äl mh, SEN, fo Rn nyast 4 | j 4 3 i i Apor manen a rap ; Yverrer”r eyyvrrYTryYYYFYYEYLI OA VYSYN. / YYrreTrnrTT 7 — Sabbatstankar - Av" ” kyrkoherde" Anders "Fros- - tensson, Lövö försarnling, : (Stockholms stift. so Text; Ik. 10: 914. "Människan inför Gud. Jesus. berättar i "Tiknelsen om fariséen och publikanen områ två nalkas Gud, Den' förste" bad lång bön; inledd med ”Jag tackar ' dig, Gud, f jag icke är såsom andra nänni- skor.” Den andres bön var: kort: ”Gud, misskunda dig över mig syndare”. Ingen vill i sitt bö- : neliv och i sitt förhållande till Gud likna fariséen. ”Nej,' jag ” vill komma inför Gud som pub- likanen”. tänker man. Det kan emellertid - vara | något mycket fariséiskt 'i detta, att. man lik- nar sig själv vid publikanen, pe- kar på sin egen ödmjukhet och i sitt hjärta tänker — även om "tankarna inte bli klädda.i ord: ”Jag tackar dig, "Gud, för att jag icke är såsom denne farisé”. : Det har alltid varit en mänsk- lig. föreställning, att när man . nalkas Gud, får man inte kom- ” ma tomhänt, Även om man inte ” nu -— som i forna tider — fram- bär några materiella offergåvor, |. '- avser man' ändå; att man måste a La ha något hos eller i sig själv att komma med-soch kunna peka | på — något, som i någon mån skul” le kunna motivera att man vå- gar nalkas den Evige,. Denna inställning är lätt att förstå, ty |: det är vår naturliga inställning — den som vi vanligen ha i för- hållande till människorna, .- Vi vill vara något inför dem — - el- ' ler "åtminstone synas . vara. nå- got. När vi i bönen nalkas Gud, ha. vi ofta samma benägenhet att vilja vara något Skilja oss på något fördelaktigt ' sätt från andra människor: genom att:'er- sinra osst— och kanske också " Gud ' — "om goda ting 'som "vi gjort i motsats till andra eller - onda ting som vi — också i i mot- > sats till -många : aridra undvikit, " Även då jag: tackar 'Gud för o- för .skylld godhet :och' nåd vill jag "ändå gärna tänka, att: det ändå funnits eller finns något i mitt. liv som: åtminstone" i nå- gon. ringa; mån” skulle kunna. göra det förklarligt att Gud b visat sin godhet just inot. mi Om ' vi som ' varit, som vi med stolthet |; erinra oss själva :om samtidig också gärna vilja. draga fråm. något som vi, mera «skall kom- ma; något som vi lova oss själ vä, ”Ännu är jag inte någon god. människa, men -jag, har en ärlig gång skall också jag med. rent samvete kunna träda fram inför : Gur”, Allt sådant. beror på" en falsk . inställning, ' vittnar. ora att jag står 'i ett orätt förhållande till Gud och bottnar djupast, i att jag ännu inte tror på ctt- ”verk- ligt 'och personligt. sätt," Guds kärlek, 'Att Gud ken innebär. att jag f fullt får nalkas Honor i bönen — dag för dag, stund för stund |: > just sådan "jag är. Det vill säga : som en syndare. Vi har inte rätt likarlens bön om:vi i den endast se något turigt och ondskefullt. Den är framsprungen ur'ett ån- > gestfyllt hjärta som Chyser. den fasta förvissningen "att Gud är barmhärtig och att han vill för- |: låta 'oss alla våra. synder såsom |: en fader förlåter sitt barn. Att bekänna sin "synd jär aft. bekän: |' na sin tro: till Guds förlåtande kärlek. : >”På "denna: grund Jag vill för- liva Så länge j jag i livet är; -. Från den skall intet mig för- more "driva, > åså länge jorden än rig bär. Sist sjunger jag i evighet, : > [0] djup a av Guds barmhärtighet”, Predikoturer Låhölm 30 hgm, d. "Bergman. Skogaby 13.30 hgm. p, Bergman, Velnge 13 hgm. komm, Rydén, : 'Tjärby 16 hgm, komm, Rydén. . Mästocka 10 . komm, Rydén, : Knäred 10.30 hgm, kh. Eriksson. Hishult 13. 30 hgm, kh, . ; Gustaf. . Norr-Össjö skola " 10 gatj. kh. Gutafson, i "just nu har det "dåligt ; "ställt, tänka "vi gärtia på något, : vilja att försöka bli "det och en h inför Gud. Eller vi tänker. på l. ” OPERANS ARTISTER har n mr samlats och: gren in den nya höstsäsongen medan, Ellen "Rasch: och ;. Marianie . Orlando försöker undvika att höra på henn musikaliska us ir. blåser Vera Kihl- lu- | denna”. ' Norge landets högste: " då han som vällovligt de. "klostrets: blivit fältmarskalk och i i kriget mot lades "han ”den romantiska ' .över= sten”.” Det vardet populära: Hamn han . fått vid: erövringen "av: hem en furstinna,” som'.gärna iv ven.stor tycka ryssar . och litauer, som var på väg att för= ena sig.med konung Augusts armé, fältherre kal= [é Diker ,; vann. eh ,' glänsande seger, maste blev försvarslös: Den garni=, son söm låg kvar i staden fruktade ej heller något anfall från svenskar= krigsbyte förs sot för ske Segerherrei konungehis ” ärför "Norge; där" Karl XI Nog: för : "att vid soldatkonungeris”'. t'på sak. ” sökte först få” Sen garg, betänketi äller; 'sade -kan det vara för sén för. att som brud följa: med den även= : Han var "oriåttligt populär bland "soldaterna; Karl! Gusiaf Duker; och rtroeride + hade" hån öckså i hög”grad, "Det var" också som han, nu 'vorden fält ; marskalk," Sefter" " korurgens' återz komst från "Turkiet 'fick högsta be: " fälet över: trupperna i i fälttåget mot ””den' romäntiske översten”; fältmäxskalk Döker, var en pliktuppfyllelsens man; men id- te. alltid” hadé det' varit ”méd" glatt hjärta han fullgjort konungens be- fallnihgar,,, Och nu, nä han ett beslut. Han måste-medvers ka till:att'det blev:slut. med enväl dat i landet. Vad hade följden. bli=. vit av king Karl: XII: : utarmat land-med:ett folk«i dju- paste nöd; En ' egensinnig. yngling | avgjorde ensara hela Iandei ide; Nå ;värremellertid tiden inne. att k hertigen omedelbart ki si Tatt bli utropad söm iller ett par” "då: ög Tandet att svaret mås- te ges med dets: ma. = Nå, då må jag väl Svara, ”ytt= : rade hertigen eftet lång tvekan och med synbar"; nervositet, att jag, inte gärna vill mottaga kronan på säm= d » re villkor än min företrädare, Hertigen. syntes ha. räknat. med en:lyckades efter en kort ig strid. Garnisonen hade gjort kraftigare motstånd än,beräk- nat) .och många svenskar hade stu- pat, .. Svenskarna , var förbittrade," och niligt tidens sod' "och 'erövrar- nås rättighet”. var stadeh nu hems faller: åt ”blunidring. Då fanns rikt ' byte” ätt: hämta,” Den "som "gjorde det minsta "motstånd slogs öbarm- härtigt.> ned. :- Kvinnor, som” sökt" slöt si "bana; terha, släpades fram. Deras förtviv-- "lade: skrik hördes över hela 'staden., Först, hade. överste” Duker för” ko= nungens och kronans räkning lagt böslag”' på alla "vapen samt den am- munition och spaniimål som kunde uppbringas. "Och så tillkännagavs” för; " soldaterna ätt. tre - timmars plundring var; tillåte s. politik? Ett |. Plundringen” pågick som bäst , Di överste, Diker i sällskap "med sin: han ; stod , fattade | råa i "naturen. träder. å krigsskåde- fram. Måtte. det snart vara över. svs Ik det ögonblicket hördes ett förs A | tvivlat. rop” "på hjälp från kvinnor, som utsatts för soldaternas lust: axa Fara nog. En sådan krigföring I somi;vi nu ser. prov på, anstår . löss svenskar, Vi- rider. fram och efter vad som försiggår. Det syne Hertigen låg I far framin, 33; I Nunineklostret låg dolt i en stor; Ö och. :vidsträckt. park; Ett. trettiotal : | spldäter". håde - brutit .sig in i .klos-- | terkyrkan” och roffat åt sig alla de ' . dyrbarhéter som de kunde komma över: Och så började de förfölja de krämda” nunnorna; denna ”punkt han; så stora | | Översten. såg dr vars tilkinder var blekå och ögon tårade;' Hela hennes gestalt darräd Iskräckelse; här hon > överstens änsik I morgon, grovt, medan : "kvinnorna "äpphävde att håll. ,:skalken alltid varit, > en ne. få'en kompromiss till stånd, : Men detta "var : inte. i ”Däkers "smak; Han brusade upp: .— Jag är soldat och vi uttrycka mig kort, Det behövs i inga "fer underhandlingar 7 om : denna - sak, Kan han (ej vara en karl som ; vet vad har vill, så: eh käring, Och nog skall vi se Hill Sådan håde den, bistre, fältmar- synes hård, men i själva verket vek : och kö instofull — som till. exempel is Han "hade varit ute med en reris- alngstr upp och utanför Vilna blivit förtvivlade jä krin; De stan= har "överskridit. gränsen för det till=.- låtna; "Uttryckligen "hår" jag "befallt ått klöstretskulle"skonas. De ”skyl« diga skall" heller inte: Komma un= må han” vara [dan sitt straff. ; mt (« Men”vänd till nunnan a sade Istéri "med" rnild röst: > Vad heter 'ni,. sköra äta? ddora Oginskä, nådig" herre; barsk och till kh, Sjöholm.” gdtj, kh. Hallind. Nilssons) re Ysby Gamla fotksskolan” 9. 30 ng 220,30 hem kl gren, Fiadalts skola: 9: 50 barngat. ; Ö. Karup 13 hgm. ; kpr. Norborg. Frälsningsarmén. -Vråkärr (hos F, Lör dag " kl. fö kapten" ö. fru dator dsystrar, Pålitliga -Ien ny. Vi funderade då ut att då gömma sig undan” de" vilda solda- : -Imycke' vara vid klostret. som soldaterna nu. d kor 1 i delo' ined en annan pojke, | röken uti friheten, Hon skulle bli = "Memoarer. av: Ia Barndomstiden, :,.. > Jag vär liten”, och klen till Växten och fick därför sotri barn det höra, att det nog inte blev någon riktitg arbetskarl av mig. Men” man tillade, att jag var kvick och hade lätt för att fat- tå, så”det kunde'ju nog" hända, att. jag ändå skulle kunna: reda rig i livet; Do : ' Det är möjligt och troligt, att mindörvärdighetsstämp- ling, som jag>så ofta fick höra, blev. för "mig en”: kraftig sporre till självhävdelse öm än omed- vetet. , Redan före fem, 31 års. s ålder fick jag! gå. med I småskolan; Derma låg" ju" alldelés, intill vårt hem, och. lärarinnan” umgicks : dagli-]" . hemnia.. Om: imdervien äg välbehövlie > = och, pojkar hade: våra 'överlägg- ningar, hur, vi skulle kunna av- värja 'deri Kotande faran. Enk- last: vore' ju att 'stjäla röttingen, men i så fall köpte hon: troligen och då skära en liten bit av den samma, och 'den blév. allt ofarli- gare, innan hon slutligen märk- te attentatet. "En ' gång använde hon det straffet att köra ut nå- gra av de värsta bråkniakarna i sitt. kök, till: vilket en"dörr led- de från. skolsalen; Men det skul- le hon:inte ha' gjort. Snart hör- des slarmmer & av. grytor. 'öch' pan- nor; och”. när. ;hon; öppnade dör- "ren, brann: ;eiden på -den öppna spisen," och; pojkarna hade fått fram "mjöl för att. koka gröt; ; « Lärarinnan” vår: mycket rädd för: ”möss, vilket vi. kormmo ”Uun- derfund'med. en: gång, då en dy- lik: kommit "in'i' skolsalen; Lä! 'rarinnan : kröp”vupp : på katederi "bordet öch 'stöd:där 'och 'skrek' i rädsla,” medan vi pojkar fingo en :rolig -jakt, under. bord och bänkar, innan odjuret. var infångat och: Skadliggjort:' "Hon 'var” också "rä ör åskan. Vid ett " häftigt "åskväder satt :hon(: framme vid" sitt bord med hän- derna för. ögonen och 'grät' högt. Då.” steg - en liten 'parvel frarh; 'klappade' henne” nedlåtande på axeln och sade tröstande: ”Nu 'ska du inte vara rädd, för detta är inte > > färligt, det blir snart mycket ” värre”. Innan jag fyllt åtta år, änsågs som: redan gått. i folkskolan ett år och: därför troligen ville! ut- öva: någon sorts förmynderskap, | mot vilket, jag naturligtvis rea- gerade. Det blev gräl, och så: fo- ';. Däker'och nunnan samtalade län- ge med varandra, Och: även nästa 'dag kom översten tillbaka för att, trots abbedissans protester, få tala med Téodara, som nu blivit b honom r ytterligare ett par mö- b begärde" han 'ett samtal med jäbbedissan och förklarade för hen= 'ne att: han önskade föra den mot sti vilja i i klostret inspärrade-adels-. "hans maka, i Nicär den Stärksre, sade till 'slut abbedissan. Men vänta här en stund, 'så- skall lag, föra syster Teo- :dora till er, ty jag litar på att ni, 'ädle herre, inför hetines. nejrord 4 ej skall tvinga henne; : " Om”en stund kom” abbedissan baka och ' "hade syster. Feodora ällskap. skyndade” den va ackra ät fattade hennes Teodora, 'svara mig därför nu, "så 'att även den fromma abbédissan "må höra det. Vill. du som min 'maka följa. mig tillbaka till livet "vaka över er säkerhet; så Tärige jag håller staden" ning. - Översten höll räfst i parken. Sol- daterna tvingades att återlämna allt vad som stulits. från klostret: Följande dag 'kom Diiker tillba- ka ch :uppsökte då den sjuka ab- ”bedissan, som frartiförde sitt tack. | Men. endast. med . svårighet lycka- 'des översten, få tillstånd ätt åter "träffa -Teodora .Oginska, som gjort ett ostar intryck 'på höhom. "Teö- : gera. att hon | eenom- sin | ör vår konungs räk- 19.30 Vart FEVPSTPESTFETFSTSTST: 'och : Med sänkta ögon stod” 'bunnan tyst en lång stund. ” "Men så Såg. Ön ”bpyp oc Ja, det" vägar jäg! Jag älskade dig från första stund vi Höttes: Du må bli min tiddare och min man, - Inte "många, dagar därefter fira- Vilna ett ståtligt bröllop mel= Tan den svenske översten Kärl Gus- taf Diker och högvälbörna' adels: jungfrän ”Teodora - Öginska. "Och "därefter gick Dikér allmänt under FÖVSTESYISTVTIVE annet ”dén :romantiske översten”, : till: mig: Nils Edberg = ro vi ihop. 'Hur def nu bar till, så lyckades jag emellertid få ho- nom "omkull, - Till all' olycka kom han på ryggen, i en blöt ler- hög,. .som låg på skolgården, och blev '. illa nersmord. ' Så ringde det in; Med sina leriga händer hade han gnidit sig i ansiktet, och - kläderna :. voro. nersölade; Så sladdrade' han, och vi blevo båda :, framkallade till läraren, Där stod min antagonist mer än |. hpvudet längre än jag, :gråtan- de 'och nersmord, och jag utan] skavank men arg och, rädd, Lä- råren såg på oss båda en stund, så drog han 'på smilbandet och sade till min kamrat: .”Gå ut till pumpen dch tvätta dig ren” och "Sitt. ner i bänken” Det blev det hela, men från det degen älskade jag min lärare. «: ; "Till 'den; stora skolsalen, som fick "- rymma . ett ; 80-tal bär, fanns intet förrum. . Därför. sam- .|lades:vi efterhand. om morgnar- ha inne i salen med ytterkläder och :matväskor. I skolan var en stör "ugn; somr eldades från. lära- rens kök med' torv. Det vär en s. ki .sättugn. med upphöjda. -bil- der på de, plana gjutjärnssidor- na. På framsidan stod ”Simson slet lejonet. sönder”.. Och' därun- der syntes mannen och'lejönet. En kall vintermorgon stod. en av pojkarna med". sin vitgarvade nya skinnpäls' allt för nära ug- nen, Snårt. började det osa av bränt 'skinn. "På hans rygg stod det sedan' med tydliga fast om- vända ; bokstäver .. den bibliska inskriften, ; och ' det bör .ju inte förvåna, att pojken" sedan ofta fick: höra ' tilltalet" Simson." På rasterna stekte vi äpple- och po- tatisskivor. på den . heta ugnen, De barn, "som sutto närmast 'ug-' nen, 'svettades i hettan,” medan] de, som" sutto. vid fönstren;' i bland skakade. av köld, Det van: kades ofta 'stryk den tiden i sko- lan, men: det var inte många, som, ;; voro... så förutseende :som mi ör Johan: En gång, då han visste, att fara Hotade,” fäs- te ' han. nämligen ett "par, torra lazskinn ” innanför byxorna. vid den mest". utsatta kroppsdelen. SLAV indervisningen : har: jag föga minne, men att "Holmdahl var en för-sin tid duglig. lärare, kan jag förstå därav, att han re- dan. då, på 1880-talet infört trä- slöjd; och fått ihop ett gott skol- bibliotek: ;Dådag. helt ung hade gått ige- nom skolans fyra -klasser,. stan- hade jag kvar ännu ett läsår ' högsta; klassen 'och - fick därun- der ofta sköta skolan, då läraren för någon "timme :tog sig ledigt ör”: andra. göromål. . Det kan hända, : att lusten för lärarekal- let redan. då vaknade. : stäåbondeherm få barnen, som redan nämnts, tidigt. delta- ga i arbetet,' och det. fick även jag.” Det blev ju. till en början mest att hjälpa till med att pas- "Isa kreaturen, Vi hade 4—5 liv- gäss, och så blev det vanligen 20—30 gässlingar på våren; Min syssla” "fram ' på sommaren blev att vakta gåsflocken. Den skulle hållas på betesplatsen,.”ägran”, öch fick inte komma in 'i sädes- åkrarna. Då. fick jag klart för mig den stora osanningen i det gamla ; ordspråket: ””Dum som en 'gås”.: Jag kunde 'efter 'någon timmes ”' betande ' ha flocken samlad” långt. ifrån: vete- ellef rågåkern. ""Gässen > kunde". då börja. plocka på fjädrarna, kack-| 1a' belåtet öck" lägga sig ner för ätt få” et lång vilostund, och jag sorti häde lånat: H. C:"Andersens: sägor i skolbiblioteket eller kan; ske : ”Tusén"' och 'en natt”, vär Snart inne i:sagornas värld och glömde: allt”annat." Det blev -i- bland sett 'sorgligt "Uppvaknande; Hela gåsflocken. var i'säden, och jag fick på öronen av far eller ännu "värre ; av' en arg granne, om: det var:i hans säd, som gäs- sen "härjade:” Dessa hade. aldrig haft för avsikt att slå sig till ro; de "ville blott närra mig att läsa och så tyst smyga sig iväg, och det. lyckades allt för ofta, Jag har fått mycken: stryk för gäs- sens eller kariske ' för sagornas skull; ” ; i : (Forts.) . ' Yvonne de Carlo, som' gjorde :så stor lycka i ”Hotell Sahara”, kommer .i . höst igen i filmen” ”Scarlet : ATtigel”, som . utsändes äv Universal) «fe il Si Den olj eväxtodling, "I för de bättre jordarna, Ra, I men det är. ått Hoppas, att ;Den' "svenska. oljeväxtodlingen har efter dess återupptagande 1940 visat en i stort sett jämnt fortgående tillväxt, och fjolårets |£ oljeväxtareal, c:a 175,000 hek- tar, '; innebar "rekord för, denna | odlings; oråfattning 1: vårt land hittills, Sedan' dess 'kan - emel- lertid . odlingen sägas ha kom- mit i ett nytt läge, 'då de ekorio- miska förutsättningarna för den samma i år blivit. väsentligt än- drader” FAR överskott på oljelin et fallande' oljepris. "Större delen av den svenska oljeproduktionen används ;; ; för framställning av mårgarin, "Då der? senare ' år. motsvarat hela vårt. råvarubehov för margarin- tillverkningen" men; råvaran :för densamma . endast : till: omkring en tredjedel täckts med hemma Parera oljor, har ett be al "avsättning genom export, råvaror” på . världsmarknaden torde det bliva svårt att under den : närmaste tiden få 'avsätt- ning för svenskt oljeväxtfrö gi nom ' export till priser, som” täc- ka: våra inhemska 'produktions- priser, På grund härav ha stats- makterna : nu blivit , mera re- striktiva "ifråga" om priset . å svenskt. oljefrö vid inköp' från övriga . jordbruksprodukter, :t. ex. "spannmål, ökats avsevärt, har "oljeväxtodlihgen blivit.be- tydligt "mindre konkurrenskraf- tig gentemot övriga grödor än. förut, Medan priset å höstraps höstvetepriset,. .. var 'det '. 1951 knappt 2 gånger och i år endast [1,7 gånger sagda pris. Som :en följd . av: nämnda prisutveckling torde man få räkna med, att ol- jeväxtodlingen totalt går avse- värt tillbaka samt vidare att be- tydande förskjutningar komma ätt äga rumni ifråga om odlingens | placering" och fö Vi ka öljeväxtgridör -» Die Var blir ljeväxtodlingen. lönsam? «ös ge oroas Oljeväxtodlingen får . anses hittills. (med undantag av inne- varande och måhända även -fö- regående år) ha varit väl så lön- sam som annan växtodling, och resultatet härav har bl, a. blivit, ått odlingen "utbrett sig långt norrut . (hela - Göta- och Svea- land) och till alla "typer av jor- dar.. Med. de för. 1952/53 års skörd fastställda priserna å höst rfaps- ”och' höstrybsfrö kan utan tvekan konstateras, att lönsam- heten. . av dessa” grödor genom”. snittligt blir sämre än ifråga om t.. ex. brödsäd eller rotfrukter; som man vill hoppas trots allt'skall kom: ma att forsättas, bör därför kon- centreras till trakter och jordar, | där odlingen har särskilda för- Utsättningar att ge gott 'resultat. Ifråga om höstraps är detta fal- let på Söderslätt, där man även under senare år erhållit mycket goda hektarskördar av 'växtsla- Bet ifråga, "samt i Mellansveri-. ge, främst Öster- och Västergöt-. land, där råpsskadedjurens. härj ningar ännu ej blivit alltför för- ödande och man därför erhållit synnerligen +: tillfredsställande resultat. I mellersta och: norra Skåne” däremot ha skördarna. av faps under senare år främst på. grund av skidgallmygganis härj- de 'odling på huvarande villkor'i allmänhet. ej är "möjlig, och det- såmma är förhållandet med Got land, som 7; "för några år sedah ling: 3 Ifråga om jörden. torde kunna Konstateras, - at höstr konkurreriskraft bontemot bran säd är större på vissa lätta, tor- ra "jordar. än på de allra" bästa ler- och mulljordarha, Då man ifråga om dylika. lättare-j Jo dessutom utan raps är hänvisad till en mindre allsidig växtföljd än på de bättre jordarna, är det skäl att på nämnda jordar hål- la rapsen kvar, även. om priser- na blivit: oförmånligare, Rapsod- lingens indirekta fördelar, dess goda förfruktsvärde m Mm, väga nämligen här ännu tyngre" ä : Beträffande Våroljeväxtod- lingen vet man. fö östoljeväxter: Av fil. dr. G. Andersson, Svalöt. oljeväktodlingen i. vårt land un- |. De emellertid, priserna. på fett- |. under, senare tid fallit avsevärt, |” odlarna: Då samtidigt priserna å |. sålunda under ' åren : 1940—1950 ]' varierat mellan 24-—3' gånger| hinger. varit ”så' låga, att lönan- | hyste vår mest intensiva rapsod- rdår.|. stmi pstone' oljelinodlingen skall kunna bibehållas, och godd skäl torde" även kunna, förebringas . för ett fortsättande”av värrybs<:' odlingen på torvjordarna' liksom av vårrapsodlingen i vissa trak-. viss vitsenapsodling i .Bydsveri= SAG T; och S. KR I VE IT Kunskapen utvecklas iden, Man sätter. sig 'över' olik= . Heterna, Man tar det som 'det ärs ” Man kommer överens. Men man fäller inget omdöme längre. «.-: riketen : förbinder ej: : blott "också tider ' och generatioher; Greta Hedin . ” även" radiokortvågssändningar till utlandet; "Ack, man kan tiktigt se' främför sig med. vilken" förtjus- "ning Belgiska Kongo öch Azo-+ rerna ska gå helt upp i det sven , Fr smörpriset, skatteavdraget : "gift dam i Härnösand” och . tioner till nominell-kurs!= >>" Herr Fredrik i AT "i det som en” personlig förelämp . :Ming att någon anhän har några; hästars starkare motor som att ständigt hylla sig till den urh=. andra bilar hava före dig!” :- ll Kid i "Expressen - : . Nilla” lade tänkfullt ihop' eb av | ; dessa ; . man i ord och: bild får hälsa på " blåfärg. (Naturligtvis tillkommer . några bräder, en strut spik, 'da= " ett --ankare;. predikstol, :en . kommandobrygga,” telefonhytt och en gammal dros- ka, men huvudsaken är' entusi- ' asm -och lite blåfärg. Det ska va- ra: stärkelseblått) C ' efterlyses' "För 55 år sedan testameniterade en skotsk hotellvärd 6,000 pund att delas i lika delar mellan 12 fattiga herrskräddare, som aldrig i sitt liv hade druckit alkohol, Tyvärr-hitta= de varken testamentsexekutoin el- 6,000 punden förvaltades under å år- tionden utan att någon gjorde 'ani språk på summan, Nu har emel- lertid en: skräddare anmält sig från | den fjärran belägna: amerikanska staden Lacombe i staten Alberta, 85 år. gammal. och" kan frartlägga intyg från både myndigheter och :| vänner, bekräftande att mr Came- ron under sitt. långa liv inte en en-. > da gång haft en droppe alkoholhals .. tig dryck i sin mun. 'Skräddaren.. "kräver, blyg'som han är; bara en tiska finarisdepartementet har nu arvet... | STERN - Ne ra ” - Var dör ni bsolåt Bödvändidt” alt: ställa till ”med stortvätt just: min födelsedag? j på ' - Kompanjonen bättre. "på, köksdörren - värdshuset ' ”Sankt' Göran : of 'drakei.- och bad om Jite mat. En mycketatits sv per, kvinna, skällde. först ut hos. nom utan att' ge någonting,” Ett - par minuter senare kom luffa- ren in genom -huvudingåpgen, - - mötte åter igen den ampra kvin= nan som undrade. hur -han 'un= sig emellertid och svarade: " Den här gången” skulle jag tal med "Sankt Göran! z —Nu har ja; z tida affär AE g snott” runt i ag sökte. 2 Vad människor; klasser och: folk titan . -» tycekta travestin ”Du skall inga - Han: heter Duncan Cameron och är - « ter 'av' Mellansverige; och av en” « — nu Henti i Michaux. : äcsbänkens köp av två "öbliga= ; Det är lika barnsligt att känna cs "eggande damskrifter” där = i ett underbart hem' på. landet, : fråmskapat 'av entusiasm och lite”. .; några. mils stenar, en - en gammal krogdisk, en gamrmal - ler myndigheterna en enda skräds - ; dare, som skulle ha uppfyllt testa" ne. mentets' besynnerliga villkor, och de > tolftedel av beloppet, och det brit- ut bekyfnret att avgöra, huruvida mis- > ter Cameron har: .kvalificerat sig för a "En "gammal luffare knackade derstod sig o. s. v. Luffaren fann AND AN semtr.u au RM AA få fd KA KR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.