5 oreeevYYYT YEN vYTT yrYeyyrYretYYYYTYYY Eee TY YYFTYYYTYYYFY FY TeYYYY TFT YFYYVYFYYTFEEY YyrvyvrY TS YYTY ETEN SV CZ a Re Drottalag” Julian av Hol "nyligen invigt ett nytt kossädr gåde 1 Amsterdam och drottningen vanlände 6 fi : da r, 8e8 I SAK a Kulturspegel: " Fil. dr Olle Källström, antik. varie vid Statens historiska mu-” j seum, : :är en av våra främsta över Medelhavet" så riskabel, att köpmännen Aöredrog att-' handla med Jänderna i.kalifernas forna ri- ke - via ' Gotland, Birkä »och andra i civili "Orlieritens inlaga ät skattemyndigheterna: De motiverar sitt kray med; att deras cgendomsvårdene nin FE åldrandi silvergruvor gav på den tiden rik- ligt, av" "den ädla metallen; och vi !kännaré. av det, äldre ädelmetall=". Guldärmring och hälsband Det finns nu kär, och efter; dem: kom ki 2 kvinnor 7 ofta "med 4 ex. fJånga > ”halsker sammanfogade av kufiska; d; arabiska» mynt, Silvé ronnerade eller utsirå figurfält, ”hemfördes hårinad + har lovat allt "krig? råder 1 Pari -aktriser och, . poliser, och” rättegån- garna” höpar ” sig mot Visserligen -sköna men icke förty. ouppföstrade idamer, som är Tätt så. grova imun- men ” och : kränker p ännen vd deras tjänsteutövning, : '" På polishåll säger man; "att, om 'det går någon dag utan att en polis- 'man får uthärda råskäll eller insi- nuationer från en aktris eller sån- gerska, t mindre . ofta. 'från deras ” manliga” kolleger, så är. det, rena jure. Oftast "utbryter. grälet då 'polismännen' ser till att ak bilar inte bryter -iorifterna, "Vite Krist introducerades bland motvilligt. lyssnande " nordbor avi a | folk fic och; förbättringar yi. de; gamla, Ett [På t ka; ingalurida bard: satt världsfrån- vända i sina öeller -utan. också 'ord- näde.- med lära sig både nya hantverk förråd av, former och tet frukt- nytt" ter; gjordes på, det H arivändbaraz- även" "som dekoration” G verkstäder, där. landets I - de. klosterbyggande: munkarnä, "vil- ja” konstens” utövare. Slute' på unions tiden' var spänningsfyllt för städer- nas borgerskap och stimulerade in- De gamla kyrkliga bruken: med dé- ras behov" av sköna liturgiska” kärl slags” prakt: Gamle en senfödd,.medeltidsstormän.: med iligrantekniken.. att” löda ihbp små metallkorn till sirliga ran" kor” oéh :rundlar, bågar. och” nätverk = — tilltalade 4 i synnerhet de nordiska jetunionen inte nigåst möda några planer 'på ett. "krig mot-den Icke- den huvsranide världspolitiska” oron utgör. ', Stalin talade misstron och missäräjan mell; kapitalistiska staterna och sa tro att denna' missämja k leda till”. krig mellan. dessa, sta r.. Qn Stalin själv. tror en sådan ut- veckling eller! inte. är. ju ' omöjligt att veta, men det är inte” uteslutet 2 att han" verkligen var: uppriktig : vå phril har hållit par tikongrosr Det har Vvarlt étt evenchiarig” äv störa mått, vilket inte tninst Ilustrerc as. Av | kal det faktum, att det f et. - ton,.år sedan, den förra. koogrössen ” hölls. En. partikongress LiSovjeta tinionen har ju icke:ens den minsta. lilla beröringspunkt med en pårtivi kongress I ett demokratiskt land, 11j å Sov, i får inga detta 5 Stalin är ju en tro- ende marxist. 'och för en. sådan & är dt en oomkullrunkelig trossats' att ismen.,; kommer aft förstöra sig själv. För. en marxist måste där- för tanken på ett nytt krig mellan KS k; "kapitalistiska staterna inte SS gång av'stoör betydelse, om Förenta förek de tf .delega= . terna får lyssna till föredragningar av pamparna i partiets ledhing och sedan är det deras plikt att genom dånandö' applåder uttrycka sin un- dersåtliga vördnad för de höga herrarna i politbyrån; Fådant är det. slyrelseskick, som 3 ryska kom- . munisterna och deres "skejer i Sve- rige; kallar för demot: rati. Inte ens skulle "råka i krig med de europeiska, makterna; +, ex. Eng- land ” och, Frankrike,. Sedan dessa ömsesidigt. utmattat: varandra hade Sovjetunionen - bara ;;att håva in vinsterna och lägga beslag på hela Europa; Ett. sådant krig skulle vara rena alensk "och! det I heller aldrig att utbryta: + : Det. tror väl: inte heller Stalin 1 sexton- ock' sjuttca! ndratalen: och hans k ”ått det" "skall envåldsmonarkier had; den enskil- de individen en så ofri och under- > tryckt ställning som 1 d:gens Ryss- land, cc vs ed + Utanför Sovjetunionen sde kona- gressen motsetts med stort intresse, men detta intresse knöts er. dast och allenast till de politiska deklarat: 3- ner som skulle komma att lämras vid kongressen, Dessutom hade det ett, visst intresse vem som. skulle] komma att lämna dessa. deklarat är ner," I det sistnämnda. avseen. et göra men de är synbarligen bered= da satt sät gång en propaganda- offensiv för att i eget. syfte utnyttja de: motsättningar, som finns mellan Förenta ' staterna och; "Västeuropa. Ryssarna kommer att söka skapa splittring i den .demokratiska värl- den genorb att utmåla Förenta sta- terna? som > > Västeuropas ”verkligej! fiende; som "suger fill sig Englands utomeuropeiska områden och pinar finns det anledning att fästa sig vid Molenkovs: «framträdande. : « spelade en fö gressen och Cd görelse för Partiets "verksamhet fö dan förra kongressen som även ojt program för ' de” kommande Åren. Nralenkovs' insatser vid” köngressan får förmodligen tolkas så, i att Sta in utsett honom” Hill) sin (efterträdare. Om han också kommer att bli « gt 'är emellertid eh ahnan” sak, Det kan bli en häftig kamp om, makten , mellan ::otika' rivaler, ifall 'Statin avlider” eller- träder tillbaka får Av « Malenkovs- utrikespolitiska redogörelse kän 'man utläss att tår gon sinnesändring inte” skett ros j: och det komföun's- tiska partiets ledning, det kalla kri- fet kommer att fortsätta. Och nårot annat var ju inte att vänta. Å andra sidan får Malenkovs-uttalande H':. som Stalins. artikel. om utrikespo!i- tiken i Pravda tolkas Å att See aplansroll vid: kon-] Denne ll. terna,» Detta" tema! kompletterades gendw. Stalins" uttalandet i'attikelp i Pratdaj si A ilken han” förklarac samarbete” "möjligt :mellaw de ki munistiska och kapitalistiska” terna. Med kapitalistiska stater av-' såg Stalin "vid detta tillfälle” endast nen :skulle nå framgång” med sin nya propagandaoffénåiv 'och verki-] gen ” "kyckas spränga "söhder, sam: arbetet i Le Monde; som sannerligen. inte är] någon anhängare av Atlantpakten,' skriver att endast en blind kan gå i den fälla Stalin lagt 'ut, Något ner behöver inte höller sigas om; den nya fasen i Sovj kömmunistiska "världen: och 'det”är | alltid eri tröst i den bedrövelse 5 Som inte ut de västenrogeiska, fölken genarh, a mi gent. emot; vie västeuropsiskassta- : de västeuropeiska, Att Sovjetunio- N SR mycken; och = soma: nsthanbverkste enbart. efter" verkligt nyhil: 2 nöjde sig med. at apa utan satt de ' Hur ,. det i neivila hantverkärna drev.':sin näring'under der äldre medeltiden har man ännu inte 'rik- tigt klart fö FE Kyrkans beh 1 pj en dömine stärkt. Allt. sådant gjordes "i kosta rens verkstäder av. guldsmedsutbil+ dade < munkar, och i. vilken grad dessa ska : räknas som utlänningar eller nordbor undandras sig fortfa= rande. vårt bedönfånde Säkerligen lärdes emellertid." infödda arbetare upp : Drivna eller graverade. figur- medaljonge: fält fyllda. med ränk« föga ;. konst, ock han” ade mycket lite in- tresse. till övers för. annat silver än f kontinentens stora kult rvälvning, Då öppnades landg; inserna igen för en ström av' konstförfarna. män; i Chit' med modets senaste nyhöter i "ssmyckelonst såväl. som större arbeteh, Många av dem stän- nade och blév naturaliserade,' Näm- nen,; . och'" tillagda 7 benämningar, skvallrär om deras utländsta -för- flutna,' ner; snart nog finner- man en'hel" räd av! erikla;> bufsverika namn" också, på 'dessa yrkesutövåre. 1 ; kontinentalt.” krafttillskott. "Under Erik - XIV var. praktiskt taget alla framstående silversmeder utlännin> gar "Under Karl IX; vid början av 1600-talet, ” hade " införlivande dessa ”- friståbnde + hovleverantörer med städernas börgerskap' 'och skrå- ära” nog helt "ge verk och k bårder ..som getts form av ornamentskompositio- ner har. vi exempel på, av så pass olika. konstskicklighet, att: man: har rätt att 'gissa' på att ;sornliga.; varit utländska "-mönsterarbeten ;: medan andra: är de :välmenta produkterna av inhemska efterföljare." gång se Idje I den'r A 2NG kannornas tid; på" den ;politis- ka hetstid, som de 1 lyck [I krigarens. av; skönhét "och |: TJ Sas” författarens” sorg” öv Landet här återigen ässimilerat: ett h lovliga "uppsåt! é Cr) Al Bratt:'.”I ”Krigarens "; lovliga". avsikt”. + Hökerbergs > förlag. 2 memoarbok ' avsikt”. bär. full täckning för ti teln i så måtto: att den torde, var ra. det : aggressivaste och elakaste som. uppenbarats i svensk litterä- tur på ganska länge. Den fom skri- ver : dessa ' rader känner inte till mera om - Bratt än -om. ”krigskonst, men om författaren gör. upp. krigs- planer som han skriver memoarer, "Iså hör han inte. till .den typ av fältherrar som vinner slag genomi' att ”söla,' likt; Fabius Cunctator,. Snarare torde 'han hylla tesen” "att anfall: är bästa försvaret, såk sam-= ma: vilka” oorfodoxå metoder: som därvid "kan komma till användning. ... Under. den tid som handlingen omspänner, från. seklets. början och fram -till "nyvarande, "tid, har: fö kommit i”, köntakt' med: e mängd ” "personer sön "framträtt offentlighetåns ljus, militärer, polis 5 | tiker "och intellektuella. De” omdör men. Kan” avge: merade, och s röm. breder" han :på. tjockt. ' : kritik som be- Förla- arga en "del vu mast ett un- derstatement. säkert! torde emellertid, vara att den kommeratt intréssera och), färigsla , ännu. fler. Boken är som "memoärverk märklig även "1; så” måtto "att. den " är högeligen. läsbar, och var. öch . en som; har + något .intresse" för” vårt » | lands historia" sander: senare: tid: kän pärm till pärm i ett sammanhang, trots” de 200 sldomnar Stilen är rapp e + generalstabsofficeren : "| och militärskribenten K. A. Bratts I - krigarens lovligafzifter för, kista, sorgkläder, bilar, "| medel 293: kr, i Göteborg 651, Mal- Kyrkogårdsväsendet], kostar samhå llet oerhörda: summor" vet är dyrt att dö, heter deta med rätta, då man betänker alla de ut- |j gravplats .ete, som .de efterlevande har att räkna med vid kistbegrav- ning. Men det är även ur samhäl. lets-synipunkt dyrt att folk dör, på- visar Elna Övdén i Sv. eldbegän- gelseföreningens tidskrift, där hon sökning ' huru 'kyrkogåveskostna- derna ställer sig i tolv städer med . och "utan krematorier, - ; Därvid konstateras, att samnmian- lagda: förlusten på kyrkogårdsvä- sendet i dessa "städer" senaste” året uppgått till 3,400, 000 krllev Ta »Kyrkogårdarna' slukar . miljoner I exempelvis Stockholm har kyrk gårdsväsendet. "under femårsperi dén 1946—50 krävt drygt 18 mil; 5. milj.” har förlusten alltså ; pr: år, i Malmö .700,000, 0. s. Vv. rligen. måste” tas ut skattevägen r kyrkogårdarna. "Varje" begrav= ning kostar, i: Stockholm i skatte- mö MA o, si v. Även i mindre stä- der blir. kostnaden hög, säkerligen även på | landsbygden « ehuru det där : Utvecklingen går ju numera därhän, att samhället övertar allt flera av de” med jordfästningea och gravsättningen ” förenade "kostna> derna” i syfte att förbilliga de en- skild. ”begravningskostnader - och Befrämjar > "likheten" inför döden. hällets "utgifter för begravningsvä= sendet, : varför man på en. del håll Sverige att. "höja taxorna :för mm fattaren anspråkslöst” ”nog' kallar ”Apölbgi”. inledes boken med lite släkthistoria varur bl.:a. kän utlä- "att han nödgats "växa uvp i städer, den första: istadsboend8"; generationen i en "släkt av. ;jorddrottar ända sedan 1400-talet: Under ” sin militära .ba- na. fick; han "som officer uppleva unionsupplösningen; : och skildrär i starka färger det, förfall som för- svarsmakten då befann sig i. Stort mycket bättre anser han tydligen inte att det var vid inledningen. av de två följande kriserna! första och ströms" Strix-historier; "men tillhör i övrigt dét område där 'en Tekman. bör hålla inne med sina kommen- Samma: gäller även; .det öm påstås vetenskapsakadermin,, ' innehålla "flera ndllor, ä än någon an? cerad -han' än kan förefalla håller Örfattaren: dock. skarpt på disciplis nen” j-truppen och gör sig även till : den 'militära hälsi krigen > medförde,” följde: :som "en direkt. "konsekvens av. större. köp- kraft och uppövad. smak för finare stilens ” epok, hade hökt en smaksför regelbundenhet, ja sträng= het i ornamentiken,' Det fanns nå- got i detta som. direkt. tilltalade det nordiska kynnet, Gotiken kom. där- emot; med lättare, mindre” bundna AÅckorationsmotiv. De . omtyckta rankverken. förlorade, sin. symmetri, de gjorde, sig: rentav, lösa från, sitt underlag, Vackert lövverk utfördes i tunt: raetallbleck. och" Jöddes ; på kontrastrik lok mellan "dessa: uftis ga, natur-lika former och stormen, som :kunde få a "vackra ; spi nen och ör; hal bevarats. | : det verk, en den” ska 'sil= verkonstens storhetstid. Mera lång-]' livad.än' der politiska lyckan, höll den: sig i: nästan tvåhundra år, vil- ningen; ”värs upphävande han: ger en "god" del ”av: skulden” till sam= brottet ' fi 1917. : För en. människa: av Bratts, in- tensivå ” typ" var” det "givetvis inte svårt. att, finna, fel på den. försik- tiga, tralit litik som Sverige ket för ett så glestbefolk land som "Sverige var något sanska enastående. ' Vackra" proportiorler” i såväl” stora "som "små". skapelser, känsla för och redbåthet med ma- ferialet och en. handarbetets glädje är: de. drag som utgör grunden ör verkens höga värde. ; sAvmattningen, som inte kom förr: äncin på: 1800-talet, då industrialis- men: redan; klappade: på vår dörr, = | har gu iskeloy börjat övervinnas: och sedan. några årtionden :.återerövrar individuella '. kvalitetsarbetet terräng? Nytt liv har gjutits” i det :— | svenska: silversmidet : av .' en. rad skickliga ". konstnärer-hantverkare, la redbara - materialkänslan "utan vekan intar vårt kvalitetssilver re- genom "en ”silvervecka” somi bl. "a. - gelebreras "med ” ötställningar på skilda håll — vill visa upp vad det i. förmår, så bör vi ägna vår urgam- ;; lä Kantverkstradition en tacksam- hetens «. tanke.” Metallens skönhet och" tålighet, - kvalitetsförnimmel- sens. veskrivbara tjusning, glädjen att. äga och vårda vackert silver, gåmmalt som nytt — allt detta är "en viktig del av vårt kulturarv. Om verkligen något varit och är ägnat SL Så barv — så är det vackert Det. här är: en av landets tidigaste '; från omkring 1600. Pope sända : od ägare: Synnerby kyrka. 7 H i rege se . Statskontoret har inte något. att erinra mot a att fanjunkare C.L Lundkrantz i i EH; d. som. inte; blott tillägnat sig den gam- |. : 7 jockså” framstår, söm "betydande ny- dan en. internationellt framskjuten S nu silverhantvérket a i finlandsfrågan, där ärskilt hårt” engagerad, Han avslöjar också att det var han som- lät :P."A; Hanssons hårt: kritis serade. diktamen i konselj: flyta in i en stockholmstidning, vid. er sär- -Åskilt kritisk tidpunkt under: vinter- kriget." "Hans "omdöme om P. A. Hansson är inte precis, välvilligt: : ”I själva verket var han grund i hela sin uppfattning och, som -jag tror, nästan totalt obeläst och därför o- kunnig i, allt som ej rör svensk in- rikespolitik”."--Inte ; desto mindre medger" han i. ett annat 'samman- ” - = underhållet | svarade" inte” våra militära. krafi | bankrutt”; förbilliga. kyrkogårds- genom ' borthuggning av träd,. "upphöra. med: 'vården av fondäravar när kapitalet. ej. längre räcker «samt, att utnyttja” gravarna till större" djup: "Något kan natur- ligtvis kyrkogårdskostnaderna ned- bringas 'på detta sätt, men -för' att nå bestående ' minskning -står det klart, ätt det endast: finnes en väg att gå, nämligen att arbeta för fri- villig övergång till eldbegängels - skicket, . Nl i? På. den” vägen har. också numera ett stort: antal kommuner slagit in. I'alla städer som har krematorier i bruk; och .de är. 30 st, finns nu Kostnadsfrt.: teldbegängelse fö ter mot: uppgiften att tillsammans strid, dels hade vi, 'därest vi gått med Finland mot Ryssland, 'satino- likt indragits i storkriget. på Tysk- lands :sida och därmed gått poli= tiskt,” ekonomiskt ; och +. militärt författarens - mening, så borde ju det: ju 'utgörå dén' bästa tänkbara insåts på det utrikespolitiska ' om- rådet. "Bortsett från detta ö känslorna ”. råsade som, värst — att Sverige-Finland |. inte hade: orkat med ”en & göran: år strid mot Ryssland”? - Dylika inkonsekvenser finner man - flera, . vilket dock”inte gör boken "mindre ” läsvärd, även om dess " värde som historiskt doku- geringens :beslut-”att' skördereaporlerna från der 31 ar kommenteras '.i RLF-Tidningen, vel framlägger resultatet av en under-|'- |; tar! vad som -': kunde "ber "Då. inkomsterna stannat]: ver: 9,5. milj. eller nära. 2 da Det är alltså många miljoner som |.” är svårt att få fram exakta uppgif-1 > Emellertid ökas härigenom .sam- med Finland ta upp, en” avgörande]. Om detta" verkligen är - motivering för en eloge åt P.-A:sj' ni eller: ens en militär för att inse . tom” då SKÖRDESAKSLAGET: och. fe räkna jom” jordbrukskalkylen på grundval ' av veckans .' nr ia som bl. a. skri. "Meningen med en omr "ning av inkomstsidan' i. kalkrle: på hösten skall ju vara att;eå: exakt som över huvud "är, :m . ligt på detta osäkra område få .. kalkylens skördevärden att ån= sluta sig till verkligheten, Sur i ”. förståndet säger att det som ' ft ; under senare hälften äv septe” ie » ber. 'och' första hälften av e'ito= "ber i stor utsträckning kullk kring, 'månadsskiftet aug: ;Det torde vara -ytterligt få j "brukare, som är beredda att sät> likhetstecken "mellan "den : os Prognos man”kunde”göra i slutet - av, aug. och det Slutresultat " av s skörden, man nu får, fram. - H .Oavsött > om "förändringarna / 1 evärdet, .” som det förhandsvi: "kommer" att -hålla sig ins om ”fyraprocentregelns "råm / och. omräkningen sålunda inte ger: a ledning: till f i i delspriserna, omräkningen: ,: Tidningen: Det saknar i nuvarande idés — detta sker med 50 eller: 1 0 "eller: 150 beräknade miljoner” ler, 'om skördevärdet komme ”ligga:; under :. beräknåd nor: ligt: fyraprocentregeln då får. ra; blir 150, 100,.75 eller 50 :m joner för att'nu ta några: siffrör på en höft.: All erfarenhet. säger" närnligen att sådana” siffror bry kar kunna : spöka i, åratal efter det" ”de”haft' aktualitet, + Det”& ; därför ingen likgiltig sak hur:de, "ser' ut den gången. da - "fram och läggs på bordet. 'alld ;;1es oavsett omide ger upphov: - omedelbara , justeringar. av; pr ;duktpriserna eller inte, .: : Våren 1952 förutsattes ingen kal kylomräkning; Någon; sådan" hat ,;' inte begärts vare se av jordbruket Vad nu då, har jag stått för. Åkarkanipen på Norrmalms to sig "ex + funderare framför parke. ringsautomatén som ni debutérat i kh Men det är bilisterna .- ment red äl bör dock att: författaren till ingen” del: för- fallit: till .memoarförfattarnas svå- raste. fel: att till. varje pris leda i bevis att han. alltid haft rätt, K. A, Bratt. erkänner: gladeligen de misstag han begått. > > skildringen som närmast skall ha parkeringsti- den i hågkomst 1 kr kostar ' ” att få parkera i 2 timmar. tillåtna tid; sen” kommer polisen, Eljest' är taxorna :25 öre för halp timme, 50 öre för: 1 timme, och kr öre för en och en halv timme.” : Som en. röd: tråd i sr Rn CR går det om” ve De; religiös ertygelse,' en: to lika | nu.i 50. orter," som -ej själva .har själ som det mesta i denna rikt facettorade människas liv tydligen: är, oc AN -H. S resery beviljas "avsked ur reserven. digåre Viet ty STRIDERNA I INDOKINA” böljar fram och h tillbaka: de. frangång för parterna. Nu senast har. Vietman-styrkorna igång en kraftig offensiv I området kring Annam. tt ter i färd med att. avslöja förekomsten av minor kor dragit fråm. Vägen har n; - om framgår. av de mörkare fälsen i vägbong med växlan- nu Här ses.solda. ' på en väg där ti. yligen Teparerats äl > - -kan. kommunen spara. .den. dubbla; summan genom att kistgrav ej: tas: or ier, ersättning för kostnas derna” för transport av kista" ti betalas . också kromaslonsavgiftem Det har nämligen visaf sig, att även , om ett bidrag på t, ex. 150 kr. läm: nas till'kremation och transport, så anspråk, Den. nu, verkställda /un=- dersökningen visar ”alltså, att i:or-. ' ter. med god eldbegängelsefrek förlusten för samhället, d: v. skattebetalarna, offa blir bara hä ten eller - mindre än i otter; eldbe; ängelseskicket .ej slåj "för? souvenirer; ..så. blev --. det inte-så mycket schismer och” skilsmässor: plockat mel ert LAHOLMS TIDNING: dd ”skörd, den förlust jordbruket. en=-. 3 närmaste , krematorium ochi segel, st
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.