rr H i i i - fronteras med sin familj att aceep- i br. - H pä far HL LL manet sa eriv FEL LTR CERT LA d Erlander avstår . 1. STOCKHOLM. (TT) ' Statsminister Erlander och en del ;kholi har fått Gaston — huv i'Jean : Anouilhs pjäs: ”Resande utan ba” gage” - har ' i kriget förlorat sitt " minne éöch vägrar när han kon- ' tera sitt forna jag. Han beslutar sig tillsända brev, innehållande ett vift pulver som man misstänker, är gift.. Avsändare är en 35-årig sin- nessjuk man. i. Ulvsunda, som har tagits om hand av polisen och förts bryta sig ut ur den dj av iskall egoism, sadism och häm-= ningslös njutningslystnad, 1 vilken han som poike var fången, Olycks- 2 händelsen har” inte bara berövat + > honom hans minne, den har också på ett avgörande sätt förändrat hans själsliga ” struktur. Han - har genomgått något' som 'ärftlighets- forskaren skulle kalla ”mutation”, d.'v. 8 ett språng i "utvecklingen. En helt... ny människa med ' nya möjligheter, förhoppningar. "och målsättningar har: vaknat till livs. Men uppslaget är genomfört på 'ett gmialiskt. sätt. Sällan har den friå viljans' och det personliga avgörän- " dets talan förts ined så stor retori: kraft som i dé partier av pjäsen. fär Gaston mobilierar' hela sin tarkeskärpa för att tränga in i det förflutnas "dolda "sammanhang" och . komma till klarhet om sitt verkliga jag, Särskilt i scenen mellan honom och brodern hustru drives. upp- e'-pet till sin spets genom” "att den onda principen, ”förkroppsligad 'i svägerskan, främtvinger det befri- vande beslutet; Ingen kriminalpjäs "kan vara mera a spännande ä än detta "stycke, - 2 Maria ”göhtldknechts | tadiotninnen utgör en av de verkligd oaserna i "de f.n. fätt slätstrukna kvällspro=. : grammen, Fru Eshildknecht 'är" en "det levande ordeis mästare emedan | hon själv är 'en levande människa som ständigt. förnyar ) sig. Senast talade hon'onr sina 25 år vid Dra- maten på ett så personligt medryc- ; kande sätt att man satt som troll- bunden. Men "så figurerade" också |” 4 heres persongalleri namn som Tor + Hedberg, Harriet Bosse, Anders de - Wahl och 'många andra, "Tor Hed- berg hade varit hennes 'chef i 11 . år och omständigheterna kring hen- |; neg första sammanträffande" med honom var ganska märkliga Mån- ga.. av . de kommande stjärnorna, bland dem Tora ”Teje och Inga 'Fid+ . blad, var Maria Schildknechts ele- ver vid :Draämatens' elevskola, Den flitigaste, mest ambitiösa: lär Karin Kavli ha "varit, ' den intelligentaste Ingrid Bergman, Men den skygga- [KLAN ste .av..alla.vat nog:'Greta” Garbo" | hängare till: Islams lära k i och Gustafsson: 0 svar rädd. för allt ' främmande och't. 0; m; hade svårt, att övervinna sina hämningar inför kamraterna. Mycket upplysande var vad Maria Schildknecht- hade''att . berätta om de älika rollerna. hon '” ebvelat, . resp. .. inte -spelati Vilket : djupt konstnärligt allvar talade intet ur den förtvivlan -hon kände, när ; hon inte lyckades få grepp om He ' vigs "roll i ”Vildariden”, He kommentar till ”Fröken Julie” var värd att läggas på minnet". äv, alla . våra skådespelare, Hon hade" sett rollen spelas av en äv. sin tids nest ka - 2: Blektri ering Kombinat: eller :De- uppburna skådespelerskor, Pres' . tionen var på sitt sättt överträffs lig, Men' Hedberg sade: till henne: 'Tänk' på att: rollen kan" upplevas till si jukt där han tidigare vårdats. Pulvret undersöks f.'n. av. kriminaltekniska "anstalten. Brevskrivaren hade enligt ett par morgontidningar för bekanta sagt att han skulle ”döda sina fiender”. Då man kände till hans sjukdom larmades polisen: Hr Erlander be- kräftar att han fått ett brev med pulver i men: inte fäst sig hämn- många brev från sinnessjuka män- niskor, säger han. De hot som" ut- talats har jag inte tagit så allvarligt och det pulver, som bifogats en'del, "har jag inte smakat på Giftet var första klassens. Kriminalpolisen ” håller nu på at undersöka varifrån. den: sinnesjuk som hän sänt i i i brev till. bl minister" Erlander.” Vid förhören inför polisen har mannen inte” velat uppge var. han” kommit över :de vita pulvret, som är ett första klas- sens gift! och som om det intagits brev, som mannen; sänt; till" några försäkringstjänstemän i Stockholm, azg till, förklarades att han önska- de att de” skulle dö. OVÄNLIG SYN på våra breddgra- der. Muselmän i Regents Park. Ar "från brevpulver : värt vid detta. — Jag får ganska 25-årige maniien fått det pulver 5 kunde ha medfört döden. I ett par |' som han i'sin sjukliga fantasi fått K De: fö de minister Malans inhum + ses Mir: medlemiar. av den. n färg Å rs tan man fortsätter hår På bilden g ade örelsen äntrat en fö av är Malans polis, + på vilken : anslag på såväl afrikanska som engelska kungör att: den är avsedd a för européer. I det tåget rullar: in" spå stationen i , Kepstaden. gör de färgade, sitt gemensamma tecken med tummen, Samtliga. arresterades : Nu är. det eh massa "insändare i pressen med anledning av mordet att polisen, som ju :dock,: trots allt, ska arbeta till” ällmänhetens "skydd, |' porde ha ingripit mot Hedin. så fort överfallet' mot” fästmön" blev känt, Det finns de: som insinuerar på att det nog skulle skett 'om inte Hedin varit polisman: och maj inte ville göra ' något, ' som: kunde” dra ' ner polisernas: anseende; Att' det blev sjufalt värre geriom underlåtenheten tänkte väl ingen sig.: Men det är nog rätt vanligt 'numéra att polisen inte; tar "så allvarligt på 'en för< seelse.' Brottsmålen: blir så många och besvärliga ändå att klara upp. Både polis” och allmänhet har fått sitt de avtrubbat bå- 9 för .närvärande i London: Här 'ses delegater : i. strumpsockerna och med. ansiktet vänt mot Mekka för- rätta på, utlagda: bönemattor vilka eji det mkansvärda sovietryska här för- de genom, den, tilltagande -brottslig- heten, och genom den mängd "av förordningar" och, restriktioner s drällt- ner över oss det, sista å ' H tiondet. : Man förstår " behovet” av. regleringar, men man tvivlar: på att denna mängd av påbud "och dettä. ständig" ändrande. av påbu- den från månad ll månad bidrägit de begåvats med aktiasvärda förnamn,” Det. är ingen mindre: än deh kändaltidningen, Literaturnaja Gazeta, ett av réginmbns ' mäktigaste språkrör,:som anmärker . på föräld- raoförständet att: pådyvla : nyfödda Fn gräsliga namn som tektor Detta svärmeri Fä det sor tecken]- där för. längt” menar den på olika sätt, Då lossnade det och Maria Schildknecht såg plötsligt i fröken Julie inte bara den degene- rade adelsdamén: utan även flicke-, föräldrarna" att visa bättra vett. Vad är en funktionär?” Vä i ,batnet som vuxit ua till med drängarna i staltet. Hon lycka- DN des skopa sin rollgestolning, A Fyra hu herrar satt i Vill ålmina och | diskuterade kommunens bekymmer med anledning / av. "sjörogleringen.. » Området . är lika stort som' hela Sörmland 'och har endäst 9,000 i in= ”vånare, bv vilka många ger sig av söderut emedan de jagats bort från "sina gamla .gårdar,. I fjol flyttade inte mindre än 250 fjällbönder från i trakten kring Vilhelmina. Man för- står, att de 'som har, fiske. till sin försörjning anser. att hela grund-, H valen för deras existens är spolie- rad. Det. var Lars Madsén som i ”Landet runt” försökte få det käns. liga ämnet belyst från så många utgångspunkter som. möjligt. Växer säte TA lioasbadlt vid Bodensjön har frågat folk, vad en funktionär är för någonting, Bland de märkli- gare svaren som ingick var följan- de; ”En funktionär är 'en telefoni krigstid” ”En man. som det luktar illa efter”, ”En tidningsman — jag har” sett det vid Sportevenemang”. ”En soldat som löpe över till fi- enden”, En. fynkronär 3 är en au- er är människor som täcker sin näsa i allting". VMi i Dragspel: "Världens dragspelsmästare drab- bar ihop den 13 sept. i den hol- ländska badorten Scheveningen för ädel tävlan om ”Coupe' mondiale” dvs. : VM-värdigheten. En mycket farlig tävlingsdeltagare är -15-åri-" ge italienaren Davide 'Amzaghi, som äger titeln "världsmästare. med] till, vördnad för lagen, - Det första. vår riksdag bör ägna sig åt är en. revidering. och ned« skärning av de många förbud och |' påbud' som ' är svåra att hålla i få folk "att efterleva lagar som de inte. erhåller " kännedom : om: Inte alla har tid att plugga Svensk För- fattningssamling 'och andra dekret ideligen. Några ' måste sköta. det produktiva , arbetet, :Och ärligt folk bör veta när de är inom lagens rår märken: eller utanför, > : Genom '; detta förordningsraseri har "skapats en mentalitet 'som gör det .. till". god: sport att överträda: lagen så mycket som går utan att bli upptäckt. Man åker utan kör>: kort tills polisen tar en, man gör, det och det, bara inte någon ser det, "Vi klagar på: "ungdomsbrottslig- heten. ' Det påstås att det är bris- ten på aga som skapar den. är det inte i stället den ständiga bristen på vetskap om och vördnad för det som ska- ge oss tryggHet och ord” ning i samhället? ur Hur många ungdomar sitter inte i familjerna och på arbetsplatserna och lyssnar på hur de äldre har lyckats kringgå eller överhoppa las gens bestämrnelsér utah straff. Man lånar "ut sin sprifbök "mot lite eri sättning, man kör lite för fort, nian dar lite. med från utlandet det inte upp en nism som: måste skada Norrland: ganska slående dick var fgentliga intressen? frågade han ite Äger ni verkligen dessa fjällsjöar . det är fråga om? Måste vi i Sörm>- land ha skuldkänslor varje gång vi trycker på en elektrisk knapp? Gubbarna blev inte svaret skyldigt, De lämnade uppgifter inte bara om ovärderliga skönhetsvärdens sköv- ling och om sjöregleringens kata= 'Turistföreningens ordförandes redo- görelse för de krafttag som tagits i syfte att stimulera turismen, Men även detta projekt med inkvarte- ier för fjällbondgård när man varit på resa, man begår diverse orättfärdigheter mot nästan också, bara man kan. Är det inte. här ungdomen ' hämtar ' sina ”läro- spån? Är det inte här den lär sig att lageri är ett slags- försmädlig desgård som man bara hoppar (på vilket man redan offrat 60,000 kronor) torde vara dömt att för- falla, om” regleringarna fortsätter att, förstöra landskapets skönhet. VV; —. strofala följder för b ar ” derlaget utan androg även skräm- mande I på byråkratiskt som fick tillfälle att bemöta den beska kritiken, försökte visa att översitteri och godtycke. Den cen- farhågorna för k framtid var betydligt överdrivna och ska- trala ledningen sitter liksom' balk. om en järnridå, sades det, Planer- na hållas hemliga och ingen äm-' betsman kontaktar i förväg de kommunala myndigheterna för, [1-3 tala om de pl di + dorna inte så farliga som man ville | göra gällande. "Men känslan kvar- stod hos lyssnaren, att en' stor tra- över när inte polisen är i närheten? , Att de äldres små lagbrott kanske; inte blir så farliga för samhället; som de yngres bilstölder, kvinno överfall, rån, stölder, förskingrin- gar och sådant beror kanske mest på att de unga inte ännu lärt sig den gamla rävens försiktighet, i i Skåne." Och nog har man rätt ili minnet och efterleva. Man kan intel för” v fnären?'. >” Gehom den siffran för, detta år ökats. Men. én god -såk;har hi nt. Mördaren är än- | då borta, Vi slir gratis : till. trygga åt sor frågar big "om int "grovt spio= neri Och" rånmord "borde straffas med livets förlust.” Det vore barm- härtigare' både mot brottslingen och an efter de tig åren. blir Wi -yvs nog lite över: att vi ”ävskaffat: dödsstraffet, men vi har inte-tätt att yvas innan avskaffat "morden; kvinnoöver- Ilen och rallt det andra. Det' går "att taför grunt och enkelt på saker och ding, Det blir ingen vörd> trygghet i'dess hägn. Det är denna I trygghet vi måste skaffa oss så fort som för 30-år sedan grundade säll- nad för lagen :om vi inte kan känna I LONDON oc Reuter), " En "brittisk; fyrmannaexpedition anträdde”i går" en resa” till Sahara, där den skall: undersöka möjlighe- terna” till nya” 'skogsodlingar. Chef för" expeditionen är Richard Barke, ökenområ- det" och '. undersöka -m jligheterna till nyodlingar i stor 'skala. I vissa öräråden : skall försöksskogar plan- | teras<soch ”ävsikten är 'ått araber skall. engageras. för: vård av. sko- : I garna : "under: ett år ' framåt. Efter | denna tid räknar man med att sko- garna skall klara sig själva. .. Ökenfärden' skall företas i en "bil som är försedd: med särskilda fil- ter” et; var. ingen större vi kan, Vi. avrättar, inte inördare, | | Någon: "fara på färde är det -emel- I höstvete på rot, som 'stod färdigt] : z Expeditionen skall kartlägga res- |. H terna av, forna .skogar öknesand borta” fråm bensinen: och |/ , setta filmversione av STOCKHOLN. Se - oo d ver större delen av landet - — det refaller som om endast de öst- ligast ,, belägna. landskapen skulle ha sluppit. någorlunda lindrigt un- dan -— tycks trots allt sm inte hå, påtagligt" förminskat :utrikterna till en hygglig skörd Men fortsät- ter 'regnandet ytterligare | tid i kan . läget -bastigt försämras, | understrykes från jordbrukshåll il skilda : delar av :'landet. Sol och! ne är vad jordbruket nu o- gängligen behöver om skörde-. året. 1952 skall bli av man haft anledning hoppas på. Rapporterna | pr den "15 juli var som bekant cvanlij nåsamma. I de Mellansvenska länen och något längre norrut ser man fort-"' farande , ganska optimistiskt på si? tuationeri. Här har. höstsäden ger homgående varit. rätt bra i år, me- dah 'vårsäden klarat 'sig' mindre gott, främst beroende på för ringa ärmé;. Överallt — blir ': det likväl förseningar, här och var. upp till kanske ett par veckor, och. detta dröjsmål erbjuder . vissa ' risker. lertid ännu inte. "I väster har skyfallen formligen avlöst varann, men inte heller där finner "man hittills skäl till ängs- lan trots. de förseningar, man nu nödgas räkna med. ”" Stormen för någon. tid sedan, då Tylöhus lades i aska har likväl för jordbruket i bl. a. Hallands län betytt besvär, avbräck och ekonomiska bakslag. Den: förstörde sålunda" en hel del för . skördetröskorna. -. Åtskilliga gårdar . drabbades . härigenom av Fläsket ej dyrare : ” köttpriset dalar STOCKHOLM" (ET) n ' Med hänsyn till den goda tilll gången på fläsk'blir det förmodii ger ' ingen : ytterligare prishöjning när den statliga subventionen helt avvecklats i höst, framhåller direk= tör G. A, Holmberg i Sveriges slak! teriförbund för DN. För nötkött kan män t. 0. m.; hoppas på prissänk- hing när "slakten har ökat, ågon ; Mi ögelangrepp.; : över mellan 150 och 200 kr, [betydande Någon kän- ning av stormen "fick" också hav- ' och vårvetet.". Merete "an senaste tidens. kraftiga regn r doch derha "beträffar märkbart, fö rat utsikterna för en god. p skörd; ' Den otjänliga vi dfört "mycket starka äe har me ' Atskilliga förda - trutare både västerut och på shåd- ra håll har " valt; så spruta bort blaster 'måd .kemit ler för att på så sätt stävja an- greppen, 'Förslagen I 10- -åring vittjar damväskor' "GÖTEBORG (TT). H En pojke i tioårsåldern och. san= nolikt : kemmahörande i Göteborg ' efterspanas Pojken har specialiserat sig på att stjäla 'portnionnäer från äldre da- mer. På' tisdagen utförde han sin 7 SS fjärde kupp. = ön : Han begagnar sig av en mycket förslagen metod; och ingen av da=. merna har. misstänkt att pojken haft för avsikt att stjäla, Pojken gär tillväga så att han brukar frå- . ga någon äldre dam om vägen, coh" ' slår följe med henne och erbjuder sig bära hennes väska, som han 8e- dan påssar på att tulla på pengar. Pojken. har. på detta sätt kommit Ungern före USA med”. ” tredimensionell film" - Ungerska filmindustrin. - gör. an- " språk på att ha varit före USA då vr det gällt att inspela, tredimensio=. nell. film. Den första amerikanska " tredimensionella "filmen. visas ib New: York "under" loppet "av sept. rtrånad; "medan tre. sådana. filmer. rédan ' har. :visats på en.biograf i . Budape: nell fil ter det: i en av ungerska dustrin 9, spridd broschyr. En fjärde tredimensio- Hotellgäste NN ; Vaktmästärn, vad är det för slarv. med skorna? Eh svart och en brun! = :Vaktmästa: — Nej; nu tror "jag alt jag blir ni ;prig — det är andra gången det händer. mig i dag! fået z vad' de västliga Tandsäns 7 | metoden att " av polisen för stöld. - under inspelning,. he-- ” aven ve RET i | STOCKHOLM; . > Månaderna och aren rinner: iväg, och därmed "rycker. också den tid- punkt närmare, då televisionén kan tas i bruk även 4 Sverige. Sakkun- skapen har angivit 1954 som ”bas- å än st . Nykterhetsrö 'elsen här råkat ut . för ett ordentligt blåsväder, och den som svarat för detta är ingen mer jeller mindre ärv "chefen för A/B Trafikrestauranger, . dir. ' Fred Ar- "nell, - som : släppts ' fråm på Stock- holmstidningens kultursida den' 18 aug, och. där gett nykterhetsrörel- sen en' ordentlig avbasning. Nåja, kritik skadar ju ingen; om den ba- ira kommer från vederhäftigt håll) ock: dit” borde 'ju direktör Arnell kunna väknas, Hans artikel utvisar ; emellertid, "att han besitter mycket "litet : kännedom ' om nykterhetsrö- relsen av i dag och i vissa avsnitt är artikeln rent av löjeväckande. svenska ” nykterhetsrörelsen”, :skri- | ver direktör Arnell. ”Vår levnads-| standard höjs på bred front. Upp- I lysningen - stiger på alla samhälls- 4 livets "områden. Men när det gäller folknykterheten ' synes framåtskri- | dandet ha stagnerat. Vad månne-väl | | detta beror på? Från det allmännas | sida aöslås' årligen ansenliga sum- ror till :nykterhetsfrämjande ända- mål; Nykterhetsorganisationerna lec ver och verkar som förr. Som förr.” Redan på detta tidiga stadium av artikeln " har direktör Arnell röjt sin bristande kännedom om nykter-. i hetsrörelsen. Det torde ha gått ho- inom spårlöst förbi, att ”nykterhets- rörelsen under de senaste åren på grund av penningvärdets 'försäm- ring i realiteten fått allt mindre och mindre anslag. Skulle nykterhetis- klara sig på de är alldeles di ma. Vi kan inte få trygghet .och arbetsro 'i samhället om vi inte skaffar oss lagar som vi kar vörda gedi f.'n håller på att las i vårt” land och att den obönhörliga och de skaror sorå kan unn:t3, Fit optimistiskt inslag i den annas tek ångvält krossar mycket sam inte enbart kan räknas i klin. och sen gå in för att. lagens råmärken 'i allas intresse ska respekteras och lika av ven 2-1 vara månde ' gande mynt, Conieun, . N vet skrevs för en tid sedan ot. j anslag; som” lämnas från det all- sida, skulle sannerligen in- te mycket bli gjort, Dessa anslag torde i verkligheten varä”en obe- "tydlighet ” möt vad som offras av medlemmarnar i de "olika nykter- hetsorganisationerna. Ng . också ' skäppan full åt nykteristorna, och dir.. Arnell tvivlar på deras ideali- fét "och intellekt. .Är det inte sna- rare” direktör Arnells idealitet man bör tvivla på. Hari drar sig inte för att kritisera nykterhetsrörelsens ar- i” bete, men ' uträttar själv, ingenting för, nående av "ökad folknykterhet. Det är snarare det egna ' vin ningssyftet ” som "till: stor del "fått diktera artikely? Och vad det bris- tände intellektet beträffar, kan man ju fråga sig,” vad direktör Arnell har för uppfattning om sådana 'her- rar . gom: 'Nelker, md ; skog, "Wagnsoin," Lund m., fl. Det: är något” galet med den): i ”Betecknirigen nykterist är ned- dragen och förstörd. Vad skall: van- ligt hyggligt nyktert men 'oregistre- rat folk kalla sig?” undrar direktör Arnell Här. är "dir. Amnélls & artikel fal tiskt löjeväckande. Han tycks vara väldigt ledsen för att han inte har något. välklingande och vackert namn att sätta på : sin egen förträft- liga person. "+ . Vidare verkar dets som om direk- tör Arnell anser nykterhetsrörelsen vara ansvarig för det nuvarande re- striktionssystemet. Han - tycks så- ledes helt sakna kännedom om att det nuvarande systemet möttes av 1 starka och att man inom de olika nykter- hetsorganisationerna är eniga om att detsamma" bör ersättas med ett system "som inte innebär att mot- boksåldern blir ett slags myndig- hetsålder. "Till sist är direktör Amell hjärt- ligt välkommen med förslag till nya riktlinjer för arbetét för ökad folk- tstånd nykterhet. Har han något Positivt | att" komma. med, kan han säkert ' vänta ” nykterhetsrörelsens stöd. ” LAHOLMS TIDNING 6 AN år”, div. s. då skall Stockholms- on sådet ha sin TV-sändare klar, Därefter. blir det successivt de öv- riga landsändarnas tur att inrange? ras i nätet. : - "Men för att ” TV-drganisationen skall fuhgera perfekt krävs. bl, a, en stab "av väl utbildade: service- män. Öck här har Sveriges. radiö-' handlares riksförbund tagit, ett Iov- nämligen se till att dylik utbildning ordnas. av fransohens fabrikanter och detaljhandel ” "samverkan. Verksamheten" 'anses "kunna starta nästa år. a LA 4 ;- Servicen - av TV-mottagare shari> visat sig vara ett av de svåraste probl | att bemästra i b med införandet av TV, påpekar | man från "nämnda: förbund. Enligt 'amerikanska uppgifter är endast c:a 25 proc, av radioservicemänneri kapabla . att ”omskolas” och klara |) TV-service.: Uppgifter från länder, som haft TV en längre tid, anger att behovet av servicemän är i mes . deltal : c:a 2 pr 1,000 mottagare. Därvid. "menas ' goda : servicemän. 1: utlandet har man' uppdelat service; I männen "i. olika. kategorier, "varvid kategori A” utgör sådana personer som kar 'en god teoretisk och prak-: itisk utbildning” och som kan leda servicearbetet, Kategori B' är så dana, som kan klara enklare ser- viceuppgifter självständigt men; som saknar grundligare fackutbild- IE och” kategori €' 'slutligen : är h 5 dlodnta. en hela tiden fordrår Här. måste vi först ke oncentrefa - Servicemän an väl fåtti dana perso: sin tur lära | ett tillräckligt antal så ner utbildade kan de i upp sina medhjälpare. H anta att siffrorna van Zäll Sn ska förhållanden skulle man unna räkna -med att 20. A-servi män skulle kunna klara 10, motta gare, vilket antal mottagars motta. orimligt "- under - T Räknat V:s. antalet motta holmsområdet - Uppskattas = än Pr fr således skulle kräv ing 200 Viomän. väl Kvalifi icerade ser "att kora snabbt igång. Från bör- värt Initiativ;- detta "förbund" skall É jan. :måste:" man :sovra noga”"och i undvika för' stort bortfall från kur= ', serna; Kostnader och kursupplägg-. ning samt administration torde bäst känna uppskattäs 'och:överblickas av: lämplig : fortutbildningsanstalt, .. exempelvis statens hantverksinsti- tut; uttalar Spear ysk övi ögvaktare Georg Kössiwetter har dömts till. 2 4 års - 7 fängelse för att han bedrivit € en pri- ' vat kampanj för att- hålla turistér och jägare borta" från” sina revir ge- nom att "bränna" ned ”raststugor > och - jäkthyddor uppe i bergen.. "Mannen. häde: också gett: sina underlydande order” att "sätta eld på hyddörn: När de skyldiga skulle ställas” ii sv egick en av. de underlydan> de's Iymord,. ”. M Be nat att han flugit sitt rea- "rö remål, söm "radarstationerna Had > observerat över; Chicag [Fa Jag gav- order om att skulle vägleda oss och om det” "Var - . nödvändigt vår vi beredda att ram» ma de- mystiska fö emåle låde Maitland, : i Men: vi passerade Nr tefc jet och varken såg « sam Nan. med : någontin | siefatsjägaren”, :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.