(CO Purene i i men sen SS | ström, som suppleanter, : VEVYYSYVVVYR VX VYYvA VYÄVI VE VA EVITA VI IVA NESVRT SYYVPVYYNPSV SYN VY -X va vvvvv v YrvYevrtrerr? FYN SVAR SVR nee vr . SA Kd verreyteeevt ert? vererevvv SA SANS ? Lå ss Mellbystrarids. padörisföre- 2 "ting höll i.går på. Strandhotellet sitt tredje” årsmöte, Förhandlin? > garna leddes av. ordf, banikam- fer L. Lanquist.. 25 ";" Årsberättelsen; : som '- avsåg > verksamhetens; under. kälender: | en " året .. 1951, 'upplästes” och god- > kändes, och ansvarsfrihet bevil- - jades, , Bl. a. "redogjordes” i ber ".rättelsen för.; badortens. - dag 1951, byggandet av” -siräbryggan m My allt: saker. som: förut öm> . talats i LT, varför vi nu inte : närmaré' seed in på. årsberättel- .. tandläkare. Cl Chris- och z disponent -. John männen Nils Olssoh;' Laholm, o. Gunnar Nilsson;"S.. Mellby, med .egendoräsmäklare” Mander. Carl: son” och .. köpman Thure Lund- Ordf. meddelade, : att. "bädor- eds dag. i-år trots idet 'ogyrm- ; såmmå vädret lämnat ett över- : skott, på 4,748 kry: ett" medde- "Tande som mottogs. med applåd, a Styrelsen. föreslog, att. stug- + ”. sedan jag kom: till Sverige, .om- | . talar han, Det ä) fo gdar icke skulle" anställas över jelm > lämhäde: en: fodogörelss f årets. "simundervisning. BL a. - 2-dagar som varit «så när: tillfredsställande är väderlekssynpunkt medan: 12 varit "sådana; att undervisning icke, kunnat: äga” rum; FIT : Ordf. hr Lanquist tackade för 'redogörelsen samt'uttalade där- :l av badbryggan. ämte' ett” Fr ull” hr Söder- hjelm samt fröken Dirango för det sätt på vilket”. de lett simun- dervisningen. Hr Lanquist : omtalade. också, att. det nästa säsong blir ännu en: »badklocka - i Mellbystrand. Electroclock : i' Vallberga har nämligen skänkt en sådan. Sty- relsen. fick i uppdrag att-sätta upp den hya klockan” på lämplig plats söder: om den nuvarande, ; Från Kiruna stad hade föres ningen som gåva emottagit 1,000 kr: 'att- "användas till gerhåll ; Laholms röda' kors "beviljades anslag' på 200 kr.-söm bidrag till kostnaderna för: "vakttjänst vid stranden under; badsäsöngen. + Ordf. "lämnade. så en, "redogö- relse för: det; arbete, som måst utföras” spå > badbryggan" sedan den ; slagits "sönder: under "som. matens stormar:' En! del. av. vir- ket: hade som bekant” : Polisundersökning : hade företa- gits, mer något” åtal "blir det in” tes Skulle något.av. ”föreni gens 2 egendom i framtiden. 'stjälas' el- ler; utsättas för: åverkan; kom- mer: emellertid - våtal' at ölja, poängterade hr Lanquist, : Frågan om anordhånde av. en badortens' dag '1953 var. på tal, och ' styrelsen fick 'i "uppdrag. att besluta' i saken, En av 'mötes- deltagarna undrade; om” inte gudstjängter.. skulle, kunna .an- talade : :han,- att, under de 36.” , jordnas nästa" sorhrar - vid Mell-' an. bystrand.” Ordf, löväde, . att styr «> relsen skölle" äta” frågan gå: dare: ! Cykelställ : > eftörlystes, ordf. , omtalade, . att: ländskom- munen. erbjudit. sig. att” sätta "upp sådana. :. «i Vidare diskutera nån "bl: a gatubelysningen .. och 7 allmänt ansågs,: att denna' var”för. dålig. Bättre belysning :skulle' göra det mindré ” "roligt för en' del ligist- "element att härja. om kvällarna, framhölls det. ” . på Strandhotellet Den”. eminente "kapellmästaren på: Strandhotellet. i 'Mellbysträrid, Jan Korwin, är, också kompo tör, och bl. "a. har har skri operetten Passion; som-är i tre akter,.I somras uppfördes den på .Strandhotellet. i -Mellbystrand. och fick då' ett entusiastiskt motta- gande, Nu- har hotellets. direkför Hugo "Linde. .i samarbete med kompositören beslutat att för an jdra - gången uppföra :- ”Passjon” . Detta evenemang blir på onsdag, och inför detsamma har'vi bet hr Korwin berätta :ltet iom si . operett.' och CN framförand - denna gång: Sen ,+— Jag har. skrivit. bPassi r endast musiken, som är av mig: Te är: Verner Ahslund, mer känd : dagen som ”' preudonymen ';, ” Kruschen. Första - akten”, har händelserna förlagda till Göteborg, andra till Sydamerika "och 1: je: "och sista åter till Sverige, - "> Alla... gäster ; på restaurangen vid + 'operettens framförande får tryckta ” program. på sina bord. "Aila skäll: sålunda få .möjlighet att följa. med; Orkestern är för förstärkt "med musiker ” från Nordvästra . Skånes. orkeg- terförening i Hälsingborg. Första fiolen -- spelas" äv kapellmästare "Felix Cruce, Andra ' fiolen trak- teras av Gösta Sjösten, Klarinett flöjt och, saxofon spelas av Leo : Nawrot och kontrabas ' av: Axel . 4 morgon bär; det åttonde. Persson, ””Trumslagare / blir ' 5. Lindblad, Vokalist blir Lars Ber. til Jönsson, ' känd från framträ- dande bl, a..i radio. En ' särskild. estrad” har ”pyggts mitt. i matsalen, detta givetvis för att alla restaurangens gäster skall kunna :se cch höra ordent- ligt. Särskild belysning -har ock- så arrangerats för att man skall erhålla de' ljuseffekter, som Oper | retten fordrar,' omtalar hr Kor- " win. vidare. NE i on" mu randet :2v ”Pags on! mö vid tidigare : framföranden har OPe- retten.-. fått en, synnerligen god - kritik, - och med den besättning som. instrumenten får vid mor- Bondagens uppförande kommer säkert "tidigare - ;. succéer. att. om ns möjligt överträffas, .: a ; Efter ', .operetten, kom "pörjar Kl 20 och pågår I två timmar, Vid det dans "Librettoförfatta.'. . I pudra och. sköta sin måne”. FÖRNÄMLIGT - FRAMF ÖRAN- " Nu börjar ju sdsongen för som. marrestaurangerna att lida mot sitt. slut, .och på. vår. fråga om- tålar” :kapellmästare: Korwin, ' att han, tagit engagemang-i' Jönkö. ping: för hösten, Han! reser dit nästan : "omedelbart :' efter " det Strandhotelleti stängt. . Jag vill till lägga, . att jag trivts och trivs utmärkt bra i Mellbystrand och Laholm,” Härmed har'jag också sagt, att samarbetet mellan mig och direktör. Linde på Strandho- tellet varit det allra. bästa, säger hr. Korwin; : i IKE” ock -MANEN | Efter ' segslitna ' förhandlingår fick berörda amerikanska televi- stonsbolag "nu äntligen general Eisenhowers. försäkran att. han under den” kommande: valkam- Panjen och vid varje tillfälle när han skall. framträda på televi- sionsskärmen kommer att :pudra sin'”kala . hjässa, Under republi- kanska konventen i Chicago gjor- de televisionen dåliga -erfarenhe- ter med presiden'kandidstens'ly- sarnide måne, gom' visserligen var charmig , -men ofta svettig” och ibland framträdde den 'i .komisk glans för de miljontals, väljarna. Eisenhower ' vägrade under flera dagar modigt mot att gå med på denna :' för en ' segrande general tvivelåktiga ”, make-up-föreskrift, men sedan republikanska partiets främsta : valbossar 7: bildade” en- hétsfront :- -med . televisionstekni-- kerna, kapitulerade den populäre generalen, Han lovade att under de' kommande månaderna flitigt : två namn, ett svenskt och ett Ja- | denna ;på. mellanstavelsen; | (på latin : Dahlia: variabilis); : gen inte tyckte. mycket om; var ten än' studafes,' Jämte kor an tiskt. Det inhemska namnet hör riksspråket till, och det bru- kas vanligen av alla svenskar, somt, skriva eller, tala om växter. Om. jag därför "t.. ex; använder namnet blåbär,: så vet skåning- en lika. väl; som. jämtlänningen, vilken ; växt - det är fråga: om. Men jämte Tikspråksnamnen. fö-. rekommer' ute, i. de. olika: Jand-: skapen. även" andra: namn, loka- lå; skulle jag vilja kalla; .dem, som: icke äro. kända. över , hela landet: utan endast inom . vissa områden. Så: säger; man. t- ex. bland allmogen. i. Skåne i stäl: let för: blåbär klyngen; i Väster- götland slinner, i Småland slin- nen; och: i södra: Halland, .:;.i skogsbygden: åtminstone,' .slönd- ren,:De latinska namnen åter ä- ro: internationella... De : förstås och användas ] nister i hela världen. ,; "! Vad. de" latinska. namrien- be- träffar; tyckas .de i: ett och an- nat fall. också ha: trängt ut: till allmogen; även i avlägsna öch'i- sölerade :landsändar. » Så: hart, ex. varit: förhållandet med; pri mula” veris, gullvivan, en' växt; som. bondgummorna" i” Knäred. i den: «gamla = stiden : gärna ' hade med på sina små ”urtaland” Det är: ju en liter förtjusande blom- ma, inte minst då: primula. ela-. tior; den "odlade". varianten, som: red sitt: brandgula, rödbruna: kronbräm är en: mycket. vacker vårens förstling. "Jag minnes än-, nu, huru. jag: som pojke. beund-: radé': den . blomman och länge kunde stå- och se: på. den. :-Den "kommer. tidigt; vid slutet. av vår rén brukar: den stå i fullt. flor.- arten; : primula :, veris, årens främsta i: floras rike" Nu är e- mellertid :latinet svårt. att -hand- skas med, särskilt: om man inte det minsta förstår,.. vad. orden betyda. Då kunna: dessa lätt för- vahskas; när. någon :skall : försö- ka. : uttala'..dém. : Det latinska namnet på blominan hade man kanske. hört Å "prästgården, eller av. .någon :. studiosus i:trakten; Det' svenska, namnet kände man gott. man kunde, - Och, så blommans namn : ;premlave, - De gamla: gummorna. vid : 1800-talets slut använde; allmänt: detta; åt räinstone i. Knäred. ' Nu kallar | : örten: vanligen - primula;] vilket dock ibland -uttalas.-med fel: accent. Man lägger nämligen den' första ju skall-ha”den. "Et annat växtnåmi” rvrän- ges' också, Det gäller" geo: r ken också kallas dalia efter” den svenske" botanisteri dr Dahl, Det första" av: dessa : två nar för: vanskades ". till gargin;” "Dina garginer + är: allt : bra granna”, kunde: förr den "ena" bondgurn' man säga till den' andra. "Detta namn:kan I man ännu ej s&säl Ilan] få höras”. i Man; kunde" få namn på en växt även på ett annat: sätt än genom förvanskning av latinets ”fellér riksspråkets, Man gav väx- ten .étt : namn ur egen fatabur, som man tyckte passade, '' Det var Jukten, färgen, formen eller något. annat karagteristiskt som då blev”det utslagsgivande, Och så: kunde,” såsom ';vi- skola se, många" drastiska namn- uppkorn- mar: Allmogens fantasi och hus mor kunde här få fritt spelrum, likaså "dess: sympati" eller anti- pati. för den eller 'den' växten.” En. växt, "som de gamla tydli Kaprifolium,' Den art, soi 'de kände till, var den i vårt land vildväxande." - skogskaprifolen, Lonicera periclymenum, ; Denna funno de:”på:-enstaka:ställen djupt inne:i de stora” skogarna, där den" slingrade” sig uppåt trädstammar. och buskar' éller också som;ett tätt snår beklädde marken; "De 'togo "ibland någon planta ' av: den: och ;satte 'denna hemma vid gaveln tull bonings- huset, Denna art, som blommar i juli, ' doftar' ju "rätt så starkt, särskilt om Kvällarna," ' Folk i allmänhet" / finner" blommorna välluktande' Men". de. gamla bönderna,” ”många av dem åt- minstone, tyckte, att lukten var allt annat äri behaglig, och i min barridom hörde jag av dem al- drig något ahnat namn på väx- fått tillfällen ått göra vissa er- farenheter :; — .|baglig, men jag för min del tyc- Med. skäl : heter därför. huvud - å mycket: fantastiska före SE Man har trott, att.|. = - —Q - DD HC | —— en = — I (&& 0 — ">; INN E50 -— = > EDO äs 0 — a -— — ET. Oka vände av ibland stutar s som dra gare, och - därvid -hade de väl ”och fundera ut likheten ' med, doften hos kapri- folen.' Och så fastkletade de vid den "vackra "växten, det" fulaste namn som 'de nästan kunde hit- ta på: : a ; På torr gr smark överallt - jandet finna "vi en- graciös, rätt hög Växt,-som tack vare 'sin kla- ra färg alltid drar Uppmärksam- heten till sig..Det. är gulmåran, Galium - verum,' som juli-—-sep- tember ; bär rikligt med blom-. mori små, täta, ljusgula samlin- gar... Växten är: "vacker — det kan inte bli'tal om annat —, men; skulle man säga något kr tiskt; om; den, bleve det väl, att den ' -gula - -förgen är litet skri- kande; kanske.” Doften är. rätt stark,-'och -många:; finna den. ber kery;' att: det är litet fränt.:med i den.: Trots. möjliga skavanker” hos ' :växten måste -man" dock säga, att. den. under. alla. förhål- landen.” är Sen vacker prydnad ute på. de solbelysta marker, där den hör hemma och där den vanligen :, mycket; rikligt .före- kommer, ' På denna - förtjusande växt hörde” jag i min. barndom inte något. annat namn än bara- skida, och det var ju ett nästan vr x i i följaktligen 'c om : "detta" | Särsit | bären "likna 'vararidia” "mycket till utseendet, "medan smaken är olika,” Blåbären äro härliga att äta, odonen åter äro faddavodh]: intetsägande, . fast de ju. ofta | plockas av barn, när dessa'inte ha.- : något bättre att stoppa i munnen, ". Dessa odonbär källa ildes förr ' av allmogen blåbuga, och busken, varpå de växte; blås. bugaris. Man . tyckte kedjorna ter). ÄTRO I i dag. or Ar ”Reu- General Naguib här. tillkän- hHagivit, att han avser att ge- | nomföra en: vittgående jordre- förm i. Egypten. ” "AN: jord” ut? de odd | SEN - över 165 tunnland i privat: äga skall övertagas av staten, som .,.g i sin tur kommer att sälja den till : bönder:” Kooperativa. "jord- bruk skall. 2 att dessa bär voro. som stinna bukar; och 'det kan hända, att| det bakom benämningen låg. nå- got: 'av-' både ironi och ävänd. Bönderna, i : skogsbygden levde förr under ytterst enkla Hörhål länden. hos den inte ens början till nå- got som kunde påminna; .om;den | - stora. herrebuken, trots--att man i'fantasien gärna. sysslade me » ann Blomnsor liksom ,galium; ,verum är käringtanden, , lotus cornicu- låtus. Den ' är allmän På, gräs- mark ”i'hela' landet. "Här i Hal- land växer” den gärna” "på ,so i dan av" "ljungbackar, z fläckar ibland" kunna” v: tan helt klädda av. den,” växt. kallades av många, | smör, då färgen på: di mor påminde om. smöretsreMan såg, bl mysigare» Klä än: v. kap För Laholms Tidning >, la påstodo då;'att denng föd -| verkade 'på mjölken; så att den- ide. växten, o. dere na blev gul och vacker. ochadär- med d också grädden. och > Det” var naturlig färgen "hos blommorna omr vår; det, avg ande, ".. Man denna. påminna om vförml C hos: de späda 4 dibarnen; "och nämningen i vär, ett rätt ty digt på” : att , korna: gärna åtosden |" - vårdas 'på Alingsås lasarett. 3 "Följaktligen fanns .det]:; mn kvi na i I 30Ärsäldern, fru Dagmar: Andersson; . hittades ti- åndagsmorgonen död Skepplanda ' socken er :om Älvängen. Nå- grå andjägare "gjorde ' den 'heri- ska: upptäckten, och Hlarmerade en: > hade..r den an > Erik Andersson råkat i i lagsmål "med & em glanne, i: vars "hem ' Dagmar Ändérsson kompå måndagsmorgonen" till sitt hem” ”genomvåt och med. ett i = nävsslag. Fru Dagmar” Anders- son ? trädde mellan i männen och > avbröt - | tiden hade grannarna ”alarmerat ” polisen. När denna kom 'till 'plat "Orsaken till grälet vär att bar nen "bråket "utanför huset. Män nen kom i slagsmål, varvid Erik tilldelade Herbert några knyt- slagsmålet, .men under, sen, . hade männen, emellertid redan” skilts åt. Dagmar följde vc med maken till derasi.hemé= =". >. ' Enligt vad” Erik Andersson uppgivit gick” han öch "hustrun : «till sängs klockan 23,' När han vaknade strax, efter" kl. te "Andersson att ; var försvunnen, Han, hade inte hört, att .hon lämnat hemmet. Den. dödas: kropp fördes.- una: "> der "måndagen till. Göteborg där rättsmedicinsk 'obduktion kom”. "mer att, företas... >... =>, 4 publiken Men på Jansen: ” utslag ;av den grovkorr” en de fi 2 2 åd folkhumorn.' Någon: antipat växten i och för turligtvis: seger: dennå tycker alltför med galen, galenskap. z" Den - 'var. därför en: far: trodde man. : Lade "man. de en kakelugn; så att der; varm: och - började ryka! alla .som” inandades luftej nå; å att de började brå slåss. Ville man:ha två” mp, 'sutto och pratade. med vå: till: att bli" osams,” så | är väl sonlig i | nian i smyg på att. stopp; ett par : | kvistar: -galium ' verum :på stol- sitsén under dem. När dessa ef- ter; en stund blivit varma, var det :slut med friden männen :e- "mellan; de började att kiva och: trätas, så ” att det småningom gick: alldeles vilt till: under det våldsammaste' slagsmål. Därför kallade "man förr här i Sverige Tväxten för Ovänsgräs eller Trä- togräs. Men: vidskepelsen med växten är äldre än. allt växtla- tin i' världen. : Redan i den grå hednatiden ' bedrev " man | åtslil- ligt hokuspokus med dén:" Hos de gamla germanerna var den helgad åt: Freja, fruktbarhetens och äktenskapets : gudinna, : som bl. a. var beskyddarinna för alla barnaföderskor.: En "bunt ' av gar lium ”verum; lades därför i en havande '”kvihnas 'säng, för att det skulle gå henne lyckligt vid födelsen,, Huru långt fram'i te dens man 1 vårt land hållit på tåed detta, skulle verkligen va: ra' Troligt; "att véta,'. Finns det månne ännu någon svensk kvin- na som; håller fast vid den ur- gamla". seden med Frejas eller, |: såsom "dét efter- kristendomens inträde . sades, jungfru Marias sänghalm? » Katolikerna ha menat, att jungfru Maria bädda- de ::£'. betlehemskrubban med halm av galium: verum, som ås- nan försmådde och därför ej ha= de ätit. De ha därför kallat väx- ten Vår frus sänghalm; Danskar: na” ha' kallat den jungfru Ma: Tie »: Sengehalm, ', och hos öss kunde n man förr. få höra benäm- ningarna ” sänggräs och vagge- gräs, fll . På fuktig skogsmark. i 'hela landet växer 'odonbusken, vacci- nium uliginosum, vilken ej säl- lan uppträder så rikligt, att den bildar stora snår. Den är släkt avseende. ' H löpa Ystalett, och höll gemehsam bön. De bad att ”den' Högste” skulle hjälpa dem till | ”jdrotts-1ek” vore hållbart. Ty det ll ; skall vara en lek, en lek med per> tidssysselsättning, koppling, Tegnér : anser att idrottsresultaten bör vara en: följd av hundrapro- ; Så skulle de" slutligen” de fyra snabbfotade 1 ojkarna, Och då samlades de å planen, och tätt ipna” böjde "de 'på nackarna Många rördes säkerligen" avta ödmjukhet men' personligen jag .nog det hela' verkadel. "allvarligt för att begreppet ändå meningen att idrotten |]. samling : men ' likväl. en fri- en ' hobby, av= lek." Även "om Torsten ne Grand: rscnänning dch utpressande lb: sympatiskt inStanbartarHisGT.n ställningen, 'som . bordladesrctill4 nästa sammanträde för. ått:be- | loppet : skulle. kunna: upptas nästa års stat, -:. : » Det.:beslöts gemensamt: med Skolstyrelsen tillsätta” en: kom- mitté för att göra upp en:fem- årsplan ” för skolhusbyggen i kommitinerna. - Ärendet remitte- rades till. valberedningen" för förslag till namn på kominitt ledamöter, : : Frågan om kommunal. stadstillägg til" folkpensiöri rerna borålades, :- & . Skolstyrelsen. hade yrkat att | = kommunen : skulle - övertd "ett skolhus, ' nämligen :. Lya"é och Finsbo. Fullmäktige 'beslutäde att. det på :gränd av den” til” tänkta , utredningen om kor munens "skolväsen t. vi "skäl ingivit, förslag: till; inrättånde' Fannyvi slog i foten olympiska "komrnitté, ken. på” att hon upp; »/. d 5 i Det Mö göeskola 25 kr nner;' +100: kr., . Baltisk: fisbe : UT dn förbundet : yerkonståpel; antogs; Fill Jedamot i direktio- ; nen; valdes. -Erik Pettersson ee : med Harald ' Olsso - par för. tillfället överflödiga : Nurrade ko m m ur fjärde häck > > - ch; störtade?” 5 (ratas slag ben Stnds< 3.50, "kras Blå-Bandet Prix; mnida förbund änder förut- sättning ' att det ihom förbundet kommer att anställas "sex" "ord; befattningshavare- "phis” en ö-. Förbundsordning Tormärp;. som. suppl..- de” inkommit | "med ”herhställan, . kommimen '; skulle, inlösa reningens: "badhusanläggning samt att kommunen skulle dri; va anläggnir gen” tills: att: an- hå” äriften; av "badhuset /valdés Å fick” londonborna” att kippa effe" ter. andan; när. ; han på: smånda: ” iK.jag det. till morgontidnihgarng. Inte viX IHögaryd: ri händ Laholm: Ston. Tältmöten & Tiv > Våxtorps badhusförening ha | Sjunnesson ; och. Sander; ; Nils: . stadsbidrag ; var ” ntiony Eden ' chill,” dotter till Winston” Chur: | chins yngre bror "John, medde- s dagstidningarriag van- ligtyj ' mycket” Vvälinförmörade socibtetsskribenter hade någon. -. ant ig om det som förestod.” Prodikon hos A Gus! tavsson' onsdag kl "Johansson, > torget: Tisd; 19.30 Pastor Nils "Landgren från 'Gränna, Ons.d. ; 18 Barnmöte; z i möte; Fonfsren, son; ti” dubbelspåriga . jä körsrilngar är farliga — det "kan komma tåg från bägge. '" hållen, Tänk på att: nonchas - "Jans : mot ' klockor och" var, >... ”ningssignaler 1951. kostade . an 18 människor "livet, te "Tindbom och "Gösta, Nilsson, "Till kommitterade. att ordna kommunens arkiv. våldes "Axel Andersson, sammank., - Johan. äv yrkesskola, Frågan re He "Helge. Nilsson, "sammank., "Mal- ärendet ; hänsköts : til kommu: > FSC ; Sko med blåbärsriset och påminner NITETT reali i > (Hilma' Lindquist) : | skolörsälnngen rer
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.