MA RAN VANA AN ÄNAYMASN SY ar - Solen. går upp kl: 1. 02 och » ned kl. "skyndade sig att återlämna ena lot= hade vunnit 520,000 franc! i "rYerTvt < . : . : : i i AA "”rryvttiTrYYTYETt YT HN LAHOLMS TIDNING = | - . . ve ”" Dagens namn BIRGER 16.51. - "Morgondagens namn ERE "'SEVED En retsam historia har hänt en ”Jsynnerligen samvetsgrann flicka på n liten ' plats nära den franska . staden: Epinal, Hon” "hade köpt en lott 11 men H jupptäckte. hemkommen, y/att försäl-i ljaren av misstag hade lämnat hennet Itvå lotter, eftersom den ena -.var ifastklistrad "vid den andra Hon! Iten, En vecka senare fick hon an= ledning att .djupt ångra sin sam- Ivetsömhet. Den återlämnade: lotten; Kät vo Coola Es VR Fek. försiktighetsåtgärd när män) . har auktionsdilk Definition på 'kärlek' - Det hade kommit en ny flicka på: lett stadsbibliotek någonstans i Sve-/ Sp Solen” går öpp kl. Ke och De ned kl. 16.48, va 4 skrifter,' främst i filosofiska äm- " [nen. Sitt: författarskap har han "l egen ' våglängd -; . fyller? i En känd hallänning i i försking- ringen, rektorn vid Brunnsviks ler den 21 oktober. sextio år, Han föddes i Laholm och hans föräldrar var. kyrkoherden, se- nare. prosten i Harplinge Axel R: Ahlberg och hans maka An- fem 'år gammal då han flyttade "från staden vid Lagan och väx-"' ,jte sedan upp i det mera prosai ska Harplinge, tog studenter Halmstad och universitetsexa- -len, 'där hans' lärare prof. Hans Larsson fick. ett. avgörande in- flytande på: hans utveckling. Ahlberg blev fil. d:r 1917 på en avhandling om '”Materielproble- -| met i platonismen”, " Platonism- ens" idévärld har han alltsedan blivit : trogen, och över huvud- taget « gjort : en 'stor' insats i svenskt kulturliv genom. att på olika verksamhetsfält hålla den klassiska humanismens fana högt i vårt land, såsom Fredrik Ström konstaterar i en biografi Åren. '1918—21 — tjänstgjorde Ahlberg: som lärare vid .Södra/ Latin i Stockholm, ' Samtidigt började: "; han.; sin . publicistiska gärning... Ur hans penna" har se- dan . flutit en jämn ström av fortsatt ' med även : sedan han 1927, . knöts. som . lärare - Bruonsviks ; folkhögskola, sitt verksamhetsfält var ingen till redan" tidigt hans "intresse "och han har även ägnat den mycket |: både : kärlek och kritik. : + Vid Brunnsvik räknade han med att få kontakt med den, ,slags' ung- dom som låg så att säga på hans .och:-han.: tycks I inte ha blivit besviken. Måhän- da känner han skolan, och dess elever som. ett. skydd. mot; en värld, som. han funnit. alltmera vrång; &brötal” bekiförflackad? Den förhärskande tidsandan och den breda publiksmaken är ho- nom skrämmande, framgår”, det av en födelsedagsintervju i. ST. |; När man sitter" i' hans bok- H a ef a "arbetsrum och 'be- traktar färgspelet över: åsarna blev fast här, att han: inte ens ; | förmådde: slita sg lös när. han blev -riksd - För Alf Ahl- rige. En av de första lå on fick att expediera var en äldre dam” Isom ' brukade låna kärleksromaner .Jjav typen” Elinor Glyn o. d. Hon » bad flickan ta fram en bra kärleks-' roman. Flickan letade ett slag på t en kol. och överlämnade 'därefter n bok. till den. äldre damen, som elåten : avlägsnade 'sig.. +... Men då hbn nästa dag kom igen jvar . hon. ingalunda belåten utan” ; bad att få: tala med bibliotekarien. inför denna uttalade hon sin.för- trytelse över den bok hon fått av. | nykomligen”, Jag bad ju att få en - roman och så fick jag dessa no=: eller, rer te Bibliotekarien hade svårt att båt - la sig allvarsam vid tanken på vad! +; som rört sig i den i litteratur "ännu! : järna. Boken var nämligen fd attens lekar. av Stig Dagerman,” - obevandrade -nykomligensl | z "Suppleant - : -.En.. av... Stockholms . ivrigaste] . goifspelares hustru kom häromdan in till en fågelhandlare och ville ha. en papegoja för det. var "så - fomt och trist,; när nu. männen > aldrigsvar hemma. Ett pratkun-' nigt praktexemplar visades upp, "Ci Säger han fula ord? frågade : golfgräsänkan. - ” ' Om! Med den fågeln i huset; kommer ni över huvud taget i intel i au att sakna er man. folkhögskola, , Alf Ahlberg, fyle 5 mina i Lund. Tidigt koncentre- ;'- rades. hans intresse på: filosofi- ..". han fyra år senare blev rekto od Att han. valde denna. skola "till fällighet, Folkrörelserna fångade > kring 'sjöri : Väsman " så. är det |. inte så svårt att begripa 'att han ; Laholmssonen Alt Ahlberg dag sextio" åri DET HAR ÄGT RUM EN. FÖRFLACKNING, EN FÖR. : | » TORKNING”; ” na f. Lindskog. Ålf Ahlberg var” -. > Det har ägt: rum en förflack- ning,' en. förtorkning på dessa områden. "Aldrig "har så många varit.så nöjda med 'så litet som nu, Det är -symptomatiskt . att folk" håller: på att trampa ihjäl varandra i folkparkerna för-att höra "sånt "som : Flottarkärlek, Det' är ingen rolig 'visa, den är inte gripande; den är bara full-i komligt.. värdelös, . Då var det bättre;'med. de: gamla” hederliga skillingtrycken,” Älvsborgsvisan, och; visan... om. . massmördaren Nordlund och sånt. Jag är ingen moralist. Jag vill att folk ska ha glädje.” Men ; ; vad dom” har nu, det. är' haderian. Livet: har lik- som förlorat sin djupdimension; Vårt. bildningsarbete har. för till känslolivet,.. Smaken" borde” de; mokratiseras och därmed. menar nå ut: till mer. om såna här saker än .nu- tidens människor, Det var kyr kan. som lyfte dem? ut. ur: vär dageni!. Jag. ivågar. väl knappast räkna mig till de: religiösa men jag. förstår vad ceremonin, "be ' det" möderna livet. som ersätter; dettas. Bion folkparkeny arbetsplatsen, a ingenting : : kan fylla "den? funktion." som kyrkan' hade i "gamla tider. ;' För : femtio. år . sen '.livni barnafantasin” av de gamla sågor- na; Jag minns "själv häftena' om trojanska” kriget som” kom; Når fjortonde dag" i' barnbiblioteket '+| Saga. De har, ersatts av: de ame- rikanska " :seri rna; "Är. det ett berg har Varit; riksd som första . sdöpleen efter Myr- | dal och 'sen for Myrdal till USA och studerade negerfrågan och | en ; "vacker dag så. vaknade kan och läste i tidningen. att. han skulle' till Helgeandsholmen. - Då reste han in till Falun och ävsa sig: uppdraget. övervägande delen. av. industri- arbetare i 25-årsåldern från allå delar av Sverige, säger han. På 20-talet när. jag kom. hit levde ännu "mycket av den där gamla |; glada -: ' revolutionsromantiken |: > kvar, .Ungdomen :trodde. på. tusenåra socialistiska riket. ;Nu har även ar! ;betarungdomen : Blivit ganska grundligt skadad i sin naiva 'framstegstro som på den tiden var deras religion. De. har ' blivit - osäkrare,” står mera frågande inför allting. Illusioher har krossats och det "betyder att denna ungdom också är beredd latt söka, villig att lyssha på re- sonemang; åsikter, 'tankegångar, som tidigare avvisades som bor- . gerlig ideologi.' Jag får en inten- ”,siv känsla av allvarligt sökande da jag Pratar med denna ungr H Kunskapsnivån: Hos! den” nu- "Jtida ungdomen är naturligtvis mycket högre än för 25 år sen. I ekonomiska frågor tror" "jag inte: jen genomsnittstudent vet T8å mycket om samhällets ekono- mi som eleverna här. Men den (negativa sidan av denna höga DE. KUNNA ERKÄNNA, som : folkpartiet" "har gjort” avse: värda förvärv på socialden nökrar ternas bekostnåd, har högern > vun nit röster inte bara. från bonder förbundet utan även från” "folk. partiet / och 7 i viss utsträckning säkerligen' även, från socialdemo-. kraterna ; skriver ; Svenska högern Pålorärar ett ; erkännande” av den oupphörligt i | framgång, som den haft, Det har konstaterats. en gång, två gån- 'ger- och -flera- gånger, -men' kun. na vi göra: våra: vänner glada, så ”varför inte. taga visan än ea gång” genmäler Götékongspos. tn (fp). GP. fortsätter: : Naturligtvis har högern ' tagit röster "från olika ' håll; Varför Svenska Dagbladet: är så ans språkslöst,. att det inte nämner Kommunisterna -ha wi. litet svårt att förstå. Röstningen är ju hem- lig," och därför kan man inte med någon säkerhet följa väljar- kårens skiftningar. Men det på- stås med säkerhet, att kommu. nister i Norrland visat sin reaks tion ' inför" splonaffärerna genom att "rösta " med högern, Kanske kan' man / i plocka" fram sådana väljare också i Stockholm, . Hör gern: bör inte lämna 'fältet helt obearbetat. Fråga är-om högern, inte har lika stora möjligheter att vinna väljare där som bland socialdemökraterna. Partigränser- na äro överhuvudtaget into" så fasta nu, som de varit tidigare. Yrket bestämmer inte" som förr mäinhiskornas röstning; KOM THAG ratt dubbelspåriga järnvägs- korsningar är farliga — det kan: komma tåg från bägge -håHlen, Tänk på att 'noncha Sådan var min” skoltid” . bh "sådan. sås el 140 miljonor 1 i återbäring -- so STICA-affäre erna i fjor I anslutning till ICA:s senas- te undersökning om svensk livs- medelshandel delger oss dispo- nent Arvid Olsson vid Folbolagets” Halmstad-kontor bl. > följande synpunkter på da- ens värudistribution. ce Mycket + har de "senaste åren skrivits och. talats om de höga distributionskostnaderna i: Sve- rige, . Eftersom varudistributio- nen tagit en allt större andel av arbetskraften och den :'samlade ”nationalprodukten”. !i. anspråk — av den sistnämnda cirka 1/4 är detta kanske naturligt. ' Få torde ; emellertid ha satt sig in i.vad denna utveckling innebär; stigande” levnadsstandard medför '— . automatiskt skulle man kunna säga — en högre kostnad för ”varudistributionen;] Tillkomsten av nya varor, kon- centrerad massproduktion, im- Port från fjärran länder, konsu- menternas : krav :" på bekväm, snabb: -och ' närbelägen service och på moderna, hygieniska bu- tiker, allt medverkar till en. höj: ning av distributionskostnader- na.. Man får heller inte förglöm: maratt handeln är en serviceap- parat som måste rätta. sig efter köparnas önskemål, men: inte på långt när har samma möjlighe- ter " till teknisk : fationalisering som industrien. ; -Ingen torde på saklig grund Sens var 'min: lärare LÄRARE: Lindström — känd riksdågsle- damot — bl, a, att det var, nöd- vändigt att ytterligare samord- . na och förbilliga varutranspor- a oh terna. . Detta är just vad. ICA-|- - köpmännen gjort genom att bil- da "egna inköpscentraler. Redan från. > början: stod det klart, att den: organisation med ” ”avdel- ringskontor ; och lågercentraler; e spridda över hela landet, uigjor- skrivpedagogeh: ' Britta” Witt- at en förutsättning för 4 ce verk- mark, Norrköping, föredrag om io örj ning, skolans - välskrivningsundervis; fä här" idag 68" "sådana Iagérlo- ning, ett ämne som "hittills ute kaler; ” ett distributionsnät som | slutande setts ur skönskrivning: blivit Sveriges största. Från 'des- | ens" synpunkt” men' numera allt sa transporteras varorna genom | mer börjar ses även ur 'psykolo- | ett' bilsystem "av fasta körturér gisk, Metoderna måste följakt|t och kördagar till "alla 'de 12.000 ligen" anpassas därefter, v Den ICA-affärerna i landet;: och 'ger [gamla "metoden att i nom att' varuinköpen: och varus låta alla eleverna kopiera skrivs |: mottagningen på detta, sätt kan bokens "utomordentligt välprän- koncentreras sparas mycken” tid tade förebilder är meningslös, och. pengar åt 'affärsmännen. Al: eftersom bårnen, när de kommit la olika slag 'av varor kan, här|upp i folkskolan, där skrivtem- också samlastas; Parallellt med pot är och måste vara ett annat, denna inköps- "och . transportör: | inte lyckas tillämpa det inexcer- ganisation' arbetar inköpscentra- terade skönskrivaremaneret ut: lerna ! på ”att ständigt. förenkla jän 7 merendels. åstadkommer: ett arhetsrutinen: och varuhanterin- | ganska . erbarmligt 'kludd! Krar gen, ' så att även i' detta ven på. en god: handstil är i fö ende, varudistributionen sta hand att den skall vara lätt: till; lägsta möjliga kostnad. flytande” och, läsbär. En. stil soni :.Jag är slutligen övertygad 'sä-|inte ; är. praktisk är värdelös, ger disponent Olsson, att i, den | den. må vara aldrig så "vacker, | - Att lära sig skriva i är en utveck: 1 gssak,: och där "skrivsvårighe: rekommer. är de: oftast ps DR CARL CEDERBLAD I SÖDRA HALLANDS TESTAR Ladf us. »Vad de; bittra minnesbilderna be: räffar; så ”ekade det-i dem lav. gamla Slag": Småskollärarin- norna "framstod, nästan undan- tagslöst som. goda fåer, i ljust minne bevarade. Det var först I folkskolan som 'det skar sig, .”Vi hade. en” frökej som. hette L., det var en led fröken, om man inte kunde svara på en fråga, så fick man en hurrel, och skrek och röt gjorde hon jämt, så man tänkte vänta du till man blir oo D gamlare så skå du få”. Hos de kolskadade slår det ut en låga av instängt hat, "och omdömena NY | kommer obönhörliga och rakt på "sak: ' ”Min lärare var den värsta människa jag både hört och känt” eller ”min lärare gjor« de. det så tungt och surt”, Inte ' så sällan är hätskheten orsakad ” av” att - vederbörande kommer | | från :skolskadade "hem, där före + ' äldrarna ' infekterat "sina barn med sin egen:'skoltids fieatliga inställning. ”Vår lärare var en skarp karl; han log sällan och skrattade aldrig”, ' Vad "skall man göra med en lärare som al- drig ; ler och. talar vänligt till barnen? frågade talaren, Man kan. "våra. "60-70 år, men man Södra Hallands ås läfareförening har haft årsmöte på Lagagården | i | Laholm under:' ordf. DN har, den fria "konkurrensen gör en garanti för alt. de bes te striktioner. och - "andra ingripan: de och reglerin; ar. från myndi heternas sida; miska" samarbetet” inom "ICA-or: nyligen. överlämnades" till han: delsministern' framhöll” fru Ull Självbetjäningssystemets fram marsch "är. ett exempel härpå: ettsanmat resultat av det: ekono-; gani tionen mellat” cirka 12, 000; distnbatane problem;,.:' soi ' | ”Halländskå hemslöjastö des; som vi i' gördagens tidning kommen: och; överlämnade: sedan hanss ön, som talade över äm- ret ":Gammal och" ny hem; .— Man kan spåra, heråslöj en storia sade hon och tillade:de vik. tigaste. mäterial en då. det gäller kvinnliga slöjden hav: rit ull och hn, I föredraget fic följa Hz nets beredning från den vårdag då. . lantmannen sådde fröet till dess alla de många procedarerna vid linets beredning var genom- gångna och till .dess att den. stol- ta husmodern höll den silverglän- rande duken i sin hand,” ' Från linet övergick hör” 1 ul 1 och dess användning” för oss nordbor. "Att dära sig tillvarataga och förädla råmaterialet; var nå. got. som förr ingick i ärefs rytm av sysslor. i 2 ”Likasåväl att flickor lärde sig detta ' om textilier fick pojkarna lära sig träslöjd. ” De lärde sig smide" och man band. själv sina rät till fisket. Det var ett. hårt arbete, .men så var också gön- o. helgdagar riktiga. vilodagar. För en 60—70 år sedan var det. inte alls /ovanligt att. familjemedlem- marna själva tillverkade allt för hemmets. behov, "yttrade f fröken JIchansson, - - I slutet på 1800-talet kom Få industrien och sen blev det inte fint att gå i hemvävda. kläder längre, F blev eh Bindslöjdens : vävkurs avsluta. Ebba. Edquist hälsade väll Je : tog h ;jde gedom + " mänsklighetens. hela hi- ]. ligheten vägen « Hemslöjden är inte bara en ar för: slöjden : lär en Organisation om sysselsätter is många medrt mycket förnämlig korgslöjd. Här tillverkas ' slitstarka” stickade sa-' ker | och ” våra väverskor.: åstad. Kommer reela förkläden .och slit. starka möbeltyger, bra: gardiner, ylietyg."”-för-- bellädnadsändamål, filtar: och mattor, É ; Våra mönster — varifrån; kom- ma de?” Jo, vi går på muséér och använder, det "gamla till” förepil: der. och sedan får vi låna: av folk ute > . bygdérna : duktyger och gala: ; dynevar .: "som man förr vävde i de. vackraste: :randningar och klaraste färger. Men: vi "vet att det som passade på. 1870—80- talet inte Passar i dag därför omi arbetar vi materialet efter tidens smak. ” : ; Fröken Johansson id. Stortorget i Laholm: eller. D en : affär. i: Halmstad, .: nej. Hem: É Efter .. "middagspausen; ke talade A fil.dr Carl” Cederblad; Uppsala, ungdom i 'beväringsålderri 29'proc, endast 12 proc.;'ock" vid mognare: ålder. har i regel. såren'läkts. och det i a lalförgrllalngen |A alla "skolminnen' bliz' vackra;. de blir en del av livslögnen” gör: ett av de mera påtagliga ål- derstecknen, ”iDetztar. sslg-alltså d för. läraren,” safe .dr Cederblad, | som för. egen" del, resumerade så- nä. minnen från. egnd” "skolår i dd: Om man skall se "(sa skolan och sina € J gärning , med förståelse," så: må- ha. :mycken I humor,” arbeten och att det. blir petyäligt Billigare - "och ” "slitstarkar Hem- slöjden "har, inte enda stor "l ekonomisk” betydelse .: utan” också er mycket. stor ideell betydelse. Till " kvinnans, natur. - hör: en siark längtan ' efter” vackra” tex- |tler och jag tror att. den gamla kunnigheter finnes inom oss — det gäller bara att plocka fram den ' efter ett par "generationers vila, Sedan talade Kon" "något, om Hemslöjde ” olika kurser, och framhöll ä len: förnäma "stick slöjden i södra Hallatd, Hon be- römde - sedan kursdeltagarna för ett mycket gott arbete och fram. höll vikten av att fortsätta och inte låta vävstolen stå obegag- nad, Övning" ger färdighet. ” Föredraget: mottogs med star- ka a slåder och" föred: håll. kunha bevisa ”att "den totala , |kiskt: betingade, har sin grund i|kan ändå vara ung; känneteck-, Ne kostnaden för. varuhanteringen Å tInet är att man älskar barn; att” | från "producenten till” konsumeni man älskar" livet, De hårda, ten. är för hög, Detta "påstående känslofrusna : och leendelösa 18 hindrar > likväl sinte, : att.: han: nor örja : rarna borde, ansåg han, i enlig- - delns' "utövåre" på allt sätt: bör, i. | den "blir" "och så "småningom, lå- | het med sin nätur få ägna sig åt och "också försöker, att médver; det förra året delade ut cirka 40 ta, den: utformas till en stil som | rent fiskaliska” uppgifter; . gran- ” ka till "en: ; sänkning av. dessa | milj, . kronor i återbäring till" si- fär skrivarens egen: ,som har: in» | skä 'deklaratlonsblanketter t. ex, Eostnader, 'Atskilligt har redan | na kunder, Och detta utan något dividuell prägel. Två barn teck-] De, skulle hålla efter skatteskol- gjorts, och arbetet härmed fort- | krav: på att. husmödrarna skall nar. inte: lika, Varför begära att kare med både nit och (förtjus- . sätter oavlåtligt "inom den en- : alla barn skall. skriva likadant? ning. SS ” skilda”. handeln ; trots kreditre- — Ordf: framförde lyssnarnas En del” av kgdomarna hade so släntrat, sig genom skolans pröv ningar med obekymrad ledighet och bevarad sihhesro,' ”Min' lä- rare var rätt så gammal 'och rätt så sträng, alldeles "för sträng, Man fick sig den ena nypan före, den andra men lika” glad ändå” bäst! att tå livet leende”. lärarinna' var inte' bra för mej för jag hade inte något smör och re. bonungarna hade'så Jag var jag.var glad som 'gubben 'gucku t De: inga "hår inte lörd oföre ätterna,... men... uppoffringarna, vö ligheten ;". och det mänskliga glömt, även om detta inte får så , etsade uttryck i 'minnestecknar- nas rapporter. : "Min lärare är den. Det. fasta: och” bestämda ' Min. lärare var. sträng. men rättvis, | största dygden 'hog en lärare el- ler :'lärarinnä” gång så ljus och trevlig som möj- ligt, hade förståelse och förtro- lende' för. oss bam”, /Min skol- gång var idet roligaste. jag viss- te, . skulle jag. vara hemma en dag- så var: det. med stora öden far fick mig hemma”; Lärvighet. och. "pjaskande' uppskattas" inte: ”Min. första lärare. yar' hemskt farande nin största skräck häri världen, ” men, min andra. lärare var det ruter och, kläm i i”. ”Min "lärare varen” bussig en”. Inte lan kommer på slutet den ptes suck ,vid tanken på skoldagar som togs alltför lek- fullt. och- obekymrat: ”En ön skar att en fick börja om igen” Idel 'rosor- förtjänar ingen, varken ' individer eller yrkes- grupper, ' Endast den enfaldige ”En del av mina lärare var bra och en del var sämre”, som en av skribenterna uttryckte sig, en formulering som nog kom san- ning förmodligen kan” tillämpas också på den enskilde läraren i ren : avtackades” av ”fru' Rut Öhnell, som också tackade de- rag lärarinna Brita Johnsson för allt arbete :hon haft med kurs- Det blev 0 det var i första hand slöjden . som Hemslöjd en ville uppmuntra. Man klagar över att i vår tid har människor inte tid att slöjda,, "men vår : tids: lätt. skötta hem med "många bekvä- mare arbetsförhållande gör. / att det kan bli lite tid då och då ä ven för. hemslöjd. Hon. framhöll Keramik fill henne och efteråt ut. delade fröken - Johnsson - Hem. slöjdens intyg till varje deltagare : Sen vidtog kaffedrickning och snart "surrade det av glada. röster överallt, Utställningen var r mycket för- rämlig ” och , både lärarinna och «| elever är värda en eloge för det såväl gå man så, och ibland & är man säm- lätt att vara vare sig barn eller - lyssna till en föreläsare av dr Cederblads kvalitet. Kunnig och saklig och med den fond av all- varshumor som hör en generös och livsbejakande människa till Man kände. på sig att varje å- hörare instämde i det hjärtliga : tack som ordf. riktade till ho- ägg med åt, henhe gon de' rika. - bara till. obehag för henne men. emötandet ':har' de heller: inte ästa :. människa 'jag kän- när det är förenat med rättvisa, | vilket. : kanske är den. Denne lärare gjorde allt, för ätt göra vår skol- pjaltig och det var och är fort : 'och ” självtillräcklige' begär det, ;, ningen nära, och vars andeme-.' tid. som i dag: el ibland är man gi och ibland är re. Följaktligen är det inte så ' Hä . Det är ytterst sällan. man får > ee 2 hvar. i hade stor 3 -| kunskapsnivå är att vi alldeles lans mot: klockor oci förhärskande och man sälde sina |eatt, det en nn FRE 1” kost: ä nom. a Loan : | försummat utveckla dessa une NN | 13 Känalskor nye, ostade produkter och köpte .sina förnö- betydelse att själv a utföra ep der (Forts. på nästa sida) om | rar ” då i Ne ! i - ” a i on SR RP Ag a TX : TT NS M . tr | ME, FA mm - VV Så 2 a i ö Pen ä vbn a 0 a NN Än, ÅN — a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.