po ef FC FO Re fo Pn Ls Å e it. "som blott ljus kan Jippenbara,.. : - gåtfullt djupa är de stunder : a c då. vi helt får glädje vara, - sina memoarer etc, är smått av- l : ha sagt så" härt. . Matisse detta brev: "+- +» ide .30,000 franc jag här - handlare, Chicago”. :V got till era vänner mel”, . begrundar: ' . NES SDULUKLCEUCCLOEG DAMAGASAARAS reretrer 1 blick- punkten. |: SOVJETUNIONENS VERBAL. NOT: tar Danmark. här en frän och rent av hotande form, men $ |den har inte skrämt upp dansk. i och det. har ”försva arna, . : + fastslår . Stödndims- Ti : ningen (fp): eningen med den har' natur- ligtvis varit 'att påverka riksda. gens vedamöter, - som inom :kort får sig förelaga planen på: att ställa flygbaser till .förfogande för främmande, dvs. amerikan: ska stridskrafter redan i freds- tid. Det gäller alltså ett försök att förebygga ett för de ryska intressena obehagligt beslut, som ännu 'inte är fattat, inte att med arledning av. ett föreliggande faktum -hota' "med motåtgärder —- vilka dessa: nu skulle kunna tänkas: bli, r ingen stormakt, igt. ett är. de, många: ”studiecirklarna i vårt land ii höst, åter "samlas. den första studiecir-, Nll+ sin första :studi kan det-vara på sin plats, att denna får en något högtidligare prägel ön eljest. Det är nämligen i år 50 år sedan 'den första: studiecirkeln i modern bemärkel : Vid - hildad, - modern mening i en godtemplarioge . i Lund, med Oscar. Olsson som initiativtaga- re och ledare och med män som en sådan milstolpe är det helt na- turligt att studiefolket ser tillbaka och ser framåt. Har diecirk itz Sterner, Henrik Sjö- ström och gamle Wicander, Wi- cus kallad, vid sidan. Det var utvecklats till vad-dess grundläg- gare. avsåg? Har' den haft någon betydelse . för. deltegarna och för samhället? Och vad kan den kom- ma att betyda i' framtiden? Om studiecirkelns grundare Os-' car, Olsson nu. levat, tror jag. att. han kunnat. könstatera, att studie-"" cirkeln "egentligen - inte. utvecklats: så 'som han avsåg. För honom var: icke” själva kunsk ett lyckok man hede på en gång g funnit formeln för det fri- villiga bildningsarbetets bedri- vande efter årtionden : av vagt trevande. Minnet av. denna märkliga" händelse firas "denna höst med festligheter i Stock- holm -och annorstädes i landet, jubileumsstudiekurser, en hi- storik av Ture Nerman och bå- de vördnadsfulla” och" kritiska mycket prekärt läge. Men: därav följer” "inte, att danskarna låter n skrämma sig av bulirande, toner från en "starkare, =.” = : Riksdagen kommer säkert att :' | behandla frågan i vanlig ordning :Solig "stig är fall. av undér' (PÄR LAGERKVIST). och : efter: noggrant. övervägande av vad nationens intresse kräver, Demonstrationen från Moskva bi- drar, inte till att öka den ryska diplomatins presti 4 Påtryckningsför: mark förefaller rent ut nagt täm- Hegn barnsligt, st DE MANGA SKIFTANDE pro- NS blemen, inför det : nya avtalsåret DEBATTINL GG På "ett: politiskt ' "Ungdomsmö-- N te, bad en ung' socialdemokrat | om ordet, Han ville. gärna säga sin mening om: kvinnlig tron- föl; " I Tag nu t. ex, "Holland, sas de han, där: har ' man haft kvinnliga” regenter i 100 år, och vad har resultatet: blivi ? ”"Mossadeq ligger ju en stor del" äv Sn tid till sängs för sitt svaga hjärtes skull och har sängkamma- «ren. som ”arbets- ' och . audiensrunt mm. Fäkarna säger att fortsät-; ter han så” : kan ' hjärtat stoppa många år: ännu, Churchill som ju också gärna. ligger. och dikteran undsjuk” på gamle: Mossi och fär teras ; nu. ir artikel, efter artikel i fackförbundens tidninz gar.” t 1 ”Elektrikern' påpe. kar "Oscar Sjöström; att det:är möjligt att solidariteten inom rö. relsen / denna gång :kan komma Jatt utsättas för påfrestningar; » ”-Läget: innehåller !! möjligheter. till många komplikationer; Det -| finns arbetsområden,! som t, ex. '] vårt privatkraftområde, där reg- leringar,' av särskilt slag! är O-' frånkomliga och "måste bedömas scm - gäller... för det: stora hela, och -det:: ligger spänning mellan från andra synpunkter :än- vad det vä liga. Vad:han avsåg var. att inom studiecirkeln skapa - ett kamratliv, med en ideell och Jitte- rär grundton. -Resultatet av studi- erna kom i andra hand. Från detta studiecirkelideal. har vi utan tve-:' kan avlägsnat oss rätt mycket. Det- ta är något, som är en ganska ge=. > -. nomgående företeelse 'i alla studie- förbund.. "Statistiken säger oss, att under ' exempelvis de 'senaste” tio åren leder de s. k. matnyttiga äm- nena = d. v.s. ämnen, som ' del- tagarna har 'omedelbar nytta av i sitt yrke eller i sin medborgerliga gärning. Man vill, se resultatet av studiernå, Därför bar också studie- metoderna inriktats på detta. Kor- respondensskolorna räknar in. allt flera studiecirklar 'i, sina led. Detta är en” utveckling som: ; gäll er inte månst kanske för de studieforbund, som - -arbetar 'på' landsbygder En iverier. i LENNART SKOGLUND har i denna arti- kel arnknutit "till den aktuella diskussionen på området och därvid tagit särskild hänsyn till de speciella förhållanden som” an ett sådant yrke sorå jordbruk -i sig själv är eiv viktig: bildnipi! faktor, av större värde givetvis ju bättre och 'ju mångsidigare utbi ning man har: - :" När kritiken : stundom” har 24 mot EDS för. «ensidigt val av stu- dieämnen får vi också kotnmå ihåg, att jordbrukarnå har varit en ekon homiskt eftersatt folkgrupp: Kultu- fen vilar ju "på" ekonoinisk . grund. 1. | Förrän de "materiella behoven "till en | viss: grad blivit” tillgotiosédda | är :det "svårt att uppamma : något kulturintresse.' Många: av "jordbru- kets män och kvinhor häf måst äg- ha kela sin tid-och hela sitt intresse åt den: dagliga: gärningen för att]. kunna klara den och få"det hela | att gå ihop. Det har icke blivit nå- gon tid" över för: kulturella: intres. |- sen; För .den 'unga generåtionen är det angeläget att "rätta till detta, -Det är också angeläget "att. följa med "utvecklingen : den” hastigt |: fr "7 rationali: cessen, som' det svenska jordbruket a a . > När :.sål 4 ar SR Marknadsbera itjeksera råder "för bondebefolkni No , om de olika, tudieför- bunden, så” måste man; också vara på "det klara med att undvika ensidighet av motsatt slag, nämligen. att "underkänna : de" praktiska och yrkesbetonade ämnena och hän. visa dem” till materialismens usla skräpvra." Visst hör det ' som” ovan man som. samhället gett dem ”i starten, och när mancvwill förkovra sig i sitt dens ungdom: träget årbetar i stör da .-diecirklarna föratt bättra, på de bristfälliga «elementära : kunskaper |. Spainroål, i yrkes-tekniska och eh isk blem . för att dymedelst skapa. en plattform för eit högre kulturelit liv, då bör man icke anklaga, "4 Men .' alldeles givet - är" att. man inte. bara får - -tänka: på . nyttan? i 1 Beskow har nämnts fc lan till" att meddel diearbetet. nödiga bottenkunskaper i svenska | en gång yttrat. några ; kloka ord och matematik. Men om folkskol underlåtit :detta? - Många” på länds- bygden har ännu på grund av. hrist- fälliga skolforiner en mycket. toxÉ- tig skol "Det. måste stor. procent jordbrukare beg studiecirkeln som 'ett.: instrument att skaffa: sig. fackkunskaper» i sitt yrke och'"att på: det "sättet. följa [c med alla nya "resultat, som ;veter- skapen "7 ständigt i ; "ställer till den praktiske jordbrukarens förfogande. ) Nu. anser: "många: att denna utt. veckling' är" olycklig.: Studiecirkel- arbetet har tagit steget från verk- ligt bildningsarbete till att bli en export- : och>+t lustrierna Joch.. vidare mellan hemmaindu- i | strier "med . olika sysselsättnings.. grad, " Det "finns områden där framkomstmöjligheter finnas och där de är små —' överkonjunk. turen: har. dalat en smula; . på längre sikt. måhänd inte” utan vissa” fördelar, men: i' nuet. med minskade” fackliga : möjligheter, Mer eller mindre' har dock fack. föreningsrörelsen .:- varje ' gång svårigheter ''av sådan eller lik. nande . art,: och; då i måste” över. bryggas också denna gång." :.. « Från vårt-håll måste-man dock : uttala” hoppet, att förståelse skall -sslegpe- ; eftersatta arbetargrupper, slutar kunna mm as "för. bevisligt ! DET GODA” LIVET, essäer av. » professor ' Torsten - Gårdlund, jön "Wahlström &' Widstrand. Pris 13:50, > tt livet skulle bli gott: satt le va "om: människorna kunde nå fram till den' rätta organisatio- nen av samhället har. framhål. lits av många författare; Det är huvudsakligen om : dessa" och -de-' ”uuatissegata "För en tid sedan fick' den gamlej " "Store Mästare! : Jag vet att ert lgeni är många gånger " mer värt ä me men skulle. ni vilja göra SA man lycklig så skicka bara" et papper . med . några streck av er hand, Det skall bli ett minne för "livet, Er ' Clem Caditz-- Detalj; . orden: ”Jåg ska nog tänka på er” viljet ju kunde vara ersättning nog) för de 30,000, men 14 dar senärel . mottog den hänryckte : Caditz : en! låda champagne :och ,en fin Hiten! teckning samt dessa rader: "2". "Det här gör jag. för vatt. ädjl er, men för allan del säg inte nå- å att de följer ert e . PENSIONERADE - " MÄSTARE SVENSSON N "gästade en dag under sommaren en. mellansvensk'" stad och: går omkring: och betraktar: stadens sevärdheter. Efter en stunds pro- menad blir han stående framför "stadens sparbank 'där han över ingången läser orden: '”Grundad "1882", Med sitt yrkes språkut. tryck ännu i friskt minne. står den gamle | 'målarmästaren och — Grundad 1882; då är dä väl ras "läror, 'som : professor ' Gård. "lund har” tagit til orda och én hel del av. de artiklar, som ingår i boken, har. varit publicerade' i tidningar. Men en sak har de ge. mensamma — -de äro ytterst in- tressanta om än: givetvis. alla in: te gillar: hans: slutsatser. .: Men han drar även fram många tviv: lare,” "som " efter - världskrigens djävulskap. inte riktigt tror på "| de" goda teserna, En:i alla hän: delser mycket stimulerande bok dör man träffar på. många; ep gelsmän och (engelska miljöor, | "SKYLDIG — ICKE SKYLDIG, roman . av Ernest Raymond. > 21 krens "Utan: tvivel - nar "Raymond bekyldig — icke skyldig”: redan blivit höstens mest debatterade roman och -det med all rätt.. Det är rör vid och mordet gör hele. ken till. en -utomordentligt spän: nande kriminalroman. Mend går vida utöver denna gräns, den handlar : om - en > kärlek , utöver det. förnuftiga, "en kärlek som 18- der till. brott. Bokens huvudper- soner äro fyra, bibliotekarien och den "enkla. dottern, "som arbetet” stor' skada. Och vidare an- | rådande statsbidragen. och former-, "na för deras. utdelning har ”ytter- | I ut så mycket: statsbidrag som. möj- :| ligt skulle ha blivit. ett huvudin-' | lara med, att. de elementära äm- "Inom SLS har propaganden nu uni- : Hökerbergs. Pris 14:40, (ån. kö ömtåliga problem, som han. | - - henne, . gom borde vara inriktat på fälad het och kultur, har. blivit alltför "materialistiskt; bygg då vara' ren bildriingshögfärd att vilja förbjuda dem att i en isvudie- kuliure!fa. och - andliga. ä akta. oss väldigt noga. f en: mindervärdighetens , stäräp| rå de "yrkerbetonade ämneaa. Det är sarnerligen inte allt för. många som i det rär landet vil] förkovra sig i iordbruk och lanthushåll, det.ger den Jena elevtillströmningen ' till dessa skolor oss ett otvetydigt vitt? dragit att på. redan verksamma ' organisatio- ner: av Politisk, ekonomisk. eller anhan "natur. På. så: vis har: en specialisering: "uppstått, som - man menar. skulle göra folkbildnings- ser studiecirkelns kritiker, att de Tigåre” bidragit till bildningsarbetets isk hörd om. Det-ansés nog” fö av alltför många, att de yrken: där man får arbeta med händerna icke är, så : fina: som: dej intellektuella | yrkena. Jag menar att; vi får:akta css ytterst noga för att inom. "bild- ningsarbetet bidraga till den åsik= ten,: att" Kroppsarbetet och” utbild ningen ; för ett : prakti: et yrke skulle vara mindre fin Allt” fler hävdar ju också den Äuppfattningen, som jag här gärna vill citera:'”Den som har allmänbildning men ej fack- utbildning står liksom i lufteri, men Ppro- | Garahtif få fullgod' brödsi av 'normalkvalitet "vid inköp” från (Priserna "stiger successivt med 15 öre var 10:e dag 'under. månaderna sept.-—dec, med 10 ö dag därefter). ; Vårvete ;;> Höstvete s "I Råg id leveraris fill den som har ej ' allmänbildning” saknar "rymd"; $äger . han. Om vi eftertänker me- ningen” i dessa. ord," så besinrar vi nog värdet av ett : Priserna g följande” sv k. Hprisorter: « « Gävle, fackutbildning "men «'' Kalmar, Karlshamn, - " Åhus, Ystad, Trelle= borg, 7 Halmstad, i Falkenberg; och diet b Göteborg, Dogg le 2 STR ild- ikstork noterar” den borg, Malmö, Landskrona, Hälsing- H ningsarbete i våra studiecivklar, Vi bönder. borde” lätt förstå detta både = "och; vi som dagligen står med båda fötterna på den fasta marken mén "har rymdenö höghet över” oss. I Sej” detta :är "nog "också ”studie-'| cirkelns" egentliga mening "och hu- |'' vuduppgift, att utan att släppa kon= takten med verklighetens fasta mark |? sträva uppåt, att få IA porsdektt Tyrd över. livet: Pe sknt nog: tror jag,” att” mänga mer att under kommande år sträva nås leveranser, och måst "| först tas om hand. Utbuden av fo- ' | dersäd ;.är,, väl, mestadels, icke '& 3079. 1952 följande producentpriser på maltkorn och fodersäd, 'avseen” de, genast leverans, fritt toterings- orten, för "vara "åv 'normalkvalitet, i partier om minst 0 säckarjs kr 100 kat SMS ” [Stråfoder. . >> pås Stråfoder, kr. per 109 kg: : : stationer - Vv odlare. under tiden. 1-10 okt. 1952. | MH Ir ha 100 kg på mellansvenska sta ringarna - måst, vika något, Från den där ligger en aning fastare; 1. dragit'; sig något uppåt; "Lantbruksförbundet noterar då 30/9 1952 följande producenitpriser ” » hårdvalls-, - på ', mellersta Sverige 8: 50; an ;Halm, höstsädes-, Pp ta mellersta Sverige LFN Affärerna » på knad den ha väl . ännu inte tagit någon. vidare fart, men, - . del. avslut sker, BU, ; och : man . kan -någorlutida fixera prisläget. Noteringen denna vecka ” har: bibehållits ; oförändrad .1 :13: 5 , "men Priserna "har vå ågot.. i Exportmöjligheterna ovissa. I Norrland börjar 'm den att röra slg något, men för da gen föreligger direktå prisuppgifter endast ' från Östersunds-orten! dä noteras denna vecka för prima hi 13—-13: 50 kr pr 100 kg: Halmmark« »j naden visar” obetydlig: omsättning; och den 'o kr pr-100 kg.i Mellan=Sverige, ä därför tämligen nominell, Svensk tggnotering, & satt av Lant bruksförbundet för tiden 28/9—2/10 =126/9 1952: Stockholm 1430 öré Ber. kg Pr 1952"), Prodt ide viktigare ” produktiohsömrådena > n a Götaland: 375 öre per kg, 2 s« Partipris "äv inmärkt ” - JM alltjämt i . jord 3. Kd i äv ägg här alltj É-.| varit rätt god, äsh vissa kvantiteter - har: -blivit" disponibla för” export- marknaden, som varit något. bättre än förut. Emellertid börjar 'den:s stora. men. då -det fortf går mot det målet.” Studiecirkeln, kom: rögt . ätt sälja i partis I mer att leva. vidare och! utveck-- las icke på- grund av. grå teoretisk | debatt, utan»-genom dess” .gemen= skap. att..smidigt.. forma”. sig. efter, verklighetens krav ock del handeln, särskilt svartblandsäd. och svarthavre, givetvis även jordbrukarn; säljnirig påverkas härav. Sänkningen av fläskpriserna har” nog Baissat marknaden” något. |. faktiska behov och "önskemål. oa Att uppchålla statistiken och att få | Aresse-, för- ;; studieförbunden.. Kort sagt: folkbildningsarbetet. hålle; på att förlora sin sjö "Vad skall man nu anse om n detta? Självklart är, att det är nyttigt att dessa saker blir föremål" för. debatt. Ensidighet är alltid en? fara, och tet är en dödlig: fara : för: studiecirkelns grundidé, Helt visst är "alla inom studiearbetet verksamma . på "det nen, som upptagit så stor plats på schemat, i. själva verket är en be- lastning. Räkning och svenska bor-= de folkskolan klara, I. och 'med att skolormerna ” förbättras : ; minskas också dessa. ämnens betydelse, och detta har på senare år satt tydliga |” spår i : statistiken. : allmänhet är nog: tendensen: ingm. studieförbun- äen sådan, att ämnesvalet. nått hå- : När . Samfundet för Herbygds- "vård hade sitt uppskattade:'som- '.marmöte i Halland 1938, då Hil- ” ding Kjellman var :' Täriets hövs ding, skrev Alf Ahlberg en arti- ”kel.i Samfundets årsbok som han kallade ”Ett låndskap 'som :- just "aldrig någon talar ' om”.' Det! var enligt hans 'mening för 'de flesta svenskar” en vit och ointressant fläck på kartan. Skolbarnen, som "itressant och tacksamt | verksam- . hetsfält just + Halland.: Under" de . senaste. åren har den hembygds-: bild. ' gjort åtora framsteg "här, inte minst "tack ' vare" det" livaktiga Hallands : Bildningsförbund och i dess ledare "rektor Torsten "Åbet; på Katrinebergs folkhögskola. Här startade Samfundet för några” år ; sedan sina studieledarkurser; som . läst om Nils Hot; 5 resa ha- «de inte fått erfara någonting om Halland, och hallänningarna c hade ej . gjort stort. väsen wår historia, i "Jag undrar” om inte Me Ahl "berg, liksom” tidigare Erik Hedén, Äsch de. större bredd "och" fördjup dh iga år just lagts på den bogen, mn & k. idéämnen förts fram; vil et ett studium av. de 'se- naste: årens studieprogram nogsamt bär vittnesbörd om. > -Men om man nu är på det. klara "med dessa 'séker, och det tror. jag der åte! Pettersson filosoferar: + "Vi människor: äro. i: alla: fall " några: eländiga stympare.:' Min klocka '' har . bra mycket: bättre. minne än jag. Det är inte'så säl-, -Jan . som jag glömmer dra: upp: men..»-hon glömmer | 1 aldrig att stanna. ;:; Prinsessan, Margaret bevista" Chaplinprem blir förälskade i 'varandra samt deras båda mödrar; som orsakar det dunkla dramat, Boken är rikt kultiverad" och oerhört spännan- de =— en bok, som man läser med i största sntresso, och nöje. fr DU. LÄNGTAR, MONICA, ro. -Mmaån av Judith Lövgren, 'Gum its Messons förlag, Pris 6: 15, ; "Det ären enkel men gripande historia, "som; här - berättas, Den handlar om en flicka,, som inte når sin längtans mål — en älskad man och ett hem -— men som res signerar "och " ger sitt hjärtas värme åt sina närmaste, Hon lyckas också skydda ett hem som I i I UH 1 LI på tiden. att di målar färdigt pnart, : - håller På att gå sönder och hen- > Des. liv. blev. inte. helt. förfelat, ” gör Chårles Chaplle den äran, då hon komrier att bevista premiären ' av ”Lime- Tight” den 16 oktober; Hon har tac- kat ja, till en inbjudan från 'säll- skapet ”för de ' blindas uppfostran |- PLimt light”-premiären. ges tillj. » sällskapets välgören- - "Den enda gången er karl + inte ger en vacker flicka en an- dra blick: är, när hon står. frama - för hans siltplats i bussen. både 1 jet 0. : dess innebyggare” I 'varje' fall. är > Halland i dag ett. landskap ; som många talar om och hallänningar- na själva är, inte bara. stolta över sitt land och sin. historia, de ha också gjort landskapet känt över hela Nörden, : Både "den förre |l” landshövdingen, den fine: huma- nisten ' och kulturvårdaren ; Hil- ding Kjellman och den nuvaran- de, Reimer Johansson ;: och hans imaka, ha på olika sätt hävdat det halländska" landskapets betydelse de nya metoder: i bild ; ningsarbetet: och .som, nu fått: fö ölj er. hela landet.” t 'den svenska land- s apsvården vid skiljevägen; Un-= ; der den' kommande höstriksdageri | - ' kommer förslaget "om" ny natur- skyddstag. att. behandlas öch blir förslag godkänt, kom- gen' att sätta in, men: vi kan Kn räkna ' med; att 'en viss komplette" ' -ring sker, med kylhusägg. Prisläget för veckan 26/9-2/10 är helt ol ertid har rna genom= | gående bibehållits, utora i Göteborg, nedåt något. Å andra sidan:talas. några" håll. om en viss: lä . | marknadsläget, i det en del tf ningar. . från mellerstå Sverige södra delarna av landet: kunnat retagas.:t Möjligheten" satt kunna] genomföra en' viss: export av' föderar korn undersökes, varvid"en reduce" ring av utjämningsavgiften: väl tors. bekänna 3 Lantbruksförbundet hoterar'"de; 80/9 1952 följande producentpris på! lättkokande > gula 'matärter; nor: malkvalitet; fritt köpares magasin: Mellan-Sverige 65 kr pr 100 kg. tycks inte det första ho fyllt. Marknaden, visar” sålunda stabilitet ' vid oförändrat; prisläge. Det kan nämnas, att de” grörid mat- ärtorna ligger. 'som vanligt: ungefär 5 kr högri "pris än gul i "”Läntbruksför! unde matpotåtis, levererad bahfritt & där foderkornet. måst' prisjustöras N "Iriges produktionsområden: ör Tkg' slaktad vikt (plockad vara 3. Beträffande : gula: kokärter rap sla porteras normal- omsättning, ännu 3 ehovet vara anger 26/9:-2/10 1952 följande riktnote- rfingar ' slaktffäderfö "vid. försälj ningifrån producenter. till äggcen- |traler::i södra och mellersta Sve-' Extra, Pris" Stan-. Partiprishotering ä slakie 132, öre per; kg, plockad "vaka: Ungtuppar a Kyckling, , + 700 gr. v ; Bvetiges Stäkteriförbunds'a av lj! itill BS: kajfritt Stockholm, i engrospris, vid försäljning till 'par=« SN ner Samfundet : f " Hembygds-- i vård att få nya, stora : uppgilter « när det gäller den, positiva” Jandé . skapsvården. Samfundet har redan kr, per. 100 kg: ; 2519 2909 e, Sydsv. p Mälarpotatis = : Ovanstående pris inkluderar kor- vidtagit ; vissa . förberedande 'åt- garvode eller avans vid "gärder för att kunna' göra” upp och fullfölja ett landskapsprogram för Halland. .Det gäller här inte ; endast att. skydda vissa -säregna naturområden; växtlokaler, 'märk- liga. träd. 0. s. Vv, utan det, gäller satt söka. bevara stora "samman= "och :storhet. Arkeol och. for- skare på olika områden har drivit "fram i ljuset ett väldigt. och. hit- "tills ganska okänt. material som ger :en' klar bild av Hallands hi- ”storia, folkliv. och natur. Man be- > höver kara nämna namn .sådana som. Albert Sandklef, Axel Ej- wertz, Erik 'Salvén,. Mårten Sjö- + beck, Curt. Weibull "och " många andra för att förstå vad som ut- rättats : på skilda områden" och ” bland förfatfarna har män sådana utsökta folklivsskildrare som "Fr. "Ström, / Py Sörman' och Gustaf Ullman. De halländska strändernå har blivit föremål inte bara för forskares och land: - dares intresse, de ha också blivit hela Sveriges ' fritidsområde « och badstrand. ; | Hembygdsvården "bar ett” "inte kan gehomföras på &n 'gånj "men Samfundet hoppas, aft I sam= > arbete med myndigheter och et "skilda, Jänsstyrelse, hembygdsför- åden; som sedan » gammalt. ; givit ” karaktär åt. » halländska lande: Det gäller: så "mycket som möjligt ansluta det g till landsk att' ordna grustagen , som sioted i försäljning vagnslastvis. : Följande : partipriser 'på" pofat noteras: den -1/10 -1952--vid-- parti. handlares - försäljning. till detalj- handlare, ' inkl. emballage, ky perf 100 kg: Malmö, 22 Gö tebocg smågriscentral för 'prima,v:friska » griskullar i-klass: I. (pris vid sändningsstationen - till.;säljare 0; t) hel kull) fr, om: den, 29/9 1852 50 griskullar med.;17 kg:s m edelvik n. pr gris kr. 4:25 pr; kg, -Uppgår medelvikten - Hill./ hver. ar kg betalas för överskjutande kg kr 2:50 7 ” : Klass II - "grisar avräknas . efter samma” grunder-mén- 'med /50v öre lägre” pris pr kg” upp; t Oo. m, bas= med ' ;inen /utbiden tycker e ej på allt för hårt, utan pri- serna har kunnat hävda , sig" rätt "pen utan att iden ens ilda med- börgåren, , "hah" må ”våra bonde, e eller "borgare, plir' ek "onödan ; ”skyddå delar av det uråldriga öd landskapet, att skydda stränderna , utan att inkräkta på "människans "rätt till umgärige” med naturen, NH att ordna "fritidsområden . 0. "Det. är ett” stort program, Vv, ” bund, ” naturskyddsföréning och åndra, kurinä nå fram till er fik tig lösning. Den lösningen måste ”nomiskt "lidande 7 därav, För; att "det; "skall. bli. mi biligt, Taste "Samfundet jav så många ”hallänningar som "möjligt och det stödet kan lämp= "ligen ses "genom "att stödja den . vackta årsboken Bygd' och Natur|- "och samtidigt stöder man én rö] ”"relse som 'vill göra Hallard till m lett Jandskso. som man "med stolt- " ja sikte på att bevara. oskattbara halländska natur- och kaltärmin- melser för : olaga svräknas kr 2:75 pr gris högre än I grisar. H : = Tillgången ' på smågrisår ha Efterfrågan på större grisar är fort- farande god på. vissa, håll. Priset har. . sänkts till 4:25 kr pr kg för då : klass I delvikt av 17 kg. + Koätrollkudat, Ändelssläkterierz nas Förening, ahger fr, 0: få 1/10 1952 följande riksnotering' på ull Producentpris ';. vid ” medlemskampanj som, Samfundet slaktoriföreningarna För klessifice- , just i dagarha igångsätter. Det | rad, 11 vid” "kostar bara 10 kronor att bli med” i pr ki): lem, Utan kostnad får man denb- ' leverans . till vit avräkniag (kr het talar om.” - Norrland rapporteras, att markna=' a Umeåsorten ;har. även noteringen ' ändrade" noteringen, 5 , a £.; Partipriser i Stockholm ;den 26/9 Un fMale ble sl En sydhallänning kan inte gärna vara dl Laholms Tidning:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.