tv» 20 5 — Ft N san korn | vo Sig : hela världen”. NN 10 hem. kh. - Ljun tTjörby '10 ”hkm, komm; "Rydén. "Veinge 13 komm, -Rydåa, g.skola, Onsd, den. 8. husförhör i jung IPS folkskola kl. 19 kh. ORO i | LÅNOLNÉ TIDNING 1 | Sabbasankar | Av kyrkoherde Folke Gjerulf; -Fjungby, V Växjö stift, ""Vilken år den störste i him: " melriket?” Så frågade Tärjung- : arna en gång och Jesus sv du, ”Den som, så ”ödmjakar' 4 att han blive; nas. Människor mäta" ofta storhet med andra, mått.. Me när själen mötet, Gu V gives inte som är saligare” än att fäg- - gas såsom ett barn i den Eviges) tort ätt var ; då är för visso defil som : så ”ödmjukar sig; att har : Och är det. armar: ra salig bliver såsom” ett barn, dej El a Trons . "Hjältar. och -hjältinnor | - ha alltid. ägt: något -av, barhets tillit” och förtröst den själens innersta;" stilla fjär som” speglar" det evigas skyar? Nn (Jarl Henoner. da det vara nog så svårt. att värna] som om rv ; "och bevara i en värld och i'en Danska” 'riksärkivet >, var, "ett tid som denna. ”Förförelsen m ste ju komma” bred, ' Våldet ' triumferar, viljans . seger i världen?. . och tillit? Jesus: svarar: "Om icke omvänden eder "och bliven |Zarna,'” såsom barn, :skolen" I icke kom- denna ' tid; och "allting var "högst hjärtad. omvändelse" följer ett |så hamnade" Johannis" ”Isopedius |: : förnyat barnasinne; odelad ” för- tröstar kraft, himmelsik. » "Mikael och hans : änglar, går följande: i'strid med draken: — kämpås ”— Då förde - ”Låten" eder icke fö i av: vredesmodet i ' (”Djävulen,:. har kommi ris, hed till eder i stor vrede.”) Vem | na; tidens: fee vågar giva sig i strid med: drar; Eder härmei ken - i kraft. 'av” Lammets | till SN ; blod och i kraft av sitt vittnes- börds ord”? som Varje kristen" Amen. 11.30 a.-skola, ev Skogaby -13.30 kh, -Hälkansson.- 11.15 s.-skola.. Hasslöv 9.30 hgm. kh, Hallind. Våxtorp: 12.45 barngdtj.; 13.30 hgm, m, nvg;: kh; Hallind, Mästocka 10 hgm. m,'nvg, kh. "månd, den:6 försam-: Mästocka skola |: 19: med föredrag av fru Ellamartha . Isberg . om flyk. tingnöden i Tyskland, Kolekt. Knäred, Lördag den 4 kyrkl; sy. kretsarna i Prästgården kl 15, Knäreds' kyrka föredrag av fru . Ljung, lingsafton kl. i E, ' Isberg kl. 19.:Kollekt ti flyktinghjälpen,; sönd, '10.30 hgm kh. Eriksson, 13.,s.-skola; Körsveka skola 15 gdtj. : Hishult '. 10 sskola 13.30 "hem. ” kh, Gustafson. Omedelbart där. efter föredrag av fru Isberg om. flyktingnöden i Tyskland. Riinneslöv 13.30 hgm, holm, "> -Ysby Gamla "Folkskolan 9.30 hgm; kh. Sjöholm, - . Östra Karup 11 s..skola. 13 hgm. kpr, Norborg, därefter inskriv. " ning av konfirmander, Båstad 10 hgm; konfirmations- möte i samband därmed; kl. 19.30 bönestund i kyrkan, Ons. dag .: kl, 15.30: arbetskretsen förs..hemmet,' « Torsdag 'kl. 19 skördeguds tjänst i kyrkan, Hinneryd 11” hgm, såsom barn. gdtj. p. Lennart Alberius Tra. S.-skolan inställd, Efter slut äger konfirmations. inskrivning rum i sakristian, . . Våxtorp, lördag 20 bön. ryd... gådtj. -Betel, Söndag 10 s..skola, Söndag « församlingsmöte, söndag 19 off ,. möte. Vallin o. sångare. Onsdag 20 väckelsemöte, Vallin, Menlösa. Torsdag. 20 väckelsemö. "te. Vallin. .' Klestorp hos Alfred Karlssor Predikan" onsdag " ; Jamnergärd, M såsom” ett, "barn, han är den. största. i himmelri- |. ket,” Ett underligt och ett för- ” ödmjukande :svar," kan ' det :sy- "Ondskän gör sig Kan man under sådana: ; förhållandert Oviken, -". tro på det godas: makt, på guds- Med ' tvivel kommer vanmakt in i sjär len, ' kraften :domnar,- hänförel-] ter sin fader, som sen slocknar —, där den till. 4- [ris ”Isopedius med rätta 'skulle : ventyrs brunnit. Kan man bliva såsom : ett. barn. på nytt — i tro ga | . omvänt sig' och. blivit så som ett barn, ” SS kansson. 14.30 kn, Sjö > Dadligen körmims säckarna sih rev med 'eri okänd stil;:och' då re vägar nu för tiden, ty postvers? sl ket är: enastående att kunna-lö- sa och tyda de allra mest oläs- liga adresser.: Fö! de. det alltför ofta att. breven 2 I melseort :, ty ” ”postdiligenserria och ändra : postbefordrare 'råka- i ide ofta ut för överfall och ble: [vå rånade och "dödade., Om” "et d, ”Jrättats av de gamla; som påstod att:det 5) ökade där: eh lång tid &- | brev avsänt från Jämtlands- 3 res förtroendeman, landsprosteri Erik” Anderssons son; kJohånnis Isöpedius i Rostock år 1564.” År: 1563: dög" fandsprosten Erik "Andersson, och" det” arv, ef Is: erhållit, fick "han: aldrig ,motta- " Detta, "arv "och detta brev 1 kom” aldrig till de rätta mot ty. kriget rasade: under ma in i himmelriket”. Med hel- | osäkert. Men som förut skrivits;] brev "i det Danska riksarkivet och i dett " ev Min n brodérliga I per: it | till :Och fogar |5 ), Sömtligen kärligen, Mäster, Mårten L gav. tillkänna r, EG käre, fader hu ma' "Verdlene! "Vare sig nu e sådana legenheter | om ' vårt. are vedel sig tilldraga kan, låter jag på denna tid vara. . Och förmor- dar "att vår salige fader: have härom utan tvivel Christeligen och: rättfärdigt dispenserat," Så att såsom förordnat vill jag mig gerna : broderligen ”och Christez ligen mig åtnöja. Men efter jag haver" förnummit att för ett, år sedan att Michel varit. i 'Stock- holm ' överantvardat Hans G; mal 600 mark, dem han vidare skedde och, mig orsaken" icg samt -kunniga, Och” .hade jag gerna " hent' att samma "pengar, hade kommit mig tillhanda, dem jag ännu mer fast behöver. Vill Gud jag måtte komma, med -häl- 1 : .|sa, och 'sundhet till mitt fäder- nesland igen; Jag aktär till Gud så snart detta kan konima till en god ände; I sommar vill jag. be- giva ' mig till Frankrike eller Spanien ' ty hittills har 'en resa dit varit högst osäker och farlig enär Frankrike -under. förlidet år stod.i ljusan låga av ett för- härjande "inbördeskrig 'och : alla dess läroanstalter upplösta. ”Än- .mi glimmar gnistorna av dessa. sorgliga oroligheter vilkas: un- de-tryckande utgör många ”rätt- sinnigas förhoppningar. I Dan- mark + är en outsäglig hunger och död så. att mest allt krigs-. folk är döda, Haver och heller inga pengar skall; mer ter med krigsfolk, betala. Men vår. allra Nådigaste Höghet och. . konung, Gud ske lov haveér.lov-ord hos alle Herrar och Furstar i hela Tyska Natione, ja och them så- | som H. Kongl. Matts egne frin- der äre, pulade Electorem Sax; toner - sovorium Regis Denisa i 17 jämn . rinnande "aldrig sinande ström brev från de många post- här och var i landet och dessa brev delas: ut bland dé” oliké "adressaterna” här: och" var, För det: allra mesta känner man väl igen' de olika stilarteri |: na på ens brev men ibland kan. det väl hånda att mani får något stället för att” raskt skära? upp. brevet” och ta: del" av | dess inne” "tiden hän" |5 inte nådde'fram till sin bestärn- |, - mord > och” rån d' Markäryds sr gamla” 1700-tals ;smedja har: be-F mig tillhanda sände, att. icke så|: rbbrättar här om ett nära : åF gammalt brev, som skrevs |: till författarinnans fars mor. , mors. mormors mormors mors et. : Vår: tack, vare denna omstän- dighet” soni' det blivit” "bevarat ann -Hur "såg = det”. ” halländska "landskapet ut för bortåt 200 år sédan och hur levde den häl- ländska allmogen denna: tid? vi får en "ganska Klar "och be: ;lysande bild "härom, särskilt vad det gäller jordbruksnärin- ger eller som get heter ”lant- höskållningen :$' Halland”; av acus. ”Denhé” ”forskningsresan- de” vär ' närmast' utsänd "efter Köglofliga" Kongl," Wetenskaps- |. akademiens instruction” för att jbärmare' studera det'den tiden | gätiska karga västkustlandska- pet... B. ' företog också. ekono- 7 besked. det förstå Eder ligt. vara och skicka g'stadder: :tillfin- skar, : : Eder, alla minå Eon "Systrar och "Edre barn allt det, gott kan vara, både 'li- meligt « och; andeligt. Datum Ro Brevet var adresserat till Jo- hannis Erici Isopedius tre: syst-, i Jämtland, EM vilka” er av formatorn ;: och « Gustaf. Väsas åk - miska. studieresor i' andra "åren. 1772—75. d. av: Vetenskaps- akademien . och ; enskilda' me- tenatei.: " : Färden :, anträddes från Stockholm. :den 26 juni 1773 men han tog tydligen god tid på sig, ty. först 6 sept, bör- jade han den: halländska odys- sén: Vi låta hans nordhalländ- ska resa, vara och ägnar i stäl- let: - hans sydhalländska rese- skildring noggrannare intresse, "Den I 'okt.'var han kommen i: Väpnö, strax norr om Halm stad. Han omtalar 'att: träskor bli" allmännåre ju längre. sö- derut han komer. liksom, bätt- re "sängkläder" Färsk /' sill" såll: des liksom nuförtiden på lands- bygden och: hackåt 'enris: ströd- :des' som: prydnad: på: golven: På -Vapnö . gods: fanns” dikade åkrar — något mycket: nymo- digt; Säteriet: bestod av 4 hem köm naturligtvis aldrig" i frågå. Jag deltog. också. i de, s.k; som-, i. Lund: et Vid dessa möten” och kurser. nå slö kamrater, som som, skolan '. dittills . Detta: fick också ofta |, | Ske iunder stärkt: motstånd . äv de Idre. rarna, .som- under: hela. sin tjänstetid invänts' till ödmjuk.” underdånighet 7 änder | Prästerskapet, vilket”-med ;få | undantag: ansåg : fölkskolans Uppgift enbart vara ön” förbe: fredelse”till konfirmationsunder: visningen” / för” att göra denna mindre; påköstande., Folkskolan var, också ; ännu: ingenting an- ra än. en fattigskola och det- alla" avseenden: En lärares ning' i ett samhälle” berod- icke av. hans: duglighet som gkolan,' och även i detta. avse- ende" sökte /jag, så gott som spekt.. » Första gången Svenska - stföreninger : utdelade ”under- stöd ': för skolresor, sökte: och erhöll jäg 25 kr. till min skola, Vi. företogo' då en'vandring ö- Iver Konga till Ljungbylied och tillbaka över Skäralid,. där vi övernattade,” samt över Röst- ånga, Trolleholm och Trollenäg Turistföreningens årsskrift är 1899, cn "Jag "utgav 1905 ”Skolbarnens Resor”, som såldes av Arlövs- bolaget och användes i ett fler- tal skolor på den tiden. .' : Under : 'seminarietiden " hade min rumskamrat, Johan Hell till bildandet av er kamratför- jening, ”Glam”, och dennäå fort- levde i många år: Vi voro ett tiotal yngre lärare, som då och då samlades än hos den ene än hos den andre av oss till Kåren ur:den: nertryckta- ; re jutan nelt av, "hur" han |t kunde göra: sig: gällande; utom läg g: kunde, att. skaffa mig. re-' hem igen. Resan är oritalad i1: berg, och jag tagit initiativet föreläsningar . och , diskussioner ratlivy' Den,. som vär .värd för - | dagen, skulle bjuda:på frukost lean middag: samt. kaffe och .ci-' garrer mot: en "betalning av summa. -e krona” pr” person; Detja'. Vg. av. desså. sammankomster Av mina” klasskamrater fiek i "uppdrag" att vart femte ammankallå till! karärat- i Lond, -önä. "som; Sat utsikt att leva också fullgjor kvar, 4 nder: essa: år levde nea och jag ett'lyckligt familje.; Ev. Hon, trivdes 'nög-inte” rik- tigt :väl med” det "sällskapsliv, Bom: fekom "där; Det" vänliga vid ett kalas här var, att: rarnar :så.r. fort i som : möjligt skyndade" till” töddyn' och” prif- fespelet, ' medan damerna: sut- tc'i små" kotterier” geh förtala- Be varandra.” Men i vårt lilla hem! trivdes vi. gott... Där föd- des 15: september” 1893 Vårt” första barn, Efter. långt lidande blev "läkarehjälp .-nöd- ö "Men: det. var en ung, "läkare, och” har” "dröj- med sitt ingripan- de, öch bi rnet' "dog, innan det föddes. ..Den.: lilla. graven :på Norra... Skrävlinge: kyrkogård vårdas '; änn. "av minnesgoda "Den 6 atigusti 1900 föddes så Ture Ässar; den 26 mars 11902 Signe. 'Andrea' och den. 14 juli 1903 Nils Folke. Med tre små att passa blev det arbetsamt i hemmet, men bar- her voro Friska och snälla, och därför” . mindre tungt. Det. kunde inte bjälpas. att jag mången gång fann förhål- :|landena där väl små och läng- tade efter ett något större verksamhetsfält : . och "efter.,'en skola, med större resurser, : Så en dag fick jag i Svetsk Lära retidning se, att platser annon- |: serades lediga i Stockholm, och jag "beslöt mig för att söka. Jag blev kallad till prov och fivk fri resa. Det' var den' för- sta gången, som jag var i hu- vudstaden, Jag höll mitt prov och fick gott förslagsrum,; men till samtligi platser valde man tär vikarierande lärare, Yu sot |notarié Anders Gustaf "Barch- | medelst blåsan .|Jat :”Halmstads: mosse" våta | bara korn, håvre och råg utan En = miResa. genom Sydhälland 17 man; under detta låg 52 under- i lydande bondhemman. 500 : lass : hö bärgades och det fanns 170 hästar och nöt (”stora kreatur”). Klöverod- ling , hade. också (efter tyskt föredöme) - börjat + > odlas: — i trädgården, : 'I Halmstad gör vår hallands- resande den 3 okt. följande an- teckning: :”Under vägen ifrån Wapnö - till . Halmstad möttes Halländska ' bondvagnar lasta- de med spannmål som var hem- fan och' köpt 'på Lunnaslätten i. Skåne. Där sades finnas så mycken . säd. på Slätten,. att man knappt slipper fram :ge- nom bondgårdarna för stackad säd”. sosse ae . ; Skåne var "redan de ”Sveriges'' kornbod”.:” rorna:: berodde, mest. på miss- växt i Halland genom' mycket Imidsommarrega. - Annars '' var |det mest torkan på de sandiga |åkerfälten som åstadkom bröd- brist,. tillägger. han. Men. det fanns” .” också, ' affärsbetonade bönder, och köpte" billig spann- "mål i naboprövinsern och sedan med, förtjänst sålde den i hem: orten... Något som: kanske 'in- Itresserar o. förvånar oss långt senare tiders. barn är fåraher- éen "i" Halmstad: Det fanns nämligen en sådan. Varje mor- gon; vår sagesman,- ot berättar : såmlade hån till sig. på gatan, i Lur stadens Fårahjordar.”. : I halmstadstrakten 2ödslade man åkrärna mycket med havs- tång.” Något -anhat karaktäris- tiskt här och f. ö. helå Sydhal: .|landivar en del tobaksodlingar; >Vägen > söder - om Halmstad gick. genom en ödemark — tyd- ligen vad: gamla. personer kal- Y "Utmed Stjärnarpsvägen : var: planterat pil. som. dock inte, ansåg man; trivdes! på "grund av” havsvind- arnä. Som kuriositet kan näm- = nas ”att "på senaste årén har tusentals : lantor ;korgpil. ut- planterats ': hågon ' kni. längre västerut . eller” på ; "Kistingégår- denä "strandängar, "+ Hr På: Stjärnarp fanns" annars skog och -lundar: liksom i' våra dagår. :;' Man: "odlade här inte Larsmässoråg i Vinterråg.. Värrå i Jå Bg: sökte jag i | Lund.c och h fick första . förslagsrum ' men. fick något: ; hundratal röster "mindre än vikarien på platsen; På hös- ten "1904: var-en' plats ledig: i 'Ängelkolm, och jag. sökte den. Ordförånden där ville: ha "vald Jen lärare från Munka Ljungby, vilken han kände som en präk- tig-person: Därför ' blev denne placerad -på första förslägsrurni; oaktat; han'shade något lägre meriter än jag, sor fick andra rurämet, ; Inom. hantverksföre- ningen i staden vär man i Öp: position ; "mot " ordföranden "il; skolrådet och ville därför inte rösta efter häns vilja utan ber slöt "isstället att verka för mitt val... Jag erhöll också ungefär. 2/3 "av de. avgivna rösterna. skolrådets ordförande och riteten:' var” jag 'Salunda inte riktigt välkommen; ” ” -Då valet skett den 31 okt men protokollet härom jur |; sterades "först i november, blev det olika meningar om min till- trädesdag: Det. kunde bero på olika tolkningar, om' det skul- le vara 1 januari eller 1 juli 1905; Jag föreslog "då den ” r april 1905, och så” blev det. I slitet av mars höll jag så sista examen i Norra Skräv- linge,; folkskola och erhöll då tack och present av skolrådet. Så sålde Vi hönsgården och en m vi inte ville. taga med till-Ängelholm.' Det vore orätt att säga att det 'var med saknad vi, flyttade, Jag tror, att. särskilt Carolina var gå över flyttningen." I. - Vi hade dock många vänner kvar där, och jag vet, att för- hållandet mellan [vd och för- samlingsborna alltid varit det bästa. Därom vittnar den vän- lighet och hjärtlighet, som all tid visats oss, varje gång vi senare .träffat samman med -Skrävlingebor. . , (Forts. > ” > härför, -l engelska ” 73: Vr . Korn -« .. 236 travar Havre . 38034 - ES 616446... n srepin "2 köror "Arter As | Summa 1824 travar . (”träfver”) En trave Crave räknade 24 neker.; I socknarna: söder om Hälm- stad tillverkade: allmogen vad- mal,” ett slitstarkt tyg samt ”någöt grovt” lärft.” Men' ullen var' för dyr: Den danska var importförbjuden och bönderna själva” hade " ”inte' tillräckligt mångå : får för att tillgodose den ' rikt” utvecklade" allmoge- slöjden, Boråsknallarna "omtalas =— de är inte affärsmän för ingen- ting. De ha egen olaglig Borås- alen,” ”som "är: 2 å FH tum drygare än den ' krönta Svän- ska.” Barch&eus omtalar att för bönderna "var vävnaden, enligt egna :, utsagor, deras penning- inkomst... Sanden . från, havet begravde den halländska . slät- | i Lördagen de de nå "4 oktober 1952 FOS idésgårå vil strån en" för att hejda flygsan- fa framfart, men ibland blev ; denna ” barriär : åtskilligt för? sunimad. ” Deng” försanrhelse, började redan på Karl XI:s tid i” kriget mot Danmark, alltså.” på 1670-talet, varför man för står ”att' flygsand och sana 2 slängsel :var av gammal dato: Veinge 'och ' Tjärby. 'syndade mycket. mot stängsélparagra- fen Nvarje kommun : hade sitt. 3 strandavsnitt) ; ' ; boat ville i stället" sätta sänd- skydd ' omkring "sina :vångar. Geindividualismen. "=", >: - Om allmogens] matordnin; berättas: nör K : "De äta till: frukost. välling och - sill; till middag Grönkål eller blåkål med gryn uti samt hågot . kött' el, ' fläsk; och fill. aftonen gröt.” Ock om tjänste- folk berättas sålunda: ”Som- | mardrängar hållas här; det är de, som äro stadde från våffer- dag : (Marie bebådelsedag) till michaelis :((mikaelsdagen 29 sept.). för. att sedan få gå på borg på Sillert, ((silfiskö).. teng bördighot. Man satte upp : "Charles. / « Det är alltid "med en viss spän. ning, som man skär upp en. ny: bok för att läsa den, Alldeles ;: särskilt är .detta. "naturligtvis fallet, om man känner författa- ler hembygden och det till på kö- pet är . författarens debutbok. Jan Mellhed — det är som rubr ken "härovan säger hans” bok de raderna gäller — har vid. det här laget hunnit göra sig ganska känd-.med sitt medarbetarskap i. skilda tidningar och tidskrifter. Ei, a. har han ju medarbetat i den blir förresten inte hans enda; ty kontraktet om en ny skall visst redan vara klart, oc: Debuten utgöres ovanligt nog av : en inäianbok, och den har getts'ut'på Lindblads välkända förlag, Nu är, det ju bekant, att författare brukar: göra personli. ga besök på de orter, där händel. .|sernad deras -böcker, skall. utspe- las. Men .med beläsenhet och god fantasi kan en författare klara sig: utan den sortens förarbete, och - Jan 'Mellheds bok ”Striden vid svarta grottan”. & är ett belsgg "Det är en synnerligen originell indianbok. Den" börjar nämligen med ' en förnämlig kulturhistorisk skildring från södra. Halland 'på 1870-talet, En nutida läsare tyc- ker kanske, att bönderna Sven Larsson. i Restad och: Jöns 'Ja- kobsson i Köpinge samt länsman.: nen i Laholm och kyrkoherde Eo- ström "i : Knäred - tecknats" son alitför omänskliga: naturer. Men livet var ju hårdare på den tiden än det nu är;: och -överdriften är nog inte så stor som. den. kan 'sy- nas. Bokens ; huvudpersoner :—- bokens : hjältar är ett uttryck som. här är väl på sin plats — är två ynglingar från Bollalt i Knä. red,:.De har plats som drängar i 'Restad.:. och Köpinge, ' och när sktet till sist' blir dem för svårt; [rymmer de från alltsammans, De sikt att härifrån/få medfölja nå. gon båt till Amerika, I Göteborg ingriper de modigt . och ädelmo. digt vid. ett :ligistöverfall. och räddar den överfallne, som visar sig: Vara. en styrman: på. ett min- dre fartyg, som just. skulle avgå till New York, Styrmannen hjäl ;per pojkarna ombord på sitt far: tyg, och i New: York f£..:: de så arbete på en tvättinrättning, där de :stännar. tills de lärt sig tala och fått ihop pengar till utrustning och resa till ynda Västern, . no: te "De kommer tur Nord. Dakota” och här börjar" eller' rättare sagt fortsätter äventyren, Ty ett stort och djärvt äventyr hade ju både rymningen från hembygden och resan till Amerika varit, I Vilda Västern florerar ännu "på; 1870- talet laglösheten, Det" finns där många modiga "och ' redbara” Dy: byggare men” det finns också skurkar” och "banditer av värsta slag. Dessa ”outlaws” driver” ett nesligt sper även på så” sätt rer och vita. Då två knäreds: pojkarna har hjärtat "på rätta stället och sakhar som sagt inte mod, Redan vid: sin ankomst. till Västern blir” de vittar: tin t Eb sd i | ren personligen eller indirekt, om ; skildringen .helt eller delvis gäl... Laholms Tidning, för vars läsare han således inte är obekant,' Nu +. 3 har han "kommit med en bok, "och - går till: fots. till Göteborg . iave ].ö de ' stiftar osämja "mellan india: I " JAN MELLHED'" et(' ”banditöverfall ”mot. en' obe. - väpnad indian, som de naturligt: vis hjälper. Därmed har” "dé: ges I nast engagerat sig 'i den kamp. -. mellan "lag och ordning & ena si-- dan”och laglöshet & den andra, som pågår i dessa trakter, . >. . ' Läsaren av ”Striden vid svarta grottan” : får : vara. med: om : lika fentastiska som djärva och spän. banditer och indiater. Av de sist. + nämnda har förf. tecknat” én näs.: ten idealiserad bild,: och det kan . de "kanske" vara värda,” DE blev” iv ' fördrivna - från sina fäders . land, och det är ju då begripligt, " att de satte sig, till motvärn, De två "knärédspojkarna, - Som i inte | var” förgiftade av hat : till" röd. skinnen, . lyckades emellertid” få. till stånd ett fredsfö; vita och indianer, : Detta: är i "stora drag hand. lingen. Boken är skrivenrför: poji kor, och säkert "komm läsa den med spänning, det föga troligt, att de skall ve ta uppskatta: den utmärkta. TÅ turhistoriska. skildringen; lä södra” Halland på 1870.talet,. . böken blir ju inte sämré för dån i skull. Förf, skriver en habil sven. ' get, någöt- som noteras” med” till. | fredsställelse, : - ' SKF-företag. permitterar arbetare, ,. - 45 Må torg neneter « - rapporterades på: tisdagen från: två företag. "Vid. AB Svenska ” Källagerfabriken; > Katrine-.. Holmsvérken, ” » Katrineholm, kommer sålunda 45 'arbetars'att : bruk, ", tillhörande: Husqvarna Vapenfabrik, har ledningex för: utskickat att. man möjligen blir tvungen till 'bermitteringar” för ett' antal: arbetare” från? årsskif-' tet. Vid” 'huvudföretaget i Häs- qvarnå har utöver de arbetare, ett upp. : Uppsägningarna ' vid holmsverken är föranledda av minskade leveranser till" Volvo- fabrikerna, En del av de Å5 har [placerats vid SKF, Hotfors' Bruk - öch dé" övriga. kan ormed bart beredas ” "sysselsättning ” N rbetsförmedlinge | [hölm, SO : tjugotal ; tjänstemö sagts —' Farsan ta riktigt ordent.” Förekommer det sånt i er far schaclt > dessa : socken» " Ett. utslag av. den gamla! :bon- Skåne att tröska 'el. till om : Ds sägas' upp: Vid Norrahåmmars . ligt med stryk av morsan i gär. . ska” av det" gamla beprövade sla. on a Ne som = tidigare” permitterats där, . . > Käåtrine-. . genom . ör familj? ? el Lo örskomrige” vad? Dom” spe” d N fe & | : . I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.