exet RER Sr er NG X Dett” YYTeerYYT VY tillsammans "ned fotografen Bo Dahlin gjort en resa: genom Ke- +; träd och buskar löper som ' " sönderbrända -landskapet, Rund- . igen. > snitt av: floden. . Det" evereryvyvverene TESTET SKER PEN CE rg mr X "rrrevYvev Det --är numera! en' ”hel del svenskar . verksamma i. Östafri” ka som: farmare, vattenbörrare, lärare, flygare och tekniker. Att afrikasvenskarna är ett friskt folk med”sinne för. den afrikan- ska vildmarkens : - möjligheter. framgår. av. Sid Roland: Romirne- ruds ,bok-”Östafrikansk' safari”; höstens. "uppmärksammade; reser nya, Tanganyika, Etiopien” och Sudan och "skildrar i text och. bilder. :- sina "upplevelser under. en .”safari” :: genom: världens .djurrikaste länder." ”Alt t :ex. svenskarna, vid" flygskolan i ' Bishoftu, invid? Addis "Abe te 'har”inågra: fritidsproble "sär denna färgstarka .skildring, " vilken vi med benäget. tillstånd . återger . uriden intressanta bo- ken. : Fritidsvenskarna” arbetar hårt under. fem av veckans da- gar, men lördag och söndag slår de sig lösa och ger sig ut på ä- ventyr -.1-öknärna, vid sjöarna och floderna. Daniel : Rundströms lilla” plan -: brummår' fram över en ödslig ö- ken ' och ! plötsligt blänker en « flodfåra "till i' en dalgång, vars "grönt band. genom” det. i övrigt r ned planet. I på Fägre; tork ret 3 väcker: de; riiddagsslurmmern. och ' de: glider blixtsnabbt: ned i. :vattnet.: Det per ini skuggan under”ett träd. Den där"sandbanken ser "lovan- de ut. Några krokodiler finns in- te där just nu, men jag ser tyd- liga spår efter dem. +» Det är kvävande hett, myror- na kryper: på mig och flugorna envisas att promenera omkring i Men det hålla mitt svettiga ansikte, gäller att ligga orörlig och? utkik mot sandbanken.' ..Fortfarande' ingenting av, in- fresse.. Några: stenar, ett antal torra' stockar och en del buskar. Solen glittrar i -vattenytan och ögonen svider.” trots solglasögo- |: nen. ” Dt min..: örvåning börjar ;plötsligt en av'”stockarna” at röra på sig. Den glider ned '. vattnet och är försvunnen innan jag fått upp' geväret. Et ögon: i- | blick senare hör jag ett skött li- tet' högre: upp efter floden och |'1 jag kan snart ' Konstatera att.Da- niel: Rundström "sköter geväret med lika . stor skicklighet som spakarna i planet. mean 'På den motsatta stranden av floden ligger en krokodil, orör- lig. "Skottet har träffat just där ' det ska, Meri hur få över bytet? Rundström klär lugnt av sig, säger någonting, "till" Aspliden och dyker sedan på huvudet i det. gulbruna vattnet. Aspliden höjer sitt gevär och skjuter nå- t | gra skott i vattnet för att skrärm- ma bort de krokodiler” som finns i närheten. +" + Snart: står Daniel | på 6 andra stranden "och vänder på sitt by- te.” Vi ser, krokodilens vita buk Rundström tar; den döda” kroko- i vattnes igen. Aspliden: skjuter 1 ytterligare : några: skrämmskott. -.-Med'. bytet. framför .'sig ”sim- mar: Daniel mot”vår' strand. Det på | går: sakta; "men "han härmar sig, rieter efter meter.” Skotten har avsedd verkar: ”Krokodiler- skotthåll; . Det gäller att; + förflytta sig tyst som -: en : ”"indianbokshjälte;: om man vill komma krokodilerna' in. på lives De har” otroligt. god . hörsel och vid minsta buller gli- "der de" "ned: :vattnet "och sedän dröjer : det både: länge ' och väl innan. de: hasar: sig upp? "på: Jand - Med : gevären” ”dsäkrade smy- ger vi Oss "ned mot va; sitt avr | "mitt / på ” dagen; den tiden då krokodile; na kommer upp för att sola sig. : Hettan.. är. intensiv och svetten? pärlar. "Solen ' står irakt ovanfö. "huvudet... "och : : solhjälmen sblir ”snaft så varm att. man näs än bränner sig på den... » Det höga, torra. 'elefantgr set rasslar. som, "metalltråd - när jag ålar "mig allt närmare flodkar- ten." Här. är buskagen' och trä- i den” gröna ” och uppe i träden : väs$snas, fåglarna, : Nu har jag en lång" sandbank' Strax framför mig och jag kry-:: . a FIVE TESTYTTN na går, inte till! anfall. gar har sällat- sig. till: åskådarna "och när Runds'trörn' väl är fram- [me "hjälper ett par. av 'inföding- arna honom” att få upp krokodi- len”'på strandeh." Sedån. kliver berörd .; som; om -han nyss. tagit sig." ett: uppfriskande dopp i simbassäng, KA : 8 "Krokodilen ” hör nte till de största” exemplaren; - men " svar- tingarna' verkar: förtjusta. över att” sen | BAD. BLAND KROKODILER. .: Daniel Rundström är framrae vid stranden och, två av , " infödingarna. hjälper honom att få upp krokodilen. 2 : och .kastar ”; sig SÄ han själv i land och ser "lika 'o-' oo en av. flodens. lömska mördare oskadliggjord. De hjäl-). per också villigt till att flå .kro- kodilen. Under iden "änländer allt Her . | infödingar. Det är snart ett hun- dratal: som snattrande "skockar sig runt-öss,: Mänien är alla försedda "med respektingivande krokiga: knivar, "De höjer: han- deri till tecken på att de är fred: ligt. sinnade, "men "deta freds: tecken” får! man ta med en viss réservation.. De här svartingar- na. hör -till.. dankalifolket; en stam: med dåligt. rykte. Överfall är inte ovanliga i de här trakterna : och : dankali har den 'obehagliga vanan att kast- rera sina "offer. Troféerna hän: ger de” sedan 'om. halsen; som a | tecken på hur -många motstån- dare de besegrat. "s För. inte: sålänge sedan” några amhara sitt öde: i äc här; ”nejderha.” De' var skattein- drivar "och det. var. tillräcklig orsak. för att de skulle behand- läs på dankalis speciella- sätt.De skyldiga har: ännu "inte. 'infån- " Rundström : försökör raska: på infödingarna som åtagit sig att flå krokodilen, : Dänkalimännen tränger på från alla. sidor” "Ett pär av dem -pekar menande med sina' . långa :: busk-knivar : och kamraterna « skriker” av. förtjus- ning över.de löstigheter, de: två serverar.!! "Allt "fler: svartingar kammer springande: "och; alla vi- sar de ett rärgånget. intr 25Se. för gevären. Det. är. ett "känt: -fak- tum. ätt infödingarna ' kring ' A- | wash har. en: lidelsefill: åstundan till allt. vadz "skjutvapen; heter, pet. ogillande: De: väsnas "oc hetsar upp varandra. NU det” tydligen: inter É dei. : Jättantändliga ska” g "Aspliden drar lern; :motorn ? host och planet: svänger. imot” vinden. Infödingarna "+ drar ' g” tillbaka en" liten ', aning, me 1 adl s var, och jag vet inte vem'han är. "| foteligger; > dana; I rekommer”" ITALIEN SPELAR 2 MATCHER INNAN RASUNDAMATCHEN: Ett : tjugotal : italienska : fot bollskandidater: .. till-> landslaget kommer att tagas ut på söndags. kvällen :' av. italienska ; UK ' Carlo PBeretto," Laget kommer att tränas av. Viani, som; Viani inte = accepterar : arbetet. mer '. italienska. fotbollsförburdet att vända sig till tränaren Schia- ska , landslaget : skall” göra "två träningsmatcher: före resa) till Sverige? ” 1 : LÖFGREN SALD |-Proffsklubben': Lazio i Rom ha- de: räknat med att i, årets serie använda - sig. av trion Ragnar Lärsen, 'Per . Bredesen och sven. sken Sigge Löfgren, Nu har det emellertid fastställts att det inte får finnas mer än två utlänning- ar ' i laget, Löfgren skall därför sbljas” till. division I-klubben .Pa. lermo på Sicilien, "Övergången är redan. klar. och. svensken . får: 20 procent. av" transfé nan, lärefter- r när. varande är Bolognas tränare, Om” som tränare för landslaget kom": vio, Det är meningen att-italien-. hotelser hopades över der:-man: "drivande kraften bakom”beshitet. vid sådant, till och med” strid, Nu, den 10 oktober, KA förhe RYTKÖNEN. TILL. PARIS. L Finlånds genom: de senaste ä ren ', förnämsta: : fotbollsspelare Aulis Rytkönen ' skall bli. proffs en av de närmaste: dagarna och skall spelå för. den stora Paris- klubben ': Stade : Francais, . Han reser till Frankrike en av de när. maste dagarna, Han! satte med kampen mot Danmark i söndags i Helsingfors en förnämlig punkt för "sin: amatörkarriär eftersom han ju var: den som beseglade det p danska. nederlaget. ; i Det finns mycket stora möj heter att .det 1sh sitt" mycket goda” spel i: lands. |" . Panklar än man än änläggor på mi i Det är troligt Å "tecknare har' rätt, som anser «ati Den. 18 Janpari 1855 4 var'en 'sor- gedag av "stora mått på många håll 1. vårt land. Då underteck- nade nämligen Oskar I det-beslut | - söm riksdagen "fattat 'med ”tré . stånd mot ett (bondeståndet). om >] > för ortedox' och alltför 'konserva- |. "de: Förbannelser, smädelser och som med all rätt ansågs vara: deri - Men dagens segerherre, ”och som P sådan torde han ha känt sig, be] kom allt detta föga. Han var! van d rena | mordförsök, Han var själv: en stri- dens man, som inte drog sig för att utdela kraftiga hugg; kan ha- de förvisso. inte alltid sina" bästa byxor på sig, då han drog ut, i det sjut- tiofem år sedan den gamle: nyk= > terhetsaposteln gick bort, Ty som "sådan har Peter ' Wieselgren; levt "Kvar i minnet, Detta är-rätt för- klarligt, därför att nykterhetsfrå- «. gan ständigt hår varit aktuell och därför "att - Wieselgren stod:-som' sin tids störste. förkämpe. för:.en d folknykterhet.: Men, det är: > oriktigt därför att han hade]; "många strängar på sin" lyra. Vil; nen själv och hans verk, så kan... - man: aldrig komma ifrån ”att” hän]: e sonlighet-av, 'sto= :t : aa bilden” av: Wieselgren idealiserats "och ; ati han: därigenom förlorat "åtskilligt av” sin blodfulla smänsk- lighet; CM som mani; endast.kan |. Wieselgren det inte, och lätt | gjor- - de han det'inte heller för sig, Han fick ständigt kämpa 'på två fron- "ter, Schartauanerna ansåg honom "väl föga renlärig och alltför radi- kal; de radikala ansåg honom allt- vtiv: Anhängarna av. husbehovs- be bränningen hatade honom, och de "mera " koncilianta nykterhetsan- | : " hängarna 'betraktade. honom med rätt stor skepsis, . Och han mot- "arbetades . öppet : eller hemligt i ”allt vad han företog sig, vare sig det gällde nykterhetsfrågan,. den "inre. missionen eller andra saker som Jåg honom "om, hjärtat. Och ” detta i rätt stor utsträckning från håll, där man haft rätt att vänta något annat. Hans stridbarhet ut- : gjorde också ett hinder för 'ho- nom” i: hans befordringar, "både kademi och p li Bi- bortåt tusentalet blografiert EBias-- graphiskt lexicon öfver namnkun- nige svenske män, På hans mång- sidighet och cerhörda arbetsför- - måga fanns sannerligen intet att väl hans kritiska örmåga inte alltid måttet, men själv torde han 4 Änte" ha tvivlat på: "ofelbarheten i. i sina åsikter, vad det hu än gälla > : "de, Han var. onekligen en stor .väls . talare," och hån. kända .entusias= 4" mera , sina ÅhörareJt.större ut- 3 sträckning än någon atnan' sams! - tida, trots att han väl 1lstort.sett - saknade "humor, Han var en rätt sammansatt "natur och iInfe' ar:4 lätt att förstå sig på.” Han kur + vara rätt skoningslös och hade I; hn att såra sina” medmänniskor, M.n » drivfjädern i till allt. han: företog” sig. var en: djup: och. oförfalskad " skop blev han. aldrig trots att han -flera gånger uppförts på förslag. -De beslutande myndigheterna ha- de; andra: åsikter, än en Mtbredd « opinion. vv Men hade han mötståndare hal + de han också i lika hög grad vän-= ner, Och det var med deras hjälp; t eget humör och sin egen fram- ”åtanda "han "lyckades" utföra de verk, som närmast fört hans namn till eftervärlden. Hans insatser på nykterhetens. och den inre mis- . siohens "fält . torde ingen numera vara" hågad att förneka. Mindre kända i nutiden - torde Wieselgrens insatser som förfat- "tare vara. Men även här uträtta- de han mycket. Innan han blev präst hade han varit docent i i lit= teraturhistoria' och adjunkt i es- tetik: vid Lunds "universitet," De reläsningar han” " hållit för en beklaga,:. "Wiesel z och : i fotboll i vår spelar en maten på kommer ; nämligen att förgylla danska : Stevnets :50-årsjubileum öch danskarna i' sin tur: har tänkt p& kollegerna 'i' Göteborgsallian- "| sen, som nu med all säkerhet får chansen att ordna-en verklig stor Alec James, Arsenals ock. Eng. 1 lands lille itrollkark i” den, gamla. Tgoda tiden, .undergick ;nyligen .en thorax-operation men svårartad , sidar. nu' vara på” bättringsvägen. Mängder av brev frår. kända 'o okända” fotbollsväkner och beund tare: har "strömmat in” till "sjuki +.| bädden, så publiken har horiom..i tacksamt :minne.”;: Läkaren som sammanlänka. hans.. namn. med Chelsea, och på frågan vem: som opererat honom,. svarar. den, gode Alec: ”Han -. visste. inte vem jag. sta stiska 'ce ralbyrån redo: Ullevi i Göteborg; Engelsmännen | match. Engelsmännen är. prelimi- | : närt med på: dubbelarrangemän. opererade stod för helgerånet att:|: " digt:skiftand spel. DÅ Peter” Wieselgren i viss i modifikation, Han” hade: ing Han, ville” seklet Tehöver. "inte ordas om, känkta, kvinnor råkade, i' slagsa ven: när det "gäller religionen "rn far han fått anklagelser riktade |: emot sig för trångsynthet. Men: då |? .flömmer man att han vär ene ev dem" som "kämpade för -köniventi- kelplakatets avskaffande,” för görelse för 19507 års -all folkräkning,” vars'. första del” nu har: man samman. ställt :en efter helt nya principer "-l:utarbetad förteckning över lan. "dets tätorter joch deras: invånar- antal, 2: 5 "Vid tidigare: "folkräkningar ut- gick. man i allmänhet från. att . det dels” fanns .s.: K.. administra. tiva tätorter, dv. ':s, städer, kö- pingar - och municipalsamhällen, dels” ock icke ' administrativa så- vilka : var belägna : inom Jandskommuner, De senares invå. ”|-narantal beräknades på en höft; På senare tid har emellertid ut. "| vecklingen : tagit sådana formet att de äldre -metoderna ingalun. ar kan ge en korrekt bild av den faktiska bebyggelsen. "Sålunda fö- allmänt” ”att' en hel landskommun, eller flera närlig. gande landskommuner, 'ombildasg »| till stad eller:köping pgller att en -|hel landskommun inkorporeras nied en'redan befintlig stad eller köping. Under det senaste decen. med osedvanligt i stor ut. som invånare i städer, köpingar eller. municipalsamhällen, De änd. rade” grunderna innebär att tät. orternas avgränsning skett efter den faktiska bebyggelsen och ic- ké efter administrativa gränser. inet när planét lättar. Först nu inser de att de låtit tillfället gå sig .ur händerna. --- Det är inte utan att vi drar e en .|suck avselättnad när vi' går upp|- på högre höjd och sätter kurs mot Bishoftu; RN rit har det även bildats munici- | | palsamhällen "Istor ytvidd,: På så sätt har ren |: | landsbygdsbefolkning -| sträckning kommit att redovisas närmast för tanken på en kraftig I liberal: inställning. Men när ' det iran var Wieselgren; otvir ytterligt konserv: rätt of våragsam ur vår tids sätt tt sö på saker och för landen. Han: levde ju också i en'tid, dåt gammalt och nytt bröts våldsarat |. iv Att domprosten ståelse. för ' sin" vän 'Viktör Ryd= bergs bok Bibe'ns lära om"”Kris- tus må kanske. eönte förtänlas ho= "ingenting till att ni försöker säga något till:mig, för jag är döv, min lille gosse! AVvar: en. färgstark personlighet där :dagrar "skuggor: växlade: i ett stän= "träffar är "detta en sanning "med | "Han 7 begrep 7 sig, inte: "på. klockslag, « . centilitrar 'och: restrikz - ät "har; bort drycker, som: termen heter; och| | detta av. både "sociala och. religiö= 74. mitteri av, förra rucken i sakristian ch två ”be- | flytafide och annat: som ” i Stockholm. Det Var ett högtidligt ;|rörelsers . vägnar om denna 'folk- "Nils" var" den förste bland folk- re- sulterade med äm i verket Sve- riges. sköna litteratur, men han skrev: också mycket annat;' bland annat, hembygdsskildringar och Har var: en"stör svensk och en stor kulturpersonlighet; så . uppfattade de bästa av hans egen > tid honom, och så ter han sig ock- ör. eftervärlden. i ot "Erie Leijonaneker, oo ber Äktenskap : "Jonas Österberg har gift sig på gamla” dagar, Hans utvalda hör - . inte till de allra mildeste varelser- "na på denna. jorden, ' Någon tid efter giftermålet träffar han i den närliggande staden, sin fame vän vå Österberg: Ja, va öndra” tyc- "ker de vet ja inte men Ja ycker: inte om"; na vv + Oh kvinna? = Ni hade djärvheten att. bryta 2 er in i min affär tre gånger å rad, vad ämnade ni egentligen göra där? , — Den första gången stal jag en päls åt -min' fru, ' Dom 'andra gånrg-. erna bytte Jag åen. gade FIB-, boken, Albert Vikstens har. givit ut sin hundrade folkbok. Det. 'är Moa > Martinssons ”Livets- fest? FB kar 'obestridligen spelat em mycket : stor röll i vårt lands kulturliv genom, sitt. initiativ .' att sprida god litteratur till' billigt pris ut till:de breda lagren av vårt "folk. "Att äga böcker var förr ett privile- glum "för ' några . få,. men genom FIB:s "och andra folkboksförli i tager, från FIB:s "förlagschef Einar: Ebe den första och den hund= ' [I'set liggande byar, . vär. vett a (t., v.) ”mot- Stor-Nils och Moa" "Martinsons | platser, där man annars kanske har , svårt att komma över böcker. Äve till, folkhögskolorna > har” förlaget I lämnåt bokgåvor. Bl. a. hat SLU:s” föreningsgård Mem fått "mottaga 100 böcker från FIB. + Ua eig a morgorien tycks ha lättare för att.& , råka utför olycksfall”: än" sina i tverksamhet har'alla' bönder :' såväl som arbetare, fått möjligheter att skåffa sig och läsa goda” böcker, ” På fredagen höll FiB ”Den hund- rade .kokens fest” på Konserthuset och" lå t mera "däri korgentan av en undersök= ning om: kostvanorna i Höganäs. Det är. möjligt att samma kon= ståterande kunde ': göras: för Stockholms vidkommande, ' Fast samtidigt borde nog också un ”ars cc a "sökas i. vilken utsträdkning, den pole som bjöds. Statsminister Tage Er- lander och" LO-ordf.- Axel Strand talade högtidligt på sina resp. folk- boksförlagsverksamhets ' ' betydelse för samhället och människorna. Al- bert Viksten, som med sin ”Storz "Jag säger t ” heller,)b förstår du, jag tuggar bubbel- gummi...” : . Bruckner" var på turné i Wien "och efter en konsert träffade'han en dam, som han en gång gett sång» och misiklektioner” i, Linz.| Han . hälsade hjärtligt på henne och frågade: — Sjunger och spe- Jar ni lika mycket som förr? Hon . skakade på huvudet och talade om » att hon var gift och)bade tre barn' och därmed . var hennes: musice- "mest om sig själv.: - ling. Pristagarna i denna, fru Ka- Martinson, den: hundrade bokens örfattare, talade på sitt eget sätt Inför jubileet nade FIB utlyst-en' romanpristäv-'| tarina 'Brendel, , Arne Olsson. och |. John" Aberg fick motta sina bglö- ningar : vid : högtidligheten' i Kon- serthuset. Till. jubileet hade FIB, dess personal,” läsare och vänner isamlat in -40,050 kronor," som via Författareföreningen överlämnådes till 40 folkboksförfattare,:' I 'samband med jubileet har FIB också : Jagt upp en storslagen jubi- « Inte. mindre än tande förbi. - Bruch 7 nickade [I vänligt och sade: — Ja, ja barn . är en stor välsignelse. - Me ss NR 30,000 böcker har skänkts bort till tiskt .om folkboksstarten, och Moal- - sjukhus, bibliotek,- vilohem,. avläg- an - bero på, att han: halkat på den, morgonmättes bananskal, är c.. Herr Fredrik i ' ”Finns ” det någon 'som kan komma ihåg när tiderna intehar varit svåra och”pengarna "knap« : t ” Ralph Weldo Emerson er. inte störas, hr Jöns- lon! Det är, bara 'en bil! Vad var seen let som ni ville. fråga mej.om? FIYSTYSTEl YEFEVETIVITETTIVTITITTI TTT "anmärka, Som vetenskapsman höll >. Erik Matss ” Matsson:” — Nå, burdan ; din nya käring, då? '.-, Ån Evas Nr 1 FYFFES TISTEFTIVSTYVTIENNIEIE FEEFETETETTIYSTN RITSTFETEFETTETETEESEETTTFYTTETESYTYST hud i I i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.