ai NN S YYSYTtYYYYTY TY TTT YY YT Uv följt. Och har man en gång lyc-| >, talar oss, att allt'är, väl. YYytvYrTYTTIYYEYTTVY , "+ LABOEMS TIDNING N Na SÅ oh "Av komminister "Paul :Hedner, Vårgårda, Skara stift. "iText: Luk. 19: 417. OMSORD, lj .. | fågot. strängt och dömande -ord från Jesus. ;Däremot äre vi:gå- nast redo: att visa, huru; väl. or- den. påssa «in på någon: annan. > värt, att Jesu 'domsord, med all rätt bliva riktade mot oss. Sä) " kerhetskänslan -kan vara en-.vär |: -." defull ”egenskap' i. den mänskli- | ga umgängelser, :meh inför Gud! | att inta-|' är den blött ett :tö nta lå sig, att vi stå bättre till boks hos. : honom: än vad" verket: göra, Det innebär, att vi > slå -bort alla tankar på synd och " dom och finna : till slut dén ,all- varliga och ingående :'självrann- 5 sakan obehövlig. .t, ' 3. I. En” och" annan, gång har $ "> den tanken, kommit på oss, att det. står icke rätt till med vårt förhållande" fill :Gud."" Och : ge- - nast har samvetet ropat på än- ». dring ; och: bättring. ' Men: vår tröghet och :säkerhet har visat « sig starkare, "och på den goda början? har; ingen fortsättning kats-rslå : bort:de allvarliga och . anklagande?' tankarna, går det ännu lättare: för: varje gång se- eve dan: Fruktan ”gtt -synda övergår, " tilllvanan' attysynda.' Kristi må- maåride ”gestalt-; är . fördold- för "våra ögon. 3 v. ind "+ I Genom. .säkerhetskänslan och 'vanans makt; ha vi lyckats: köm- "> maxifrån: Guds oroatide närhet, | attvihögått ifrån Gud i oupp- ' gjord : sak: '—' visserligen med " halvt” löfte att komma tillbaké vid: bättre tillfälle — ger oss in- gen ro. Därför göra vi till en |: :'; livsuppgift 'att söka friden, Men > vi” finna" endast iden falska fri- > "den, som blott söver öch som in- Deh sanha friden" nås. endast, på ång" erns "och... syhdaförlåtelsens grundval," .där :Herren' :Kristus | I själv: står: redo ”O; att du i i all. komma över , nder: skola; slå dig till” jorderi därfö att + 4. vaktade. på. den tid;. ". sökt”. "hade. i torsd; sämm under” ordf.skap "av kh, Hal: lind, Till vik. lärare för &j klass, anställdes Berti » Halmstad. . Till eo Åstarps ” småskola Brita Svensson, Halmstad, ”Vi- dare ' beslöts att sex barn” skall överflyttas från Våxterps 'små- skola ' till "Hårsabäcks, - ”Brand- . försäkringarna å ” kommunens ». folkskolor beslöts höjas i enlig- - het med av Allm. Brand utförd : NN po NS LS Janis” Carter: egerar här 'själd : som fotograf för ovanlighetens” skull, annars är hon” nog själv ' mest föremål fär. fotogrujernas, | 2 eld ent N så "Vi ärvallfid obenägna att tän-) ka . på oss själva, när vi. möta |" anse oss bättre. änj: + . Gud, : är'det fara] ” + Men > det: dunkla medvetandet, t ad din frid tills 7 du icke! sön," erhöll hemnmianet i arv, och id; då du'var 2 » > teråt blevo de så br mna: [Kd + 3 H NK orm - — Memoare m Herrevadskloster -i$Skåne: de : på sin tid några, hemm Höks härad - i.- Halland,: som det heter, klostret”. Då det är känt, att är- kebiskop.:' Eskil, som instiftade” klostret 1144; då skänkte till: det saröma av sitt arvegods i' södra Halland, är: det mycket troligt, att det. just. var :dessa hemmän, Ysby nir-I:och" Edenberga if:r 2—7.-.De indrogos' vid feforma- tionen” 1536 till. danska Eronani + Här ha "mina. förfäder: bott och.brukat: jorden — "bevisligen de senaste 300 åren och med all sannolikhet ..å förinnans + Den « äldste der? Bengt. Arfvidsson, brukade” Ys- by. n:r 1, som hans, änka, Kersti Bengtsdotter, innehade, då. Hal ;and 1645, övergick. till. Sverigé, Deras sony; Lars; Bengtsso 1677; kom” genorn- gifte'a' ka. fi | Ysby': Så "vilkét” ägdes” av| ill Dömes- > Lars: Bengtssöns: son; c Larsson; ' född. :1652; död - 1718, gifte: sig till Edenberga. n:r? Renneslövs socken; och h son, ” Assar i-Erlandsson, . "föds 1679, död. 1759, kom genom - gif- te: med !' nämridemannetr Måns Kråkas dotter, Bengta, att städ- ja” eft hemman i Edenberga når 4, säven de ett £. d. kloste; ill ”derines" son, tt L 1822... Då var, min, far; . lott... sex. år ann "honöpd"” köpte ”. min far på MN i "vär ljuslägd; något" un- lér medellängd, samt frisk" oct kvick, Då han, vid 82 års ålder dog, hade han aldrig varit sjuk jag ”fleta belägg'för efriellertid aldrig gått. lan, men där. fick han stryk den dagen, och då kom han dä drig-mera, = . I ungdomsåren räkna och skriva på "egen. kand — att läsa hade' han väl lärt sig i hemmet .— och långt in i 70- årsåldern "anlitades : han: flitigt som. förrättare "av auktioner "och bouppteckningar m;'m. Jag har också . förvarade brev, som ' han skrivit: i /80-års åldern; och de ära ning, och. inhehåll mycket gott om. hans andliga utrustning ;och | vigör, Ne Vid . lantmäteri och ens! te; [den ende" skrivkunrige' bonden! och han omtalade ofta, hur:han till handa. . Hans berättelse om det - slutliga - godkännandet : och underteckifandet. av” handlingar na är nog "så tidstypisk". Bö derna 'i' byalaget samlades: gästgivaregården," där lantmätar ren, »håde.. kartor och beskriv- ningar klara, .. och så blevo de trakterade med.enr:för dem dit tills okänd 'dryck, som kallades ”toddy”.? Det smakade dem nog så ' väl, och det sparades inga- lunda, Lantmätaren var just då synnerligen folklig och ”gemen” och : stämningen blev den "allra bästa. Alt det: bråkroch'de.tvir ster,' som". förekommit -undér nu glömt, När därför handling- arna... slutligen .. lades fram för underskrift, ritade de alla dit sina bomärken, Någon dag ef- :] ligen: klart! för'sig,i men 'då blév > | det från flertalet protester. Men ”av ålder tillhört |- "]utoi"hemmet, Mari hade då att | 'på.sillfiske1' Bohuslän el- RN I ehemrnanet 'Brödåkra ii |de pinnar;.och -kallades cigarrer. ;- pp "under, slit: och 'sparsarnhet, Han let" en" del —5/48 mantal. - ' i |. Ke] ph jtunnland medelgod ; åkerjord, gon åkola;" Han; berättade: ofta, | hä att han en 'dag. skulle börja ska É vittna både. med »piktur;'stav- | som förrättades ,i byn, var han Id då-- ibland fick igå. lantmätaren | on r har ävstängts tvi - "mister tjänsten? " KALMAR (TT) a . ' "Stadsfogden i, Kalmar, Dan Ols. vaeus har av.t $$. överexekutor i Kalmar Fredrik'Lindstam från och med onsd avstängts från tjänst« också Tantmätaren - en "vid toddykalaset. Nu den -barske. fépresen- för”. låg "och 'överhet. ingarna -voro i' vederbör- ordning : godkända och, un, | Jertecknade, Saken var:'avgjord Nu skulle det vara tyst, 'det vär ör. sent ”att protestera 'och klå- ga. Att sedan lantmätaren eftér dö öke” springa övar, trodde" alla; och "det var ju all- tid”någon tröst' förde” missnöj- da; 7 och. debsa voro, i'regel de, som .. mäste flytta 'ut från sina | gamla tomter i bynst.cs 4 :-Omv fårs intresse. för: vetande vittnar : också följande." Ännu fanns ingen skollokal i byn; ut- ah småskolan” därstädes var in: rymd :än' hos -' der ene"än hos den andre av bönderna. Då tog far initiativet och fick fem bön- där: med sig, och. de byggde 'på egen -- bekostnad ett skolhus och för upplät fri tomt:till 'detsami- skolhuset : av: kommunen... » Under ungdomstiden hade de ikhet- med "så -många. and söner: nödgats : söka "arbete tröskade på Vettinge och Bjärs-. ård och vär: en vinter till och söder om :Malmö: Det” var pundtröskning, :'d..:v.' s,. al- etslönen,;Utgick i:en viss. pre centizx av > den . tröskade säden Pundsäden; ' såldes" ”i.. regel på platsei, ”: och den kontanta” 'be- bete: kunde uppgå: till om- g, 20 riksdaler, 5 öra 4 + En. gång under sina skånevan- fick höra, att det 'Sin 'Hemmansdel arbetade han .rärbetskraft : han bekövde för.vblotta'. födan, 'men' den. vär nte. billig. En gång det året må- ste han 'köpa råg och: fick slut- ligen hos, itre bönder köpa en skäppa av, varje för” ett pris'av tiden oerhört pris. - SaTill gården 5 irka 24 som 'på 1880-talet födde” ett. pa) |. 1 ägorna, och. sådan. påkördes - också', för i jordförbättring, Far: svar den. förste i byn att märgla: darvad vilken: : har en tid arr örst längre” fram övertogs |. ingen för ungefär. ett halvt | Tp, av 'göring, Anledningen-är att Kalmar rådhusrätt- instämt Olvaeus' för att "svara på fyra 'ståmningsansökning-" ar,.v vilka . samtliga - inlämnats av" landsfogden -1 Kalmar län; . Dessa "rör sig om tjänstefel av olika slag. Överexekutor, 'borgmästare : Yngve! -Malmquist, här i en särskild inlaga meddelat att han kommer att på=; yrka avsättning-av stadsfogden "gå. "som ' uppenbart" oförbätterlig".' Det svåraste tjänstefelet anses. vara att stadsfogden utan särskilt tillstånd och trots överexekutors förbud dri= "vit privat inkassering och juridisk verksamhet; som tagit avsevärd del' av hars tid i anspråk. Enligt en av stämningarna skulle, Olvaeus i sin tjänst som stadsfogde till egen för del för egen indrivning undantagit ) ter 1:sådan omfattning 'och på sådant sätt att tjänsten blivit li- dande därav och: staden. gått: miste om. indrivningsavgifter. Det gäller 766 . poster. på sammanlagt 213,864 kronö: Pares sell 'Renkraniestudier ska: ge.samerna bättre avelsdjur : STOCKHOLM (TT) +”. » Ett: unikt material äv renkranier från hela norra Skandinavien hål- ler just nu på att samlas på Riks= museet. Inom loppet av två år be= räknar: man ätt ha. fått in bortåt 4,000 kranier, som skall vetenskap= ligt undersökas; 'Jägmästare, Folke Skuncke har enligt DN 'bl,' a. på- Börjat en serie hjordundersökning= ar, som syftar till att ge en: bild av” ; olika - renarg ; och 'åldersgruppers. fruktsamhet . och ' tillväxthastighet. Undersökningen får stort praktiskt värde för: samerna, då den. kan ge dem en säker kunskap 'om "vid vil-- ken ålder en ren, slaktas för att ge bästa ekonomi: ' utbyte. Som: ett led i renforskningen nummer= märkes renarna och man tar vis- sa mått och bedömer djurens ålder på tandslitni En serie engå | inventeringar utförs på ett mycket | stort. antal! renar. ' De; blir" inte "märkta, "men' Rå ungefär en tredje-- del av dem tillvaratas kraniet. IE Så [ ; 11 StockHol RS MR a É STOCKHOLM" (TT: "Den 33-åriga malmöfrun, > då - Hamn, som. varit försvunnen, | från 'sitt hem sedan månadsskiftet, " har nu låtit höra av sig: På tors- dagen fick "polisen reda på: att. hon” "hade "tillfälligt te i Stockholm; — Kolumbus: var em fågel. Varför tror du det? : | Veinge,” "Tabernaklet: '» Predikan, Göransson” och sAlm.: --borg:' Efter, 'extra församlings. |. möte. Pastorsfrågan, Tisd, 17. : JUniormöte; 20 Bönemöte. Tors "dag "”Veckomöte, 'Evangelister. na' Svensson och Göransson, .. : några " jordlotter'. i: Edenberga, Byamännen: gjorde. narr av. far i vinterrå; xippbära: "överväl- den ny- .märglade åkern, - Nu : hånade digande klöverskörd på Mm inte "längre utan skyndade lja Hans exempel: bådé med märgling och: med sådd: av klö- verfrö. RE ann? ta är väl stört för: en man att sköta . men för litet : att kunna bära stadigvarande" lejd arbets- kraft, och därför få barnen ti- tigt deltaga 7? årbetet,:såväl flicr kor som pojkar. : PRE Här: växte ' också en. talrik barnskara upp. Det .blev jnalles nio, varav 'dock:två dogo i spär. da år. Jag kom som den 'siste i raden den 2 augusti 1873 — ”när roen e.-moen” — när rågen är mogen, så.-som jag som barn brukade svara, då någon fråga- kallade. att så NALLE a PY FENOV de mig om min födelsedag. Far och menade, att: man inte borde h: i augusti; 1852 Prästen.ha Ett jordbruk "sådant som. dett - Hishult, Betania: Lörd; 19.30 Bö-' .nemöte. ” Sönd.+19 -Off;. möte, + Evangelist Svensson . och -sån- gare,:. Onsd; 19.30. Veckomöte. + Evangelisterna;: Göransson 'och Svensson. VE Eee ET Bögilt::" Predikan.; hos-, Ludvig "Gustafsson söndag I :> el Johansson, ö rstå barnet, Anna. Brita, föddes: de | delseböken I ”något tidigt” — bröllopet ägde nämligen-.rum vid jultiden 1851 — men far fick:slippa <att böta -de' två. "riksdaler, som. var, det vanliga. straffet för. som. det het te i kyrkoböckerna ”otidigt sö galag” ver org. Då :, barnén' växt upp, fa ns tillräckligt arbete för. i hermrmet, och: då ble följder; den vanliga den tiden — att emigrera. Vi håde -på: mors sida ' släktingar inne i. Karsas, och: dit reste på 1880-talet två av. mina bröder och en. syster. ma. — den äldsta redan. innan ten: Så blev, det åter för liten arbetskraft. hemma, -” och min gården. De gamla fingo nu ”un- dantag” och flyttade in i var. då 57 är ock mör 45 år. ASADARAAKASAAAKSAARADAAA latt ; bestiga . utan stege, åtmin- Jstone vågade. jag mig nu ej på : | försöket.;.- Den . gången då jag” - | på stenen, Den :har en nästan | grön och fin. få |fredstider ; mången vårdkase” på . plocka guldet till sig. Och även; I Fyvå systrar voro gifta här herm-| jag var född. De bodde i närhe- |” äldste, bror, Pet, fick ”övertåga. Li smed 0 ' När jag för någon tid sedän skrev en artikel 'i Laholms Tid- ning ” om ' 'att jag som åttaårig följt en gammal halvblind gum- majs Kitta 1 Ågård till Fjälla- sten... nämnde . jag » om att jag kanske återkom med en utför- ligare . beskrivning av. densam- ma. Och som jag för riågra da- gar. sedan 'åter besökte platsen där. stenen ligger, vill jag må närmare berätta om den, helst som. jag. fått låna ett gammalt foto :som :torde- visa att det är ingen . vanlig stenbumling. . Den jär '12 alhar lång, 9 alnar bred och 6 alnar hög och ligger på en ”högplatå ”& : Karl 'Henriks- sons "i Agård, Hishult, utmar: ker, ' cirka '300 meter norr om Axel ' Agardts gård vid bygde- vägen : Hishult--Stubbhult, från vilken ; man-..kap köra med bil upp . till stenen. . Som den har' nästan' lodräta sidor är den svår lämnat Kitta. lyckades jag tack vare ..er' smäcker. trästång som låg. i härheten. att komma 'upp yta "och jag spatserade fram ' och tillbaka flera gånger och njöt. av den vidsträckta ut- sikten "därifrån. : Då voro kring- liggande' . marker ' nästan skog-. lösa; 'så inga träd: på höjderna skymde utsikten, och man kun- de. se : flera. kyrkor och Hal- landsåsen : syntes vara ganska nära. Ljungen avbrändes då .ö- verallt. för - att lämna bete till ungdjur och ' sinkor, ; från flera byar "som " hade, markerna ge- mensamt . före storskiftet :' på | 1860-talet, och kanske även nå- got. "senare tills ägarne”hunnit att, ”gärdsla” sina marker. . Vid Fjällasten; hade! hyren geh kre- aturen . ofta sitt nåttkvarter, för stenen bilda alltid lugn från nå- gon sida och det gick. även att krypa en bit under stenens vä- stra. ända och :freda: sig mot regn. Därför var vid mitt första besök '. marken ,. kring " stefen ör. kreaturen göds: a och "höll ljungen orta, skogen allmän vid de' tre sidorna” dels genom själv sådd från" enstaka träd, dels ge- nom, allmänt. tillämpad skogs- plantering. Och: till och med på stenens ;topp ha tre stycken .fu- ror slagit sin:rot i stora, sprin- mar a, Det är. svårt att för- stå varifrån de kunna få näring ie ; sågo: dock friska ut, Djup. mossa och blåbärsris bil- |dar nu. vegetationen kring ste- nen... Riset borde något ,rödjas undan, ävensom stenrösena. som i tidernas lopp körts och lagtsi drivor, ikring, : som ; . avstjälp- ningsplats. från "åkrar och dy- Bleve platsen, lite uppsnyg- ulle den säkert bliva en ion; för turister, '. > <' « forna tider. har enligt tro- värdiga .. berättelser," ofta "i Ö- stenen kallat landets försvarare illsamman:, Och från min -ung- omstid 'minnes jag månget på- skabloss från stenehs' topp som syntes , vida " omkring. ' Folktron ville" gärna se. något övernatur- ligt förbundet med" ett dylikt blöck' såsom: att det. varit. ditka- stat av troll eller. jättar, det stod.' på guldstöttör om 'julnat- ten .m. m; men. ingen' var mäk- tig 'att flytta sterien "undai och [nutida caterpillars och Iyftk nar tror jag skulle stå sig ligen ". slätt." Atta är efter mitt) första besök vid stenen, skulle) jag liksom så många andra his- bor, försöka . sälja något slags kramvaror : "för" att 'upphjälpa der magra kassan, . Då handl jat att handla i gross med olje- Jtryckstavlor och. sökte sig. ub- "var - - N i > Ve deragenter, blev jag en av dem. Genom hopsparade styvrar och lite tillfälligt lån fick jag ihop |. 35:— kronor. och köpte tavlor |; för. hela rasket för de länmades| ej på kredit till pojkspolingar som kanske aldrig betalade se- dan. Tavlorna : voro. färggranna och tålde tvättas, Det var land- skäps-' och jägarmotiv, alla krön | ta monarker 'med deras drott- ningar och religiösa i mängd, så de skulle gå lätt att' sälja. ' D betingade ett inköpspris mellan 3- och 33 öre pr st. På baksidan | var åsatt pris från 5 kr. till.50 jungefär en tredjedel .:Det var veckorna före jul och nu gäll- |.som blott kostat 5 öre stycket. | de” mannen, 'Och "jag svarade i- från. Hishult, Vet du, sade man- nen,;som hette. Bengt,..var Fjäl- lasten "ligger, Ja; sade jag 'den då kan hån väl, sade han till sin hustru; få ligga här i natt Hu strun gav sitt samtycke och jag nen i Ågård a tten. . dricka "sitt rågkaffe med "grovt rågbröd lägg och skap. "Och å för då hade man inte lärt sig att vara kräsen... & nt b De öre, så förtjänsten skulle bliva de' det att raska på så inga at dra Kom 'i' vägen, ' ' Hemmaorh- kring tyckte jag det gick" bra, för jag lyckades få slutsålt på en: vecka, trots att jag ej ägde annat, fortskaffningsmedel än apostlahästarna. ” Jag gick: till Knäred igen och kunde nu kö- pa: för 55 kronor. ' Men så fick | Lördaded den” 16. august! | 1952” M smålandsgränsen' E och -har . som pojke många år vaktat kreaturen kring Ågård som hade mensamt in ci rhin ' käraste samlingsplats för djuren det Å för där var alltid lugnt vid nå- gon sida, och var det oväder kunde man krypa under den vid den ena.änden och ”skula”, Jag har "legat och. många , nätter, många historier om stenen, att trollen bodde”, därunder, men jag förstod att det blott var för . att skrämma mig, så jag var åin= te rädd. Men har du hört sagan om . huru den kommit till Å- , Ä vö va "Makarna skulle just och lite smör utan på. bjödo mig att göra säll- det ville jag gärna, kaffet - började, Bengt jag är född på till" Hishult. . Efter erätta: Ser du, för ' byarne betet ge- nan storskiftet. Och var vid Fjällastenen, sovit under den - "Det berättades" jag ” gå. längre ifrån. hemorten, gård? 000 ET en där andra hade varit före "mig, Sä Jo, "jag har hört att den -. så där, blev inga affärer, Så slängts dit av troll eller jättar tänkte jag besöka Hallandsås, |sade jag. i vn NN teg där jag trodde ingen varit före mig i branschen. Det hade de ej heller varit, men 'där' var rysligt ont .om pluringarna, Det fanns köplust .'men inga pengar. - På två ställen "lämnade jag på kri- ta, ett på 40 öre och ett på ett annat ställe för 50 öre, som jag fortfarande : har” till godo utän att... upptaga . dem som" osäkra fordringar i : deklarationen. . Jag följde åsen utåt mot väster och besökte stiga efter: stuga vid de små” och - slingrande. vägarna mellan "stugorna och lättade li- tet. på "väskans tryck, -: Jag minns . särskilt. en affär på en liten .. bondgård, : Jag var: visst inte välkommen hos ägaren, för han förklarade innan jag öppnat väskan ' att där köptes inget. Hustrun ville. emellertid se och det var en tavla med en katt- familj och två små näpna töser som 'jag ville sälja för 25-öre, för en 4—5 stycken småbarn bå- |.do'så innerligt far och mor att köpa. den... Mer mannen” sade: nej: Vi ha annat som är nöd- vändigare att köpa. Då” kv] nan undrade om han ej kunde unna sina barn julaglädje, för en .' tolvskilling, lämnade han rummet : och kvinnan bad mig | vänta några minuter medan hon |sprang tilil grannen och fick lå- na slanten. Det var en rörande scen som jag aldrig skall glöm- ma, då barnen mellan 5 och 10 år, klängde sig kring modern i förtjusning,:. då. hon sade att tavlan nu var deras. Ock kom- mo att tacka mig .så artigt för att jag varit så snäll och väntat | till mamma skaffat pengar, .<. ... Detta ' var en avvikelse' från berättelsens. början men :har ett; visst. sammanhang - för fortsätt ningen... ' Ett par dagar "senare kom jag i. kvällningen till en f i ten stuga »s om Tåg högt uppe. en backe" Det, hade, redan sor. tyckte det var inget ått tala om, [men jag ville: gärna höra. : — Jaså, sade -Bengt;. Då har Du” kanske ' hört sagan om hur Hallandsåsen mit till? > . också har kom- Nä det hade jag inte. — Ja, då skall jag berätta den ast jag vet att det är bara sjå-- Gumman: : skrattade och i rv UTP NATT YFANYVNNT HARI RAY YTYTTYI ETEN TY RY EYE PY RETT FY FATAFFEAAAT FANTA EAT ERA ATY YST YY YET TYSTA EA YET TITT "Yr LI ,' Ke d — Jo, sade Bengt, den förtäl- er att det var en massa jättar, somr bodde i Småland och voro .' utrustade > med: krafter. .Om det var 'den .halv- . rasen mellan gudar och män- niskor' som omtalas i 1:sta Mo- ' sebok '6 kap. vers 4, eller det var .avkomlingar från dem har jag ej hört vilket. De kunde en-"” dast färdas till:lands och voro, rädda för. vatten. De förökade sig väldeliga men började få be- kymmer för det blev mycket in- gifte varför släktet Förjade för- lora "i ”kraft.. I Danmark bodde vid :sammza tid avlägsna släktin-" ' övernaturliga gar blod-med--Mer.då d som. 'de-. gärna :' ville byta besöka” varandra för: Öresund låg hindrande i vägen och sjön” på den tiden. gick mycket län- gre inåt landet, beslöto de att” lägga - en ås emellan Småland Å 4 4 och även fylla Öresund "så att de kunde vandra till varandra och ytterligare förbättra jätte- kvinnorna säckar av. reptjockt garn. av bastskal från lindesko- garna, av en oerhörd styrka. I. dessa, .inskyfflades hela berg som jättefamiljerna buro på si- na ryggar utan att känna nå- gra tyngder, Eftersom de gingo fram öppnades säckarna och in- nehållet 'ökte . hand "på ' åsens "längd. Ingen . 1-1 tyngd."var för dem för stor och på [de fruktade för intet utom för ör- | Vite ” Krist? förs kom han till och . ökte efter. Jat. skymma och jag gick in i| makten - så visste de att deras stugan i. vilken, lampan ”. tändes | saga var. all; På: den tiden bör-' och '; undrade om jag kunde få [jade I kyrkor ' byg gas. i Sverige. - sälja en tavla; Det var ett par Och '-det "var deras fasa då de ' åldriga" makar” som ' bodde där, Och de. tyckte att, de kunde're- da sig med ' sina gamla julabrev, Jag frågade då om jag kunde få natthärberge : så skulle de få välja vilken tavla de ville som ersättning. Var: är du ifrån? sa- ligger i Ågård, där har jag varit många gånger," Ja, sade: Bengt, då förstår jag att du. ej ljuger o.. glad över att få stanna över hörde - varvid. de flydde”i förfäran: Då jättarna kommit åsen hit, fingo de höra klockan + stannade” i: häpnad och glömde att. täppa till säckärna, varvid ning. stor som Fjällasten, vredesmod slog sitt livbsj stenen .' och väldig, kraft mo för, att. krossa. och även, någon: gång » klocka ringa, » Mens Barna växt u kyrkklockorna ' ringa, med; åsen hit, den första kyrk- -Hishult 'ringa. " De är. blev: denna -stora upphöj- ASen som ännu i dag : Fjället. "Här har "Du r.äro. många "stora Ovanpå: åsen, på långt när så Sagan” förtäljer” att. jättefar i + slungade den 1 ot, Hishults. kyrka densamma men för” ett T0-tal år Nn från fjäll, 1.52, Hishults. kyrka höra. dess hu: ha sko. .. Pp. och hindra sik. te om: materialet. Så: tillverkade jätte- . 4 sej kände son > . Än a NN oh t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.