TB KE "”v ”YryvYYtvYTty Yyv LABOLMS TIDNING Solen ” går. upp: kl, 2. och Morgondagens narin Dh Och. Vinden. vilar: i en rosensäng och skuggan på sin bädd i snåren Men innerst i en dold och daggig agera vrå ”atår Puck och lurer på - en ; månglimt vom: har: tappat: » spåren, - - : "60 BERGMANJ. "På middag "Det är skilda meningar om vaå i. oligt: vid middagar.” Jag: gh rämer, väl åldrig när: min vän: Soreni, (inte. Carl Lager) hade: ärdinr gilt med en fö de "kolimportör, till bordet vid en bättre "middag : oeh : det. oförhap- pandes kurrade högt och tydligt ' i meger på värdinnan, I stället för att släta över och på något sätt avleda uppmärksamheten från bällret ' lade ' majoren sin breda " handflata med ' en klatsch på vär-. dinnans . ryggdékoltage och sadey — Jag tror:det -puttrar i antra-! . citen, Villa kåldolman!” si | « (Kar de Mumma) . Ur en mellansvensk: Kollegas fat miljenotiser saxar vi denna storm-; piskade marinmålning:. :. - Anka sedan 1942 har hön' fortsatt iatt odla sin makes och sin egel ihobby, sjölivef.” Otaliga -är de gån. ger . som .hon 'varit och är fortfa. rande med om att- befara Lillån på iväg ' till. sin sommarstuga vid. X, funda, 2 . 5 Kärlsson- fann : en dag till sia förvåning. i tidningen” ett' tillkän= nagivande" om sin egen död. Hå . ringde upp'sin” vän Lindström, : '—' Hallå, ha du sätt i i | fäntogen "om min död. h "(,.— Ja, varifrån, ns nivden fylliga par just fyllt sextio. Hof är fortfarande mycket pigg 'och levs; nadsglad,: Någon srägade hur: hon, bar sig åt för att ånte verka gam= 7 Kom" igen med den "frågan. nå Jag verkligen, li det, a ;svarade, hon, inte: borde skatfa salg flera "bam när man :rédan har åtta — men det. Är. enda” sättet att Inte skämma” bort Fyn minsta; n . = No honem är Jag mrdig . med för längesen. När Jag bedy- rade att döt: bara var honom jag ville ha :oth att jag inte var ute efter hans' pengar då så han helt frägkt: aha inte: lgdn sh Or srt sr VAS år : upp: kl.. 4.23" och .| utkanter;. där hon sedan skilsmäs- — > Ja; "det ”kan jur tyckes ätt SES S PA NIAN AL ON SAN NIAN ny NKI VNAL Tyskt stål skadeérsättningar' till staten Israel för Hitlers judiska offer står inför avslutningen. "Västtyskland sikall i form av: -varulsveranser till Isråel under 5—10 "år. betala 3 miljarder mark; Överenskommelse ' har nu nåtts om att 70 procent av de tyska leveranserna "skall" bestå av stål, metaller ” och" "verkstadsprodukter, främst maskiner och utrustning till ingar och bevattni ningar: 30 procent av de. tyska le- veranserna -' skall ' omfatta kernska |. produkter och andra industrivaror. rö : till: Tsracl : Förhandlingarna ri ände tyska So |Bosänningstönen jolårel = statsrevisorer gjorde liga besättningslånen, De fann bl. a. att de ursprungliga motiven för Iå- nens : berättigande, - nämligen : att främja” tidiga” äktenskap och att I” vissa" påpekanden rörande de stat- . Follskärmshoppare bekämpar. skogseld vid bekämpandet av skogs- ". bränder i 'de väldiga skogsområ= den som ännu finns i Förenta . staterna har man i' allt större tsträckns, börjat sänd motverka” avk det blivit . minde aktuella, under det att sociala motiv kommit att allt- mer träda i förgrunden; Vidare har de: olika riksbanksköntoren. utbil- dat sin egen: praxis vid prövning nu! sig av flygplan och ”rökdykare”, berättar. chefen för U; S. Forest " Service, Lyle F. Watts. Ett' i transportplan > når på kort tid . "fram.ä även till de mest svårtill- och + av : I vilket bidragit till att de olika di- strikten utvisar vissa olikheter både åden, Särskilt ut- ” bildade brandmän Toppara sedan ner med fallskä av fektivt bekämpa en skogseld, Ani gen ödelades ö över 100, 1,000 hektar, . Skögsväg mot” skogsbrand ” På 'den ik Bvakusringsplaner en Håller. våra nerver? | Problemet undersöks om STOCKHOLM " a -Civilförsvarsmyndighoterna har ni huvudsak genomfört planlägg- | q ningen av sin huvuduppgift, ut- och. i styrelsens initiativ började man un- der 30-talet bygga alltfler skogsvä- gar i de amerikanska skogarna och k Detta d tade transporterna för skogsb Ad. - A, som ” | måste "genomföras för att minska verkningarna av fientliga luftanfall, Vid planläggningen har maxi inte a bundit sig på så sätt att i förväg fogdaria:> och | deras män som nu med Inotörfordor kunde ta sig fram Er: M och dylikt; fi inte påräknas Ife= paratioriskoni ty vilket dels innebär att .. ob de tsk mellan Israel "och Västtyskland ett visst. ”varuutbyte : 'måste'. inledas; dels' ätt tyska tekniker under. vis- sa omständigheter" ' i samband med av. kil mås- te resa: till Israel. En israelisk in dustri-' och inköpskommission' skall etableras i "Västtyskland. 7 med säte i Köln.” sc > Läntbrukspartiet -bo dej förbundet går vid' åretsival i Södermanlands län "fram méd :tre. listor," av vilka den ena upptar: riksdagsman Harald Andersson ' i; Dunker. som" första namn. .De' andra listörna' här sem första namn respektive” lantbrukare Sture -Hanssön, Jönåker,” och lant- brukare : Torgny Olsson, Flodafors. > Förra drottriingen Farida. den satte Faruks förstå hustru, som föd- tronarvinge och därför måste” skil- ja" sig från det kungliga palatset, återvände i onsdags till sällskapsli- vet, . Den : våckra trettioåriga ex- ternerad i den lyxvilla vid' stadeds san levt. Så länge Faruk ägde mak ten i landet var det för Farida förs bjudet att. visa sig offentligt och att mottaga 'besök, Hon var fånge och hennes enda förbindelse med "yttervärlden: var: "att dagli få de sin man tre döttrar men ingen ]” drottningen var praktiskt taget inz1: i antalet avsl NN och i de beviljade: lånens storlek, - . »,' Socialstyrelsen "kommer. nu enligt T uppdrag att: utreda: frågan -örd des- sa stätslån, Utredningen. väntas kun- na avslutas inom de närmaste må- haderna. Dessförinnan vill styrelsen utföra” ;en statistisk. undersökning, avsedd "att. belysa vissa i samband med verksamheten förefintliga falk- torer: Genom undérsökningen skulle bl ca frå : sVaras: : Hur”, stor sär: "skillnaden lånefrekvens mellan: "landsbygd och I T städer? Har: "utvidgningen" av lånets' giltighetsområde till att ': omfatta även' redskap; verktyg och "husdjur ininskat' de. stora skillnader i låné-: frekvens :mellan stads- och lantbeö folkning? Vilka söker bosättnings- lån? : Vilka får: lån? . Finns . några. skillnader mellan ansökta och be” viljade : belopp mellan olika delar fall dessa? De "ytterligare A upplysningar som erfordras skall”anskaffas genom in- tervjuer med ortsombuden och ev. | med några få låntagare; Härigenom dpl; och den utrust= ning de: behöver, kömrher 'seg- ". lande efter; Kontakten 'med' de” ftburna .. brandmännen . upp- - > rätthålles sedan Per radio. : Redan ett Pp timmar efter att el- den kts” från ett I d eller ' ett spaningsplan kan dessa skogens brandsöldater :' vara på platsen, Detta är desto viktigare som [varje minut är dyrbar, eftersom det .; minsta. dröjsmål ökar ödeläggelsen och försvårar släckningen, Om en skogsbrand kän börja bekämpas re- , dan efter ett par timmar kan vanli- gen två eller: tre man ' släcka den. Om det skulle dröja 12 timmar in- nan" någon. når fram till eldhärden behövs det. kanske 50 man 'och om en skogseld får rasa obehindrat un- der ett dygn erfordras ofta upp till 1,000 man. för att dämpa dess vilda "framfart, |. I USA finns 240 miljoner hektär äv landet" och varpå beror i: så skogsmark, > Stätistik från "ett e eller kanske ända fram till att befolk i viss ort skall: evakueras till bestämt. områ- de, uttalar 'byrådir, Herman Löfz gren i en redogörelse I 1 Sociala med- b var dock fortlatande mycket stora och under åren. 1930—40 härjades i det deltal -över i 25,000 hektar: årligen. En tredje" fas i utvecklingen: H ins trädde i och "med att flygplan togsi bruk, Första försöket att släppa ner utrustning från flygplan till man: '. skogseldar" i avlägsna ennen inte fallskärmar, utan livsmedel och verktyg ' packades: helt enkelt in omsorgsfullt.” och släpptes ner.» En trakter: gjordes 1929, Då användes | En sådan : planläggning skiule bli alltför stel. Svårigheter, om det mil tä verkställi, i Nord-Sverige (bf): - den franske- utrikesministern Ros bert' Schumans fnitiattv, diskuterad > Skulle ett euro) - verkligen komma att k paanend da, så skulle, därmed faktiskt” grundvalen vara lagd till den europeiska federationen. Ett så ett : befolkningstal Av 155 miljo ner människor — i det närmastq . lika mycket som Förenta staterna, - Vad beträffar . det europeiska" kan «framhålls att den samlade kol« till omdispositioner,. Genom att in- kvarteri lä produk en uppgår till 231 mil. joner ton och stålproduktionen till i stort sett hela landet, kan i verk- ställighe ögonblicket 'de delar av landet 'väljas för iosvartering, som just då Passar bäst, ; så väven om landet är organisato- riskt och materiellt rustat att ge- nomföra omfattande utryrånings- företag, får: vi inte underskatta svå- av: ;yrelsens tjäl med. det svensk-klingande- namnet Lage I ; Wernstedt "konstruerade se-. nare en enkel fallskärm av juteväv som var så bra att till och med ägg kunde” skickas ned i. matpaketen utan att det blev röra. SE : Rökdykare mot. Jjungeld." 190 "dalade | fö te skogs- "ner i. fallskärm," av ikt i norra de- bar dei. arherik en av linble bergen f: 'Ystaten . Montana, norra Idaho. och mindre delar av staterna Washing- ton och South Dakota ger en upp- styrelsen 2508; k. ”rökdykare” is sin tjänst; De har hittills gjort mer än 12,000' fallskärmshopp” utan en enda i att föra så kraf- tiga. , befolkningsomflyttningar, som det här är fråga om, Oändligt mån- ga problem kommer attt uppstå och pocka't -På lösning, säger hr”Löf- gren, 'Ett oerhört viktigt kapitel ut- den" sociala” "omvårdnaden av rh dém. om genom evakueringen, måst | -. kåren och Snoddas: karriä Europa skulle också kunna för. . foga över en armé om 43 divi= ” sioner; - "Kollegan anför emellertid, att o=, taliga hinder först måse övervinnas om projektet verkligen skall kunna ' - realiseras, ” Om . möjligheter därtill finns får framtiden utvisa, : | YRKESUTBILDNINGENS: S: PROL. BLEM luftas i tidningen Köpman« ID som drar vissa paralleller mel= lan denna utbildning i den ' egna "En" 'sal "bör kanske 1 j det finns':här ingen lämna det egna h Denna är endast / délvis förberedd genom för reskrifter "om - ekonomiskt bistånd, i'fortni;e äv, .utrymningshjälp, "Denna utgår.in "natura eller kontant. I öv- rigt. beräknas”. den fredsmässiga 1 ätt beräkna hur. de "senaste: årens prisförändringar: inverkat ' på : den utarbetade ' bosättningsplanen, ' för . att därigenom" få möjlighet att ber döma ": behovet: maximibeloppet. : "Mellan . åren 1905 till.1930 var skögsbrandmännen "i detta område hänvisade till att rida eller ta sig fram 'till fots, Ibland tog det flera dagar” sinnan tillräckligt mycket tfolk kunde inobiliseras, för, att. ef- t Beträffande tillre ningen "av jor- den' för: höstsådd må framhållas vikten, av att ytbruket, särskilt på lät$"-igenslammade' jordar,; ej. blir för; fint. En. lagom, .kokig jord er- telefé (- Iröterel i t med 'b i det kungliga palatset, av-vilken hon 'fick. upplysningar om de tre kungadi trarnas: hälsa och uppfost- ran, Vänner och » bekanta: nekade under Faruks. glahsdagar att nå- .|gonsin ha känt henne. Men i ons- dags : lämnade. exdrottnirig ” Farida -] för första gången på. åratal sin vil-|” la ien. glänsande ny "lyxbil och |- + for till ett' varuhus, där hon" gjor- de sina inköp. För nästa vecka har - | Farida' inbjudit ett stort sällskap till den tidigare isolerade HONGKONG: De' kinesiska myn” digheterna' "skall enligt uppgifter av 'kineser- som: anlänt. till Macao ha givit invånarna i gränsområdet till Macao” order. ätt evakuera, In- vånarna lär ha geras till Shekki, 25 km; norr om "gränsen, samtidigt bjuder de "späda höstsädesplantorna; Stor het bör d äg- nas" uppdragandet 'av "vattenfåror och. planering av fälten för undvi- |: kande” av svackor, som i sin tur kunna ge upphov. till vattenski dor Komp! ttera: tallgödse imli, "ett bra skydd: för |: ” Sydligaste Götaland 20-20 sept”. Övriga Götaland 10—20 sept. - "Södra Svealand 5—10 sept. : Norra: Svealand. och ödra Norr- ör sens sådd kan vara tigt, bidragande orsak till dålig över- vintring och klen skörd, Man får ej låta lura sig av erfarenheterna ön en del gynnsamma och milda år och Jåta tillfällena -till sådd. i ordinarie tid gå förspillda. Vid tidig sådd bör man icke använda alltför riklig ut- : När ; de blivande höstsädestålten gödslas, bör 'detta ske med. .måttliga givor”: stallgödsel; - 20—30 ton per hektar räcker gott till. Giv. ej höst- Hi 4) gödsling. med” naturlig gödsel," - fosfat- ;och kalifattiga jordar bör man: komplettera stallgödseln med lämpliga givor superfosfat och kali- salt, upp till 300, kg superosfat per ha, eller .méra på särskilt fosfatfat- tiga jordar, och 106-150 Kg kalisalt. Här : gäller - det: att händelsgödseln som ett 'ur 4, ] fältarmén påstås. hå” koma "tin mkring. 8 km, norr Skärmytslingar mellan portugiser och kinesiska gränsvakter inträffa- de vid' gränsen i onsdågs för andra gången" på. eri. vecka, -Kulsprute- och granatkastareld förekom, 7. : En gammal man: ”bystationei och" dén Vresige stins ”När går” de Hörby? ., där Deva rör d "då 10 på ": Två herrar. atttör” ch :resc nörar ” vid en Konjak, ' NA ” Den förste hermni = Du får ur- säkta" bror, men 1 går: kysste. jag av misstag din hustru i mörkret, "Den ; andré herrn: = Ingenting ' btt tala om, kära du! Det händer: ta, mej sjutton mig själv också dag, i . = Får. Jag” se på taänts” "sys? 3 "Vaärför' det, min gosse? . I ve Jo, mamma sa i går att tant. ”håder sin bästa tid bakom sig. ' Hel'dek' när du var nere i Tylö- sänd? " : = Ja, det var r verkligen . inte 'jordefi, i det ; skikt, äxterna' ha ' sina rötter. Ett bra tt är. att. plöjs rer fosfatgödseli tillsammans: med ' stallgödseln.. Har stallgödsel. tillföröts; behövs'i regel :kvävegödsel: på hösten! Höstsädens kvävéegödsling "är nämligen i.de flesta.fall ej ens höst- fråga utan envårfrågar Tillförsel av, nävikg "av" främst: Forförsyra v kali och kväve, 2 att: ha” mä shålt "utsäde, serverat men grobarhetén måste körtröller ras. Dennä 'bör Icke understiga 85 1 procent;' I väl, förvaråt gammalt 'ut+ säde gror "riabbare och jämnare än nytt utsäde; Bötn åninir ej blivit fullt groning: möget.', något -. sönare,: höstyetesorter' kän | den ' hos utsädet medföra beavärligheter. Vidare. bör. utsädet befäg med Dada ökas och detta; desto. mera ju senare, | as n Särskilt” Hoa 'visså MÅ äd "eftersom denna; om hösten" blir mild, i hög grad "kan öka” snömögelangreppet. .. Men om sådden av, någon anledning blivit fördröjd :- måste är äl 4 1940—50 :: nedbringades > "| des, . a jäen- sitt ofta hårda och riskfyllda arbet te; Under, en 10-dagars period med häftiga åskväder bekämpades” inte mindre än 1,000 olika bränder, och rökdykarna +. fördes : ideligen -. av flygplanen bokstavligen ur askan" i elden. - Den.” areal som avbrändes tack vare flygplanen till omkring 3,500. hekt- ar årligen MN : SE telikoptera fick elddop. Under de senaste ären. har skoge- värd de ut- sträckning börjat. använda sig av helikopters.' På grund av en torkz - period sohi varat i sju år var sko- garna i Californien mycket ' torra sommaren 1950." Flera områden av- stängdes för": Hmänheten' och cialvå rd nn. f öjligt att» få ett, visst fattning ' om hur moderna brand- allvarlig « Olyekshändelse, ./ Dessa sf faner in ljärva år å en al grepp; om avb nings! del om | bekämpningsme > mycket : full utbildning för ialvård måste emci- are NN SH civilförsvaret spå utlovade riktlins jer "förande ;- socialvården i krig." Över + huvud: taget måste all deu vä vårt land Komma i ett läge, så ati utrymning + blir”: nödvändig, :. kan denna ' befaras komma att skapa stark:-+oro,:. kanske "panik. Det också antagligt att motsättningar av olika slag kommer att” uppstå mel- lan den evakuerade befolkningen > framhålla, gatt. kritisera: Snoddas, . Han är: och betraktar' sig själv som en måttligt röstbegåvad. sånga . amatör utan later och. utan sköls ning, När emellertid skådespelare och, yrkesartister med många års "studier bakom sig vågat sig på att.” : att. man inte kan — normalt sett —ge sj ib] - gor "behållning in, publik nå ning, och när de uttryckt sin kan= "ske något. väl oförblommerade förs.” våning över. att uppträdanden av . "denna .art kan dra åtskilligt mer. folk än välutbildade. artister, så slag 'av yrkesavund;” skrånfentali : : årad fåfänga, "affärslivet, tyvärr, Inte .minst ;.på 'sman — tänk på. den och den - och den som startade med knappt: sådan : framgång! . Och ' tänk ..på hans kollega där och där — hans miljonföretag skulle aldrig ha bli av: -honom när. han dh! Mandshyclshef, Ikningen.- Dessa diga” :skogsbrandsvarningar Utsi dock fett slag 100,000 hektar av sta- tens" skogsmark av eld. Helikoptern | & fick” "då "ett verkligt :”elddop” .och trånsporterade oavbrutet både man- skäp och' materiel till brandplatsen. 'Trots' | vaksamheten härjades |” etrid: föremål för eller: "häller. De attividtas det : möjligt för myndigheterna" att i ört ett lyckas med sina utry - Ledaren för, släck betet: stu- derade : : Brandens omfattning. och snabbt sätta: in folk på de ställen, där, elden? visat tecken "att tillta i styrka, ' Denna moderna metod kom desmängd.- Har grobarheten sålun> da gått ned 10—15 procent bör 'i ut- sädesmängdern åtminstone i motsva rande z d ökas.” Sortval. och" äxtsjukdomar.” " Höstsädens ”utvintriog "hår. även påmint” öss om faran 'av. att. vid sortvealet ” alltför ensidigt fästa :sig vid skörderesultaten under goda år, Viktigt är även att avkastningen är jämn år från" år: Det är bättre att "sig med en något | litet lägre, . jämnare ” och. säkrare skörd än en något högre medelskörd, om bakomiliggahde års skördar, variera från rekordskötd ned till missväxt, Säkerheterr i'växtodlingen är näms ligen” en' ytterst viktig faktor för praktiken. Detta gör, att man noga bör' beakta sorternas härdighet mot köld och mötståndskraft mot växtz sjukdomar 'och, andra skador: Sär+ 1. skilt hög "höstvete äro 'de' på skör S [den "starkt inverkände men i hög €'] grad, växlände faktorerna + mycket bätagliga" Övervintringen ” ' blir! så- Tunda” utom såtiden' och den direk- ta köldéen "ofta beroende av ett fler- tal 3 k, broddsjukdomar såsom snö- mögel, ' trådklubba : och svartpörick= | sjuka: Tider" somrmären kan. flera Jakdofiar” ock skador uppträ- som rost, svartrost, :gulrost, ötartér, > dvärgstrit, vetemygga, 2 sg. V., för vilka olika sorter ha oli tetåridskräft. För. Kerhetén har vidare nyligen till ändning vid en hö- nedslag 'en kvinnlig bevakare i ett brahdtorn omringades av en häftig "I skogseld. Den helikopter, som; sän- des till platsen, räddade. henne i "I sista stund'efter.en dramatisk land- ning på den lilla yta som ännu inte nåtts av. elden. : N I Bättre "metoder. f av skogseldar kan ” tillämpas på många håll, De människoliv och de naturtillgångar, som kari räddas, ger mångfaldig lön för mödan. De ame- rikanska framstegen på dessa om- råden är, ännu blott 'en. början, :" stift tonerna av "Organistz och kantors- föreningen,;" Kyrkosångeris ' vänner, Allmänna ' svenska” prästföreningen | bund, inleddes på måndagen i Lund uch pågår t. 0. m, torsdag.' Dagar- na” är besökta av omkring, 150 per- soner." eri H tm 3 Måndagéns och A+ tisdagens pro- rnusikerns gemensamma uppgifter, i i gudstjänstlivet. Önskemålet om: ett intirhare : bete : mellan dessa be talngsmec stinksot; iesp äs bet fusarlen pa genäm 'varmvatfe mycket hos henne som 1 jag ånte såg! ic Ertgt', "utförda sÅtidstör ot side lämpligaste: såningotidernå vara; Le Flygsot 09, höstvete kan dock en-. j : . hänsyn till kvalitet. och. arbetsbe.' heten stor betydelse, ej minst:j kva- ditativt » avseende. Ju längre möt kategorier $ har alltmer kommit i förgrunden i samband med förny- ide inom vår: kyrkas norr! och ju'ogy förhål= anders ; över" huvud, desto större betydelse får dessa , säkerhetsfakto- i Men, även" i gtråstyrkan: är. en stikerhetsfaktor : och. har" både ;med beudst änstliv. Dagarna; började med | högmässa och nattvardsrgång i Klös | terkyrkani' Därefter höll kyr ledjuskt. Inge. Löfström,” Mal utbredning -trån luften "och" kunde |. också en gång när efter ett blixt- o och Sveriges 'yngré prästers- för- |. gram öghas prästens och /kyrko-| : gen” nu ' meddelat” föreskrifter. c. besparingsåtgärder m m vid 'komå ville Öppna sin första butik! "Följderna; skulle bli kätastrofi för samhället ech allmänheten, on vallpojksdröfamarna "medförde, ingen" längre. ville -'underkasta de offer. som "en: god: yrkesutbild: ning kräver, Amatörer f all ära välskolade” yrkesmän kan 'de dock aldrig ersätta, skriver tidningen dare,' och det kan i -] om." Det "vore nämligen. skada; om Ce ett : enstaka: lyckosamt :. exempel. skulle skapa förakt för god yrkesa att på något sätt. förringa värdet av der. prestal söm lyckats ul "Polisen: ide, fyra. nordisk a gälla fri 0; mi i höst. .: reskrives atti varje viss : årsklass' ; bestämd : -åvdelning får, "oavsett 'om". klassen - högre eller lägre, undervisas högst, 35 lär- jungar, såvida. inte det inte" anses nödvändigt > detta "antal. "Vid "bestämmandet "av antalet: klassavdelningar. vid; des a, sk Nya ferallollavdelningar klassen får dock inte spp fmunala flicksk Ja derna k att få en Isk alör praktiska IE uniform;, som: med, undantag av” ett Iskolor och högre par; ; smärre . detaljer" överensstärn! att . något överskrida: a modell, don blir mindre : kulle svenska" -bolismössant RESER ännu. ej: klart, Ett av "moti ven för. är att' turis=: sådana. avdelnii inte: redan "läsåret 1951-1952. Översty - E [relsen kan dock medge undanfag. . Tomte? heller får - "uppdelning äv klässavdelning, vid. nybörjarunder”- LVvisning i modersmålet äga rum, om uppdelningen I drar ned"sig extra Kostnader. Första årskurs av. prak= fisk ' linje vid "kommunal realskola får' anordhas endast om minst fem : [lärjungar anmält sig til linjen före 1 maj. iår, i s regeringen TOCKHOLM. (TT) terna skall kähnpa igen: poliserna till. och "därigenom lättare Få" hjälp med: turistens speciella proble: Nya hällristninga funna i i. "Bohuslän, " GÖTEBORG (TT): Den. nyinventering av . ningarna i Tanum som man nyligeni. börjat har redan vid starten "gett AA smått sensationella resultat, Fil. lic. Sven Hallbäck, som har hand” om. . " Som ti f. regerjng har ordförande: statsrådet Torsten Nils- so, . föravars= ; och kommunika- inv upp” |täckt en hel rad nya, delvis mycket S intressanta ristningar och det' tros... ingen, har - statsråden Hamtokjöld; ”uttikes-; finansi ; och handelsdepartementen, Nörup, social, ecklesiastik-" och kredrag över ämnet Gud: jordbruk | och: Nor- ; | denstarn;? justitie=, ch Fildepartementen; liga är att ådet,'som redan. förakt kaste. . i världen, innehåller. änn :- mycket mer. Man känner til” 2å7 dant statsförbund: skulle omfatta. ”. ton. Detta Förentg i '. har publiken -tagit detta som: ut=: Xx z änner som sagt igen tendens : sen från andra håll — även, från ; senare tid :har man hört. samma . gamla visa vevas: det behövs. in=-' "gen yrkesutbildning för att bli af=:; ens folkskola bakom :sig. och vann ' vit till om man hade.krävt koms : utbildning. Det kan man säga utan S den. nuvarande vi:ket nordiskt land de än 'komrier mrådet men antalet a utan; yrkesskol= se sa Irist 5 sptiät öpp iret KO ; sir ör FR LDORJ ARI BIS PAPAS ARD KAKARA ANAR MAA KARA rd FET SAN FYN UPN SKER AP LP DEG FUUUPUUD KUNG MAKA LYCIENe ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.