Nä NE -. Från den amerikanska 'sängfron- Dagens namn 3 slet vo ROLE, Solen :. går >.upp ned kl. 19.22, - ET AUGUSTIN fi "Solen "går ” upp i kl. ned kl,: 19.20. ” Vid er större, station på 'väst- | kusten-- berättar: Signalen; hade Villa "Terra =, = sommarparadis <> för husmödrar "På Villa Terra, SLKF:s se :; mesterhem' i Falkenberg, , har : Omöjligt hindra > ; ”dödshopp? från :;" Katarinahissen? : sommaren igenom kusten och . Halland lovprisats äv de hund- > ratals husmödrar från alla håll: i vårt avlånga land, som där” njutit en välförtjänt semester. «mån tagit vara på alla möjligt heter till bad och promenader, - Det dåliga vädret till trots har > och att Falkenberg fått en stor Ki "Kal issen, 'en "gång i tis Cen. tillsammans med: telefontornet stockholmarnas. ; främsta 7 turistat- fraktion, har av' bår anledning korimit i gen "på sistone.” Det: hör. a leri. ända” sedan" 1883,: då ' den "plats i dessa kvi Hjärtan, "det har sämstämt och villigt in- + tygats, då semestern varit. slut.-: Semesterhemmet har varit ”full= belagt ,. hela, sommarerl, "och ända iippskattad . äv -levnadsti niskor. Enbart under allrä” den har. två: dödshopp företagits Gärifrån;' Exakta, antalet ”självmord "under åre Katari fram till ' slutet. av september torde det. vara i det närmaste fullbokat. ter per' gång, omtalar förestånda- rinnan, fru della Spina, och det har varit: "kvinnor Norrbotten "har. kanske. varit: det län, .som sänt de' största -grupper- na;-men för: övrigt har ,det korh- mit. gäster: "bl.a. från Småland, Stockholms' län, Örebro län för att nämna. några, Och de har: varit mycket nöjda med sin. västkustse= mestér; trots' det 'miserabla: vädret — det har män ju tyvärr inte kuns nat göra något åt: «sg sb smile + För, varje. grupp : har. anordnats en :utflyk' inåt. Halland, och dessa -) har varit mycket uppskattade,. För .de'allra flesta är ju Halland enbart .— Vi kan ta emot 25 till. 30 gäs- |' från hela landet, | ISDet får inte foörtg: : längre; 'utän” de 'som: K ir sänsvaret r. hiss gendst beordras upp: stängselanordnin- en förtötnad in- "speciell och maka- + rv | KINESISK ' REGERINGSCHEF. be- I skij. Här "ett "nytaget. porträ söker: Stalin. - Stalin : har i Kreml möttagit.. den kinesiska regerings- chefen - Chou ' En-lai vid"tillfället Rärvoro också Molotov och Vysjin- "Chou: Enlai 2 2 lar levererat 18,580: ton Ceylon | gummi. till-Kommunistkina sedan EN i'maj' 1951 förbjöd sina med- lemnmiar ätt: sända strategisk: krigs- ektör:-Ernst Persson. i' KF; Det här dystra pro- hlemet. har vi dryftat inte en utan otaliga gånger.: Personligen" är jag av "den uppfattningen att: den nu- varatide Katarinahissen i detta spe- ciella. "hänseende är" ”säkrare” : än vustning på ' vårarna. i En dag gick trafikehefc ; till sjön 'för att se hur långt ar: betet .. fortskridit, Reparatören stöd då öch'rev sig i huvudet | över. något problem. rot . Jaså,. Andérsson river sig i huvidet, när han tänker, insköt | : trafikehefen,: Med: mej är det tvärtom. Jag river mej därbak, vär det är något viktigt. 0 . Man river sej där man har I förståfdet, anmärkte Andersson torrt och fortsatte sina bestyr, .; Från sängfronten. ten” berättas om: en betagande ny- -het'för äkta makar. '. Det rör sig om en dubbelsäng, som är försedd med telefon, radio, televisionsmottagare, ' elektrisk .. ”snarkväckare”,' vanlig väckarklocka och -Juftförnyare.. I läsbordet, son kan skjutas fram och tillbaka, finns "en automatisk blad, vändare.”"I sängen” är vidare in= byggd ett medicinskåp, -som är för-' " "set med ””BIt”Upptätiktigt, ocksä” sömnpulver, som man säkert kan få stort. .behov-av i derna. vidunder= "liga amerikanska säng .;: sc Ir om Liftning i ren kultur, '— Din -mor klädde rej"alårig 'så extravagant för:att fånga 'en karl som du gör. Vänta '— Men så fick hön:o hon. fick! Lills. ven . Att. förlåta en person som" starkare; än 'du "själv, ' det knappast "kallas 'en dygd, : —— ckså vad är kab skönt är” ett leva, att älskh | var blomma ' som vajar och vart Petar os Htet-djur,: =. sa somövstrider och strävar i världen dör sön a Bå Btorj sög . 1 mörknade' trädet ett fågelpar T bor, 0 stannd och, lyssnar till. Zågl od "MAS BÄNgon Ile " och andas in doften:'av hav:och : "ock BV tångl oi anv syr : ar flyga, de skria: så Be fiskmås sein 0 rgällt ös ia ot and 'över gulnade fält," i Si Tännéa-Norold. : hel 7 vn in em 3 " "I kanska -F att. rikta uppmärk trafikchefen . .en' motorbåt.; En |: ett. kustlandsk och :förvånt sin föl ör från > järnverkstaden '| har "också varit stor, då man fun- | från hisserj, företaget av hrukade ha hand om båtens ut-' | RE ” i r nit att : här finns: både' skog -och "verklig inlandsnatur.-1I fjol sommar . Hade man också. anställt er simlä? rarinna:— det är ju en mycket stor del av gästerna som aldrig tidigare varit. vid kusten öch 'ännu' fler är det; som aldrig lärt sig simma! Ty= värr har man inte kunnat anord: na några simkurser i år, men bad :-har dock it : | tillvaratagits — att det enligt väst- kustbornas åtsikt varit ganska så kallt .i de sälta böljorna har min= sann inte "avskräckt. = ">: Sie. Radio i bilar minskar trafik- säkerheten? . Amerikanarnas ; intresse :f sportvagnar är kolossalt och im- porten av engelska Jaguars; As. ton Martin, Frazer Nash liksom italienska "Ferrari; Lancia och nu senast Mercedes, är betydan- de. ". Det. amerikanska : märket 1: | Cunningham börjar mer och mer b att':kunha ; konkurrera -med de eurgpeiska vagnarna och. i: sin senaste version skall den ameri- - Vagnen -. förses -: med Chryslers starkaste motor på 300 hkr, Strax under 300 km./ tim. ; ligger: toppfarten. och det bi .; Att det' bästa sättet att min- ska ”slitaget.: på däcken:är att älltid ha "dem lagom pumpade; vet "förmodligen alla. bilförare. Vad man däremot inte alltid bar klart för sig är, att det inte går att-'” kontrollera lufter 'omedel- bart efter en körning; Gör man det visar mätaren alltid för högt I—": differensen kan uppgå. till mer-än 25 proc. ”— med påföljd att vederbörande kanske. släp- per ut i stället för att fylla på. "Däcken skall vara kalla när luften kontrolleras, annars finns det :: ingen. möjlighet till avläs- "För någon tid .sedan kunde man ' läsa att 'televisionsappara- ter, som kunde beskådas av fö- raren : ej fick användas i bilar inom USA. Det låter groteskt rhen det: finns faktiskt exempel på fall: där: dessa apparater va- rit indirekta orsaken till olyckor därigenom! att "föraren förletts N hot, på ju räcka ett tag, tycker man. |" é. Efter varje uthopp e till detta land; heter: det i: ett. meddelande från Ci s hu- vudstad Colombo: : skall vi mera kunn: götar” bildligt talat över oss för. Skyddsnät'i stil med dera; . J att svära, både i Småland irc vå 1947 "Om jori åvisar profes. F ätt det . innevarande "århundradet skall . medföra ” detsamma " för "jord- brukarnas ”vidkormmende,' Ma- skinernå skall utföra ' det "håt- so da, tunga ' arbetet," visserligen, Det. kan' hända ' att "århundra- det innan "det är”slit' kommer att få bevitina en mekanise-' ring "av jordbruksarbetet, till vilken 'vi i dag bara sett bör- . jan; "Men" här träder 'i "storå. "delar av vi "Med rätt” eller orätt br Andrae inte kunde finna" något syndigt" lätt srmålänhingen ”" svor "över: stenen, Hade ;biskopén "rätt så är många svordomar : redan förlåtna, "men ännu " återstår” många anledningar påstås att biskop. Tor NT stenfa:ti Stenvagnen' presterar ett helt ningen sedan gammalt haft störst ömfattning” där, Under 1951 hade tbruksnärmnden > 3 > 1 och an« norstädes, "Stenen 'är”' ett avsevärt som drivits till denha” förtvivlade handling för att 'slippa er till sy= nes outhärdlig tillvåtro; har 'vi letat efter" möjligheter ”att åstadkomma ännu bättre skyddsäriordningar' än de; som" redan finns. ? NE ; De räcken," som” omgärdar : bron dver' Katarinavägen "jämte självå hissplattförmarna, är så pass höga som iman rimligtvis kunnat. göra cem utan. att därrvad, spoliera ut- siktsmöjligheterna för allmänheten, En fullständig : överbyggnad, + rät- tare: sagt inbyggnad; av hela gång- bion plus: plattformarna är natur- ligtvis > tekniskt "sett : möjlig att åstadkomma, ' men” därmed 'skulle man "också totalt slå sönder de este- tska "värden ' som bron och hissen vänds av tr sk ärer, får väl ändå” anses uteslutna, "2 sEisvin | "De" två senaste dödshoppen har företagits - mot” Katrinavägen;: Det händer emellertid att levnadströtta människor i stället” väljer" att från plattformarna kasta . sig ned mot Siadsgården. Åt alla håll är emel- lertid ; ;skyddsräckena :av:- samma halv "meter, förefaller likväl lätt att komma tillrätta' med för den;som ”bestämt "sig”. För några" år sedan lyckades: en av. hisskondul genom, kallblodigt ingripande”-för-, hindra ett-'dödshopp. Det blev en vild .:brottning ; mellan ': den” unga flickan och den levnadströtte man- triserna nen.:;: Men. den .gången' räddades så höjd och konstruktion.. En och en, rationali; hindi och har ”sä- kert" medfört : att "många jordbruk lagts öde; - och långt” flera. skulle det. blivit: om' inte: jordförvärvsla- gen: it hindrande ”. 1). De steniga jordbruken är ju kan- bi 3. G ? ik län : 1.390 förrättningar "avseende inre rationalisering, Av. dessa' av- såg "icke "mindre än” 978 stenröj- ningar med en 'totalareal av 1,183 höktar ' och .kostnadsberäknade till 1873,550 kr.. Av bidragsmedel 'ut- tigt jord gate ock Tikare > at > + från :sten och stubbar på. ett. syn< herligen : oländigt "tunnland hos -en Eränne,. Det tog bara ' ett par da- Bar,. Den '80-årige.' mannen kände ingen ' könkurrensavund gentemot '' den " moderna "teknikens : triumk, = > . Han ' erkände 'oförbehållsamt att, ' det "arbetet skulle. han. aldrig. gått . i land med hänvisad till de gamla de +' lantbruksnämnden (till och : avskrivningslå tatsbid ske oftast k med, ut- märkt. skogsmark. och -har - därför | blivit - eftersökta spekulationsobjekt för icke jordbrukare, ie co : När den' yttre. raftionalis ingén diskuteras' bör det inte förbigås i vilken mån det lönar sig att:be- fria" åkrarna :från' sten, .så att, de kan arbetas 'med. maskiner. I gam- la tider frågade väl inte bönderna så -mycket efter lönsamheten, Ste- 'nen var en fiende som bekämpa- till stenröjning av 946 hektar kro- "Som nor "537,250, jordägarna . redsk ' Och» skulle han gjort ) | det lika bra.— många stenar hade fått bli kvar — så Kade det tagit, åratal Co ros. ov ch 5 Allt talar för att stenröjningen "Med ” all "rätt ” säger. lantbruks. nämnden att stenröjningen' ifråga om den inre rationaliseringen ' in- tar : en "dominerande ställning och åtminstohe för" vissa: delar av: Jä- net torde " få betecknas som : en föregångare ”till- framtida” storleks= Yationalisert des, och det påstås åtmii att ålandsbönderna brukade ta poj- alla händelser ett. Läkark ritik, mot läroverk: Eandviken, :' Å Bergstad, "har tfälliga personliga hygien, Han kviiiserar också skarpt en. del skol. wrdningar, . som "enligt" hans -me- ag inte fyller .något ändamål Den personliga hygienen lämnar, r” läkaren, mycket övrigt att ön- ;. Flickornas .. dåligt Jackerade fxrger-. och tånaglar, försedda med örgkanter,. är. ett .av. de. många. "lagen, Allt för. många elever fö- refaller också vara. totalt obekanta red även ' elementär : munhygien; ta det oavbrutna" snaskätandets, tid, Ten allmänna hållningslöheten och bristen -på disciplin: anses höra väl | bli som en integrerande del av den Rya livsstilen... MPR Pont ; Mah: kan fråga 'sig, skriver, läka- frä vidare, väd det skall tjäna till sla" dyrbar fid' på: något så amt som hälsöprt da och dylikt då alltjövi! ett inte litet an- fal lärjungar,:t '$ allt arbete för btet +» förnuftigare .:'matordning, får vilket inte är minst allvarligt i det- |" + förnuftigt ändamål? Läkarén "ifrågasätter j : skoltävlingarna i idrott i början av höstterminen fyller något 'som helst förnuftigt ändamål, Hela början" av terminen splittras geriom ått dessa lokala idrottsstjärnor skall fara om- kring och tävla än här, än där. Och ella dessa s. k. idrottsdagar '— vad Kd nar de;till, frågar läkaren." 2 , Slutligen konstaterar läkaren all- männa klagomål över "hemarbetéts. oerhörda : omfattning och 'läxläs-. ningstiden Men, säger han, hur är det jämfört med förhållandena . för tjugo-trettio år sedan? Är det inte helt enkelt så, att det är för många, gom 'sitter i den högre skolan; som inte "har: några förutsättningar för | > de bokliga' övningarna.., Allehanda nervösa rubbningar, t.-o, m; i form av sömnsvårigheter, talar sittspråk, a ”; STOCKHHOLM 7 Sn Bkogsarbetarna, eller i varje fall deras talesmän, synes inte vara så värst intresserade för en ev, socia= å lisering på det skogliga området, Ut - gsindustrin kräver Ingen söcialisering läge, .som sannolikt ' inte. kommer att'.upprepas, Av. betydligt större intresse för vårt. folkhushåll än in= dragning av. dessa-vinster är att de används. till en upprustning: och-ra- televisionsprogrammet ' ; istället för vägbanan, '. ". stiftning inte varit aktuell ännu. Antalet ' televisionsapparater i bilar är här förmodligen mycket blygsamt "och det blir-istället den vanliga radion-som kommit i skottgluggerl. Även. om radion an, vara av 'godo och verka sti- mulerande på t, ex. långkörnin- gary-är expertisen enig om. att den 'också "medför vissa riskmo- ment, ec Möllan MT NA ka | "Vid prov som gjorts i Tysk- land -Visade det, sig att'felman- Öövrer :i själva körningen ökade ned 20 till 70 proc, när föraren ” ihade knäppt på.radion och allt- så. splittrade ,sin- uppmärksam- het, Siffror som onekligen talar ett: tydligt språk, särskilt: som undersökningen: gjordes "med -ett stort antal personer och följakt- ligen får anses som. relativt till- förlitlig, ===> >. | ; I Europa har. någon dylik lag-] kterna för deb t om so=- av "skogsindustrin - och åsoclalders cialiserin bolagsck ” 1 industrin. För ..J'Ta stenar, medan :de:' vilade mid- karna med sig.och bryta upp någ-. : Inom” de" mera stenbundna områdena ;' och "där ägosplittringen är så : stor att en ; lagning - av brukat dag, Nu heter -det. alitsom oftast, att visserligen. kostar det så myc- "I ket. att göra åkrarnå stenfria;' att; man :får köpa jorden en gång till, bruka dem." Dessutom bör 'det- na- LIVSMEDELSBRIST' IGEN I Till ”jordbruksrevolutionen '; har ' emellertid = de" mekaniska > hjälp- i medlen ' för : stenbrytningen : verk- samt bidragit, Staten ger. den sitt stöd,: och: det är inte: uteslutet att det kan ges resonans för ökat. så- dant.: Den motion: om viss skatte frihet "för . stenröjningskostnader som "väcktes vid ' vårriksdagen av hr: Jansson i: slogs. visserligen, men. det ' tycktes vara en allmän uppfattning att det var ett fall framåt. Det måste våra ett : nationalintresse att öka :pro- duktionsbetingelserna, i synnerhet som ''man' inte 'vet hur snart" lä- get "ifråga 'om livsmedelstillgång= en kän. vara omkastat; Vi vet:hur snabbt' det kan" skifta. : och . därför bör vi icke inrikta oss som om de men" det är” nödvändigt :.om ' man : överhuvud. skall fortsätta med att kr och naden, och för Kronobergs lä Benestad mfl av) heter endast "skulle medföra ökad '| Sandler, som för en tid sedan stu-: är en"sy 1 viktig detalj i den'-'jordbruksutveckling "som" är > > eller i varje fall synes :'vara ofrån- . komlig.,Den kan framtvinga eh re- vision "av. uppfattningen om karga och 'magra bygder — ett relativt . litet ' jordbruk med tämligen väl tillmätta skogsaresler -torde.:-kan=" " ske när allt kommer: omkring visa... sig ” minst - lika | trygga och lätt skötta som slättbygdernas, Rickard ” derade; bl. a. stenröjningen i: Små- land, fattade efteråt! sina - ing," synes 'vara- den- enda. framkomliga "vägen intryck så,” att. förr: var Småland” ” : terril attt Nu: ä till. mindre arbetskrävande +. och ner ekonomisk" jordbruksdrift. Den öm "redan "nämnts: handlades 976 företag.: Den "utgående :-balan- sen blev: 1,096, : Bidrag” kan utgå med”upp till: 40 procent" av ..köst det ”; under :: 1951 - blott: 51 som ;erhöll dylika, 4; "Siffrorna synes 'visa, a jämt är oerhört mycket "ogjort. på denna front, Kostnadsberäkningen för företagen i” Kronobergs " fjol beräknades ' till "cirka: 1,9 milj.| kronor, medan” siffran .:för hela landet var 7,4 milj. :I Kronobergs län :blev: medelkostnaden-i fjol 1,560 kr: per hektar, men den |; var " avsevärt större än för landet i dess helhet, beroende naturligt- vis på markens. struktur. : —' BEFRIANDE ' GLÄDJE IA. rats "kan: det vara "i ordbrukatnas men dit är det som alla vet. oer- hört långt. Framförallt: måste . det vara : ett. nationalintresse. att icke de väldiga landsbygdsområden, där stenen har sitt hemvist, göres. omöj- liga : att driva jordbruk i,'. Det skulle innebära att -de - lades: så ! gott: som' öde, och. det 'kan !vi, väl! inte ha råd till. . : NI » Stenröjningsarbetet . pågår också i väldig' omfattning... Om 'Krono- bergs ”. län därvid tages 'som ut< gångspunkt för betraktelserna, be- ror det'inte:på att detta län är | ensamt om problernet, men 'd&t-må kanske medges att -det är” starkast] ing av erat, 3 på ratig- ka- N. Ad cd på :: konjunktursomslaget ” och - den utredning 'om de; statliga ' företags- formerha--som redovisades. fi och disk des-.-påya igressen, anmärker ”Skogsindustriarbetåren” s, Utan. -tvivel' > är : det +; vinterns skr gsvinster,-som inspirerat -motio- til ". D detå L verkade någöt förlegada” med"tanke i "den ' privatägda ida sig av sina ”övervinster” I en" sådan 'uppi rustning?” En" rad" företag kommer säkerliger "att göra det:i' der mån de” erhåller byggtadstillstånd;" Re- striktionerna på detta område hål lef på att lätta. "STA tillägger: 555. «Diskussionen Yom hur sh strin”. disponerar”sina ; vinster: dén nen ti domsförburidets' kon- gress, '-heter: det 'vidare.- Man hår, tagit + intryck" av 'pressuppgifterna' om. ;'övervinster” och atser' att om skogsbruket: och - skogsindustrlerna varit statsägda -hade dessa, vinster det allmänna till. godo, >.” I sit É I noligerat än. - till i ett exceptionellt "noterna a vikand Konjunkturen den ' hårda konkurrertsen:-på "världsmarknaden, behovet av teknisk upprustning och strukturrationalisering har. aktuali- serat + behovet av;en offentlig. och hela; + skogsindustrin , - omfattande bransohutredning, En.sådan. utred- ning; kan vidtas: utan några förut-' sa tfallade.. ägningar i. det ena.'. eller |” -Itar- ”na TA an 1 att ' bibehålla konkurrenskraft på | :där' och att stenbryt-" SPå de: I; beredvillighet att arbeta bort ste- nen behöver ingen tvivla, om man något känner inställningen hos bonde på-en stenig gård, Där trä der, in. en halvt. extatisk' glädje över ” att besegra. en naturfiende och de flesta är väl föresten också beredda ' att acceptera ”trevnadens betydelse '' för + mänsklig . tillvaro, Den :: som : skriver, detta tror sig knappast ha: sett exempel på: re- nare och ärligare glädje än hos en; gammal små! inning, som haft sten- brytningen .nära nog till yrke; 'så länge” han : orkade, Han' var: med; och" såg på när en: väldig cater pillar :på ett: par dagar gjorde rent” NG Tr, att bryta sten. - "lan ATT” BESEGRA STENEN: . "Yvette Dugay: filmar. hos: nia . versal .när det är. användning ' . för söta och. välskapta flickor i . .bakgrunden: eller för staffage 4 Ej men ” fatt | det rikare "men: stenfattigare; > ; Man 'kan' tillfoga" att, utvecklin, en fortsätter i samma riktning; 0 i os: Henning" Peterssoj rer vv gå gar har fått mottaga: en ,donatiöni k på 10,000 kr av £, lantbrukaren oc ee numera. fastighetsägaren ' Emil An-; dersson, Skoghall, Svenljunga, 'och hans-" framlidna maka - Kristina, 5,000 "ki har sålunda överlämnats! till kyrkorådet” i. Svenljunga, och. > 115000 kr till kyrkorådet i Örsås -at4 ” förvaltas "under namnet Emil och . Kristina .. Anderssons ' donatio fond,- Medlen . skall” .begagnas kyrkliga ändamål, : i simhassängen;, Det lämpar han "3 Big utmärkt för.” Non : vt - ARAKAASAKAAR MARMAKRASNANBARASSAAAAB RAMARNA RANANKASADANA SARAS AMAASAADSA + ONS LS et Lah AHASKABADANAGAASSAALOAKAMANARDARKAD. olms : Tidning a NYOCSTSFCSESTEETREFTFFEFFI YT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.