av derii "under sitt sökande ef- ter "de vises sten” lyckades kom- te bland dessa slumpartade lycko- " Böttgers av konsten "att: framställa porslin. Han ärbetade såsom fånge i ett labora- torium tillhörigt . storhertigen av Sachsen + då han gjorde, sin upp- täckt, och dét plägar sägas att om alla : älkemister 'dragit' lika . många pengar till sitt land 'söm Böttger, skulle ' deras” "ansträngningar inom guldmakarkonsten inte varit bort kastade. -En optimist ä är en jycke, som ger på att utföra det omöjliga och Pp radenå” beroddé på alla: de många l in! konst". offentligt : platser, och att |: berätta + för sina "åhörare 'att han | : 2,600 kyrkor — han glömde dock att | : "Det, bör emellertid på guldmakar- : må: helt. andra. hemligheter inom | kemier på spåren. . Det 'märkligas- |: träffar. var förmodligen den tyske . + 5 näm ina twck hafwa" de allesammans, ' :-Wi; böra: ock "intet förgäta wårt : 4 draga. Tack hawa..de, Gud uppfyl- larär, hän häwer af-sin milda nåde giwet: alla: de . gåfwor, -hwerat: all den-Mat. och Dryck: tillagad är som khan, skaffat vårann: ”gränsam, frid, wända vi.'oss med vår till vår Bruds kära För- | - af de dem förlänta Guds- åtit dem tillagas, frambä- os "sättas: och "med allvar judas, och till deras nytt- nde och drickande. på? ack hafwa' de för sin är- Guds"ord till vår uppbyggelse; Wår |.” brudgum och. brud. äro genom del: vahlige-och bruklige ceremonier av |” e lyckligt. och väl och ärö så övr X väl emotiagne och fägnadå, 5 |, | heliga stolen sedan det, kunnat fast« . wid dag; och: eljest. alltid. nyttja; I, m ett bokfyrid” sökelse Psålmt” Oo Gud dit godhet, . ” ete, N:r 343 G, Ps, Gud låte sig” C - wår Bön och sång väl behaga; för ' frälsaremannens Jesu Christi skull. ? Amen; = oe + Förövrigt är det desso godd Fols. ov kens tjenst vänliga vilja och bes. - ' göran, att I wiljen allen somtellga göra så wäl och möta här I mor= .. gon' bittida till duk och disk, till Dafre-bord, till full tunna och het ' lef, hvilken först kän komma, skall vara bäst och kärast emottagen. wälkommen, ;. "TIN slut vill jag Eder alla ' "goda wänner hawa ombudet, 'att" ingen" tager detta mitt: ringa och enfäldl< diga tal uppl den tanka och mes ning, att jag will minna någon, bort, nej ingalundq,” utan länge” heller, att' hwar och en' will söka sitt: slite och ställe, och göra sig glad; samt... hålla till godg af desse Gud förs = länte Nådegåfwor, det är desse god de folkens wilja och min inod sll-= > ten ru dermed allesaramans I Her« rens frid! il ' väln ute ket- fratalånr a att det. på den tidens traktörer icke-ställdes små anspråk, ,.....: Det t. 0, m.. förutsatte ott han kan« +: HEROLDSBACH et DPAJ:. «on Nitton personer: har av. ärkebls::..,s+1 ras skopen. I Bamberg, Josel Kolb, ute« slutits tf den katolska ky kön där för att de ixots upprepade kyrkliga förbud ' har hållit fast vid sla, Aro. på u i Herold j så orfattände .bannlysning > > 7 , har "enligt katolska: kyrkliga Eret« i vet a i an äv ” Heroldsbaeh = har länge sysselsatt déh tyska, ”allinknheter: Den kult sorg: har "utvecklat sig kring feho= menen har emellertid förbjudits av - en slås. 'att. uppenbarelserna inte ade någon övernaturlig. karak att. tröttna Så kriget” i Korea, aktis ver Sunday Express, Det råder kan." sele ske" meningsskiljaktigheter "mellan +: h ryssarna och kinéserna; "Dei kil z orligån ide tacksägelse" till dem som haft omak med Guds gåfwors tillagande, fram- de, samt flitigt utdel | Lederliga ''. Brudefolk, som -heller welat oss, ett förnöjsamt, samt 'h derligt Bröllop "och rik! fögnåd, än. allt genom -Hemgift" till” sig sjelf 1e,. hvad för: dem -därigenorå'sak- nas. På Brudgummens och Brudens vägnar tackar jag- Eder allesam- mans, såväl högre som -lägre, som på" denna" deras Eedersdag :hedrat dem med" Eder förnäma gch kära Närwatelse, de äro redob att vid alla görliga tillfällen” vara Eder Gud med. ödmjuk" Tacksägelse för allt! det goda, som wi wid' detta” tillfället och eljest alltid i otaliga mål. åtnjuta Låter” 1085 alla offra hustran in som var så rädd att” he Kin der brist på reservdelar. Ändå. lär - det 4 ryssarnas makt att fylla den - : Tyskländs” skönhetsdrottning : dande' till det någorlunda everskt” klingande namnet Susanne Erich> - son kommer snart att ge sin debut framför filmkameran, Hob "får" tin —" första roll i filmen ”Lockendé Sv : ne”, som inom kort börjar insneled i Göttingen. Regissör är Has 2 ler- och Susanne Erichsons motsbe: nes man'skulle fösta sina ögoh på någon annan att. hon br honorna Då IF . MAMA RAADAAASE FFESTETVUvN FOVvESYYTESTN MAMA NPAA MMA SARRA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.