Yr YYfvterYyrer NYCCEENY ENYYYTSSTE RE OPENS NYTT eYeNCEROTY Vid” Hallands. jäns Tinodlareförenings stärma | i Laholm i fredags gav verkställande" direktören i Riksförbundet Lin DIREKTÖR. HEIDENDAHLS FÖREDRAG PÅ LINODLARE. : ; FÖRENINGENS STÄMMA, : ”och Hampa en intressant red: VAR a redogöra” för framtidsut.. ”sikterna på linmarknaden är en mycket svår uppgift med hänsyn till : nuvarande labila ” läge på textilområdet. "Jag skall börja med .'en redogörelse för de se- naste årens prisutveckling på lin. -därifrån . försöka "draga. några :" slutsatser om utvecklingen för den : närmaste framtiden, . ss "Under åren omedelbart. : etter. krigsslutet häll sig prisét på lin- fiber ganska konstant på världs. '', marknaden i närheten av då gäll "lände svenska priser på" motsva. rande kvaliteter, (Då. jag. talar om: världsmarknadspriset på lin. fiber,. menar jag priset i Holland och Belgien, där något statligt stöd eller statlig reglering på. fi- bern icke förekommer.) 1949:öch "framför allt "våren ' 1950 kunde't en " säker. tendens till prissänk-. ning. spåras, så att världsmark. nadspriset då: var på väg att sjunka under de": svenska linpri- serna, Emellertid var efterfrågan på linnevaror fortfarande så stor i' Sverige, att linfiberpriset här It kunde bibehållas oförändrat, ON Koreakriget vändpunkt, | ” Sedan Koreakriget utbrutit un. der. sommaren 1950 skedde emel. dertid en markant förändring. i prisläget; Priset på alla de vik- tigaste ! textilråvarorna ' sprang 'i höjden, Den kraftigaste stegrin. gen berörde ullen, där priset steg 509 å 600 proc. under ett” halvår. "- Bomullen ” följde tätt -eften och även" linet. berördes givetvis : äv denna... ; allmänna ' prisstegrirg. Emellertid förekom: på linpriset icke: sådana kolossala Hopp: som på .: ull i och. bomullspriserna. Först. från och med 1 april. 3051 kunde: linpriserna med hjälp ”.statens ”. fordbruksnämna :: höjas : med 718" proc. för tågan och-28 proc." för blånorna, Dessa priser förblevo - oförändrade -på ' svenskt lin "till 1951 års utgång.” «De höga priserna vid tidpunk- jen för 851 års sådd” | &jorde;". att | "spänd slinodlingarna' Holland, "Belgien och Frankrike ökade från” + én "normal . odling på respektive " cirka”19,000 'har,' 24,000 har och ".40,000 "har till: respektive :30,000' . har, -34,000 "har 'och 55,000. bar.; 1951-' års skörd per arealenhet blev också ganska stor, även öm betydande -:skördeskadör uppstod.: . När denna stora skörd i-början av :1952 kom .i'marknaden,: hade : rustningspsykosen lagt. sig; Sam- tidigt; minskades" också : efterfrå” gan. på . tetxilråvaror . till exvilt bruk,' Resultatet: blev 'en krattig "prissänkning på världsmarknaden från och med februari-mars i år. Även "de" svenska linpriserria ha givetvis måst följa efter världs. marknaden, Vid 3 olika tillfälten hittills> iår" har vi nödgats gå med 'på prisreduceringar:av så fö . dan storleksordning, att linpriser- na nu äro betydligt lägre än före set" enligt vad jag nyss nämnde höjdes" med 10 proc, för tågan!| och 28 -proc. för blånorna, För- "handlingarna : härom. föras' som bekant mellan. odlareorganisatioo > nerna och spinnerierna inför sta- : tens joräbruksnämnd, -. År textilkrisen : "övervunnen? ad kan man då med utgångs- punkt från denna tedogörelse för utvecklingen under 1951 och hit. tills under -1952 draga:för slut. sats rörande prisförhållandena på linmarknaden under den närmas. te framtiden? : Ja, nu kommer vi delvis in på gissningarnas områ. de, Men frågar. sig naturligtvis > då först, hur. kommer situationen "att te sig på textilområdet i. all- " mänhet? Är textilkrisen övervun- nen eller 'måste "man räkna med ;. en: ytterligare skärpning i. den- . samma? Prisutvecklingen på lin. fiber' är givetvis i hög grad' be. roende ' härav, Tyvärr måste man nog "räkna med att textilkrisen är långt ifrån övervunnen,.-'men så mycket är. säkert, att-en viss stabilisering - har inträffat under den. senaste tider, För närvaran.. de finnas inga fiberlager hos be-' fedningsverken i Holland, Belgien och Frankrike, : vilket ' måste be- « grund av det praktiskt taget to- tala försäljningsstopp, som :råd- de "1 början av året 1 förening med den osedvanligt stora skör- den. från 1951, 'på gamma gårg som det är glädjande ur vår syr, punkt, ty då några lager” icke tynger marknaden; kar man räk. na med att efterfrågan numéra är god och att köparna icke vän- ta någon. ytterligare prissänk- ning; Rustningsindustrien arhbetår sonmt bekant för fullt i alla län- ”' der'och de fiberlager, som fabri- kerna” uppköpte 1 panik hösten ; 1950 och under 1951, torde nume- ; ra vara upparbetade. och lagren foråra påfyllnad, Även efterfrå- gan på linnevaror för civilt bruk torde komma att öka, sedan all. « mänheten fått klart för. sig, att - någon ytterligare nedgång! i pri "serna icke kan påräknas,' : '. Området "och med: utgångspunkt |. prishöjningen våren 1951, då pri. 1 : för lin pris ' Belgien och Frank ; täcks ej. > varit' så ktionsköstnaderna, : behållas | tionskostnaderna, verken '. var « Med närmaste tiden, som + täcker . vetvis .. icke; delse, rande omfattning. i Sverige, För att” dast:.; kvarstår omkastningar förlita konkurentländerna avsett . resultat i beredningsverken, "verken i mäste man se den som vidtages. hä, här i-Laholm och Riksförbundet — lin porteras från de, Många liknande det avtal årligen upprättar med. Oljeväxtodlareförening i Se Emellertid ha vi under de senas. te. två: åren börjat Upparbeta en exportmarknad för Svenskt lin. frö till utsäde, På detta område har Holland under åtskilliga år | varit helt' dominerande, Jag kan nämna, att :bland : jordbrukslan- det Hollands export av utsäden av olika slag, intar spånadslinet den främsta platsen, Årligen ex. Holland . 7,000— 8,000 ton spånadslinfrö till utsä- framträdande 'spå- rike, . " Tekniskt försprång kostnaderria icke ' täckts." bekant går det icke att under en längre tid producera en vara till priser, 'som. icke, täcker produk- Därför måste 'fiberpriset helt enkelt höjas, om den i dessa länder.urgamla spå. nadslinodlingen skall kunna - bi. "och... konkurrera med aridra grödor. Att man därstädes | för en. stor del av 1951 års skörd. kunnat nöja. sig med ett F-pris, seom icke täcker produk. kan nog till- skrivas de goda vinster, 'som gior des 1951 och tidigare, Berednings därför ekonomiskt väl rustade, när krisen kom, ingen: La ” Produktionskostnaden innebär, ”. . skall - måste man' därför. bibeh helst öka det teknisk r framtid, Då det säkerligen intresserar - vår läsekrets” åter- j.8en videt här i i något! beskuret skick.” : : "under den "kommande: sä. songen, är att halmpriset höjdes mitt under skördetiden i Holland, En annan sak, som' också t ta lar för en förestående” prishöj- ning är, att fiberpriset i sommar lågt; att produktions. Bom lin. ; sä Återhämtning att vänta, I anledning av. vad ovan sagts tordé inan vara berättigad dra der slutsatsen, att en ytter. ligare återhämtning i linfiberpri- serna är att förvänta inom den men hur. stor den . väntade prishöjningen" blir, är. däremot. omöjligt -. sig om, Såvida inget. oförutsett inträffar 1 likhet, med. Koreakri. get, kan ' man icke vänta något |- exceptionellt högt linpris som un- der 1951, utan sannolikt kommer priset ”. särskilt - med hänsyn till 1952 års stora skörd i västeuro. pa. att 'stabiliseras. vid: en nivå, beredningsverke TS V I produktionskostnader i" Holland och Belgien och ger skälig vinst, samtidigt "som halmpriset sådant, att spånadslinet kan kön- kurrera' med andra grödor,' arbetskostnaderna "och prisläget i, allmänhet är lägre i Holland sc en ”i- Belgien än i 'Sverige,' innebär en' dylik prishöjning” gi. att man för det svenska linet får räkna med 'så- | (dan: höjning, att statsbidrag icke erfordras,. Emehertid kan en be- tydlig -minskning av bidragsbe- hovet vara av nog så stor b> ty Man får nämligen förut. sätta, att statsmakterna kunna bli' tveksamma, 'om alltför stora 4 belopp skulle, erfordras till 'stöd- jande av en så begränsad odling som: spånadslinodlingen,” även om linfibern .är av stor betydelse ur' beredskapssynpunkt, bidragsbehovet därför är, desto större är givetvis statsmakternas intresse att stödja och bibehålia en linodling av i huvudsak nuva- att uttala . blir Ju minére .stödbehovet så små- ningom skall kunna minskag ka- dikalt, helst så långt att det en. som en garanti mot dumpning ellet andra tvära i marknadsläget, får man emellertid icke enbart sig på prishöjningar på lin på världsmarknaden, Som jag förut nämnt, kommer vii varje fall icke under de närmaste Aron ifrån den belastning, som våra högre kostnader i förhållande till en vara som linfiber, där det in- hemska priset göres helt avhäng. igt av världsmarknadspriset, Om uppnås, ålla och a försprång som"vi här i Sverige ha i :förhållande till. de oftast betydligt mindre och icke så modernt utrustad, Holland Som -: ett led i: dess e berednings. och Belgien. a: strävanden rationalisering vid :laholms. | verket, Mycket" har. redan uträt. tats på detta område icke minst jag är överty. gad öm, att önskat resultat kom- mer att uppnås 'under innevaran- de garantiperiod, vilken sträcker sig t.o.m. försäljningen av 1955 års skörd, Alltså fom, är 1956. "traktas som mycket märkligt på |- ycket Å "Export" av "svenskt linfrö, Boteäningevernar andra stora försäljningsartike] är som bekant frö, Därav leverera; kill oljeslagerl enli, lan statens jordbruksnärmnd och och. hampa, , som staten s huvudparten gt avtal mel- : Då jo Den > > sogslitna. frågan. om 'en ny kulvertledning genom Stads- parken "i Laholm: från Värnen "itock: :ned + till' Lagan vid Docks ser nu ut att inom en inte: allt för . avlägsen" framtid kunna komma. till' utförande; Vid sitt [sammanträde :i måndags ” beslöt nämligen ' "drätselkammaren; att detta arbete skulle utföras” i star dens 'egen regi, ;.--. .: Tidigare : hade beslutats att staden skulle infordra anbud 'i på arbete då detsamma ansågs. "allt för betungande för stadens egen arbetskraft att. utföra. - Arbetet hade; för ' några år sedan kost- nadsberäknats i, 105,000 kr; men de inkomna anbuden visade helt | : andra siffror: Det lägsta låg på 217,000 ' 'kr.," sålunda, mer än dubbelt ” mot” beräknat och de övriga två ändå högre. Med an- ledning härav - beslöts, att sta- den” skall "utföra" arbetet: i egen regi. En verkmästare. skall' an- ställas: och folk tagas in extra för detta. samt bemyndigades vattenverket att” anskaffa eller låna nödiga maskiner,» . På drätselkammarsamman- | kostnadsberäknats till 25,700 kr. (Laholms: stad utför själ. n kulverten: genom Stadsparken - ENTREPRENADANBUDEN ALLT: FÖR. HÖGA... trädet, - som” hölls undér ordfö- randeskap ' av bokhandlare: Ei- nar Lindgren, : förelåg även: en Kn äred i Uddareds vägsamfällighet. : : Jämlikt lagen om enskilda vä- gar ' kungör . länsstyrelsen, att styrelsen fört Uddareds' vägsam- fällighet «i : Knäreds kommun, för vilken "Vvägsamfällighet läns- styrelsen? "denna ' dag : fastställt stadgar, "utgöres av kronojäga- ren Gösta Johansson i Uddared, Hishult, Gunnar. Nilsson i Ud- dared ' och ! Oskar .. Svenson i heldel: andra" frågor. Stadspla- neförslaget . till: det Klinkerska området : nedanför prästgården godkändes” efter en lång diskus- sion huruvida här -borde bli sex sju.:-eller åtta tomter. - . Vatten och avlopp för detta område har Enligt förslaget, som godkänts gar -kungör Sibbalt. med Georg Jönsson Å Kårarp och Egron Johansson i Kyrkhult's såsom suppléanter, ” Bästhults m, 1 byars vägs. samfällighet. : Jämlikt lagen om enskilda väs länsstyrelser att gas till "tomterna. Den: stembolagets " lokaler 29,000 : kr. återkommer. ” av länsarkitekten, I blir det ett 18 meter brett grönbälte- från Dan- ska” vägen” ned till Lagavägen, En :mindre bit av prästgårdens trädgård; kommer : också att läg- mångomtalade läktaren på Stadshotellet blev också .fö- remål' för "överläggning och. be- slöts att gjuta upp. de bakersta bänkraderna 'så' att sikten häri- från blir bättre samt sedan läg- ga korkmatta på golvet; Till att utföra. reparationsarbetet i. Sy- " antogs byggmästare "Anton Jönsson för Vidare” förekom en del 'andra ärenden: till vilka vi styrelsen för Bästhults m. fl. by- ars ' vägsamfällighet. i Knäreds och Ränneslövs kommuner, för vilken vägsamfällighet' länssty- relsen denna dag fastställt stad- gar, utgöres av "Fritz Jansson i Björkhult, Knäred, Karl Ferdi- nadsson' ; i 'Bästhult,: Gunnar Hansson "i" 'Timmerhult,: Gösta Johansson i -Timmerhult:: och | Knut "Persson i Björkhult med]. Gösta Antonsson-i Bästhult" och Axel Svensson i Björkhu suppleanter: Hult-—Tommareds vä : samfällighet. . po - Jämlikt . lagen om ' enskilda vägar ”Kungör länsstyrelsen att | Enligt vad som meddelats oss Pågår viss omläggning av "redo- visningssystemet : inom ''de” er: kända : sjukkassorna i Bohuslän —--Hallands erkända ”centralsjuk- kassas 'verksamhetsområde.' La- Holms Tidning" hår: därför vänt sig ' till "föreståndaren för La- holms - erkända" ”sjukkassa' hr Valfrid'Göranssdon, för. att få närmare-redapå :' vad bärande' viss omläggning: 'av. interna. arbetet. inom sjuk] sorna, Till att börja me Iokalkassorna företaga e medlemsinventering,s varpå ses dan -skall' grundas" vissa arbets- uppgifter öm bl.a. statistik och omläggning av, yfedovisningsft farandet. | ; I sainband härmed. öretages en annonsering inom området, i vilken medlemmarna uppmanas na. Gerda, Margareta och: Kri- stina ha ju i.de svenska försöken hävdat: sig ganska bra mot. de förenämnda holländska: sorterna och .vi hoppas därför kunna fin. na marknader åtminstone för vis. sa kvantiteter frö av dessa sgor- ter, Hittills har sålts" dylikt ut. säde till -vissa östeuropiska sta. ter m, fl. och vi hoppas, att re- sgultatet . av - odlingen därstädes skall bli sådant, att försäljningen kan öka. ön Do på : a en j Svalövslinet prövas utomlands, - j Vi ha I våras tillstält de stat. liga försöksstationerna. på. jord- bruksområdet i ett' antal. länder, 1 Europa prov på ovannämnda svalövssorter. med-'anhållan, : att de-måtte medtagas i spånadslin. försöken, Huruvida dessa sorter skola kunna hävda sig.1 konkur. rensen framför . allt med hol | ländskt frö får framtiden utvisa, Det skulle emellertid- vara av stor betydelse för linodlarefören- ingarna, .om vi årligen kunde ex. portera något 100-tal.ton frö utsäde från varje verk och för detta erhålla : ett någöt' högre pris än det som ' betalas av. ol jeslagerierha, De fantasipriser på. spånadslinifrö : till utsäde, . som kunde » erhållas '. i olika länder, "I särskilt "våren '1951' men även hösten samma år,”kunna vi icke påräkna i fortsättningen” : -Hol-' ländarna är. redan i. marknaden med låga offerter. Kunna vi där. för erhålla 20 & 25 öre. högre pris än oljefröpriset, få vi vara nöjda, En' fröexpert är givetvis. i alla fall av betydelse. + = = Mot v Jag har nu försögkt lämna en redogörelse för hur man för da. ken kan se på åvsättningsmöjlig- heterna för linberedningsverkensg produkter samt prisutvecklingen därpå, Som :jag nämnde i början är' emellertid marknadsläget "på detta område så labilt, att det lr omöjligt att komma med någ. ra säkra prognoser. Utveckling. en kan därför givetvis bliva ' en annan än den jag här sökt skis- sera, men alla tecken tyder på att prisläget på linfibern kommer att förbättras: under den när. kassan f.n. -sysslar med och hur | den. ser på "sjukkasserörelsen fn. - Herr : Göransson örntalar, att | Svenska Sjukkasseförbundet ' ef-: ter möte med sjukkässéfolk lagt] upp en: organisationsplan,' inne; dra, antingen den sker pr postgi- ro Redovisningssystemet. S i sjukkassorna .omlägges FÖRSKOTTSBETALNIN G: $ GE R SÄKRARE. ST UKHJÄLP. '; - .] Inte" bara att man: alltid vet, att sikten med all den propaganda, ” Jallmän v eller ';'s, k. obligatorisk styrelsen :för Hult—-Tommareds r vägsamfällighet i Knäreds kom- mun, för: vilken vägsamfällighet. - länsstyrelsen denna dag :fast- ställt stadgar, utgöres av Anton Nilsson .i: Hult,' Knäred; Viking att betala fram sina Mmånadsav- gifter, så att .restantier i största Enligt stadgarnd är det ju så, att medlern, som :résterar med :åv- gifter . under mer: än 'tré måna- der, anses vara'skild från" kas- san , och ” därmed" ställd ” utanför rätt till sjukhjälp. Ha : "Det," system, 'som tillämpas på många. håll ' inom :vårt. område och, kanske i. töfre. utsträckning i andra” delar av landet;,' är att medlemmarna" inbetala sina 'äv- gifter pr. ; postgiro, ochi: regel] minst ett. kvartal i. sänder. En sådan förskottsbetalning av avs gifter är alltid att' rekommende"” : ellér. direkt: på "kassans ;ex- pedition eller på: uppbördsmöte. då” sjukdomsfall inträffar har man" rätt till .sjukhjälp då” man ligger. framme "med avgifterna, utan, man slipper även de olust- känslor; som alltid följa med att ligga" på "släp med sådant som jr, ändå "måste. betalas för att man skall få det skydd kassorna läm-. na,. då sjukdom inträffar.” Av- som ' föres, är inte ' bara att få nya .' medlemmar. utan även få behålla 'de;'man har, och 'dettal- sker. alltid bäst då medlemmar- na punktligt inbetalå sina avgif- ter och som nämnts helst, i för- skott. och : I. övrigt kan" sägas om ”sjuk- kässerörelsen; som också fram- gått. av dagspressen, att nu sy: nes steget vara rätt kort till en sjukförsäkring. Men detta' bör icke förleda dem, som ännu stå utanför, att icke gå med. Under den tid, som är kvar, som väl ändå : får . räknas'till 'något år, kan. många ekonomiska" svårig- heter. uppstå för den som drab- bas av sjukdom och icke får den hjälp” sjukkassan lämnar, Från den'1 juli i år lämnar ju' också sjukkassorna : 'sjukpenning" med upp till kr. '14:—': pr dag. Det är att: hoppas, att detta beaktas av dem, som äro med i kassan och som . kunna : erhålla uppflytt- ningi" De, som stå utanför, böra Snarast " söka inträde, : För ar- betsplätser 'och -.andra finnes ju även .. möjlighet att. kollektivt vinna inträde och ävenså att där folkpartirepresentanten dem som ville. ha inkomstprövning, ” Det berömmer » sig av sina insatser skadar 'det inte att erinra: om en sak, I socialvårdskommittén, som lade fram förslaget om en ny och bättre folkpensionering,- tillhörde kunde ha gått så att de nya folk. pensionerna , blivit behovsprövade tack vare "folkpartiet, om inte Persson: i - Hult och Valdemar "Ljungberg ;:i Hultabygget med Arnold: Henriksson i Hult och Gösta '- Nilsso " Hult såsom suppleanter,- + per möjliga ' 'utstråckning. undvikas. | "+ | "FOLKPENSIONÄRERNA har ägnats "stor ' uppmärksamhet Å NE "BONN i i dag. 4 ' Västtysklands mäktiga: social demokratiska” parti: meddeldde på söndagen att dess represen- tanter: - i Schumanförsamlingen kommer att bojkotta arbetet på en: -blan' för ' västeuropeisk - en- het. Församlingen: beslöt med ö- verväldigande majoritet ic förra veckan att utan dröjsmål inleda arbetet på ett konstitutionsför- slag för, ett enat Västeuropa: So- tialdemokratiska - partiets :exe- kutivstyrelse förklarar i en kom muniké "att. Schumanförsamlin- gens ”' beslut "att förvandla” sig socialister bojkotta: europaplan självt till/en. konstituerande för: samling : ” ”representerar : ett ' för- sök av detta "organ .-— ansvarigt endast i ekonomiska angelägen- heter, — att lägga sig till ' med politiska" Uppgifter”. Socialdemo- kratiska : partiet. brännmärkte :också västtyska regeringens be- slut att: mottaga en östtysk de: legation. för "överlämnande av förslag om tysk enhet. — Vi ön- skar 'en fyrmaktskonferens och inte .'runda-bordsförhandlingar med östtyska partiet, heter det. i kommunikén. Den. ad ; STOCKHOLM. i dag: (TT) Ett överraskande 'massanfall med flyg insattes i. gryningen, i morse "mot 'den invasionsflotta, |, som "i om, Gotland. transportflottan har hela natten attackerats 'av kustflottans' far- tyg od. hårda strider. har: utkäm . går kväll siktades: norr. Den". främmande | svenska Ostersjö- manövern avblåstes' kl: bb pats. Man här bedömt striderna såluäda,. att flera äv”. ”asions- fartygen "blivit sänkta, «cc ov "Klockan sex I morse lät över- befälhavaren avblåsa , striderna, Om" eniveck all en ny flott- övning” hållas, då det "blir en samövning mellan alla; tre. va- pengrenarna; = ; som. fått:hamnet VGlada. tyroja- | o ” "är en; av -deras.seniaste in. spelningar, + och : DA” kommer:;.de'. båda ; lustigkur., rarna Helan och: Halvan tt svar : enligt : pressen, TA INGA "RISKER ? ;' korsningar, Hur väl. Du än, inte när. ett tåg är' försenat ' "eller när det kommer, ett [> tratäg.. 2 : i "ens vid välbekanta järnvägs- a kan” itågtiderna;' så vet Du MN : [eras roligaste ket ju inte; - säger så litet, / årets valrörelse; Sa den, att folkpensionens värde un. dan för undan minskats' och den torde numera icke räcka ens som existensminimum; I - valtider är |- ju" konkurrensen om alla röster stor, och” det är älvklärt att valpropogandan. vänder si "även till. de talrika fölkpensionärerna. I /Göteborgs-Posten har Bertil Ohlin” "varit vänlig nog» att. be. svara en' insändare från ”en fat. tig pensionär”, lertid -- så försåtligt formulerat, att det "bör kommenteras, S'k ån: ska! Dagbladet” (bf). kallar = Ohlins' beskrivning ' av. vad som . ; förekom ' vid årets rikséag för ”både missvisande och falsk”; I'övrigt lämnar Ski D; följande : sakliga .. och riktiga version av vad » Svaret är emel|' som . förevarit i: riksdagen . beräffande folkpensic rie Folkpartiet har” inte ' tagit nå- got annat sionernas förbättring än ett över. bud på regeringens förslag: Hade I regeringen inte: föreslagit ett ex- tra tillägg, hade folkpartiet ald. rig kunnat väcka sin motion; Det. är först sedan regeringen lägger fram Partiet vaknar till insikt om att |" ytterligare Och det dröjde innan den. upp- fattningen", - folkpartiets” "representanter i ut. skottet." Då tillstyrkte nämligen preliminärt propositionen, men så kom motionen och då ändrade de mening och reserverade sig, Ut-|' skottsmajoritetens: talesman på- pekade detta i riksdagsdebatten och uppgiften kunde inte' bestri. das av » folkpartiets företrädare. Så ligger det i verkligheten till med folkpartiets folkpensionärerna, ' initiativ till. folkpen- . sin" proposition som folk. ett tillägg behövs, slog igenom. bland framstöt: för as a : När ' folkpartiet i dessa dagar ingsman med åtskilliga > Löntbrukaren Joha Peråson, Asig örtroendeuppdrag i inom förenings-' rörelsen. Han är vice ördförande i Hallands länsförbund av RLF, ordförande och kamrer i Slöingekretseris jordbruksa- kassa, > styrelseledamot i "Halmstads slakteriförening . och Slöinge lantmannaföre ing samt kömnmur nal förtroendeman, 'Om föreningsrörel sen säger hérr Persson: Året js26, slrax >> hörde 7 efter det att jag k :jag inte tänka mig vidlag ' höja. uppmärksamhet, Göransson. . os i " slutar. få bjuda henne på middag... sin - sjukpenning. Detta är även en sak värd all herr . -' | klarat att en förbättring av folk- LOVA. OCH LOVE" -En - engelsman kom in på ett bankkontor för att skicka en te- legramremissa; Han hade svårt . att: fylla i blanketten men : den | : ala unga och söta bankdamen hjälpte | honom tillrätta, För: att betyga sin tacksamhet och kanske också under påverkan av hennes blon. da charm bad engelsmannen att Den unga damen avböjde men bondeförbundet och högern redan från början gått på för alla lika stora ålderspensioner, ;' Sist och slutligen kan tilläggas att både:hr, Hedlund och hr. Er. lander i radiointervjuerna fö pensionerna är den angelägnaste reformen, Folkpensionärerna kan lita” på regeringen, j . , DIMMA, HALT VÄGLAG ' OCH DALIG SIKT : : göres järnvägskorsningarna. - DUBBELT FARLIGA, Stan. na hellre ett ögonblick — se vi redan löst många svåra pro- . blem?. Det finns inte mer än elt ” svar: rpå | dessa frågor: hem från lant jag det första föredraget, om föreningsidén. Uppriktigt sagt var jag inte särskilt begeistrad, men sedan jag kommit” '; "med-i ett. par interimstyrelser och börjat arbeta för de. : I öreningar vi fänkte bilda, började intresset för förenings - örelsen vakna på allvär.. «7 >. : : Nu' nära 25 år efter starten kan : enskt:jord-". "bruk utan föreningsrörelsen. Klart : ör att formerna förverksamheten' "kan skifta "efter" utvecklingens krav, men solidaritetsbegreppet; > föreningssamvelet, måste: alltid." bestå, Och hur, skulle det ha selt ut för 'oss i dag, om visinte haft. våra föreningar? Vilka skulle då” ha skött de uppgifter som före- -ningsrörelsen nu har? Och vad : anseende skulle vi jordbrukare "+ haft;om vi inte tagit saken i egna "händer och byggt upp denna för: i eningsrörelse, med vars hjälp zz . 30 bar skog och avrösningsjord. - . >» Joo Persson äger och brukar en NN gård som gått arv inom släkten . —— från far till sö — sedan 1580, "Den omfattar 67 bar. åker samt mA te 4 a et nn st An SA RR ÅA i re NA re reed sena Ett annat tecken ' på att man |nadslinsorter ha också uppdragits | maste -« tiden slutade direktör |engelsmannen var envis och till och lyssna — än att våga . - Allmänt väntar ett bättre fiber. ii Holland, De nya svalövssorter.. Heidendahl, . si . Bist började hon ge med sig, livett os Ae a — A/V >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.