at LANOLNÉ TIDNING - Dagens namn "ÖSTEN. SE Solen går app r kl, 5.01 och ned k. 19.25. "Men RR Ing på ögen hand till Skytten eviga gnol;-. fr ” Släpp in över. ”dammande vi ; " genom "advokaten" ”korsförhör ett vittne, " en 'frappant blondin i sina bästa År, Åklagaren övertar förhöret och dundrar mot vittnet.” :- - Var var I ni på måndagsk Jen? "os i — Ute och åkte bil. ” - — Och "på. tisdagskvällen? pr åklagaren; ” > Åkte bil, repeterade skönhe- Aldagaren- utade : sig närmare hennez ——' Och vad gör ni i mor-, gon kväll? 'mumlade han, :'- Advokaten rusade upp: — Jag protesterar mot den frågan!” > "Domaren, '' en tolerant. gentle |. ' man, ryckte på axlarna: - -— 7 Varför "det då? : = Försvarsadvokaten svarade med djup indignation:" — Jo, eniedan jag frågade henne först! - : - '- Svensson . .skulle : :på fest. På: väg ned mötte ban portvakten, Jag i kväll fernissar yi trappan, sa portvakten, -- at Det var bra att man fick veta det, ”, tänkte ' Svensson," så 'man kan” pallra "sig hem tidigt.: > «>. Men Svenssons karaktär höll ej. Han koni sent hem, men erinräde sig fernissan. Svensson var en rån dig man, > Han ' ; hasade sig på » ledstå "upp. Väl i > till ' "tredje ” Våningen kom ' han . ihåg att han' glömt nyckelknippan kvar i porten, |) Nedåt. gick det fint, Men med möda uppåt. Däruppe stod frun . < . - Hon talade om att det "inte bli- vit något av med fernissniogen.'; Tedstången . hade man däremot » målat, ' — Den hå Pojken som a du på står att du tänker förlova 'dej med | — har han några, pengar?, . . i Så lustigt, pappa, — precis det: samma frågade han ond . dej En dåre och hans pengar skils snart åt,” : ANNONSERA: i LAHOLMS ” TIDNING — ortöns egen Häning, De "som var närvårande vid ävslutningsfesten i lördags för barnfö örlamningsi kon terna på Lagabygdens koloni i Mellbystrand fick. sig faktiskt en : liten : tankeställare, och för hade . många - skojiga och upp- muntrande . ' uppläsningar ' och upptåg, och de klarade allt med gott humör, t, o. m. med ett så gott humör att det även därför var: rörande att se dem. Deras uppträdande "vat, en läxa för lyckligare ' lottade att inte tap- pa -: humöret för bagatellartade svårigheter" Tänk vad det skul- Je" vara" nyttigt för en hel'del störgubbar,.: som nu. gnäller. och jämrar '.sig'. över. både ett och annat, att för en stund - ha dessa barn till läromästare! cn såsom: vi omtalade + gårdagens tidning i finänsierats-med-an- slag från rödakorskretsa i Hall: land. Alla: humanitära ändamål |: "lär ju behjärtansvärda, men nog I tyckte man, att bidragen till ko- lonivistelsen "åt : dessa bärnför- -|lamningskonvale enter var sär- skilt ångelägna. se den: hjälpsamhet, som: dessa bärn visat: varandra, sa ” koloni- föreståndarinnan fru; Ulla: Reu- terbörg, :: som'.” " också stått" för sjukgymnastiken - vid kolonien. Barnen har ju på olika- sätt fått j | men av sjukdomen, men de har alltid hjälpt "varandra; så att de som :, haft ' friska. armat' hjälpt den ; som; haft: en arm skadad |: Barnen fär över Jag påtag- ligt: förbättrat sin muskelstyrka här ute, omtalade fru Reuter: borg.< vidare. ;; Baden" har varit höjdpunkten .: för dem." Säkert här. det: också värit rent, Psy- kiskt nyttigt för dem, att för en tid komma ur. sin vanliga miljö. |Här ha de träffat barn som al- la är i samma belägenhet; och här har, de-ej behövt kysa en känslå- av” handikap ig sparbankskamre strand: Riksföreningen | mot barnförlamningen. hade vänt sig denna :; organisation ' sörja : för lämplig: "inkvartering för 'bar- nen,: Meningeri var att överste- dakorsets vägnar men han hade fått: förhinder," och så fick hr Willstranid: rycka in: Hr Will- strand. omtalade, satt Lagabyg- dens barnkoloni avstått. från en del: åv-: sommaren vid Mellby- strahad ” för att. därmed: be- reda. plats åt. barnförlamnings- konvalescenterna; '. :- Hr « Will- strand "> tackade ”Lagabygdens” styrelse. för "denna välvilja, : "Så blev ' det en "andaktsstund under: ledning, av, "pastor ' Gustaf tingsman” Verner. "Andersson ta- lade; som representant för- La- gaäbygdens barnköloni och tac- kade för .”gott' samarbete, och fanjunkare- W.'-Lennheden läm- nade- en redogörelse för -röda- korskretsarnas bidrag till verk- samheten. ENE vor Vrack” uttalades "också till" - badgäster. och” andra, som var rit 'vänliga nog skjutsa” bärneri ned till badstranden och vid ett tillfälle . även kört. vid en. ut- mark, Fru .Reuterberg i berätta" de,, att det allra: roligaste för barnen vid: besöket i "Danmark tydligen var att folk där kunde tala danska, ;Belåtenheten var också" stor. bland. alla: med 'un- dantag:; för: koloniens; ende skå- ning, ” som änsåg resan mindre lyckad därför att man fick ”för lide mad”! Ett" särskilt: tack , riktades til de” närmaste grannarna" vid ko- lonien;. "Karl ' Nilsson, "Janne Nilsson. . och ” | Sigfrid Svensson. Särskilt”, roligt hade barnen | tyckt det, vara att, få åka I i deras hästskjutsar. Los "Så bör det kanske ll sist om- | talas, | att fru Reutéerborg som närmaste medhjälpare vid 'kolo- nien: : haft fröken Eva Tjärne- till lärare Anton Nilsson, : den svarade barnen själva. De yngste av tjugosju syskon, och där- för kallade tomtemor honom alltid det: ihte :så underligt, att tomtepoj- ken med tiden fick namnet Per Ris- gryn, - " Per Risgryn gick "naturligbvis > i tomteskolan, för man bör. ju lära sig att både läsa, skriva och räkna, han borde. naturligtvis ha-låtit bli ätt bry sig om- den; men det gjorde : hab. inte, När ' skolan "var. slut för ig han sig in i skolsalen sen de andra: gått och; satte; häft- : Då var ev gång en "liten tomte-" Pojke, som hette Per, Han var den". för ”mitt Ella risgryn”. Därför var det är. roligt "att syssla "med och :” bra” att .kunna, Men Per. Risgryn ... : var ;en- liten spjuver och ofta upp- lagd för lite spektakel, En dag hade”' han : fått. tag i- ett häftstift,.Vad skulle han nu kuiina” använda det . "Per Risgryt var en spjuver. 7 : i — Inte vad jag vet; svarade Nik-. las. Vad skulle det hända förresten? Magistern Har varit på gott humör. och allt har varit som vanligt i i dag, ' - stiftet på Pek stol. Nu'skulle. magistern sticka sig, när han satte sig -på' stolen; nästa - dag: Per Risgryn: skrattade åt. sitt dumma” spektakel: och .. så: sprang han:-henix. Det-'skulle - bli. roligt att se hur:det skullé gå nästa morgon! : När Per Risgryn. varit hemma ett pa "3 timmar, «ångrade . han sitt dumma påhitt; Tomtemagister Pek- pinne var ju mycket snäll och Per Risgryn, ville konom. inget : ont. Tänk, om" magistern' stack: sig illa . och sen tog till rottingen! Då skulle. det komma :fram 'att. Per Risgryn var 'deri,skyldige "och 'så skulle han "få: smaka rottingen! Han började känna sig ångestfull och I sprang till- ? baka till. skolan för att ta. bort bäft- stiftet. Dörren var; låst och Per Ris: gryn: kunde inte: komma : in. Ned- slagen! gick "Han . hemåt och spar- i kade. till alla stenar” han: såg. Nu ; hade han "ställt. till det trevligt för sig: Om "han "skulle: -Bå till magister - Pe pinne och tala” öm det? Natur- Tigtvis hade det varit det rätta, men” Per” Risgryn: skämd "Han. vågade inte: SE « Nästa mö; gon: såde han: till tom- temor; = Jag | här: så oht i huvudet i dag och"orkar inte jäsa. Kan jag | inte' få stanna ”heröma från skolan? i | - Naturligtvis får du det, om du : sjuk, sade: tomtemor. "stl - Per Risgryn. stannade hemma, föst "”Underligt, tänkte Per Risgryn. Då har' häftstiftet kommft. bort på nå-. got. vis.. Han blev'så glad invärtes och "prisade" sin, goda tur.” = ». Nu ”var. faran . över, :'och : Per Risgryi kände: sig åter modig och gläd; Nästa dag gick han till'skolan sont. vanligt. Nu hade han ju" inget | särskilt att känna. sig rädd för... "Under en rast blev Per Risgryn : inkallad till skolvaktmästare Sop- kvast. "Denne hade sett, när' Per gick tillbaka till skolsalen och un- drat- vad. han: skälle där: Så- hade skolvaktmästaren” funnit häftstiftet på magisterns. stol och då hade 'han ” genast. förstått vem som, lagt det där. Det var, inte lönt för Per Ris-' gryn att neka; Och det gjorde han inte heller. + I nare «:— Det: gläder mig att är inte . försöker ljuga, ' sade : : vaktmästare Sopkvast, "Tala, nu om ”alltsamman, precis som det vart .sae ie «Och så måste Per RBisgéyn! också tala om att han" lurat föräldrarna > och skolkat från skolan; därför att "han "var: rädd. :Vaktmästare Sop-” -kvast såg bekymrad” ut. talar. om alltsammans för dina för- I äldrar, : sade" han. Det' blir säkert bäst för dig själv! :- Per, Risgryni tackade. vaktmästare VS ; Sopkvast” så "mycket för” hjälpen, - och sen berättade han 'all ;oo— Nu 'går.du gehast hem och 4 EN SPANSKE HISTORIEPT- losoten Calvo Serrer' fick för ivå år sedan Spaniens' nationella litieraturpris. Denne har i dagarna utgivit en bok med titeln ”Restau- raiionens teori”, som utan tvekan kan betraktas. som : det mest 'oför- blommerade principiella inlägg mot francoismen och för monarkins å- terinförande. Denna fråga är just nu också det mest aktuella proble- et inom spansk politik, - Genom ästerns, . främst USA:s allmänna tillmötesgående mot de icke-sovje- kläring. At den "spanske "historien | filosofen kunde och vågade ta upp ett 'så brännbart ämne och även genomföra "det utan att stoppas av censuren beror på hans personliga XI inställning. Till skillnad från sin — utanför Spanien — betydligt mera kände. landsman Ortega y Gasset bejakar Calva. Serrer Francoregi- men som: en övergångslösning. I caudillon' ser han enbart. restaura- tionens vägberedare, Utgående från denna grundinställning — som de- komstiationon, enligt vilken mos narkin är Spanieris ; grundlegsenliga . statslörna. hanget. är” också två andra ' händelser. Déls' här, Francisco Franz, SS c9; Fygemråd. pm med tronpre vilka eljest sannerlis gen inte bruka, samar] | ör est snsidda representanter, Professor. Lapez-A«. Jas ' av. de flesta i istiska tiska diktaturerna har Fr; Sp; nien hunnit ett bra stycke på väg mot diplomatiskt erkännande och politiskt likaberättigande, som: kan komma att föra Franco-Spanien in i Atlantpakten. I konsekvens där- med: har följt en allmän konsolide- ring av det rådande systemet och en minskning av den francofient- ' liga.- oppositionen.: Francoregimens utrikespolitiska framgångar, omöjj- ligheten att återgå till det republi- kanska. förflutna, har minskat mot- na mellan Fr spanska lektuella — utvecklar Calvo Serrer en plan för en monar= kistisk restauration. Det som före- svävar honom . är 'en.s, k. folkmo- narki, d. v, s. en monarki som byg- ger på Spaniens historiska förflut- na. och folkmentala nutidsmöjlig- heter, + Landet: och dess folk skall hålla ' jämna steg med den demo- kratiska världens framsteg, utan att slaviskt kopiera allting. Till 'skill- nad från Francoregimen skall mo- narkin principiellt vara icke-cen- och de republikanska lojalisterna — i den mån dessa inte har emigrerat; "I sin bok har Calvo Serrer ned- skurit. problemet till dess väsent- , utan ge. landets olika re- gioner möjligheter att utveckla sin särart. Den liberalism, som. monar- kin skall proklamera på det ekono- miska . området, "skall säkra den ligheter;' dess "två , utveckli . ligheter: restauration eller revolu- tion. Behovet av, ett andligt och i- deologiskt -.klarläggande av dessa faktorer har blivit. ett alltmer på- trängande krav. Under själva" in- bördeskriget präglades "människor- nas. ställningstagande på båda si- dor av' en iskhet som hade privata förte ma, Eet att leda. prins. Jusn Carlos uppfostran, dels talas det allt allmännare om att Don Juaris äld« ste son, just denne prins Juan C Car- : los, 'officiellt skall proklameras som tronföljare. Därigenom skulle. man slippa fortsatta". konflikter. mekan | caudillon, och. Don Juan och föra tidigt ordna” monarkins. återinfös . rande, ' tronföljdsfrågan , och. Fran+ coregimens.;, avveckling på. ett för alla — utom republikaner fö | tilltalande" sätt. + ,.: i . Av. dessa och även ändra ecken att döma tycks det nästan som. pm Calvo Serrers bok: kommit. vid en för Francisco Franco och hang res gim så läglig tidpunkt: att det, vers kår våra mer än en tillfällighet. ” : skära-statens' övermakt, Vilket f. ö, förefaller att. våra" ganska: identisk méd' den ekonomiska Politik, som Spanien inledde i fjol och som fak- tiskt "redan. medfört vissa förbätt- ringar, ä även om spanjoren fortfa- rande" i: hög .' grad - lever under ; k ;h kalla stjärna, ::. <. : sin: upprinnelse: i. den då aktuella striden. mellan I i: och un= [5 "Det faktum: att problemet 'om Landets splittradés då i två helt motsatta läger, men även lojalisterna | har ser ' framtida status fått upp- rullas i en bok av en av Spaåiens mest: bemärkta skribenter, tillåter vissg. "slutsatser, dels om de här- att k nisterna var lika effektiva dödgrä- des inställning till Francoregi- mens” framtid, dels. om den. komt mande: utveckli vare för den spanska d som någonsin Franco” och häns an- hängare, '; Den” ideologis a 'differen ering, som man ' den: gången helt: enkelt inte. hade tid till,'har man knap- past heller senare kunnat genomfö- ra annat än rent individuellt. Re- ». Detta faktum | i har: också . gjort, att man på anti |jan monarkistiskt:- håll gått till attack mot Serrers- ideer: Framförallt har detta varit fallet i 'en hel rad mo- derna litterära. och kulturella tid- skrifter, s som stöds äv diktaturgrup- per," imön även Falangens ledande organ Arriba har utdömt hela den utvecklingslinje Calvo Serrer. gjort | « såväl därav som "av sin egen narkistiska - -tro;' då, han återsi att tills vidare upp: det. av 'en'.kon- samvetet var dåligt. Först hade han'; när han kom hem. Han fick före-" : lagt ett häftstift på mäågisterns stol, i bråelser, för . att han narrats men > och ”nu” hadechan narrals för sin” också förlåtelse, Därför att han ta=.: « Han" bära alärig. fått tag i det usla; ; till. Hallands röda kors och bett|” löjtnant Th, "Ehrenborg i Halm-|; stad skulle ha presiderat på rö- |” flykt till: Hälsingborg: och Dan-' vall, Tjärby, som ju-är dotter | huvadet, 1, hur! det ”skille bli: till. slut:- Hade HH hälftstiftet, så had han Sluppi ; bömtökarrat Niklas ; på, sen :skolan var | dagen: Han hade hört att” sjuk och kom för att se hur KD det'z var" med, :honom,.; Lyckligtvis di 24 du: ingenisvår sjukdom, det 2 Var ban på gott humör i mnor- "se? : Hände. det inget särskilt? ”: ent, och: Per : Risgryn gick raka vägen till" magister Pekpinn bo stad” och bad att. få tala me i f nom. Joho, det fick: han. så gärna: Och 'så:-berättade Per för magistern ox häftstiftet och att han skolkat från, skolan, : "Magister Pekpinne ströl "ga hakskägg och såg fundersarn' ut. ' Han "talade allvarsamt med:Per :och "det slutade ; med; att" Per” fick. en.” e, t äventyrsbok därför «att "han: vari Hederlig och modig och för att han 1 skulle få något.annat. att' göra än .. hitta på spektakel, Per Risgryn boc- ; kade och tackade och gick sen hem med sin i fina: bok; under "armen, Gissa, om han var glad! : - 23 Arga. fru Anna. Lehninger. fick i går tre månaders 'fängel. Be; . villkorligt, "för att hon bitit en: lokomotivförare i ansiktet. så svårt: att han inte längre: kan ar. beta. Fru Eehninger och. hennes man. hade : an tillställning till. sammans med. ;-Peter . RENEE Haider, "och plötsligt bet Hon he nom i. kinden alldeles. under hög- ra : ögat. . Därvid förstördes tår- kanalen med påföljd . att: Haiders öga ständigt rinner; N :> Som förmildrande omständig- het ansåg domstolen att kvinhan var: 1; hysterisk och något beru- : ATS att det ute'i Long Beach] stitutionell monark. och vänta ills lugnare förhållanden inträtt. - Tydligen är det' detta som man nu” anser "vara fallet; och. Calvo Serrer' har :med -sin: bok; för "första g själva verket måste hans verk nog betraktas. :som den” spån ska monar- sig till. tal för, Mot ti » sätter: skrik ål? Arriba den fortlöpande n I pie ' brännvin efter valet och. hur blir » det med fjärde litern? Det finur- ligast voré säl att. sträx Näs. let ka iset med '2 kronor . lyckligt 'och " valei Ri Hå högen : revolutionens teori” enligt . mönster . från” den italienska fascismen; In- tressant i: sammanhanget är emel- lertid det faktum att inte ens Arri- ba”tar' direkt avstånd från monar- kitis princip. Trots att det just inom falangen torde' finnas den största gruppen åv den permanenta revo- lutionens .: anhängare, : vilka måste betrakta'en restaurering som en re- aktionär utveckling. Genom att av. Lise" Ferraday:" kan”vi se i Columbias Sam: Ketzman-pro= vars " bay”, &n . kriminalfilm,: "handling utspelas i Indien, Hon' + spelar en. ordentlig flicka i fil. men, även om det inte precis. : framgår” av bilden: =" > än Inga Jösbröst: - "Long Beach TP inte för det åtora flertalet skalle | betalare, skriv För. en gift iman med en årsins ” " komst av 10,000 kronor i ortsgrupp - El blir skattesänkningen” vi ning. : Från Omberg rapporteras t.ex, just i dag att man på vand-|' rarhemniet r. haft. 200 fler gäster än i fjol, och så låter det även, från . andra "håll, ” Antalet vandrarhem har ökat något öch utgör nu 280. :. Flertalet .: av: hemmen slår igen den 1 september, men 'det finns å& illiga "som - håller: öppet -till.- den | : 15 och några få som inté går i vin- rr » hösten. och kan: påräkna en verkligt gn och vilsam tid om de, tar vand- denna - årsens tid utnyttjar turist- anläggningarna överhuvudtaget.” » Förflyttninger mellan - vandrar- företar idsmä ". (helst. "med motorcykel. .. " duktion ”Last Train from Bom-i.! Trampey- keln är för de flesta ett ävervunnet igt att vi får talsrörelse nästa år. .En lig, snarare. här den skevhe » flationsåren. inedförde'- pliminerät: DD ' svårigheterna oci kommer säkert ” att rätta. mun efter matsäcker, de betsgivarnäs - motstånd, .som; för= modligens kommer att bli av helt annan "talar för att yl:-— rhed: eller utan samordning + får. en mycket ing= ”derat ;; uppgörelse, om :det nu .1” rande -konjunkturläget hålles Trängsel slipper de liksom alla, som | 7 sådan äl nog också det enda. >. rikliga: : täckning: stadium — att tärna” är ett' företag så antediluvi- änskt att endast den mycket origi- nella. människan kan, tänkas över |." n är, det). väga den; möjligheten. bilen, " motorcykeln, "scootern och mopeden, som svarar för Åränspors. ten. Mopeden 7 "hår dykt upp.i be-t.-, sydande : åntal -på ländsvägårna i i = rätt detta "AT:s . holly under den stora Miss' Universetäv=, lingen fanns en hel del läckerheter att beskåda. "Under utprovandet av baddräkter för tävlan undrade nå- gon skönhet om det var tillåtet med ”falsies? d..v. 8. lösbröst. »- — Absolut inte, sa miss: Steward från ": Catalina." Swim : Suits.. som "hjälpte flickorna med baddräkterna, "Det blir inga ”falsies”:i' den här tävlan! . Efter en hastig titt runt rummet tillade hon: , . ' — Det sbehövs, inga! for övrigt: "med. hänsyn till att: den vi "frisläppta" den 1 jul ER tv lagars - tyd rafstrejk i Västtyskland i maj, -som gjorde att många tidningar. över. hela landet inte . kunde utkomma har nu: av arbetsdomstolen i Köln” förklarats för illegal, och LO 'har ålagts att till; tidninzen Kölnische Ryandschau = betala ett. skadestånd på ” 6.000 mark, erna att tas ut en extra. dn med 30 öre. per: kilo,.. vilken beräknats höjning. ” Denna, "avgift skall ån- ' vändas. som. bidrag. till mjölkpris= AiNäggec "Tillgången: på ost är f. n. god. och, produktionen. har under. sommaren varit. större än. vanligt. art än under senare år. Allt. / N Alex Esser et och sedan höja red 4 kronor, när ,- : fria förhandlingssystemet som in= ""' har -dessutori-:att räkna !med” are" ungefär motsvåra. en. .väntad pris '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.