a Expresståg + linretts till kyrka. | Vad tror: du ait han ä är för YYYtYttErevYT TE YT ETT TYTPY Yrveveevtv LAHOLMS TIDNING Sölen.- går upp kl; 6,44" och ned kl. 1712. : Må de vises vågar väga alla” hjärtans .rätta halt, "Högre visdom: är" att agn: 2 Jag. vill famma allt! Koll gan, "Edvard Clausen i iPo- Hiiken' har roat sig med att leka amerikansk'turist i Danmark för :| att” undersöka huruvida? dans? karna verkligen är så rara mot 1 dollarturisterna ' som - de (dans-' .karna) själva inbillar sig. : Re- 1 sultatet aw Claitsens unders 4 ning är negativt =; Han ' avslutade "sitt" äventyr” sont ”amérikan” .med, att ge”ett par . söta . fotvandrarflickor vid Silkeborg en lift; Ena tösen sat- | te sig bredvid C. i framsätet och den', andra i baksätet, Och så bötjade de prata med "varandra. + Det är ju inte "tvärsäkert att I han är så dum som han ser ut, I förklarade den ena. jo Det vore nu: nästan omöj- gt, menade” den” andra. : något? +: — Manegeclown..:. '— Det tror jag inte: Jag tor att det är en medarbetare i Po- litiken som gör sej till, — Varför tror du det? : — Närmast . därför "att hans presskort har trillat ur we portföljen hä nah "som passerar geno den .. australiska öknen” medför ”p: sista. tider en som har, | Marknadsberättelser | sept.-—dec, -med. 10 öre var 10:de YTYRFLTRPFFETLEEYTEYTYTETYTTFY VTT TT ETATY tu och prisnoleringar | "meddelade genom Sveriges 7. Lantbruksförbund. : + > Stockholm den 8/10 1952, ve Spannmål... G i Kl fullgod brödsäd av normalkvalitet vid inköp . från odlare under tiden 11—20 okt. 1952. (Priserna stiger successivt med 15 öfe. var 10:e dag under. månaderna dag därefter), - -. Vårvete' ” 55: 70. " Höstvete sv 53: 70 "+ Råg : sn 49:20 Priserna" gäller vid leverans fill fösjande s. k. prisorter: Gävle, Stockholm, Norrköping, Kalmar, Karlshamn, Åhus, Ystad, Trelle- borg, Malmö, Landskrona, Hälsing- en hög nivå med en tillverkning : bader månaden 'av 6.031. ton, eller, månadernas kvantiteter. + dat närmare bestämmelser de leveränstillägg för tiden 1 mars -—31 augusti - mjölkpristillägg och leveranstillägg för .regeringsåret 1952/53. Leve- pr kg mjölk för den del av varje mjölkproducents - som ligger mellan 4.000 och 104 000 kg per år. Mjölk mer”. än 2.000 kg mjölk. mjölk ' omräknad grädde, äger er- ”"Thälla ”leveranstillägg på mjölk; le- vererat mer än 2.000 kg mjölk el- ler. till 'mjölk omräknad grädde, |» äger - erhålla -leveranstillägg med 5 öre pr kg av den överskjutande kvantiteten upp till en samman- lagd leveranskvantitet av 5.000 kg. 8 & resp. 39 I över jämförelse. Leverans- och mjölkpristillägg: Jordbruksnämnden har nu :' utfär- angåen- 1952 samt angående ranstillägg- utgår med '5 öre + mejerileverans, -Namneiniernationa” — » Norditaliens Anderssöner hete " Soldi, och då en viss Fiorino Sol . di, tidningsman till yrket, för tre år . sedan i Cremona framförde uppslaget att samla världens alla Soldis under en hatt eller rättsre sagt tona sluta” dem till en in- som under tiden 1 mars—31 augusti 1952 till mejeri, berättigat till stat- istillägg på mjölk, levererat a på eller; till ter , anäde han tro inte "Projektets vidd. . Med Djälg av släktforskare fastställdes att 15,000 människor lydande namnet Soldi lever i "Cremonatrakten och ytterligare lika” många är; spridca över hela världen, Alla 30,000 Sa). di härstammar från 320 nordita- lenska familjer. Sedan; man, or- en första intern Il kongress. i - Genua” med - -många soldidelegater: + dock inte från de genast leverans, fritt noterings- orten, för vara av normalkvalitet, i "partier om minst 10: ; säckar, kr per 100 kg: 00 i talas : alltså 150" kronor.' gt -I komma mjölkprod Beträffande mjölk, ' som, levereras anstillägg på ' Leveranstillägget : är ' avsett . att tillgodo. ör leveranser överskjutande 5.000 ; borg, Halmstad, Falkenberg och . ler icke - bidrag för den jörar dåländerna — samlade har Gc förr aksförbundet noterar den överskjulande delen av 1 enna al: "burit frukt i Lant 32 j ljände Till på vart leverans upp- | Många avseenden. 1 a a och f dersäd. gått till 5.000 ke och däröver, utbe- .' Internatiohalen har utvecklats tt 1 till en verksäm "Ömsesidig hjälp- Organisation i enlighet med kaon- |. gressens beslut att .de välmående avräknas till lind "Large: Maltk rn foderk 38: itt ordå ch ; 36 lg rt jord gren, skall tillägget således Va fodersäd för Är myc et oenhetlig. Den senaste tidens ket skördeförhållanden "har: ut- löst: >olika ; reaktioner. ' På --en del talas 'om ett något fastare läge, för fullgoda kvaliteter, då tillförseln härav bromsat upp. Men mesta- "dels, bjudes i partihandeln alltjämt låga priser, som säljarna ej gärna accepterar; Handeln blir så- , lunda : mycket snäv, och därmed blir det givetvis också svårt att ta erhot leveranser från jordbrukarna. Prisreduceringar rapporteras från och Lidkö Marie= » stad; ihom sistnämnda område har noteringarna sänkts särskilt mar- kerat,: Exportutsikterna för. korn veckan bedömdes rätt optimistiskt, synes för närvarande ej vara gynn- "samma, : Med hänsyn till'de'an- strängda . Jagerutrymmena menar man, att en viss;avlastning genom export hade" varit tacknämlig. Lä- get . är -emellertid”" svårbedömligt, inte: minst' med hänsyn till de be- tydande :skördeskador, 'som nu in- tapporteras från flera håll. NNE noterar för matpotatis, levererad -banfritt eller kaifritt Stockholm, inkl. emballage, per 100 kg: > 3/10: 6/10 "8/10 Sydsv. potatis « 20: — 20: Mälarpotatis +. ' 22:50 22:50 — - Ovanstående pris inkluderar kom- misstonärsarvode eller. avans vid säljning "vagnslastvis, mört ”Följand de, "noteras "den .'8/10 "1952 "vid "parti- -handlares ; försäljning till detalj- handlare," "inkl, läge, kr per tihandlare; från Mellan-Sverige, : som. i förra |" » engrospris, vid försäljning till bar . > NS mjölk. och till mjölk "omräk- nad grädde, som under reglerings- året » 1952/53. av mjölkproducent levererats eller levereras till meje- ri, berättigat till statligt mjölkpris-: tillägg, utgår leveranstillägg enligt | : samma, grunder ' som" för” tiden 1 mars—31 augusti 1952, oc Fr.o.m. den - 1 september" 1952 och ”-tillsvidare under: reglerings- året 1952/53. utgår allmänt mjölk- pristillägg i. hela landet och extra mjölkpristillägg i. Norrland samt vissa delar av Svealand och Göta- land enligt samma grunder som för tiden mars —ougusti 1952, " Svensk, ; fjäderfänoterin; - bruksförbundet: anger för veckan 3/10—9/10 1952 följande riksnote- av soldisläktet skall . hjälpa sina fattiga 'och arbetslösa släktingar. Man har mobiliserat Per I nutiden är ”människomassorna allmänt - sktivara. och det påstås, att de ha större inflytande, på sambällsutvecklingen än nå säreget och ”oförlikneligt, roen fött) när det individuella. det. egenarta= de blir medvetet för personen själv då är en individ Y Denna Prinets bildar utgångse pun$ten för Platons skrift Staten, och med denna", förändras hela förr.. Demokratin styr och ställer och förmenas ha avgärande i sina händer, Är detta, sant? Ja, men endast.j 1 aycket. begrä d mening, Och" när hon i sitt liv söker bävda” sin originalla egenart. kan hon kal- än personlighet, ; Alltså. födes vi var den vik och individ . Och vi nydanande och uppbyggande fak- torn, om alla skulle bestämma, då funnes ” förutsättningar - för, att. $ar gan : om Babels torn. upprepades i verkligheten, ' "Om ålla vore be: - mande blev snart förbistringen all- män. Den. ene; ille inte böja sig för , den andres. mening, Byggan; det k me att” upp) ra,' emedan man ej. geit Tum för en 'samlans de, ' ledande vilja och tanke; der Jodute andet måste utföras 1 El edning av överlägsna" per- sonli heter, som behärskar de É istorjen vittnar om, att i epok- fabrikschefe 'e,: -borg= mästare och många andra i ledan- de ställningar vid namn Soldi med en vädjan att hjälpa andra, mind- re gynnade Soldis. , Då. vid. den ipby har det en eller flera verkligt: stora byggmästare, Hela vår kultur upp- bäres ayv' personligheter. Värje: tids- period, ” "som varit rik på mäktiga br individual; och heter, a om vi har förutsättningar för det senare, och I den mån vi för- verkligar vad naturen get sr för- utsättningar för. "; När, det säregna hos" '0$s gör an- språk på sin rätt mätes vi med det allmännas måttstock, och be- problem, Den gav även +” nyckeln till den psykologiska forska ningen, ' till förståelsen av "männi? - skans själsliv, Därmed framträder även kravet på självkännedom och behövet. av uppfostran, Tack vare ett stort antal Personlighete: dns satser "har bildningstariken I mer 'och mer; trätt å för; de - samhället, " Så ” | kultur Slutligen må erinres om att kriga tendomen, som i, historlen markes rar en skarp gränsskillnad, är en ti lighet ger uttryck för något vida värdefullare än or- det individ. Personlighet betyder urspr av det latinska verbet ”personare"”, söm betyder ”ljuda igenom”, Mas- ken bär, prägeln av den. roll. vi spela i den yttre 'världen,; en roll som. kanske är främmande för det säregna hos oss, Möjligen har 'vår jö påtryckt” ost” den, RT ingar 'att bli, De fle ta blir. aldrig ' mer ån” indivi= fruktansvärda över strofen i Podalen i fjol bland de hemlösa offren också befann 'sig 240 "människor » vid namn; Soldi, hjälptes dessa genast och effektivt + av sina namnen, Vidare kan näm- nas” att. t. ex. familjerna; Soldi i Peru, vilka” samtliga har, gott :om pengar, har beslutat att grunda en » bank "till förmån för ”internatio= nalens” medlemmar: och att bygga en kyrka till ära 2v' Filippo av Neri;'+ som ; till ö var en liv). om. man sökte" Pressä ich ien allmé g form, försökte skära till dem efter samma mall, Att stora begåvningar inte. låter isig formas efter. allmänt : hel enkelt som individer. ”Lev dig och . somliga fortlever självet har en tänkare manat. Giv rsonliga verksamhet utrym- me. Låt den inte förkrympas under för din Individual] et främmande I : antagna: v eller är visserligen sant —" men alla andra påverkas mer eller mindre likformigt den och genom Soldi. Nu hoppas den stora; inter- "nationella Soldifamiljen: att "även sådana” kan ett folk förlora åtskil. ligg. egenartade, I egenartade, det' individuella, ” si ; Det är! karakteristiskt för per- sonligheten att den är medveten om sig. -själv,. sitt. eg ringar å: slaktfjäderfä vid försälj- » andra: länders - And och smälter inté in ä ring från: producentet till: äggeen-) Petterssöner ' skall". föl; deras massrörelsery försvinner ; inte”. i traler'.i södra och mellersta Sve-|. mängden -—.de leder 'de -många. riges produktionsorars dem öre per ue - . Ibland "så - omärkligt, att massan ka. slakta tad ikt . (plockad vara): NN get in knappast, "märker" det. Den verk- 7 Extra "Pri ”Stan Yrkesstudier ; ger liga personligheten” "har medfödda Höns prima ;, 500 ku dö : förutsättningar. till” makt.” Denna Partiprisnotering å å slaktat fjäder- - fä.Partipriser i Stockholm den 3/10 1952, öre per kg plockad vara: Ungtuppar : 7 Kyckling, 500— 70 . Kyckling, .1009—, 1, i rationalisering, | tryggare: framtid . SLU manar i en avpell ungdomen att. genom” studier på lantmanna- kan han missbruka men vanligen blir personligheten. till gagn och välsignelse för. miljoner människor. ; Varpå. grundar sig 'de stora. per- h makt? Kort. svarat: skola skaffa sig den h k und som är nödvändig för dagens jord- brukare. Uttalandet ä lydelse; - : 2 å av följande 1 Skå "Den storartade mekahisering och som vå & dordbruk artipriser. på potatis 3 4200. gr. > 100 kg: Malmö 21-22; — eborg F2L22: a : Till soln har mestadel varit tt "begränsad på sista tiden, gi- vetvis till följd av de dåliga väder- Vågnen kopplas, av då och då vid ensamt belägna platser och kvarlämnas en tid för, traktens befolkning i stället” för sin näsduk ve Mårgtydigt De En elev i ” Körskolan frågadel vad det betyder om föraren sät.j , ter ut handen genom: fönstret! o k följande svar; sn oi och ct det & är ett fruntimmer) | 2 d ratten så betyder det att hon) » tänker svänga till höger. eller " vänster, slå askan äv cigarretten; eller backa, eller stanna, elle 7 också satt hon pekar på en hatt; - Trolleri... Zz e trollkonstnären I Den orden hade lyckats få : (RP direktör Karlsson på scenen 'och fått låna hans guldur, som han b der ivrig svada svepte mm Gin och höll till direktörens "konstatera att er föra. Vill ni pu ni” höra den Ida är. där. Kan för - det: var som sjutton, den klockan "har inte. gått på flera, månader. ee mn ja på stråfoder, kr per 100 kg: PETTYTTSEYY TELE in brdnydo ba KANADA RR ARA DAND AMN AMS ASADSA NASSA DASIDG ållandena, I h dsak' har dock. efterfrågan kunnat -tillfreds- ställas, .om' brist, 'men en klart fastare ton förmärkas, En del priser har där- "med dragit sig uppåt. I Stockholm » hänför" sig" nu priset + till ”prima . välsorfterad - vara”, och noteringen för 100 Ren sattes den 8/10, till. 21 kr 00 bundet . noterar : den 7710 1952 : följande producentpriser "Hö," hårdvalls-, på stationer i mellersta Sverige - 18: 50... -<' Halm; höstsädes-, på stationer 4 di «mellersta Sverige 5: — se Givetvis är det gott c om: hö, men jordbrukarna har i regel ej "tid att pressa ' nu, så utbuden är 'mesta- dels snäva, Efterfrågan är emeller= tid 1 el: ligger alltjämt "med Titen omsätt- , ning, Det har icke varit anledning att ändra noteringarna, som emel- lertid är tämligen nominella, Halm- priset är även oförändrat, och han” deln är helt obetydlig, s Mj Ik och Injölkprodukter. 4 UMjölkpriset för juli månad 1952, deltalét "för 3,51. mjölk, fritt. mejeri, tuberkulostill- lägg, inräknat, och med ett'skumm- mjölksvärde av 4,5 öre pr kg blev för juli månad 1952 33,3 öre pr kg, Priset närmast föregående månad 205 33,3 öre och, under” juli 1951 - : Följande mejeristatistiska - upp- gifter" kan nu lämnas för augusti månad 1952 och från årets början (i jämförelse med. 1951): bor 1952 1951 "St aug. . aug: nyägd mjölk, ec F sk, 1, 353.105” 357.619 k-mjölk, ton !) 77.049. 47.534 Sör tor. 9.559 - 10.611 : Iverkninj ton ', 6.031 > 4718 nijöik rsåld kvantitet k2 sålunda vå augusti månad invägdes mid mejerierna 353.105 ton, hållande ning i kvantiteten i för- året med 1 op onma. månad förra 1939 med 13 SC nen en ökning mot 720. Smörproduktionen iv stegring med en vantitet av 9.559 ton. I skning fö En inaak av eleger mot fjol- föreligger dock en :& Os 8roduktionen läg ET Ning av 13 P. for Har ande på! griskullar med. 37 k Pr gris kr 3:75 pr kg. Sveriges Slakteritörbunds avräk- ningsnotering ' vid försäljning till SS för prima, griskullar. i klass. I (pris vid av= sändningsstationen - till säljare. fö; hel kull) £ o. m.' den 6/10 1952. för friska äH CJ genömgått ' under - senare; såR 'ähar självfallet! också . ställt .ökade” krav på den enskilde -jordbrukarens yr- kesskicklighet. Ständigt måsté jord- brukaren lösa många svårbemästra- de problem, som tarvar.: avancerade kunskaper. Den -ungdom,. som. .ärn=- nar' välja jordbrukareyrket, här-an- ledning att observera detta. För ba=- tra ettrpar tre decennier sedarti' fanns &- man .kan sålunda ej tala 2: 50, 375 öre per kg. och stabil, och” noteringen för ve kan 3—9 oktober är oförändrad. — Ägghandelsorganisationen.” invägde' de månad september 1951. 16/10'.1952 utsä des den 9/10 ge-; ”; — Vart, Edvard lille? :Uppgår medelvikten till kg betalas fö : Klass; T. grisar. ävräknas- efter; samma .".grunder men: med 50. öre lägre: pris Pr. kg upp t..0. m. bas vikten. + För grisar från enligt; bestämmel- serna om svinhälsokontroll | frisk- förklarad besättning, vilka uppfylla: tillämpade klassificeringsbestäm=. melser": för premiegrisar, avräknäs Er 2:75 'pr gris högre än föj I grisar, +: Fra det en del både bland den unga och a | gamla generationen, som ans en kurs vid' tt lvis en lanl = På 'vad de är i sig själva: Person- lighetens inflytande över de många beror främst på suggestiv, förmåga. Massor, av mäninskor mottar idéer, utan att deras förstånd prövar der. Likväl är ”dessa” tankar, så 'mält. tiga. hos mottagarna att de driver fram ' handlingar; och "betydande Uppoffringar.: Massan "märker . att den går i ledarens, personlig heteäås, ledband.” Mängden; tror ätt den. fått som. den: själv ville och : den har makten; hands Men vad 'de många menar är Vicke deras” egen "övertygelse, Det är enbart suggestion. De: sug- .gerade'» människorna :, hår., kanske naskola var mer eller mindre" bort- il kastad tid. Inte minst genom SÅJ:s rbete'' har denna inställning helt förändrats. Vi har alltid hävdat. hör värdefullt det är för de unga ätt gripa” varje : tillfälle" till utbildning ifinte' bara” med. tanke på :det.:egna lagsi) yrket Utan också med sikte på den -i| personlighetsutveckling,” som” ök: kunskaper befordrar, För” ätt jord> bruket som näringsgren skall k ade na hävda sig i morgondagens sarn= hälle i är det ytterst viktigt att jord- + Tillförseln ar... säsongsmässigt; och - detta ärks, ytterligare av: vårens relativa ökning av suggbe-i täckningarna Efterfrågan i mel- lersta: Sverige och Norrland -har de Senaste :; veckorna" : varit låg” "på brukar grund av skördearbeten men. tor=: le nu. komma. igång. :" Även - med tanke. .på den” goda fodersädstill-' gången bör köp" usten öka. Priset har..sänkts ned” 50 öre pr kg, "och man räknar nu med - att få balans "väl. förbereder sig för sitt yrke såväl praktiskt som teoretiskt.” Ett . betydelsefullt: led. i denna” riktning ; är, att. ungdomen utnyttjar. de läroanstalter, som; står i;jordbrukets tjänst, Bristen, betskraft.; får > inte, äventyr aldrig, änk tror vara sinä. .: cv j ämnesområde, . Inom detta 'kontak- sin värdigh En: motvikt härtill r. samvetet, som tvingar fram självkunskap.. Vi bär inom oss ide- alet äv en förinnerligad person ig het men även meédvetändet om vår undörlägsenhet ” inför” detta ideal. Denna ' vetskap leder till -själv- kritik. KA vara äkta, :'det inre .bör- motsvara det yttre, Tvivlar allmänheten på äktheten i personens. väsen mister denne. sin "makt. En. ycklare' kan röjer dock personligheten så omiss- leksgärningar,' omfattar: ett stort'"och mångsidigt tar vi det väsentliga 1 folkens» hi- samhällsomdanande företeelser fi nn ler flera” sonligheter. h de har värlt av skiftande karaktär. Ur "vår syns punkt kan! vi' inte ”Prisa .dem;.som gepom makten i sin; personlighet å ng ;. Varpå beror kul? tirbyggaren,' ; <samhällsomdanarens överlägsenhet?. Psykologerna'.svas rar, att det ej beror på yttre, fasci-. nerande: utseende, som "verkar för- häxande. Sokrates t. ex, var enligt traditionen mycket: ful, Det hö- ver inte heller vara, någon över= lägsen intelligens. som gör. en'per- mänskligt broder. Stohetena 8 ägt erömvi rda Porson- ; medelst sin son till en uppbyggande lig- het, Även medélmåttor. har utövat stort. inflytande över: massorna. j Därför tar "man för givet, att en säregen själskraft konstituerar dem som förmår påverka massorna iden riktning de åstundar. De. äger "detta individuella ”något”. som ofta" inte kan definieras, Dit hör t ex; kän- d om 'det- de perso- mellan tillgång och efterfrågan. "Svensk äggnotering, satt äv Lant- bruksförbundet för tiden 3/10--9/10. brukar Inom kort: börjar vinterkurserna id "våra. lantmannaskolar; och /SLU vill därför. rikta en mariing till jokd- btionsom rådena i Götaland: Partipris å runmärkta ägg den 3/10 1952: Stockholm: 4 433, . Göteborg: 430 öre per kg. " Man”. konstaterar " nu" en klar” minskning i produktionen, och bez hotet . får delvis tillgodoses med kylhusägg 'och. konserverade ägg: En del partier småägg går på ex-: port. Marknaden ligger sålunda fast under 'séptergber 1.670 ton ägg mot; 1.860 ton under närmast föregåen= och 1614: ston. under; veckan 10/10—; 3) Noteringen fi —'Inte en endå 'gång den här ; "veckan har maten varit färdig, närj.. Jag kommit hem, men nu har jag; fått nog, nu går jag ...., ; .— Till en restaurang i - Å, vänta bara fem minuter! - Sö — Blir maten färdig på fem mi- nuter då? > Lin — Nä, men jag går med had remnaskola: en, vinte terad tid, som 'säk som rent personligt: Vr t 1 Kp Den äger i vida kretsar och den för- måga. han "vid olika tillfällen Jagt i 'dagen.. Detta förstärkes genom hans tvärsäkra uppträdande. Det är inte så mycket de tankar har'ger uttryck åt som gör h lande, men ' väl! den "eldiga; hän- förelse varmed han” " förfäktar sin att ge; utdelning såväl Shirley. Strickland . slutar som aktiv. "Den" eleganta: och " populära på 80 m, häck, Shirley: Strick- land, har nu officiellt tagit av= sked från den aktiva idrotten. I en intervju förklarade hon, -att hon' hade nått sitt mål I fortsättnirigen kommer hon. att - följa idrotten bara” genom tid-. | ningarnas sportsidor. : ör I — Vilket ä är kemins största gåva äm mänskligheten? : -[ andra, ' I . Märker. man att en person i på frestnil - behåller balansen. 'och ådagalägger "besinningsfullhet, " rTe- -| spekterar man honom, Man:ahar att bakom det lugn uppträdandet döljer sig'en sällsam kraft, Orsaken är, att han städse är redo att möta faror, är beredd. på alla' eventua- liteter, ' Mer, än genom suggestiv påverkan här Personligheten fått maktinflytande "på grund av;det förtroende man "sätter till honom. Och å andra 'sidan beror det på det djärva förtroende ”personlig- heten ” lägger i dagen ' gent emot tankekraft, sin idealitet och sin an- des : storhet. ”Dessa' ”persönlighetér | + av hög: och ädel resning somm, vårt d inte I längden förbli representant | för högre -andligå :värden,, I: intet | ' kännligt”oeh oförtydbart sin äkthet | och makt som i begermyttigd kär- ialla kulturskapdnde” och i. är de, som förädlat och |. kultursk kraft på' religiös grund; Det blinda förnekandet av relig'o"-ns värde kan inte se döna ma k ”fomens” tlomordentligt betydelse" "a insats i kulturlivet, . Ingep av ce stora Personlighetera na före Kriz'vs.har ställt männi« skan på ett så högt plan soma hån >. gjort i far lära doh st personliga het,; Krlstendomen”. år" ei - kultut." ordnande kraftkälla I den mån den gör 'rmänniskorna, ädlare och- förs. '; . tendanen köm med, något nytt r människans liv'öch öden, | ” Mu Stora tänkare har betonat att det privåta och sociala livet står växel; ” verkan till varondra, Är samhällg= livet dåligt 'överföres detta till den enskilda, samhället kan inte nå de bästa "uppfostringsresultaten endas medelst sociala och ekonomiska res: förmer = därom” vittnar bl, a. det nutida Sverige, Man "måste, bruka medel som färädlar och gör, månne skan harmonisk och rättänkande, samhället > har -alltjämt' behov av högresta persohligheter; dorss Idé er och" skapånde kralter, dessa! som skänker . oförgängliga värdens? : + Personlighetens.; roll. då. "samhället RS kl MDAD. MED. I KARM. Fömäk” Karl-Gunnar. Irkem, Norre bott ng. fygbaskår i Luleå, räddade plan! v typ S 26 Mustang sedan”. planet" ät smotorstöjälngar.” Irhem höpgåtde : "från. 150. meters" höjd, den” I nästan” lägsta. höjd från vilket ett 'Ikbopn kan göras med lycklig utgång, och landade" oskadd." Fänrik, Kapl= Tor Gunnar Irhema : STOCKHOLM ' (TT). s Sveriges arbetares centralorgants, . sation hemställer t skrivelse tiljrex släkte välsig me EM att Sveriga tsätter sig . Ilengl 1 efter "gi sedan år tillbaka; För. 'dem : har : människan én 6 enda" konst, konsten att forma en. människosjäl, att. komma männi-. skan' in' på livet och få henne'att förstå, att. hon icke. vet vad livet ;och "betyder och att på allt sätt låta, henne, förstå det rätta "målet anledningen, min vän”; säger Sok- rates, ”skall du få höra. Jag har dock löjligt att innan jag gjort det. forska efter sådant, som "icke an- 21 och hjälpa henne: att nå det. ”Och SS UNSCO-.- Det: slutliga avgörandet härom. träffas vid UNSCO:s kjunde - generalkonferensen i Paris som bör= jar den 12 november, SAC har även » tillställt de svenska ' UNESCO-re= ; preskntanterna denna önsk: : ÄNGELHOLM (rn) : " När Båstads köpings kommunal= fullmäktige i slutet av oktober kem- manträder för att bli a. fastställa"; staten. för nästa år sker detta under en för fullmäktige unik situation, Som ktekant är den. av fullmöktige t |anbefallda. tioårerevisionen av kom= munensg' "räkenskaper ännu icke av= : slutad, revi; har. icke avgl-" köramit'. till: "den övertygelsen. att filosofin måste börja med männi- skans. problem, Vi kan inte upp- skatta. någon, riktig definition. på förklarar han; så länge verkar: ” ej blott övertalande utan lika mycket övertygande "och vinnande, fr: Ganska "ofta förväxlas "individåa- litet med personlighet. För den gom inte” klargjort. för sig "skillnaden mellan dessa två begrepp kan näm- nas, att individ betyder egentligen odelbar och. nttalar, att varje män- niska bildar en helbet för sig. Var och en av oss s bär inom; sg något vi blott håller oss inom gränserna för det individuella människolivet. Människonaturen . röjer icke sitt väsen under denna trånga synvin- kel "Vad : som "står skrivet med små bokstäver”. i den individuella själen. och därför är nästan oläsligt blir. klart och : tydligt endast om vi läser. det i större :bokstäver. i människans sociala och politiska liv, vit sitt betänkande f ör 1951 års rä- kenskaper och det enda man har. ett hålla sig till är preliminära siffror. t Stora' utgifter finns enligt .NST ej” att fullmäktige denna'gång skall få några som helst nya siffror att byge ga på när det gäller att göra upp - nästa års budget ' När revisionen blir färdig står ännu i vida fältet, - men man tror att den skall bli klar : under ånnevarande ål NR " HAMBURG” (TT. - I Reuter 2) ” Hjalmar Schacht dementerade Kw fredagen en holiändsk 'pressupp- gift enligt vilken: ett tysk-persiskt Slå ebolag skulle bildar.' Rapporten är helt grundlös, sade han. - mildrar» och; renar" sedernu, . Kriss > i fallskätrin ur åitt spanings= ' . = z t DRAR BER AIISIPLR RTP NRA SNANAR ANA ANSAAAADA ARR ARA OS så rt mr tr SIE FLN DI PI RO LS PSI SAL IRANS ÄR re AS LA ILTF RAN preses lenge vY YYSYYYY YT YA TYYYLYYAYYY VET TYTEYYYYTYYTETTTYTY TT Tor sorts dd sr grn ss DYR Ne
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.