Sr KR SV Ne nn + SEAN 4 ee skall bli min tillhörighet, måste ” vilja men ”förmå icke göra den, | ty kött och blod äro oss till hin-|--- ders”. Även om viljan att göra |. I. lägen krav och behov. av hjälp vyn FrrYtYrTtTT ryyryyt as åe söad. efter Trek, . Sabbatstankar > Av kyrkoherde Aribur S "Degerman," " Dagens text franiställer Guds krav på oss människor, men här : möter ock Guds gåva: till oss. - Lagen är ett uttryck för Guds vilja med 'sitt folk? I enkla bud och stadgar säger den; huru vi böra leva i denna värld.” Ingen behöver vara 4' okunnighet orå vdd som är Guds vilja. Inte ens "den som' aldrig blivit undervi- sad i Guds lag skall: kunna frambära' detta som ursäkt, ty vi hava alla Guds lag skriven i . våra hjärtan, (Rom: 2: 15.) Men " leva vi i överensstämmelse med den, antingen det är lagen. skri- "ven på stentavlor eller i hjärtat, - då äro vi inne' på: den fullkom- lighetens- väg, varom denna: da- > gens texter tala, Vi äro alla kal- . lade att gå den vägen, ”Varen alltså I fullkomliga, såsom” eder [.- himmelske Fader är fullkomlig”. i , Men detta höga krav kunna vi ej' uppfylla,. Vi' veta väl Guds det goda finnes, så är:dock tid det onda tillstädes och för- hindrar - dess” förverkligande. Pauli "erfarenhet blir vår: ”Det|- goda som jag vill, gör jag icke, - men det onda, som jag icke vill, det "gör jag”. Inför denna den egna förmågans bankruttförkla- ring måste vi alla ställag, Även hos den lagkloke' var. förvisso känslan av egen oförmåga inför hos Jegus starkare än önskan att snärja honom, Enligt Markus ger 'Jesus honom det vitsordet: ”Du är' icke" långt från' Guds rike.”, Det är gott om lagen får vara "vår 'uppfostrare, som för : oss All Kristus. ”Ty lagen I fått sin ånde 1' Kristus,” 2 Guds gåva till: oss. är' Jesus + + Kristus, ”8å älskade Gud: värl- den att han utgav sin enfödde Son.” Men för” att den ' gåvan Jag taga emot den. Detta ville Jesus göra klart för'fariseerna och riktade, därför till dem den. frågan: : ”Vad” synes eder om Messias, "vems + gon » är. ; han?” Frågan ville leda deras "tankar a bort från vad de ve voro, til Pa synes ' dig "om, Kristus? Många svar kunna givas, alla i ft och för sig riktiga, Ingen "vill . förneka. att fariseernas, svar vär rät: Han är Davids son; Men? detta rymmer endast halva san" ningen. Jesus påvisär detta ge- nom att erinra om hur' David kallar honom Herre. Vore han endast Davids son, då 'hade han , föga mer att giva oss än ett bott föredöme. . Men nu är. han ock Davids Herre, han är Ciuds son och ”var och en scnv tror på honom : skall icke förgås "utan hava evigt liv." Vad synes dig om Kristus? Har du:i barnslig tro :-tagit emot honom : såsom Guds son och "din Frälsare? Då vill" du” och instämma” med a- posteln: Gud vare tack för hans. outsägligt rika "gåva! : Men gåvan" förpliktar, -- Med' allvar" och flit må vi söka för- verkliga det dubbla kärleksbu- det, att älska Gud högre än allt : annat "och. vår nästa som oss själva. Ty Jesus säger: ”I skolen Icke mena att jag har. kommit för att upphäva lagen eller pro- feterna. Jag har icke kommit för att upphäva utan. för att . fullborda? + cn v ORDNING” I AFFÄRERNA - "Skräddare Bäckström i "Naåthutt, " knepig men ej särskilt begåvad, besöker en dag direktör Winner- fält I X-stad med vördsam fram. ställning om denne inte kunde bisträcka honom med ett hand. — Direktörn skullé inte villa vara så snäll å låna mej hundra kronor? Se, dä ä full säkerhet, Ja & förlovader mä mjölnars do. ter i Linneberga & ho har de gott ställt, men ja vell ogärna ta ut någe å förskott på na, > titta Gunnel, 8 år, läser med hög röst de 10 Cuds bud och kommer till 4:e budet, då hennes fader plötsligt dyker upp "från sin tidning och frågar: — Vad är det du läser egent- | Ligen Gunnel? — Jo, jo, det står så I boken. "en Läs det en gång till, — Du skall härda din fader at ätt anlägga en absolut hy ”syn . :'Eelvacgs bakgrund ser u s$:a Halland: 1773: eli 2ble rum nan 11 -Barchacus fortsatte sin studie I resa i Halland 'och kom, till. La” holm; "Naturligtvis "kunde haf inte '-undgå -att' "upp det tämligen” rika laxfisket här. ”Laxefisket i Laga:strömmen är af- betydenhet och ger den skör | ti näste Lax”: antecknar hän.. Det gamla" Laholm är också” bekant för. sip" strumpstickning, ” mest kvinnostrumpor;. Mansstrumpor: tillverkades "så mycket mera i" Renneslöfy: Usby, Hasslöf- och' Woxtorp;. Karup och Skummes:- 1öf”.. Överallt och vid "alla: till-” fällen ””binder” ; man - strumpor, från barn om 5 &'7 år tll den ”ålderstegna käringen”. ' Strumpfabrikören i i Laholm; ä är A T "och : h Jal. Om man accepterar ett. byggs 5 tt köket fe nadssätt så utformat att köket vag borde det vara höjt över; .varie, ätten att både” Våra barnbarn: ' installation ' "belastar. - hyres- dess ” jer sig med en kamin, på" hedre kela hu- botten; som får svara sets” uppvärmning; ” samt radikalt avlägsnar sig från "allt vad som menas med gängse byggnads=4? tekniskt genomsnitt : ifråga -om; ben godtagbar medelvä "kvämlighet. — då går 'det ätt bygga |. -billigt.,/”Det har den. :norske' hus- to byggaren Ölav Selvaag visa ”Häns |'ger idéer är radikala näst intill frenest, EF Varb, han” syftar? Det kan sägas i] korta ord: föratt komma tillrätta” med byggnadskosthadernas” ständi ga stegring gäller" det att bygga "enligt nya: metoder men framför "som regel I Ikyl med en byggnadsålder” av omkring a vi: funnit en. latt jen" fullständig” ob akad av. hu uppförda hus ter sig nödvändig och önskvär Ej r. utdömt: i på på byggandet som sådant. Vi skall denna vd hygga för högst: några : årtionden Varför byg östnaderna bara sti- framåt och inte med tanke på. si-, ger? Den, som vågar påstå, att vi. tuationen om kanske hundra!| år. | 'stått.stilla i utvecklingen, än dåligt Vad vi I deg kallar -nodernt och underrättad. För..50-60 år. .sedan LG venligt kommer att snabbt vära vägde. ett; hyreshus 4 ton: pr kvni: mmalt / 'och' omodernt. " r vikten .hedbringad; till - 3. Jard Ett: samhälles, "inte ” ett ” uttryck för: hur; en viss mt 'ndres debjav" befolkningen bor eler. hur man ;ph örutse;. bekväms lighetenchar; desto 4 dernavifalktiskt giört, vilka” bild "underlag för denha större bekv me > r med stöd äv elvaag vill revo-: mu "det: byggnadstekniska Vänkesättet, Pressar vi kraven på "bekvämlighet. till 'ett absolut mini- "mum, så. vinns i Stället en. bredare) jälva.”b det .med«si våra ; beräkningar, kan i konstateras : att vi. får; u böstadslösa blir” jägar | "slutligen att säga att det all och starkt kriti : -— 3 k sv solvasighuset pven gas . Brätiser: r- och "som? "därtill : kan rekömmenderas; vär:ätt vi knappar. in' på den rena' lyxstandarden. På håll, där tör sig med en sådan standar "Stöckholri. och ä jäna som: exempel tid och tänka sig. för. är” man” " betydligt an-' : Här "betraktas nu" påé. svenskt håll" denne ” omstörtare?s Vi riktar frågan till byråckefen i bostadssty= relsen; civilingenjör Evert Strokirk: "Jag har haft tillfälle. titta på "selvaaghuset; er ' han. och fortsätter: " Konstru'xtören har lövat nedbri ”kostnsderna” för byggande av detta hus till en tred-] tid avskiiva i! "hus Tidlagde värden. | r ga ”naturvetenskapliga forskningen; "Förs oss .sydhallänningar” intres- kå att onitala.” "Årets torka drabba: sade "ett annat: Sand och vand -landsresa. "Han. antar att and: skapet i 'gamla tider: varit tätare befolkat bybgäre, fiskare, ske re : betygidår. hallandsböndern som "jordbrukare (men: han ”för- står 'deras eviga kamp mot havs- raKolms Tidning börjar i dag” 4 ster, något som vi hoppas att vå- "I ne anvisningar, vilka är avsedda : för mönster, = 70 förda i storlek nr 42 och herrmo- Om man önskar ett större eller mindre nummer, får man alltså -cm, per "nummer: Nr 44 bör. alltså vara;c:a 94—95 cm; Denna måttskillnad fördelas ”med' hälf- ' maskantalet, För endast ett num mers skillnad från det i beskriv hingen angivna, kunng dessa ny. tilikomna : träkterna” nere vid. Ha här; vår. "upptäcktsresan- äickilida intressanta: saker för ; ärmringningen... Ökas eller. (alltså med mer än 2 cm, på var: dera frams och bakstycket) kan" avmaskningen för axlarna, - Ex. empel: = stället för 11-m, 3 ggr för var - axel. samma mått användas som an- , | givits i. beskrivningarna, Sådana '> fjusteringar, ” som: här. ovan be- "I skrivits, äro. lätta att utföra på »I slät. och annan enklare stickning. F Vid. mönsterstickning ": däremot, ”tdär mönstret . fordrar. ett "större antal" maskor" för var mönster- grupp; måste man alltid taga nos . [ta maskan rät, "oavsett :om” det lär Vett !. avigt v. eller. mönster, samt alltid lyfta första. maskan ch herrehand har: a Monteringen är en synnerligen viktig detalj, som det ofta fuskas mycket" med.: Man bör: före hop- syningen-altid spänna, ut. arbetet en | med . avigsidan uppåt och med knappnålar . nåla upp det på en strykbräda:e, d. efter de angivna måtten, drygt tilltagna, då hän- syn måste, tagas till sömsmån. Låt sedan plagget ligga med en åt duk över detsamma tills" "det är: fullkoråligt torrt. På slätstick> ning” kan "man ; dock" pressa för- siktigt med en : fuktig : duk över |arbetet. » Pressa emellertid aldrig fullt tidsdokument och « sen if reseskildring.” publiceringen av några stickmön-'' » Ira kvinnliga läsare skall uppskat. : ta, Här lämnar vi några allmän.: för såväl vidstående jumper som” "De flesta dammodeller äro ut deller i storlek nr 48 d. v. 5, ha en bröstvidd av 92 resp. 97 cm. : öka resp. minska vidden med:e:a = ten:på fram. och hälften på bak-.: stycket, och man får alltså ändra” eller felande maskor? oflast- regleras vid avmaskningen : minskas vidden med mer än 4 -cm - man även 'öka eller" minska : vid Avmaska 12 m,.3 BEr ia "I övrigt kan i allmänhet” | vart 10:e. varv 6 ger. Vid 30 cm, 13 ger för a axeln! Sticka ut sista I men” utan några nya mask a I göras 4 :knapphål; 3 i ten, iz m; breda, Det första göres fö :” En stagnerande 'befolknings- i : utveckling, starkt / minskade" möjligheter". "att föra . över? Fara > betskraft från jordbruket och ökad; konkärrens' som; arbets- - kraften från. 'servicenäringarna' - att den personella ba: "fortsatt ' utveckling" a dustri 7 blir starkt: bé de för så! vitt inte” en omfatta; sammanslagning "av mindre : bira ningsdelar äger, rum. Även för -d+ jetel av de nuvarande. Detta ”hus” är.av en så otrolig låg: klass: att ivic knappast en endå människa i Sve= i nä r:ge skulle vilja acceptera det: ens): som: bereck. Selvaag bygger visser- liken inte” på lång” sikt, 'men ”nog måste det väl ändå tillses att man. brygger på ett sådant sätt att huset ken repsreras och nödoritigt under- hållss, Och den detaljen måste vid husbyggsnde äv detta slag med ändighet bli' ekonomiskt: hårt" "betungande, . Selvésghuset bjuder onekligen på! en mångfald överraskningar, för- Eilligan?e visserligen men svåra att godta. Han anlägger t ex. en: uti vändig (obs!) trappa av trä —-de fl-sta terde vara" på det klara med att en dylik trappa är nedrutten inom tio år: sett byggande, som 11 "större "trivsel, och inte” e kropparna P be sina. hån krånglats till så illa ått mån fått ända upg till 30 proc. större; ytteryta? Det är "dylikt ? somm. oll med sig ännu” mer 'stegraded bygg nadskostnader men främst ökade urderhålls- och värmekostnader, Må vederbörande arkitekter ta sig en" funderare! sMen' ansvaret faller också på dem, som accepterar stads- planer; tillkorona efter sådana fors mer och format Det är alltså mes r I toden, som Ånbjuder till angrepp, CL inte vissa yrkesgrupper: Utgår man vid planläggningen från, att man på detta sätt ökar trivsel och trevnad, så må härtill anmärkas' .de må-= len ligger inom bekvämare räck= håll om man i stället grupperar byggnaderna" bättre, ordnar med en tilltalande; färgsättning och. even> tuellt vidtar vissa "enkla dekora= tiva arrangemäng med” hjälp av tillgängligt material. "Men" huvud+ saken är och "Förblir” "att ”dylikt ”vid-sidän.av-atbete" inte får öka Azeressivitet = och stora förtjänster Vad ovan sagts gäller Selvasgs rogativa , sida. mot praktiskt taget alla gällande Togler och föreskrifter. Det har va Tit och är hans "stora förtjänst: att han täck vare sin aggressivitet lyc< kats väsentligt ändra en massa.o- Tädiga konservativa byggnadsbe- stämmelser, Från det får man inte kortse, Norska myndigheter erkän- ner för” övrigt numera, dessa för? "Vänster hos. Belvaag. "> NS Selvsags uppfattning om Byggan” heller vänder . jag mig mot den” estetik, som ”utvecklas i värt: sven- ska bostadsbyggande. Men när man: börjar idetaljgranska en mängd nya rv jag ingen mot] dets "natur", kan, vi” på "sv och gin moder era mera botten inie deia hang. resonemang , Sestaderna Sa ännu 1. mindf kort . BADAR BAN SARSILAA Jä, Vv A yu yu ARARADAANASAAARAR SAN SARNSAAAASNASSIALAMARAIAAA : medföra” någon" väsentlig ökning a . måtsvarar: hälften "inte längre har'sö samma lockelse. 2 - dunder det de” i et; . framhålls ren jut-; Id gränsér/ "utöver "vilka ett utbyte betare —'maskiner: på grund. äv ganisatorisiia: skäl: int e är eko; att förr i framtiden i aft "befolk kling: Issa kunna; frigöra som tidigar é gen" från jordbruket” för 1948 omkring tic 80.000 :å :, 90.000 såväl män ,. som - let förvärvsärbetaride män beräk. > kvinnor. I Utredningen hålls det näs öka med 125.000; vilket. endäst" för tröllgt att "ävflyttningen 'under kningen un-' 1950-tale .. . båda ” femårsperioder der '1930- och 1940-taleri. För kvin> kommer "att våra endast hälften: så nornas del torde tendensen bli lik- stor, eller hålla sig omkring 40.003 ärtad. Härtill kommer en sannolik ; av båda könen. : Den manliga be minskning ” av antalet yrkesverk- folkninger på landsbygden i ålds samma "i de högsta" och? lägsta rarna: 15-55 år skulle då från ' åldersgrupperna. ve 31945. il 1960 minska från" 625.000 Utredningen har också analyse "till 490.000 "och 'den kvinhliga från rat 'avflyttningen" från jordbruket 520.000 till 400.000 där man kunnat konstatera att det' "Många tecken tyder på att efter- hittills i stort varit familjensédlem-, hand som” ”nationalprodukten > och "mar och -lejd arbetskrafi som Jevnaådsstandarden stiger så tende- ”Dytt”. från. landsbygden. Uttun- rtarirservicenäringarna att dra- åt ningen bar där varit så 'stor att det sig mera arbetskraft. Deras attrak-' f.n i huvudsak" "endast finns lejd tionskraft spelar härvid en stor arbetskraft på de större gårdarna. roll ty de är som regel mindre ar- . Arbetsförhålland och "ink betskrävande, är ofta renligare och terna för denna arbetskraft har nu anses också socialt sett ligga högre. också blivit sådana att. städerna; + "Den ä är det!.: — Jag träffade en man härom dat "gen, som påstod att han. aldrig -hade talet - -persoj.er i. produktiv, ål ; Jordbrukets struktur ändras. - "Redan den avflyttning - som hit: ; tills”skett' kommer . att: fordra ”. eh ki H köpt en tidning .. radikalt omvandling av jordbrukets : — Det är nog- kan ”Karlen, Som - allmänna struktur. Jordbruket har Erukar sitta bredvid mig i sp . visserligén : 's, 1:on var morgon och läsa min AKA RÄRLAADAMSARAA SA AAA I runt: "ördagen; den 11 oktober er 180 SRA reerrvef ty TYTTYTITE TY TY Material: . Fingerin gg. och ; stickor + mk N Br Måttr Bröstvidd 2: em.; länga 50 em. fact skning, kantalet delbart med 3, nens Nn "Alla : varv stickas" C. 1 -rm.,1.omsl.,, 2 tills Xx s Om — "Lägg upp 115 m, på stickor nr 2 och sticka resår med omväx- lande 3 rm, 2 am. i 10 cm, ökä ka mönstret, Öka 1 m; i var sidå'| avmaskas 7, 1, 1, 1, 1,1, m, för vart: ärmhål” Då detta är 8 'cm. delas 'arbetet..i:2 delar: Sticka från rätsidan 60 rm. och för över dem på en reservnål, Lägg upp 6 nya' m, vid sprundet 'och sticka dem :sämt : de återstående 54 im; De 6 nya maskoörna stickas i rät. stickning hela. tiden," När; ärm. hålet är. 19 cm, avmaskas 13 avmaskningsvaärvet med . aviga maskor ” mot -rätsidan, " Fortsätt med '.3 'v. slätstickning och av. maska. +:Sticka. höger 'sida likd 12: pasmor." ”Patons Byt till stickor nr 21 mönstret: vart 10:e vi. 3 ggr. sedan 1 hoptagn: i var sid vari - | Avmaska därefter 6 till: 126' m. 'på sista varvet, :Byt-' - | sedan till stickor nr: 234 och 'stiel' Bim söm säro; närmast spri stickas <i::rätsticknin; Lägg upp 120" m; "på stickor nr 2 och sticka 3 rm.; 2 am.:i'10 cm "| Byt till stickor nr. 214 och sticka mönstret; Öka 6 ggr. i var. sida. När. arbetet är 30 cm, avmaskas 10,2, 2,1. m., för vart ärmhål Fortsätt rakt tills detta" är 120 cm,' och "avmaska därefter 13. m 3 ger för var axel, Sticka ut var- i Spänn ut: arbetet” och: låt det : ligga med en. våt duk över, som : torka." Sy ikop sömmarna efterstygn från avgisidani in" de slätstickade kanterna halsringningen "och « fålla till. dem mot avigsidan. . Sy i 4 knappar "' vid sprundet Pressa sbitmarna, Tra Ärmar:; : : Lägg upp 30 m. På stickor ny 2 och ssticka..3- rm,, 2. am,.i'3 cm, med” Vik i fÖka' till 90” im. "pa sistä varvet. hårt vå ett örbete och; ; än minä. re, låt: aldrig jä & detsamma, : :P . sårkanter och. mjuka" babyplagg, |kastas> med fördel ihop, e "| sömmen då: blir smidigare. se : DA" man plockar. upp maskor exempelvis "runt ”en' ”halsringrän; = -göres detta. alltid "på ' så, vig att” man 7 från "arbetets "rätsida med stickan stickar upp” mäskor bör ske så rakt och: järn möjligt. Det gör ingenting, "som (= mar kommer 17: 2 maskor in på arbetet 'så. att det blir” er, liten | kant av detsamma mot Avigsid. Resårten blir på” detta »säti mm nast. och "vackrast, Förkortningar: |. K= Uupprej skrivits. mellan pa "vad. årvaga sig. får örklarl Yr än allt det hemlighetsfulla. "ER 1] Ökar till, 138 m. på: sista varvet, |. vet med aviga: m. mot rätsidan,' "I fortsätt 3 Vv slätstickning samt vi - "I gerchån "| lar; krokodiler: .och-: ormar, + Men av hytt: garn; Nedtagén' i arbetet | 6 Öka m; maskas 5, 3,2 m, annat. värv: till 24" m, äro: kval 4 ggr. 3 BERGET, äventyrsr av "Hammond Innes, | kort td ryckt fram söm emvavi världens : allra främsta äventyrs. : OS er. Pgilverskeppet”: och YSOS "in Antarktis”, betecknade ett par "höjäpunkter; som detär svårt alt slå men frågan är väl: om" inte. ”Eld "i" berget”. är' ett strå vassare, En;' förfärande” ak- tualitet : Pp glar. upptakten: med den” av. sövjetagenterna väl .på- passade ' tjeckiske" affärsmannen ee te i och ; fortsättningen” följer” i. en; först i Milano och sedan villa: på: Vesuvius sluttningar; en' villa, omvärvd av flytande /l: vaströmmar,” nås en klimax som: kommer läsaren att: sitta. dhälös > [thriller Å töppklass"' och ett. fynd” en reseskildring av - Per-Höst. - Gebers « "förl: z Pris 22:00, > > inb, 28:00,- «Från ishav ti djungel & långt.steg. men 'den norske etno H grafen och zoologen Per Höst tar det' med frejdigt. mod." h' inte - nog. med det; -han har” rmågan- som få att. skildra ; vad han .ser, och upplever. — och det är ju in te så lite. I Ishavet studerar han sälarnas "vandringar" och: sedan ig till: Floridas "sump. marker”där: han idkade en fram. gångsrik .kamerajakt bland fåg- det. "intressantaste" "avsnittet a boken följer. till. sist — 5 eri entligt inställda” mot: främlingar! men Höst gav" sig "med frejdigt mod::; in-bland' dem och har: också sett och < upplevat." "många; sällsamma "ting,-I trevliga ordalag «och bril-. :, janta fotografier.— ”däriblang -en' >.” hel «del; i: färg .— skildrar . han. 'synnerligen - talande bok; mången äventyrsrom; intressant”. vi mbraeus tycks”Ha-”en' Hå pättelsektoff/ > mångfald skrivit er Asinä: gömmor. > "böcker: »har” han är och" allt vad: hän” skri ver, = : intressajit ;", och fängsla Lo Hans y.: sista berättelsesamling Med ljus och I > avdelningar: "klärobskyr . ”"ljusaynken; > legender -"öch glimtar. Ljus 'och mörker:växlar MM berättelserna > "alldeles "som; ' vet är: f5' men Hambreus: her: "bergfast i trö :pår det. godas, makt. och förmår -på ett-enastå- erde"-gätt "locka fram det, bästa hos läsaren,. Man "lever. ovillkoj ligen. med. + berättelserna, av: . ka. "några Verkligt” p rlo Nopslyktan fö ti sl "att dubbelspåriga : korsningar. är: farliga so kan kommäå tåg från bägge «. hållen, Tänk. på att: nolichår ” Jans) mot ” klockor och Yt. ;ocsNingssignaler 1981 kobtade : 23 människor: Hvät folket i dagligt liv. Han har myc: i Ket att ge: och det har blivit - en: . gättömni källa "av >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.