YY YYYYTYYFTYTYYYYYTYTYYTYYY + TATATIA MR re ss » Nytt f lytt Dagens. namn "F« MAGNUS. Solen går . upp kl. 4,46 och ned kli 9,43, Megondagens: namn BERNHARD. Solen går upp kl. 4.49 och Lal, ; ned kl. I EDEN VE Dagenidikt; SS . Vår nistokd. susar å träde; nn, ej blott ibaneret på stäng; - där en grå lyser upp mellan träden Nå | Nu har, odlingang ande sin gång. t TA «42 2 FRAM TTT AS RA mr ” går min väg... skrek ec vi i kom upp till mantalsregistret i sin "+ förde y (ANDERS ÖSTERLING) .— Jag står inte ut längre, ' Jag "den unga, frun. töm Säg till HKembiträdet då att blir. en mindre till middagen, svarade . den äkta mannen och fortsatte sitt tidningsläsande, . [ = så klart att jag slog upp — - jag bad honom köpa med lite av- . magringspiller . från ” stan och så kom han ut med tio burkar! u — Jr jorde mej till för min FEN för. mej. hon skulla ycka om mej — nu ska jag gifta hn ej med I mamman! : hemstad och. anmälde en sons lyckliga födelse, Och vederböran= de tjä ll tJordanska Porträtt: : Den Svarta nazisten, Abdullah na konsternas, taktikens, men njutningens man, Han mal man när han var en de skör den makliga var en gam- åter förälskade Sig som en yngling. Hans utvalda |- var andra hustrus, den otto- nänska Pri svarta slavin- och « Han bortstötte andra hustrun oc gifte sig sjuttioårig med den unga Negerkvinnan från Abessini- en. Den” till drott öj den diplomatiska | han liknar också d Irottningen ansittet under första världskrigets strider. i Frankrike. Ett granat. splitter rev bort den då unge offi. Cerarens haka, Han är en liten, till det yttre. blyg och obetydlig ran, mera en skollärare från landsorten än en general. Men ge- neral Glubb är utan tvivel en av vår tids skickligaste Organisa'3rer, Glubb pascha kallas han £ pres- sen och pascha kallas han i Jor- danien. Men det ofta publicerz2 påståendet att general Glubb sku: - le ha blivit muhammedan är osant. Han är troende kristen och har sällan f slavinnan fick ett inflytande vid hovet och i landets Politik som in- £en annan kvinna i något arabiskt land hade baft under sek!er. Strax innan Abdullah ' dog, födde den "Svarta 'drottningen sin make en son. Hon var och är god vän med Abdåullahs förtrogna, däribland med |- generalmajor , Glubb och ' det är mycket sannolikt att hennes roll i Jordaniens politiska liv inte är tspelad, Hennes belach kal- att delta i sön- dagsskot ans arbete i den jordansi:a "för bågra år sedan två beduingossar och låter uppfostra dem i den krist- pa tron. Han har dessutom en son, som tjänstgör i den arabiska legio- nen som Jynderofficer. Met Glubb ”paschas framgång bland araberna beror på att han respek- mn edansk religion. Han för- står att i inom den givna handlings- lar . "henne - för ”nylon-d g” och påstår att hon: är organisatö- ren för all svarta börshandel i lan>- ramen sina araber till humanister, demokrater och discip- 1i General Glubb det och är på tok förälskad i ny- Ionunderkläder och all västerländsk kvinnolyx, I Annam "skvallras det också att hon både under Abdul- lahs liv och också senare var en agent för den brittiska hemliga un- derrättelsetjänsten, Den : avsatte kung Talal hatade henne och fruk- tade henne samtidigt, Flera gånger har Talal utar framgång försökt att bli av med den svarta styv- modern, : i ”Fadern med den lilla hakan” Den ' nu femtioettårige brittiske håller styvt på sträng disciplin. Men soldaterna och befälet behand- lag ändå demokratiskt, Varje man har rätt att direkt hos generalen framföra klagomål, göra förslag och medverka vid förbättringen av 1e- gionens militära slagkraft. Möjli- gen är Glubb paschas största pres- tation" ändå den uniform, som le- gionens solditer bär och som är hans egen skapelse; Fastän unifor- men är ändamålsenlig också efter västerländska mått är den glänsan= de brokig och präktig, Utländska : iakttagare, som sällan förstår Glubb paschas kter i än terar både arabiska traditioner och - Gravida utländ söker mödra OSLO. (TT —NTB) Ena jämn ström av unga flic- kor som råkat i olycka I sina respektive hemländer soker sig till Sverige, både för att göm- ma sig och för att dra nytta - äv den svenska sociallagstift- ” ningen, skriver Morgenpostens utsände medarbetare i ett re- Portage från Stockholm, - Utom norska, danska och finska fickor har Sverige också fått en betydlig invandring av tyckor. Det är särskilt Stockholm och Göteborg sam dessa stackars flic- kor söker sig till, därför itt för- hilandena där är så stora att de försvinner i mängden, ocialvårdsinspektrisen Doris Hoimgren i Stockholm säger att et är särskilt synd om de norska fickorna för att de är förfärligt rädda för sina föräldrar och slök- tingar. . L Norskorna verkar ofta allde- les hysteriska i sin skräck och tigger och ber oss att hjälpa dem til laglig abort, När detta inte går, ber de oss ordna så att bar- net blir adopterat, framhåller hon. Socialvårdens apparat håller att bryta samman under trycket, De ogifta utländska kvinnorna tar på tarnbördsavdelningarna upp plat- serna för svenska mödrar och det- samma gäller mödrahemmen, Reportaget i Morgenposten är > betydligt överdrivet, = ! förklarar fru Holmgren vid ett samtal med TT:s malmöredaktion På fredagskvällen, och alldeles sär- skilt gäller detta ifråga om att so- cialvårdsapparaten höll på att bryta Att det blivit mer arbete med ' Imajoren Glubb, sk och chefen för Jordaniens ”arabi- ska legion”; den bästa armén i ori- enten, älskas av sina underordna- > de. De kallar. honom ”fadern med” Glubb sårades i den lilla hakan”, LOCK UR " UdJSÉENS HUVUD PA” ETT FAT krävde "Svenska Dagbladet (h) här- 'om dagen med anledning av den- nes föredrag förra söndagen om de nedskjutna svenska flygplanen och frågans hänskjutande till FN, Folk- >: orientaler, har skämtsamt kallat arabiska legionen: för . ”Glubb's Girls”. " Glubb pascha var Abdullahs bro=- derlige vän. Man såg kungen och «engelsmannen arm i arm promene- : ra eller besöka offentliga tillställ- nin; 'r Glubb pascha hatades av. Talal.. Men landéts' nuvarande pp- litiska ' ledare litar på general .- Glubb. Han är nu efter Talals av-=" "sättning Jordaniens mäktigaste och ' nest inflytelserika man, H. (Tasiemka, London: Sbånstad: vå var Enskilda vä gnätet . partipressen applåderade - som sig ”upprustas: sSnabbt” bör, men när sedan Sv. D. svängde om igen blev det annat ljud. i skäl- ' UMEA" ED) ESR - Gun om "st lan hos 'odern, (fp) skriver: ” Ed Sv, Dagbladet i ett. yrvar Jere: ögonblick tog sig före att av- sätta ..utrikesministern : var: det många. som undrade om den nya högerradikalismen : redan börjat . sin 'ystra lek i de seriösa spalter- > na, 'Så där krigisk brukar den värderade kollegan dock inte vara åÅ vardagslag, knappast ens när det lider mot val, . '' Snart nog blev det också be- kräftat att det lilla livet stultat i väg på egen hand och därvid: begått sig som menlösa ungar för sed hava. Redan ett par dagar se= nare kunde oroade läsare inhäm- ta, att visserligen borde landet ha i en ny utrikesminister men inga- lunda : någon ny utrikespolitik, Därmed blev det hela precis så grumligt som politik brukar vara när :'gudsnådeligheten : håller i > pennan; Alla läsare drogo en lätt-, nadens suck: jaså, på det viset, då bli vi ju fortfarande ändå. neu=- > trala. » Och vanligt enkelt folk. tackar en de och in-. nådig försyn att det inte är oppo-! li: i födelseregistret. ionen Sn bestämmer vår utri-' . Men skotten stod där och tittade, kespolitik. 7 fött Te : + — Jaha, sa tjänstemannen. litet DEN NY, 'A PRISSÄTTNINGEN frågande; - Jo, jag undrar vad det här kostar? ' . " Det kostar ingenting! ..: De — Ingen?. Jaså, Då skall jag nog be att få anmäla pojkens t tvil- Hingsyster också, ” "Gammalt En mycket, lärd herre kommer på besök i en skogsby för att ef- terhöra om det finns något ”gam= "malt? att ” "notera. Han frågar därvid en gumma, om hon känner till något och får till svar: > sc > Dä "Kalle? då, för han är den ende "som int har traktor | utan kör mä "hä '' Hon: — Jag läste just "öm en |. : karl, som testamenterat 50,000 kr "till en” kvinna, som gav honom : korgen för 25 år sedan. Det kan ” man verkligen. kalla trogen kär= . "dekt. > Han: "Kärlek? : Jag skulle " vilja kalla det tacksamhet. '. MN LJ : Gamle stina Dillström i Husby- fjöl. mötte sent ex lörd aspiranten Olsson, som kom. över stationsplan med en; handsignal- lykta 1 näven, . art ska han za då? fråga des stinsen. — Jag ska gå och fria sa Ols son, "Ska han ba lykta med sej - då? Det hade vi inte i min ung- dem, -— Nej, det. syns nog på stins- frua. det! skulle" va Norrgårds- |. för nästa års skörd av höstvete och höstråg samt raps och rybs, vilken att förbättra det allmänna väg- ol nätet pågår har arbetet på en snabbare upprustning 'av' det framhöll ”' statsrådet ”Hjal- mar Nilson i tal i förn och id Vännäs på söndagen. or Statsbidragen till enskild väg-. hållning utgår f. n. genom bygg- . nadsbidrag till ny- eller ombygg- nad av enskilda vägar, och genom bidrag. till underhåll av : vägar främst av avsevärd längd eller till vägar, som bär en mera betydande trafik så att underhållet blir her hn de. Enligt öv 1. för' oss och svårare att ordna för de utländskor som söker sig hit är emellertid helt naturligt, då ju mån= ga av dem saknar bostad och skall fkrivas in på mödrahem och sedan ligger längre på BB. Att vårt arbete blir så komplicerat i Stockholm be- ror på att det är så många utländ- ska kvinnor som föder sina barn där, : Rädsla för föräldrarna : ten orsak... ". : Det | går inte att på rak arm säga hur många flickor i olycka som sör ker sig till Sverige, men så mycket kan jag säga att det gäller såväl danska, finska, norska som tyska flickor. Det gäller i hög grad i de a gravida flickorna, vars antal är större än de norskas. Danskor+ nas antal tycks ha minskats de se= nare åren, ' medan tyskornas antal ökats. De senare söker sig hit för att få hushållsarbete, och då de väl | kommit hit befinns det att de är gravida. En av orsakerna till att norskorna beger sig till Sverige är ati den gamla andan sitter kvar hog föräldrarna, och de norska flickor= na vågar sig helt enkelt inte hem till föräldrarna med ett barn utom äk=« tenskapet. Detta anses helt enkelt som en social vanära. De söker sig då hellre över till grannlandet för att söka klara upp historien. Bättre socialvård en annan. | -.En annan anledning till att så "familj i Schweiz ska flickor . - hjälp i Sverige så åtnjuta socialvyird, som det nu- mera heter. De svenskor som fer sig till utlandet åtnjuter där sym- Nykestrumperna blir man : Blä engelskä ' och svenska nylonstrumpor kommer inom kort att bli dyrare. Den senare tidens ovanligt låga strumppri- ser är fölken av ett svensk- case handelskrig I strumpor ma förminer som utlännin här. — Ny tt. tältöverfall mot en engelsk, t GENEVE (TT — Router), ' Ett nytt överfall på. en turistan-' de engelsk familj, vilket lätt hade kunnat få samma utgång som mor- det - på familjen Drummand, har ägt rum, denna gång i Nyon vid Genevesjön, + Familjen, 33-årige Creighton Harrison med maka och två pojkar i 3- och 5-årsåldern, hade gått och lagt sig i sitt tält, då mannen Plöts- ligt vaknade av att någon vid 4. tiden på morgonen kom in i tältet, Han fick fatt på en kniv och gick till anfall mot inkräktaren, Denne var beväpnad med ett gevär som han emellertid tappade under slags= målet, varefter han tog till flykten och! försvann i mörkret, Senare blev han fasttagen av polis och var då försedd med ett snnat, laddat gevär, Våldsmannen är en 20-årig jordbruksarbetare, itierade kretsar har man Skånska lant- män på studie- resa i Halland. 5 medlemmar jämte fruar I länge förutspått en prishöjning, | Kristianstads läns Svinavolsföre Nu har de första signalerna | ding företog under den gångma till en sådan korumit från de engelska fabrikerna, som hittills med sina dumpingpriser tvingat de svenska fabrikanterna att gå ned I pris. Den svenska import- ullen är bara 2$ öre per par nys lonstrumpor men = textilrådet har i en skrivelse till konungen framhållit att en åtgärd I ba- lanserande syfte bör vidtas. sr SKOTTEN kom upp till mantalsaregistret i sin hemstad och anmälde en sons lyckliga födelse, Och vederböran. de tjänsteman gratulerado och införde ynglingen i födelsoregist. ret. Men skotten stod där och tittade, " — Jaha, sa tjänstemannen Utet frågande, — Jo, jag undrar vad det här kostar? — Det kostar ingenting! 4 — Ingen? Jaså DA skall jag nog be att få anmäla pojkens tvillingsyster också, en Av Kalle i Manfred i Östregården satt ute på gårdsplanen i skuggan av den .stora lönnen och läste :tidning. ' Så sköt han plötsligt upp läs- glasen i pannan, skickade en väl- riktad snusraket ut. + vitklövern och slängde bladet ifrån sig med en förtrytsam gest. — Här skriver dom, att bad är hälsa och lägger ut en hel predikan om nyttan å nödvändigheten av bad och andra vattenkonster, "i Manfred satt rent av och. ilsk- nade tilll — Pyttsan! Det kan va för herrskap å högfärdsblåsor, som har tid å ta fritt mitt i somma- ren å ligga nere på badorterna & lata sej, men rejält folk, som måste leva av sitt arbete, aktar sej nog. . Det är ju inte vettigt som folk bär sej åt nu för tiden om 'somrarna, Nu ligger" fruntimmer & karar /å badar så gott som spritt nakna å tidningarna är ju fulla med -.alla möjliga fotografier på pinnhoppor å annan bråte. Synd å skam ä dä, å dom blir aldrig förlåtna. Åh nej, man ska inte försöka å inbilla mej, att dä varken ä hälsosamt. eller kristligt ... ” Manfred i Östregården, som tt rade dessa indignerade ord en som- ”marsöndag ute på gräsplanen fram- för sin ägande sextondel, är en man, "som. har bestämda åsikter i både det ena och andra:och en sär: deltes betrodd karl också. Förutom att han sköter om sitt ; hemman, så är han byslaktare, dl. och band med ri litio=- nen ökades väganslagen för inne- varande budgetår, Denna ökning har' också kommit det enskilda väg-. nätet till godo. Anslaget till ny- byggnad : av enskilda vägar. har ökats från 4 till 6,5 milj. kr, medan anslaget till underhåll av vägar har ' ökat från 6,8 till 9 milj. kr, Hr ökade anslag i s'3 mån skall med- verka till att uppsustningen av det- ta viktiga vägnät skall kunna fort- gå i, snabbare takt Bi hoven är mycket ' stora och di i vägförbindelserna” alltid av stort a lir | Värde. Det är dock inte bara an= innebär att brö oförändråde men att Darantipriser! nå för de båda oljeväxterna sä från 90 till 85 öre per kg, kom- menteras' i Jordbrukarnas Fö 7 eningsblad:" ”Jordbruksnämnden siktar alltså lit, avses att genom att stimulera " till fortsatt ökning av höstveteod= lingen 0 "ungefär oförändrad < rågodling. . förbättringar” kan åstad- kommas, Dessa kan nås även på' andra sätt. Genom statsbidrag och år. föreslagit och riksdagen bifal- till ökad maskinanvändning få fram ett både billigare och effektivare derbhåll. - > Däreniot anses vårvet som i år uppgår till 171,008 hek ar mot 160,500 hektar för höstvete, snarare böra minskas. Den nuva- rande prisskillnaden mellan ”höst- och. vårvete sägs nämligen för- 'svåra åvsättningen av det senare? f.n. vill kvarnarna endast använ da”cirka 20 proc. vårvete vid sin veteförmalning. Det är alltså tro- ligt" att Jordbruksnämnden till > nästa". år kommer / att göra en « framstöt - mot vårvetepriset, men, den frågan kan tas upp först vid de kommande mer ordinarie pris- förhandlingarna, -- - «De ”-nya. prisbestämmelserna in- nebär möjligheter till rimlig an- passning till. förhållandena på ut- landsmarknaden - samtidigt som jordbruksministern försöker. förena, en. viss rörlighet med en lugn ut- verkling för dordbruksproduktio-; BERÖR SS a -I en proposition” in vårriksda- gen, som ' behandlas under höstriks- dagen, föreslås vidare en omarbet- ning av statsbidragskungörelsen i vad det avser villkoren för stats- bidrag till "såväl nybyggnad av väg som : bidrag till underhåll” Därvid syftar man att nå förbättringar och förenklingar i gällande regler och en sådan anpassning av bestämmel- ' Nilson hoppades att dessa - serna till gjorda erfarenheter att effektivare resultat skall bli möjli- satt uppnå. Pa jet är att det enskilda väg- nät, som betjänar de avlägset keo- ende, -skall rustas upp så snabbt: som möjligt till gagn för svensk ländsbygds utveckling. ta I ANNONSERA me många fländskor som är i söker sig hit är att. socialvårdsför- månerna här är betydligt större än i de andra länderna. 1: Danmark t. ex. är de i detta fall mera ba= serade på välgörenhetsföreningar= nas hjälpsamhet, då det ju där inte finns någon barnavårdsnämnd mot= | svarande vår. Danskarna har en på |- frivilligt socialt arbete - baserad mödrahjälpsinstitution. De utländ= skor ., som - kommer hit blir även delaktiga av'de svenska förmåner- : na, de tas bl a. in på mödrahem om de är bostadslösa och ligger på BB och tar upp platser. De får ju ock= Den. danske "I Munks . kända drama ””Kärlek” håller nu på att bli film i Gustaf - [Molanders regi Liksom när det gällde ”Ordet” har Kaj Munks verk även denna gång omarbe- tats - för filmen av Rune Lind- ström och Gustaf Molander. Bilden visar Sven Lindberg och Doris Svedlund i: filmen. Här ad NVCESEN FFERFSTEVvTN litet husbehovssnickare också, 'Så strängt taget hinner han aldrig med att bada, även om han skulle ha andra åsikter om denna form av - hygien, än han har. . 2 u var han emellertid vorden förbittrad på en artikel i en tid- ning, däri i all synnerhet lantbe- .folkningen uppmanades att mera « beakta nyttan. av-ett bad då och då året runt. - — Jaså, han säjer dä sant dä som står här, fortsatte Manfred och murade med rörande omsorg in en ny tätning i den gamla snusfogen, — Men se dä får dom då inte mej te å tro i alla fall. Ja kommer ihåg . så länge sen som då ja exerade be- | väring. Då skulle en för det första tvätta fötterna å även dä ä ju ett rysligt fiäsk. -Dä-ä skillnad på fötter och händer, ska han veta Där var, för exempel, en exerkam- rat te mej, nummer 117 Johannes- ; son ifrå en' socket som heter Lek- hult, Han va plattfotad ve mönst- ringen, men när doktorn hade hatt en te å tvätta fötterna en timmes tid, va han lika svang i foten som dom andra å så rök han mä Dä va bara gammal Jort i hålfoten se, för han gick i gummistövlar nästan året runt... När vi kom på slätten så körde sergeanten ut både honom å oss andra en da i i sjön, å vi va ju tvungna te:å gå i, fast dä kändes Ett samtal om n bad i Dalen. | hårt på nerverna, kan en begripn. Då ä liksom min granne . här borta, Niklas i Lillegården, Han skulle, gubevars, göra sej te. 1 fjol julas å va förnäm &å bada. A så kom han & lånte mitt skållekar, då ja har när ja slaktar grisar, å drog hem mä dä & bar opp det på vin- nen å hade sin'käring te å värma" vatten, Ä sen kröp han i å badade å fick unginflammation A höll på' att stryka mä & fick.kasta ut över hundra riksdaler på doktor &å me- ducin, Då ä lagom nyttigt dä, kan en begripa, » Östregårdena ägare och månget kunnige man såg ovanligt tros« viss ut där han satt 1 gräset och blicka ut över sina 'stenbrutna domäner och det lönade inte myc= ket att försöka få honom” över på en annan bog. ; "= Nänämensan, dä ska va herr- skap å högfärd te å fjanta må så-. dant som bad & gå omkring å visa” sej nakna mä bara ett bar fikon! löv på kroppen. "Och plötsligt drog ett brett Ieen-- de över hans brunt de, magra veckan en givande och lyckad dagare bilutfärd ull lalland, » Fanlen ställdes först till Hus hållningssällskapets försöksgård Brödalt, där jordbrukskonsutent Gustavsson avsrade för demon- strationen och oricnwrade om de intressanta göddjursförsöken. Sedan man tittat på Dömestarps svinavelsbesättning fick resenä- rerna 1 Krontorp stifta bekant- skap med landets största påls- farm och ullfällen till många In» tressanta iakttagelser angående stordriften 'på området gavs, De jättelika champinjonodlingarna I Fammarp blev givetvis en verks lig upplevelse och det var sä. kert ingen, av resenärerna som förvånade sig över att den läcks ra svampen ställer sig dyr, se- dan man fått veta att enbart ar- betskostnaderna . på - odlingen uppgår till 2,000 kr om dagen. Färden 'gick sedan vidare till Plönninge lantmannaskola, vil- ken är en av landets moderna» ste, och under bosäket där pas- sade man även på att studera den förnäma svinavelsbosätt- ningen, Första dagen avslutades med ett besök vid tjurcentralen I Falkenborg, — vareftor man Jadea till dd på' Strandbaden I Falkenborg,. Andra utlördsdagens första mål var Övragårds ardennoratu- teri, varifrån bilkaravanen rul- lade vidare till Fagared, Två- åker ' och DBonnngården, vilkas låglandsbeslittningar — utgjordo det egentliga studleobjektet. Det var några ouropéer, | saom för första gången var bjudna på middag hos en pascha I Marocko 1 hans magnifika palats, Enligt landets sed fick do äta mg Igo. nom den ena rätton oftor don andra med fingrarna, Bland nn. nat serverades duvor flytando t sås, Det var Atta gäster vid bor- det, och - åtta högernitvar dök följaltligon ungefär aomtidigt ned 1 såson för att gripa wig ett vingbon att suga på, In av glist- erna fick fatt I on fet bit, som han slet och drog I utan att den dock lossnado, Bibehållundo mitt fösta grepp lyfto kan handen ur såsen, Han höll då on annan gästa fingerkrokugropp, . uH Intot här 1 världen gör männi. skan så gammal;' som don s!j| diga fruktan för att bli dot. ansikte och de små, stickblå ögo- nen glimmade av humor undor de solfällda brunen,. i — Ja kommer & tänka på. håret” jade han, att. dä va en hinuelse apropå bad, som skedde här för cirka tretti år sen å dä va när klockare Sporsén & hans fru skulle på bröllop hos körkeherren 4 Eb- bamåla;. Körkeherren skulle gifta bort sin doter mä en lantmätare oppifrån landet å där skulle bli en faslig massa fint folk förstås, Bröl-, lopet skulle stå på midsommar- afton, å eftersom dä va lång väg å färdas ifrå den ena socknen te den andra måste Sporsén ut tidigt. Han hade bå häst och kärra själv å på midsommaraftons morgon kne- kade han å klockarefrun åstad, Den sommaren va dä en faslig värme &å torka, 'å när Sporséns kommit så där en halv mil ifrån bröllopsgården, va både: dom å hästen alldeles. förbi utå värmen, Ett litet stycke: ifrån vägen låg en sjö, å när klockarn kom mitt-' för, beslöt han å låta både hästen å sej' själv bada. Så körde han in vagnen på en liten skogsvåg å spände ifrån och så gick dom ner te sjör. Klockarfrun var så tjock å fet, så hon kunde knappast gå igenom en dörr, å när hon såg sin man, som va liten å mager, svalka sej i sjön, fick hon för sej å bada hon också, fast hon va så pass gam- mal att bon borde haft bättre vett. Nu bar. dä sej så illa, att ett stycke ifrån inne i skogen låg ett sällskap tattare å rastade, å när dom sett att Sporsén å hans hustru låg ute i sjön, skicka dom en utå ungarna ner te strasden för å stjäla kläderna för dom, Rackar- ungen smög sej också mycket rik- tigt dit å tog varenda tråd så när som klock s linne å kloc- som skulle gått te Ioh and. karns blad å krage. Men Men h d. grät & skrek som ett barn & dom | fruns måtte doppa ner honom med våld. Men sen dess ble han liksom ald- rig människa. mer. Dä tog för fruns fina svarta högtidsklänning å skorna å klockarns bonjourkor karns söndagsblad å stormhatt kvar, utå hela beklädnadén! + Va I all sin dar skulle de ar- ma människorna ta sej till?! Dä va 'flera km. till när. maste ställe, å Ingen människa I närheten, som kunde hjölpa dom, När dom stått där nore ve ajön' ett par timmars tid & inte vlusto 'gej nån levandes råd, va dä Ingen= ting annat &å göja än att go oj ästad hemåt igen sådana som dom var, ' Klockarefrun fick lägga sej ner' I vagnshäcken i bara linnet & den arme klockarn satt 1 sätet å körde mä söndagsblat framtill för & skyla sej litet å stormhatten på huvet!! På dä viset körde dom te när= maste stället, "å ålla som mötte . dom kunde fu inte tro annat än att dä va ett par horpitaltosingar som kommit lösa, Dä fina bröllopet fick dom förstås försaka & ett fas ligt spektakel blev dom fu utsatta för långliga tider efteråt. Men va skulle dom 4 sjön & göra, gamla människorna, Det fick dom straff för! ” Likadant gjorde dom mä nämn- demannens piga härom året, Hon va nere ve sjön å bada en dag å nåra utå bypojkarna va framme å gömde wundan hennes kläder medan hon va i vattnet, Men flic- kan — hon hette Britta för resten — var inte värre än att hon sprang fatt pojkarna spritt naken & kl” Ae om dom mä en stor rönnköpp tills. dom gick å hämta hennes kläder igen, Ä en utå dom rikaste bond- pojkarna I byn ble så förtjust I hennes välskapade kropp, att han friade te henne strax efteråt & gifte sej mä henne ock:å. Men då va ocktå den enda gången fa vet att ett bad gjort nån nytta... = — Ja, men Manfred måste väl ändå medge att renlighet är både nödvändigt och sunt och... ligh tacka sjutton för = Hsken modell :> - Den. italienske målaren Attilio de Sancts modell blev så arg, då han stel och målade henne, att AA ARA AAANSRAAÄDLAARDAAA, AMAARDAAAASALISASADLA var dom andra framme ve skjutsen å knyckte en stor, fin bröll å då att en & renli när en tvättar sej 'i både ansikte å om nävarna varenda söndag som Gud ger. Ä inte dä renlighet så säj mej till A nån på k ä då som dom tog mä sej också innan dom körde åstad. Jaja, han kan väl tänka sej hu klockarn å hans fru skulle känna väl Ingen som ser en snnat än kä- ringen å hon ä inte bätter hon... Manfred i Öetragården är tyd- Egen en. av dem, som svårligen sej när dom kom opp från badet å inte fara mer än fruns linne Ä kloce= NYYSTOVER skulle stå ut någon längre tid med " våra dagarg badortsliv,,s NESSEESYSVTV! ,” —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.