meereeveveevreeererYTTYTYTYYTTYYY PY FEV Mådeanastansannd tYvvv LALKOLIS TiIoNING erevTtTt Y oh Dagens, namn HENRIETTA. : ” Solen: går upp kl. 4,53 och | ned kl. 19.38. 0 c Morgondagens namn ' - SIGNE. . Solen går upp kl. 4,55 och ned kl. 19. 33." Dagens dikt. = s Även ljuset har sin vita smärta, även "middagsglansens. stråeld » fräter, och 'méd svårmod viadeng blånad -tyn Lät äet kvällas, Fijämnon JAt mig | da in i natten! . "åros (SIWERTZ)" millvä ckligt länge... Lösningen av kvinnorhas rö a). rättsfråga' uppsköts £ det oändliga, 'som det tycktes, och Söndags-Niss införde 1902 följande dialog: - -— Jag älskar er så länge solen + brinner os me Inte nog. " "— Jag älskar er - länge gellia' . ' Varetrasslet pågår, na . = Jag älskar er tills rösträllafrå gan blir löst, cs v 1 oo 0D0, Romeo, he är v din, / När man diskuterar ett git. termål där ena' parten har ett äktenskap bakom sig brukar folk" 1 allmänhet ganska be- stämt dela upp sig i två läger, Den ena kategorien tycker att det är nog så riskfyllt att gif- ta sig med en person som har : ett" misslyckat äktenskap och en skilsmässa bakom sig, An- dra tycker att det bara är en fördel . om en man varit gift -— "han är ju då redan uppfostrad till äkta man!” Ja, vem har rätt? Ingen, om man får tro den kände äktenskaps. Psykologen teol, : lic. Gösta Nordquist, som 4 fjol berikade litteraturen om äktenskapsfrå- gor med sin utmärkta bok ”Pättre äktenskap”: Ty vem . vågar på förhand säga att det . Kktenskapet hlir lyckat och det misslyckat? Den - vanligaste konfliktsanled. ningen i fall som dessa brukar barnen I det tidigare äktenska- pet utgöra.' Var och en som gif. ter sig. med någon som har barn i tidigare äktenskapet mäste 'gö- ra klart för sig att dessa har en absolut och självklar. rätt till både modern och fadern.' För en kvinna är det nog lättare att ta emot barn 'som "mannen har i ett tidigare äktenskap än för en man att .-. acceptera dem som hans hustru:har med sig från äkten. skapet med en annan man, Den: rent kvinnliga instinkten öppnar kvinnans "famn emot: ett barn, även om hon inte har fött barn Äktenskap med”frånskild. verkligen älskar andra barn än sina egna är nog lätt räknade. — Därför är problemet alltid störst om det är hustrun som har barn med sig från ett tidigare äktenskap, fortsätter ' doktor Nordquist. I den kris som väl de flesta äktenskap får uppleva år efter bröllopet kan det därtör "mycket väl hända att des- sa barn blir konfliktsanledningen elter 'i 'varje fall kan tyckas vara det, När jag därför i min prak. tik råkat på fall av det här sla. get brukar jag råda makarna att gkicka bort barnen till någon släkting för en tid, Först då kan man nämligen komma till klar. het om det är mannens irrita- tion över de ”främmande” bar. nen: som är enledning till kon- flikten med hustrun, eller om det 1 verkligheten fiuns en direkt ir- ritation mellan mannen och hust. Tun, " vilken -1 så fall vanligen kommer, att gå ut över hustruns barn. > oc Men även om en kvinna aldrig så villigt accepterar de barn som mannen har i ett tidigare äkten. skap kan de ekonomiska konse. likten om att den mo'satta parten är frånskild bör vara lätta att ut- plåna, säger dokor Nordquist, In. gen maka ell2rymtke vill bli ind om ett i äktenskap som upplösts ar skils. mässa — en ansa sak är det om man gifter om sig med en än. ka eller — och att cär. för bär säga att man bör avlägs. Da porträtt och andra mirnen av den frånskilda maken är väl gar- ska onödigt. Däremot kanske det kan vara på sin plats att erinra om att barnet från det tidigare äktenskapet med all rätt bör få] omge sig med ninnen från mö. dern eller fadern, ”vem det nu är det har sitt permanenta hem hos. VI slits alla mellan ava 1deaIbilder, Först och främst måste man då göra klart för sig vad det är som driver en man till en viss kvinna och tvärtom. Både vi själva och samhället räknar med att en enda är Jen rätta — hen- ne som vi brukar kalla ”den sto- ra kärleken”. Jag-är inte så het övertygad om att det är alldeles riktigt. Psykoanalysen har upp- dagat att kvinnan har två man. liga ideal, det. ena är bilden av fädern, det andra brodern eller någon jämnårig pojke. Md kv av försörj bli"en konfliktanledning, Det är nämligen visst inte så självklart för folk att man ska klara upp en sådan fråga innan man ingår det nya äktenskapet, noga disku- tera igenom allt gemensamt och göra klart för fig att detta är en' utgiftspost, som är så ofrån-. komlig att den aldrig bör bli ora sak till besvikelse, or till världen — nen de män som TT Andra - yttre Påminnelser på årtusenden. av studier och i -v experiment :- vilar - våra rika ' " kunskuper. av dag om tallösa . ” växters ' hälsobringande egen=- s "skaper, : Öräkneliga : människor . —,- mest ungdomar — har under sommarens snabbt flyende. veckor sysslat med av . lväxter för att åter fylla på förråden vid apo- tek. oth farmaceutiska fabriker av ide läkande örter, vilkas safter och derivat kommer int bruk vid me- dicintillverkning. Ty trots att vår tid är, de syntetiska "vetenskapernas Hd med så många :' ”sensationella nya toder” inom läkar k Fk ipen, står naturen; alltjämt som .den aldrig sinande källan. till läkeme- "del av alla slag. Och det är en häp-: nadsväckande mängd" växter, som "häpnadsväckande "mänga olika" slag äv mediciner. och preparat, Läran om Täkemedelsörterna. tör- de; 'vara den äldsta av alla veten= skåper. Det var inte precis i går man kom underfund. med: att vissa vä än kunde motverka sjuk- +. Den”. väldige stverk oa en Edgar Wallace producera» de'som bekant enorma mängder. | ir”. och lyckades ändå åstadkomma - Det berättas att en av hans vän= +; Ner en gång ringde upp "honom > men fick av sekreteraren beske- - det att författaren inte . finge stö- ras — han hade just börjat. på en ny pjäs. - . a -.— Det gör ingenting,” sa vännen, | jag väntar i' telefon tills. den” är färdig. = > a OS "2 Den kärleken + >= "a > Väninnan: — Har inte din. mans . . kärlek svalnat något under de 20år - Pi varit gifta? . 4 > Frun: — Nej då, han älskar > - . sig själv lika högt, som dä vi gifte ” oss för 20 år "sedan." or Ständigt arbetslöse H Sjöander kommer en dag i lagom "stadgat tillstånd -in 'i en” mindre: . affär i ett mindre samhälle. : "— Hörnu, lilla frun, säger han, . Nn "har. frun hört talas om" den där” + "negern som blev vit, när han kom upp till Norrland. : NS ; ” Affärsinnehavarinnant : "= Neej. Hur va de? "= :7 - "Sjöander: — Jo, negern for upp” of att bese våra norrländska äl- "Först for han till "Änger- "muanälven, sen till Indalsälven," & SA Ljusnan, 2. NM Finns det något värre än när ” ans fru hittar ett brev i ens ficka; :om man har glömt att posta? ”. "Ja. När hon finner em som man har glömt att o Maj-Britt: — vad sysslar äu lomar;; I de äldsta kända kinesis- a, haridskrifterna ' finns sålunda] ing-sen-örten nämnd som ett un- Idergör arnide médel mot många 'sjuk- omar, och "denna" ört, som "växer öreträdesvis. på Korea har genom koréakriget. "och ” "den "därmed in- trängande ” anglo-europciska 2kul- turen” nått ny” berömmelse i',vår id, då man”, faktiskt ; kunnat 'be= kräfta: de 'mångtusenåriga kinesis= :ka'e i av dess it « tiska: möjligheter, såsom artiklar "i "kunnat konst Cenäbis, ”dén” indiska” hampan, har |. också sedan döverskådlig tid bak- åt varit känd. som "ett verksamt — "ohura tyvärr” kanske mest misshru= kat — — - bedövningsmedel i Orienten, ant och känt pre- italis är visserligen imförelse, med : många andra växtmediciner, men systerja- -Tiskt. började denna drog av. finger-. örten" eller Sisto annan söm den "exempelvis - -Camomillté, varom i en i skildring '- från . 1200-talet ves: -' Värm vatten till entempe-- ratur då ångorna stiga lätt som .Juftens andar och häll det över des>- 'sa blad. Låt vattnet stå stilla” tills långorna lägra sig och avsättas. mot "skålens rand, och du skall få en "dryck," 'som skall :-komma dig att "glömma ”alla ”de' fem" sorgér, som vanligen tär på "riänniskors liv; . Under medeltiden brukade rit " darborgarnas' kvinnor, av rosor tills - verka åt sig ett. gurgelvatten. Än- nu finns i farmakopén som 'medi- av : stockrosor har desinfi "skattas -på' sina' ”ämnen”' till lika - Idetta hot, offrade man ”alltså cinsk” tillgång "uppgivet att saften . Örtalära en vetenskap 450 växter; som den ”grekiské filol sofen antingen själv under sina re- sor lärt känna. eller fått kunskap om genom karavanhandlarnå, ' rr Den första ”örtaboken” med av” bildning av "växter stammar ifrån Kratenas, konung Mithridates 'lä< > kare,” Originalteckningarna av den- ne 'Kratenas ' har emellertid gått förlorade, dock finnas ' kopior. av desamma utförda i en senare ört- lära av ”Juliana Anicia”, en dyr- grip som för :närvarande' finnes - Wiens statsbiblioteks ägo. "> :- Stor ... berömmelse ernådde den örtlära,. som författades av greken Dioskorides; Den innehöll beskriv= ningar på närmare 500 läkande ör- ter, och blev synnerligen, populär. Dess inflytande gör sig till och med märkbart sent "in: under” medeltiden, : mänrt erkända åsikterna”, , Dessa Åsikter ägde nämligen 's - pa rötter i: renodlad vidskepelse, vilket. ej' minst bevisas av det enda befintliga "”officiella” porträttet av' Dioskorides.;: Här- har denne: forn-" tida. läkare tydligen avbildats i ett historiskt ' ögonblick, då: en nymf > överräcker till honom den under- : bara örten Mandragora, Mandrago= fan". eller salrune-roten är" fäst i halsbandet på en hund och nym-. - fens pekfinger pekar med "en 'mé-'. nände åtbörd "på djuret. Detta! tor-: de niotsvara den i alla tiders: örtlä- ror förekommande föreskrifter för in; det av: denna Mand Örten har ju varit notoriskt förtrol=; fn lad i alla tider. Man fick sålunda , ml ej | tyg, som "inte hade ': några” jä gräva upp den blott med ett verk=, | har också två ideal — modern och den jämnåriga flic- kan, representerad av systern el ler en lekkamrat, När man ska välja ' äktenskapspartner ” drivs man givetvis av de i ens inre här- skande idealen. Men vilket ideal? Ja, det beror nog på hur man är uppfostrad, Låt oss först ta som ex." en så kallad väl rad 4 Sommar och sol - s Bide mor och barn njuter av sol, värme och lek & sanden, . 5 Snabb prisikning på höll I Naorge, Man måne gå tillbaka till tiden strax efter. Koreakri- fels utbrott för att i Norge hit- ta maken Ull den prisstegring som ägt rum mellan mitten av Juni och mitten av juli, skriver Morgenbladet, Prisstegringen under denna tid var större än under årets första fem och en halv månad och leve nadskostnadsindex — eleg ' med nära 4 poäng till 135, bara 0,8 poäng under "röda strecket”. Stiger index över datta atreck kan det bli tal om dyrtidstillägg för minst 25,000 arbetare. : Främst i kapplöpningen ligger kött som steg med hela 11,9 pro- cent, Index för samtliga mat- varor steg krafugare än någön sång tidigare på två år cller med 4,5 procent. — Skolavslutning I lastvagns- skolan, En skola, som på ett halvår räknar in över 32,000 elever är ingen vanlig skola, och skolav- slutningen kan inte heller gå till -Å på vanligt sätt, Volvo, som genom att tillägna alla Sveriges lastvagnsföraro den lärorika och trevliga brev- kursen, ville slå ett slag för tra- yngling, det vil säga ganska hämmad, Gifter kan sig ung, in. nan han lösgjort sig från den ofrihet hans ”goda” uppfostran lagt på honom, väljer han säkert modersidealet, Så utvecklas han, blir mera frigjord, blir mindre rädd för kvinnor. Kommer då en kvinna av den" andra idealtypen, som då i regel tilltalar "honom driftsmässigt, i hans väg blir han stormande förälskad, Fö . Kvinnan längtar mera: säl. -lan tillbaka till det: gamla « äktenskapet, ; Erfarenheten har faktiskt vi- sat att kvinnan som överger en äldre man för en yngre.nästan aldrig längtar tillbaka till det gamla äktenskapet, medan där- emot en man som övergett ””ro- dershustrun” när den första be. Trusningen' lagt sig ofta längtar tillbaka till den moderliga kvin. nans omvårdnad, Den situationen uppkommer vanligen när han för- sta gången ställs inför krav på offer, som varje samliv medför. Reaktionen blir en ofta mycket stark ' irritation över den nya hustrun;' som : han tycker. begär alldeles för mycket av honom ogh han tänker meda.saknad på den första hustrun; su Naturligtvis skulle aldrig. den där mannen ha gift om sig, Han kommer :aldrig att finna' sig till rätta i sitt nya äktenskaåp men kunde med tiden ha blivit lyck.- lig i det ”gamla, Äktenskapets mening är att il öch genom kri. ser och ' anpassningssvårigheter förlösa 'oss ur inre motsättningar och splittring — som i detta fall splittringen mellan ' två? kvinno- ideal, Nu kommer emellertid den. ne' man att ständigt pendla mel lan. två kvinnoideal. Äktenskaps- utvecklingens mål är att få de två motsatta behoven”att smälta samman till en ström, frigjord |- av, en kvinna, NH a ” Rota” aldrig i maken; tidigare "äktenskap! Lt 2 — Det här kanske låter väl- di i ;skt och: avskräck- Var en gång roten så långt upptä- : Teen, att ” "armar "och ben” på rd ;k "lågo:? lagda; skulle en. hungrig. hund” bindas våd : dess rot. -Ett stycke ' kött : kastadés. sedan” på marken så långt. Från - hunden, att "lenne inte kunde koni-. ma åt det med mindre'än den drog 7 : definitivt > upp”. alruneroten.. Man igen -bergsäkert på att. alrunan ” hämnades,” på den,....som : drog upp den, och att: denne måste ” dö därför, För att: klara 'sig. från en högt” er Jar JE litteratur, och en av de första böcker, som man tryckte efter uppfinnandet av bok-'. try var Appulejos ört- lära.” Det " grekiska originalet av denna bok hade redan då gått för- lorat, dock förekom . den tämligen allmänt i avskrifter och en av des= sa avskrifter-fick' då tjäna soro ma- ' nuskript' för en översättning Hill. Kön och blev. befordrad till tryc-. Många : örtböcker: bar som 'sagt under - tid lopp, utgivits," de verkan.” Länge har. man också. haft erfarenhet av att 1 ex. styvmors- violens safter verka botande på vis- flesta 'med i stort sett såmma inne- håll, inen tyvärr var de verkliga, mer eller mindre. beprövade erfar "så h att berberis ger het och ett tarmrensande medel, som allt- jämt Fekanimönderas under Prepa=, v "bli a. h att vissa. tllbärtspregarat är blodre- ..nande .och att lärkträden ger en il många ' . medicinska. sammanhang. värdefull terpentinolja, lv . Ja, otaliga är de växter, som i en ler annan form visat sig innehål-| a läkemedel; "och kunskaperna | ” härom samlades I från tid till annan. i böcker eller s. k. ”örtaläror”, - . Der "äldsta ”örtalära”, som finns vanställda' av vidskepelse och 'van= tro,” alt dylik litteratur mäste ha varit mer livsfarlig än hälsobrin- gande för dem, som ville pröva på ]dess regepE vo > » Vid. sidan” av. "vidskepelsen, växte emellertid det-oavvisliga behovet av det exakta vetandet fråri. och på” grundvalen av årtusenden - av stu= ä otaliga ge- dier och experiment, pe NN Helt vö tioner av olika och ko vi ande, 3 men det' var» faktiskt inte : I meningen, : betonar : doktor Nord. I quist. Jag tror visst. att, eft. äk- tenskap där ena parten upplevt en skilsmässa har stora chanser latt lyckas .r Ett omgifte medför ibland stegrad personutveckling för den frånskilda parten, 'Man måste bara göra klart sig sig att det som "en: gång - varit måste I man "acceptera. sådant .det är, ta det : som alldeles självklart att maken också där hap sina för- | pliktelser. Men man ska också | komma > ihåg att allt! som har : med. det tidigare äktenskapet att öra är något som ;den maken lön. ska '.klara upp. och. något som man inte ska lägga sig i, annat än i den män han eller hon ber cm hjälp. Rotar man idet — vare 'sig det är på grund av väl vilja eller svartsjuka — kan man mycket lätt driva maken ' tillba- ka till det gamla. Problem följer med varjé män- niska man: gifter sig med, - Det förflutna är "det problem som häftar vid varje frånskild make, särskilt om det finns barn, Att ta den problematik &om är den :| människas med vilken man gif- ter sig är ens absoluta skyldig- het, oavsett om den personen va rit gift förut eller inte, i Först och sist: Man "kommer inte ifrån spänningen — konflik. ten — mellan motsatta behov genom att fly än till den ena för. lustelsekällan än till den andra. Man kan leva. endast ur en livs. källa” Om den livskällan vi fått förefaller att .plötsligt ha' sinat så beror det inte alltid på hen. nes . otillräcklighet utan oftast emot samt verka förlösande på hennes inre dolda flöden, . på vår egen oförmäga att tal” Den röde drä ängen : « Äv Karl” "Ingen kunde. förneka, att 'garale majoren på Kvarnaborg var en hård och okänslig man, Han hade alltid varit en skräck för drängar och un- derlydände på gården och inte ens den moderna” tiden med dess ut- ”jämning av alla gamla ' fördomar och samhällskrankor kunde riktigt "utplåna den skräcken, Till och med prästen och kommunalpamparna hade en viss respekt för den gam- le ordkarge enslingen på herrgår- den, s "Han" hade fört ett "fruktansvärt regemente på Kvarnaborg under många herrans 'år och trots att han "vår nära sjuttio år och vit i skägg "och hår, hade han helt lyckats be= vara det gamla obändiga humöret. : Det gick många hemska, sykten "om gamle majoren; : . Tre pigor- på gården hade under, 'hans husbondeskap sökt sig genom] .den mörka parken ner till'ån ovan- för gårdens kvarndamm, En av dés- ga stackars flickor hade gamle mar joren; som förresten då endast'var, kapten, låtit dra upp och lägga jen' .hopspikad trälåda. Då hade han, be= ' "stått drängarna brännvin för att de skullé köra fram till kyrkogården och bisätta henne så länge. På gen hade de 'mött flickans" gamla ” mor, som fått spörja händelsen och förtvivlad : gått att söka" sitt döda barn nere på gården.,., Så gick i alla fall ryktet ute'i socknen: ' i Ännu, för endast kort tid tillbaka, ' hade drängarna på gården samlats : "en "kväll då de fått sprit i sig och" tågat upp på stora trappan,' samt : under skrän och Kotelser Fopat ut” gubben; ev . Och han hade "Kommit ut barhi- ”vad med de vita hårtesterna -fly= gande i blåsten och sin stora sabel. å näven och under eder och förban- nelser jagat hela skocken ner mot drängstugan. M Ia .Då hade de börjat kasta sten på gubben. : 2 Men varenda Sten som kom vwvi- nånde, slog hän undan med sabeln. "Då. blev drängarna skrämda och fydde i in I drängstugan, men majo- ren följde efter och slog: vil med, sabeln. ba + Ett:av:de största spektakel: han gorde var då han på en kommu” nalstämma pratade ner alla. bi ns "derna. och drev igenom, att 2ock a uw tempel. forntiden, skulle ri- vas ner. Den sprängdes med dynä-: 'mit och av stenen -fick majoren ett — nytt svinhus! Ännu i dag står den gamla kyrkoruinen och vittnar om” denria - himmelsskriande bragd. ; 7 Sådan var den gamle" majoren på Evarnaborg. fett > i En 'dag på vårsidan kon en a liten karl vandrande vägen genom allén upp fill berrgården. Han var så klen och spenstig, att. man" kunde frott honom vara en pojke, om inte 1 Williams . nee I det röda skägget skvallrat om man- naår, Och själva de små ögonen i honom skiftade i rött. Majoren stod På trappan då den Nile, kom och med en ödmjuk bock frågade efter arbete, - '—'Du var mej en liten klen och ful tusan, flinade majoren, Men jag fikslikerheten, ordnade hliirom- dagen med en uttagning bland de många tusentals diplomerade chaufförerna, Under överinse- ende av skolans ”rektor” Sven Thomsen, 'och Volvos reklam- chef, Sven Sundberg, plockade lilla Ann-Christin ur do digra högarna av elevkort ut 30 lyck« liga, som - nu under två dagar blir Volvos gäster i Göteborg, Ett digert program väntar dem och naturligtvis skall även Vol- vo beses, Där hälsas deltagarna välkomna av Lastvagnsskolans Initiativtagare, direktör Assor behöver just en svinskötare, så du får stanna, Bara du inte sätter mat= leda på grisarna, så som du ser ut, Den lille! svarade inte, men 1 de egendomliga ögonen stack en röd- skiftande glans fram för ett ögon= blick — reflexen från stål, Sen ku= tade han iväg ner åt drängstugan. Folket på Kvarnaborg kallade den hykomne efter någon tid rätt och slätt för ”Röde drängen”, Det -passade ju så bra och förresten ha- de man aldrig riktigt klart för sig dad han: var. för en, Men när ma- jorén 'kom och .röt och då det an- nars. var något krakel, hade han en besynnerlig tur att alltid vara med och ' "dyka upp;"Då'spelade och brann hans små ettrigaj:rödskim= rande ögon och han: var med och följde händelsen som::en. vesala - vaksam, kvick och luranden,, ! on Majoren begrep snartya allt där han mötte trots -och : mota: stånd så hade den lille svinskötaren sin hand med i spelet... Och det varW IP. inte' utan att. han kände ett! visst behag vår gång han” sg den lille hårige, ” . En dag, när d arna var för= "Gabrlelsson. Från våra trakter kommer chaufför Georg Bengtsson, Knt- red, att deltaga. . >. s röd hålsduk knuten om halson. Han, | gick rakt from tlll majoron, s— "Tjuren är Nivafarlig, sade hon lugnt; Ingen vågor jaga bort ho= om förrän vi blir samlade fler här. Båvlda inte majoren själv, s.. . = Hut, drummel, skrok gubben, alldoles ursinnig över den Hllo 1ö2 'des frickhot, om Nu ska du lära dig veta hut; 'nom luften. ' Men den lillo veck: undan. + Rasande och ilskon följdo majo- iren efter och hur den röde monöv= .rerade så var han inom ott por ml- inuter bådo han - och majoren all=. deles inpå tjuren. . Några "meter nedanför — flöt ån igenom parken, mörk och lömsk un« Ider alarna, . vr Då tog den lille och slot av slg lade nere på ; pas= sade majoren 3 'och sade upp ho= nom. Utan någon särskild orsak, han kände endast på sig att den där människan måste bort: ' "Och då hände det otroliga att den lille röde helt enkelt vägrade att gå, , — Jag är inte färdig på Kvarna- borg, sade han högt så alla hörde det. Men när jag blir färdig, så går jap, tilladé han, . i;Här det nu var så åtelnade + gam- -Je' majorens svordom på däpparna. Han nöjde sig med att mumla något Änvm "sina vita 'knävelborrar, så gjorde han -helt om och gick upp ” mot corps de Jogiet medan drängs- kocken stod slagen av häpnad och glodde" på den lille besynnerlige d ängen, et Från den : dägen var det”. fråga värt- att tjänstefolket: på Kvarna=- iborg var lika rädda för den obetyd- ögon, ; Sen var det färdigt. : ". Som en blixt atod den Ulle bakom majoren, vars käpprapp just ven i luften och säkert skulle fällt den småväxte drängen till marken, om han into varit så fruktansvärt kvick. Och £ samma : ögonblick som han tog skydd, red gamle majoren på stjurens horn I en otäck. ringdans, för några sekunder, '. När den lille röde hämtade andan och såg upp, såg han hela skocken av tjänare stå skräckslagna och stirra på skådespelet, - Då log han sitt egendomliga hem- ska» leende .' och hans små ögon brann som kol," ' De' andra' tjänarna bara stirrade | skräckslagna på den hemska scenen nere vid åkanten." Den varade inte länge. De såg endast majoren göra ett par volter I Tuften, slå ned em sd själv, kunde få gamle majoren att vända och 'ge sig, den måste vän ända bal med onda makter att göra, fänk- te de. ax. Då kom det en n dag fram rå hös: Gud vet varför, men en som | hörde ett kväljand sitt offer och ett hemskt skrik, Bå ett kast och ett plumsande $ ån oc nu stod tjuren ensam och stirrade med fåniga ögon efter sitt försvun=> na offer, Men där det gröna äckliga sten der stora "händel på Kvar- 'naborg,' som folket -ckulle tala om många. år efteråt-och som de salar i ors ännu i dag, förresten. ”- Den stora tiuren hade slitit sig farmer hade gift om n'sig i gamla avlagda hette Anna Förvånad, här hon skalle - fn et 2 ös: :och- på något sätt vandrat upp 4 parken, där han trampade om- kring i i rabatterna och ställde till en förödelse. "Och majs ra= öde och svor. och ropade på drän- att komma:oéh mota bort ho- pem. Men alltsedaa tjuren tagit en IN Statarnas små pojkar på hornen krossat bröstkorgen på honom d' de varit vettskrämda, Så ma- jeren fick stå där och ropa. fl "Det var i "det" ögonblick söm a 4 låg och de I bakvatt. net ovanför kvarndatomen hade tjänarna” på Kvarnaberg samlats några timmar senare. Den lille röde btod också där och stirrade ned I vattnet : och log sitt besynnerliga leende, Till sist pekade han ut mot spjälorna vid dammen och alla såg jie 7 War det här nt drog upp Eva Hveason,” är det någon som vet lået? frågade. han. : ” En gammal dräng sade ”ja” och skakade som av frossa, då han såg 'upp på den lille mannen med den "brinnande blicken där "ute på noch som nå välte méd på vä- gen till kyrkogården — va? ”— Ja, vi va fulla — majoren fyll de ju oas för vi skulle köra .., Den lille röda stirrade ännu ett ögonblick ner i slamvattnet så vän- de Han och gick på dammbryg- A . med i tjänsten? ” bevarad The kan på sj > följande anslag: Iver AD! och försvann. ”,, 320 Karlsson: — Jag är ryk- öorikuirgar ver växtor” från 300| lar ändå på så sätt våra dagars YP” |Om hunden niter, stå still! gen tvärs över 4n och fertvana tare, 0 D flora av vetenskapligt kvalis | fa3käre finns i huset samt sera ner - Maj-Britt: — O, FN intressant, » före Kr, Detta märkliga arbete in-(p iga äde 1 exmedel. Knut Gila mot stelkramp och rabies!” - — dä. ., mumlade han, oe SS : Vad får jag för ryktet”. - pebåder en beskrivning av omkring -fioeradk e läkerme = =P oT - . : ER | - > ve TT a : . : a a rt Ä . s sr ee RR AR RS sme tr rt 2 te ” i j | - FA bad, NIE sen FS - mn RESEIEEIOA 2 om du aldrig gjort det förr! Och sk , ven den tunga spatserklippen Ko= halsduken med ott raskt grepp och ' den alldeles inpå tjurens : rn "fruktansvärda hornen sänktes över
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.